Humorns betydelse i omvårdnad ur ett sjuksköterskeperspektiv
En litteraturstudie
The Nurse’s Perspective on the Significance of Humor in Nursing Care A literature study
Tobias Ericson Fanny Thulé
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Hanna Boström & Jessica Silvhamn Examinerande lärare: Anders Sidenblad
Inlämningsdatum: 2021-03-10
SAMMANFATTNING
Titel: Humorns betydelse i omvårdnad ur ett sjuksköterskeperspektiv Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap
Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Tobias Ericson och Fanny Thulé
Handledare: Hanna Boström och Jessica Silvhamn Sidor: 20 exklusive Referenslista och Bilaga
Nyckelord: Humor, kommunikation, omvårdnad, sjuksköterska, vårdrelation
Introduktion: En viktig del av omvårdnadsrelationen är kommunikation. Humor är en form av kommunikation som har visat sig ha salutogena effekter. Patienter upplever humor som något positivt. Trots detta finns det begränsad kunskap om humorns betydelse för omvårdnad och hur sjuksköterskan kan använda sig av humor.
Syfte: Syftet med studien var att belysa humor i omvårdnaden ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie som utfördes enligt Polit och Becks (2017) modell för litteraturstudie.
Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i att elva kvalitativa artiklar valdes ut. För att bedöma artiklarnas kvalité användes granskningsmall för kvalitativa studier enligt Polit och Beck (2017).
Resultat Resultatet genererade två huvudteman; Humorns funktion och Sjuksköterskans användning av humor. Under vardera huvudtema fanns tre underteman; Humor främjar omvårdnadrelationen, Humor som verktyg att hantera svåra situationer och känslor och Humor främjar teamarbete samt Sjuksköterskans strategier för adekvat användning av humor, Humorns exklusionsområden och Negativa konsekvenser av humor.
Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att humor hade en viktig betydelse i omvårdnaden.
Humor främjade vårdrelationen och kunde underlätta det kliniska arbetet. De framhöll dock att det var viktigt använda humor med eftertanke och försiktighet för att undvika negativa konsekvenser.
Innehållsförteckning
Introduktion ...4
Bakgrund ...4
Omvårdnadsrelationen och kommunikation ...4
Humor ...5
Effekter av humor ...6
Humor i vården ...7
Problemformulering ...8
Syfte ...8
Metod ...9
Inklusionskriterier ...10
Exklusionskriterier ...10
Urval 1 ...12
Urval 2 ...12
Urval 3 ...12
Analys och bearbetning ...12
Forskningsetiska överväganden ...12
Resultat ...13
Humorns funktion ...13
Humor främjar omvårdnadsrelationen ...13
Humor som verktyg att hantera svåra situationer och känslor ...14
Humor främjar teamarbete ...15
Sjuksköterskans användning av humor ...15
Sjuksköterskans strategier för adekvat användning av humor ...15
Humorns exklusionsområden ...16
Negativa konsekvenser av humor ...16
Diskussion ...17
Resultatdiskussion ...17
Metoddiskussion ...18
Slutsats ...20
Klinisk betydelse ...20
Förslag till vidare forskning ...20 Referenslista
Bilaga 1 – Artikelmatris
4
Introduktion
Målet för sjuksköterskan är att ge en god omvårdnad till patienten. Kommunikationen mellan sjuksköterska och patient är en central del av omvårdnaden. Humor är en form av kommunikation som har visat sig ha salutogena effekter. Patienter upplever humor som något positivt. Trots detta finns det begränsad kunskap om humorns betydelse för omvårdnad och hur sjuksköterskan kan använda sig av humor. I denna studie kommer humor i omvårdnaden belysas ur ett sjuksköterskeperspektiv. Detta arbete bidrar till forskningsområdet kompetens- och professionsutveckling inom omvårdnad.
Bakgrund
Omvårdnadsrelationen och kommunikation
Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Målet för omvårdnad är att patienten så långt som möjligt skall vara självständig och uppleva hälsa. En god omvårdnad innebär en säker vård för patienten utifrån patientens behov och situation. Sjuksköterskans enskilda kompetens, hur sjuksköterskan bemöter patienter och utför omvårdnadsinsatser, påverkar omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Även arbetsmiljöfaktorer som teamarbete och arbetsklimat har en inverkan på kvaliteten i omvårdnaden (Holmberg et al., 2016; Weller et al., 2014).
Eide och Eide (2019) definierar omvårdnadsrelationen som relationen mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och anhöriga. För att omvårdnadsrelationen skall bli bra gäller det för sjuksköterskan att skapa en god arbetsallians. Det innebär en ömsesidig positiv inställning mellan vårdgivare och patient där båda samarbetar mot gemensamma mål. Det finns ett samband mellan en god arbetsallians och goda resultat i behandling. Fungerar inte alliansen kan behandlingsresultatet bli sämre. Trygghet och tillit behövs för att bygga en bra allians (Eide &
Eide, 2019).
Kommunikation betyder ‘att dela’ och härstammar från latinets communicare. Verbal och icke-verbal kommunikation används för att utbyta information mellan individer. (Arnold &
Boggs, 2019). Enligt Kourkouta och Papathanasiou (2014) och Arnold och Boggs (2019) är en välfungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient en förutsättning för en lyckad omvårdnadsrelation. Syftet med kommunikationen är att skapa kontakt och tillit, lindra lidande och främja hälsa (Eide & Eide, 2019). I kommunikationen kan patienten dela information som kan handla om symtom, oro och rädsla som uppkommit på grund av någon sjukdom.
Sjuksköterskan kan visa på förståelse och bekräfta patientens känslor samtidigt som information om behandlings- och omvårdnadsplaner förmedlas. För att kommunikationen skall fungera är det viktigt att patienten känner sig trygg och bekväm med sjuksköterskan. Patienten måste ges tid till att lära känna sjuksköterskan och bygga upp tillit till denne.
Sättet som sjuksköterskan kommunicerar på kan ha betydelse för hur nöjd patienten är med vården. En fungerande kommunikation kan öka patientens följsamhet vilket kan leda till bättre utfall av vården (Arnold & Boggs, 2019; Fleischer et al., 2009). Närvaro och tillgänglighet från sjuksköterskan är viktigt för kommunikationen. Det är dock inte alltid nödvändigt för sjuksköterskan att prata, utan ibland räcker det att bara lyssna till patienten (McCabe, 2004,
5
Fleischer et al., 2009). Vidare menar McCabe (2004) och Kourkouta och Papathanasiou (2014) att det språk som sjuksköterskan använder bör anpassas till patientens nivå för att denne ska kunna ta till sig av den information som ges.
Humor
Enligt Nationalencyklopedin (2021) kan humor förklaras som en “karaktärsegenskap som innefattar sinne för det roliga, förmåga att identifiera och med visst nöje acceptera tillvarons ofullkomligheter”. Humor har diskuterats ifrån olika perspektiv inom vetenskapen men konsensus om vad humor är saknas. Ingen definition täcker in humorns alla funktioner och kvaliteter däremot kan olika definitioner av humor komplettera varandra (Olsson et al., 2003).
Enligt Buxman (2008) har de flesta en uppfattning om vad humor är. Penson et al. (2005, s.
655) beskriver humor som: “något som är utformat för att vara komiskt eller underhållande”
och påpekar samtidigt att det som upplevs underhållande varierar brett mellan individer, samhällen och kulturer. Även Adamle och Turkoski (2006) lyfter humorn som ett universellt fenomen som finns närvarande i alla kulturer. Martin (2001, 2004) beskriver humor som ett komplext, dynamiskt fenomen som innefattar både psykologiska, fysiska, emotionella, kognitiva och sociala aspekter. Vidare menar Martin (2004) att humor uppkommer i samspel mellan två eller flera individer. Fry (1994) menar att alla är födda med en potential att utveckla ett sinne för humor och att denna känsla för humor kommer att leda i olika riktningar. Varje persons individuella sinne för humor formas av livserfarenheten. Freud beskriver humor som en av de viktigaste försvarsmekanismerna som låter en individ möta problem och undvika negativa känslor (Penson et al., 2005). Humor har även en funktion som copingstrategi och kan hjälpa individer hantera känslor som svåra omständigheter ger upphov till (Olsson et al., 2003).
Humor har många olika uttryck. Den kan vara älskvärd, skarp, kvick, mörk, intellektuell, ironisk eller sarkastisk (Pinna et al., 2018). Den kan även vara spontan eller planerad, avsiktlig eller oavsiktlig. All humor leder inte till skratt. Beroende på situationen kan humorn leda till allt från en gäspning till högljudda gapskratt. Adamle och Turkoski (2006) uttrycker att humor är ett medel för oss att uttrycka känslor.
Åstedt-Kurki et al. (2001) lyfter att forskning kring humor är utmanande eftersom fenomenet humor är svårt att fånga och försvinner när man försöker undersöka eller konceptualisera det.
Den amerikanska föreningen The Association for Applied and Therapeutic Humor studerar vetenskapen bakom humor och hur humor kan användas för att bidra till bättre hälsa, välmående, prestation, organisation och gemenskap. Deras definition av terapeutisk humor lyder på följande sätt: (The Association for Applied and Therapeutic Humor [AATH], 2021)
Therapeutic humor is any intervention that promotes health and wellness by stimulating a playful discovery, expression or appreciation of the absurdity or incongruity of life's situations. This intervention may enhance health or be used as a complementary treatment of illness to facilitate healing or coping, whether physical, emotional, cognitive, social or spiritual. (AATH, 2021, What is therapeutic humor)
Det finns många teorier om humor och de delas vanligen in i tre huvudgrupper; teorier om överlägsenhet, teorier om lättnad och teorier om inkongruens. Den äldsta teorin är teorin om överlägsenhet som är en känslobaserad teori och anser att man skrattar åt den man känner sig överlägsen (Olsson et al., 2003). Att skratta åt någon kan vara ett sätt att höja sin självkänsla.
Det kan även vara ett socialt acceptabelt sätt att uttrycka aggression (Seaward, 1992). Teorierna om lättnad föreslår att humor och skratt uppstår när man blir befriad från stress och press. De
6
kopplas ihop med teorier från psykoanalysen där humor kan ge uttryck för känslor som är undertryckta eller i konflikt med varandra (Olsson et al., 2003). Teorier om inkongruens är baserade på kognitiva processer och menar att humor uppstår när situationer, koncept och idéer som är absurda eller oförenliga kopplas ihop. Överraskning och kontrast är element som förekommer vid inkongruent humor. Ett exempel på inkongruens är historien om Charlie Chaplin som deltog i en Charlie Chaplin look-a-like tävling och kom på tredje plats (Olsson et al., 2003; Seaward, 1992).
Enligt Dean (1997) är skratt den starkaste och tydligaste fysiska reaktionen på humor. Olsson et al. (2003) menar att skratt är ett uttryck för känslor och liksom humor, förekommer i alla kulturer och är kulturellt betingat. Vidare beskriver Olsson et al. (2003) skratt som en fysiologisk reaktion som ger en påtaglig lättnad och har en funktion för människans välbefinnande.
Effekter av humor
Effekterna av humor är olika beroende på vilka avsikter avsändaren av humor har (Olsson et al., 2003). Humor kan framkalla skratt och skrattet ger effekter som kan avläsas. Skratt ökar hjärtfrekvensen, andningen blir djupare och muskler kontraheras. Efter skrattet slappnar kroppen av och hjärtfrekvensen och blodtrycket sjunker. Det har visat sig att humor och skratt kan minska smärta. Orsaken tros vara att humor är avledande och har en avslappnande effekt.
Även studier som undersökt kortisolhalt och immunförsvarsmarkörer i blod och serum under och efter humorinslag visar att immunförsvaret höjs och stresshormoner sjunker av humor.
Produktionen av katekolaminer, endorfiner och hormoner som ger känslor av välbehag ökar (Olsson et al., 2003). Dock hävdar McCreaddie och Wiggins (2008) att studierna som påvisar dessa fysiologiska effekter har varit små och av varierande kvalitet vilket gör att det inte går att uttala sig om tydliga effekter.
Däremot erkänner McCreaddie och Wiggins (2008) att de positiva psykologiska effekterna är mer väldokumenterade. Aspekter som empati, intimitet och tillit har ett samband med humor och påverkar därmed även mänskliga relationer. Olsson et al. (2003) lyfter att den goda humorn ger positiva effekter som minskad rädsla, spänning, stress, depression, smärta, makt och kontroll. Dessutom kan kommunikation, relationer, självförtroende förbättras och energin öka.
Enligt Zhao et al. (2019) har humor en gynnsam effekt på depression, ångest och sömn.
Olsson et al. (2003) menar att även om humor har fördelaktiga effekter vid många tillfällen finns det risker med att använda humor; konsekvenserna kan bli negativa. En viktig aspekt av humor är att se vem skrattet riktas mot, om sändaren “skrattar med” eller “skattar åt”
mottagaren. När man roar sig på någons bekostnad är det sällan roligt för den som blir drabbad.
Humor kan plötsligt vändas mot en person eller en person kan identifiera sig i en vits och då kan det väcka negativa känslor hos denne, trots att avsikten inte var att såra personen.
Missförstådd humor kan leda till sårade känslor (Olsson et al., 2003; Penson et al., 2005; Åstedt- Kurki et al., 2001). Sarkasm kan vara ett uttryck för underliggande ilska och kan skapa stress istället för att lätta på stress som humor tenderar att göra menar Seaward (1992). Humor kan vara kränkande och ett sätt att visa makt eller likgiltighet mot en medmänniska (Olsson et al.
2003; Penson et al., 2005). Vid användning av humor på någon annans bekostnad kan det leda till rädsla för stigma och förödmjukelse (Pinna et al., 2018). Beroende på hur humor används kan den föra människor samman eller dela på dem (Olsson et al., 2003; Åstedt-Kurki et al., 2001).
7
Humor i vården
Redan på 1200-talet hade skratt och humor hittat en plats i vården. Den franske kirurgen Henri de Mondeville tyckte att skratt, glädje och roliga historier hjälpte tillfrisknandet och rekommenderade sina patienter besök av vänner som muntrade upp med lustiga historier. De senaste 50 åren har humor inom hälso- och sjukvård utvecklats till en internationell rörelse (Olsson et al., 2003). Seaward (1992) noterar att sjukhusmiljön skuggats av ett intensivt allvar till följd av sjukdom och död länge och menar att detta hindrar det fria uttrycket av känslor.
Som en motvikt har humorprogram för patienter skapats på flera sjukhus i USA. Dessa kan bestå av ett rum eller en vagn med humoristiskt material som film, TV, böcker och serietidningar som kan framkalla skratt. Personal rapporterar att de främsta effekterna av dessa humorprogram är att den fungerar som en distraktion som tar bort patientens fokus på sjukdom och lidande en stund och därmed främjar ett mer balanserat uttryck av känslor.
En form av humor som visat sig vara vanlig bland personal i vården är mörk humor. Då ser man det roliga i en ofta allvarlig situation som inte är rolig i sig själv, som exempelvis död eller sjukdom. Mörk humor kan vara ett sätt att sätt orka med sitt arbete och anses vara vanligt där personal utsätts för negativa stressmoment (Olsson et al., 2003).
Humor kan vara en resurs i omvårdnaden menar Eide och Eide (2019). Den kan bidra till patientens välmående och vara en hjälp till att bemästra svåra situationer både för sjuksköterskan och patienten. Innan humor används talar litteraturen för att en god och trygg kontakt mellan parterna etablerats (Eide & Eide, 2019; Penson et al., 2005). Olsson et al. (2001) lyfter även att vänlighet och empati är en förutsättning för att använda humor i vården.
Enligt McCreaddie och Payne (2014) och Tanay et al. (2014) värdesätter patienter humor i vården. Patienter använder humor som ett sätt att få kontakt och känna glädje och avkoppling (Penson et al., 2005; Åstedt-Kurki et al., 2001). Patienters humor kan även användas som en copingstrategi (Dean & Gregory, 2008; Johnson, 2002) och som en distraktion från svåra eller obekväma situationer (Tremayne, 2014; Åstedt-Kurki et al., 2001). I relationen mellan sjuksköterska och patient spelar humorn en viktig roll. Patienter uppfattar att relationen till sjuksköterskan blir mer tillitsfull om sjuksköterskan använder humor (Johnson, 2002). Att skratta tillsammans med sjuksköterskan är ett tecken för patienter att relationen är god och humor används även av patienter för att bli omtyckta av sjuksköterskorna (Tanay et al., 2014).
8
Problemformulering
En god relation mellan sjuksköterska och patient leder till god omvårdnad. Att använda humor i kommunikationen kan ha flera positiva effekter. Humor kan hjälpa att skapa relationer, underlätta kommunikation, lätta ångest och hjälpa människor att klara av smärtsamma känslor.
Humor kan även misstolkas eller användas på ett negativt sätt som leder till sårade känslor och sämre kommunikation.
Litteraturstudien görs för att öka kunskapen om hur humor kan användas i sjuksköterskeyrket på ett adekvat sätt. I litteraturstudien kommer sjuksköterskors perspektiv på humor i omvårdnaden att belysas.
Syfte
Syftet med studien varatt belysa humor i omvårdnaden ur ett sjuksköterskeperspektiv.
9
Metod
I denna litteraturstudie sammanställdes och granskades befintlig forskning inom området.
Denna studie utfördes enligt Polit och Beck (2017) modell för litteraturstudier. Modellen tolkades och delades in i nio steg. (Figur 1).
Figur 1: Tolkning av modellen för en litteraturstudie enligt Polit & Beck (2017).
I steg ett av litteraturstudien formulerades syftet att belysa humor i omvårdnaden ur ett sjuksköterskeperspektiv. I steg två valdes databaser, sökstrategi och sökord ut. Databaserna PubMed och Cinahl valdes för denna studie. Databasen PubMed innehåller medicinsk- och omvårdnadsforskning och databasen Cinahl innehåller omvårdnadsforskning (Polit & Beck, 2017). Initialt inkluderades även databasen PsycInfo men efter pilotsökningar visade det sig att samtliga relevanta artiklar som kom upp var dubbletter från sökningar i de andra databaserna, vilket gjorde att databasen valdes bort. Vid sökningar användes ämnesord: i PubMed användes Medical Subject Headings [MeSH] och i Cinahl användes Major Headings [MH]. Databaserna hade olika ämnesord med samma innebörd vilket förklarar varför inte exakt samma sökningar kunde göras i de olika databaserna.
Steg 2
Val av databaser, sökstrategi och sökord
Steg 1
Formulering och beskrivning av syfte
Steg 3
Sökning i databaser, inhämtning av artiklar och
dokumentation av sökningar i tabeller
Steg 6
Artiklarna samanfattas och tolkas
Steg 5
Hela artiklar läses
Steg 4
Genomgång av artiklarnas titlar och abstrakt och bedömning av relevans
Steg 7
Kritisk granskning och utvärdering av kvaliteten på
materialet
Steg 8
Analys och kategorisering av informationen
Steg 9
Sammanställning av resultat
10
För sökningarna i PubMed användes MeSH-termerna ”Wit and Humor as Topic”, ”Nursing”,
”Nurse-Patients Relations” och “Laughter therapy”. Beskrivningen av “Laughter Therapy”
MeSH-termen var “Therapeutic use of humor and laughter to improve emotional well being and health” och ansågs kunna ge relevanta träffar i sökningarna.
I Cinahl bestod MH-termerna av ”Wit and Humor”, “Nurses”, “Nurse-Patient Relations” och
“Laughter”. I Cinahl finns inte “Laughter Therapy” som MH-term vilket ledde till att MH- termen “Laughter” användes för att likna sökningarna i PubMed. Fritextsökningen “Laughter therapy” gav inte resultat om humor och valdes därför bort.
På grund av att stavningen av engelskans ord för humor är olika mellan brittisk engelska och amerikansk engelska gjordes även fritextsökning med ”humour” i båda databaserna för att få med artiklar med denna stavning. I steg tre gjordes sökningar med de sökord som valts i föregående steg. Först gjordes sökningar med sökorden var för sig. För att få relevanta träffar kombinerades sökorden med booleska operatorer. För att precisera sökningarna användes operatorn AND och för att utvidga användes operatorn OR (Polit & Beck, 2017). För att se sökningar och antal träffar se tabell 1 och tabell 2.
Inklusionskriterier
Artiklar som inkluderades i studien var studier som handlade om humor, omvårdnad och sjuksköterskeperspektiv. Studierna var peer-reviewed, skrivna på engelska och publicerade mellan 2000-01-01 och 2021-01-01. Endast studier med sjuksköterskor som arbetade med vuxna patienter inkluderades. Specialist- och grundutbildade sjuksköterskor inkluderades liksom all vårdkontext. Både kvalitativa, kvantitativa och mixade studier inkluderades.
Exklusionskriterier
Artiklar med studier på sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor som arbetade med barn exkluderades. Även litteraturstudier och artiklar som saknade abstract exkluderades.
Pilotstudier exkluderades. Studier som fokuserade enbart på patientens eller andra sjukvårdsprofessioners perspektiv exkluderades.
11
Tabell 1 - resultat av sökning i databasen PubMed. Begränsningar: artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan 2000 och 2021 samt peer-reviewed.
PubMed Datum Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 2021-02-03 Wit and Humor as Topic"[Mesh]
4899
S2 2021-02-03 humour 23900
S3 2021-02-03 S1 OR S2 23900
S4 2021-02-03 Nursing"[Mesh] 254923
S5 2021-02-03 Nurse-Patient Relations"[Mesh]
35566
S6 2021-02-03 S4 OR S5 275078
S7 2021-02-17 ”Laughter Therapy”[Mesh]
222
S8 2021-02-17 (S3 OR S7)
AND S6 + begränsningar
240 20 9 9
Tabell 2 - resultat av sökning i databasen Cinahl. (()) = externa dubbletter. Begränsningar:
artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan 2000 och 2021 samt peer-reviewed.
Cinahl Datum Sökord Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
S1 2021-02-03 (MH "Wit and Humor")
6601
S2 2021-02-03 humour 10264
S3 2021-02-03 S1 OR S2 10264
S4 2021-02-03 (MH “Nurses”) 64582 S5 2021-02-03 (MH "Nurse-
Patient Relations")
27524
S6 2021-02-03 S4 OR S5 90763
S7 2021-02-17 (MH
“Laughter”)
1224
S8 2021-02-17 (S3 OR S7) AND S6 + begränsningar
146 17((8)) 2 2
12
Urval 1
Det första urvalet gjordes i steg fyra. Titel och abstrakt för de artiklar som sökts fram i steg tre lästes för att bedöma artiklarnas relevans för litteraturstudien. Artiklar som inte svarade på inklusionskriterierna valdes bort. Antal träffar vid sökningarna i PubMed var 248. Av dessa bedömdes 20 vara relevanta. Sökningarna i Cinahl gav 146 träffar och av dessa bedömdes 17 vara relevanta. Åtta av artiklarna var externa dubbletter och exkluderades.
Urval 2
I steg fem och steg sex lästes de 37 artiklarna från urval ett i sin helhet och bedömdes om de svarade på syftet med litteraturstudien. Efter att artiklarna lästs bedömdes nio från PubMed och två från Cinahl vara relevanta och inkluderades i urval två. Artiklar som uteslöts i urval två var främst artiklar som belyste andra aspekter av humor eller saknade sjuksköterskans perspektiv och därmed inte svarade på studiens syfte.
Urval 3
För att bedöma artiklarnas kvalité och vetenskapliga nivå gjordes i steg sju en kritisk granskning av de elva artiklarna från urval två. Granskningen utfördes enligt Polit och Beck (2017) granskningsmall “Guide to an overall critique of a qualitative research report”. Nio artiklar från PubMed och två artiklar från Cinahl bedömdes uppfylla kraven för god kvalitet. Dessa utgör urval tre och sammanfattas i artikelmatrisen (Bilaga 1).
Analys och bearbetning
I Steg åtta gjordes en analys och tematisering av informationen i artiklarna genom en induktiv ansats (Polit & Beck, 2017). Alla artiklar i urval tre skrevs ut för att lättare kunna bearbetas.
För att säkerställa att relevant information från artiklarna togs med lästes artiklarna först separat av författarna och sedan diskuterades artiklarna tillsammans. Artiklarna lästes upprepade gånger för att författarna skulle bli bekanta med materialet. Resultat från artiklarna som svarade på litteraturstudiens syfte översattes och antecknades. I dessa anteckningar letades efter mönster, likheter och skillnader mellan artiklarna. De likheter som hittades färgkodades genom överstrykning (med färgpennor) för att sedan grupperas i teman. Samtidigt som anteckningarna bearbetades jämfördes dessa mot originalartiklarna för att minska risken för felaktiga tolkningar. Resultatet av de elva artiklarna sammanställdes i steg nio.
Forskningsetiska överväganden
I denna studie har urvalet av artiklar gjorts med syfte att få förståelse för det valda ämnet för litteraturstudien. Granskningsmall har använts för att säkerställa en hög vetenskaplig nivå på de inkluderade artiklarna. Författarna har strävat efter att hålla sig objektiva till materialet som lästs. Enligt Polit och Beck (2017) bidrar det till god kvalitet på litteraturstudien. I analys och presentation av resultat har författarna strävat efter att presentera det rättvist utan att låta personliga åsikter påverka sammanställningen av resultat. Resultat har ej heller undanhållits.
För att undvika feltolkningar av datan lästes artiklarna först enskilt av författarna och diskuterades sedan gemensamt. Engelskt-svenskt lexikon har använts för att göra adekvata översättningar och bidrar därmed till en rättvis tolkning av innehållet. Samtliga källor som använts har redovisats i referenslistan. Författarna har inte förfalskat eller fabricerat data.
13
Resultat
Resultatet i litteraturstudien baseras på elva artiklar. Samtliga är kvalitativa studier. Studierna är utförda i: Kanada (n = 3), Australien (n = 2), Finland (n =1),Iran (n = 1), Storbritannien (n = 1), Sverige (n = 1), Tyskland (n = 1) och USA (n = 1).
Analysen av datan resulterade i två huvudteman med sex underteman:
• Humorns funktion
o Humor främjar omvårdnadsrelationen
o Humor som verktyg att hantera svåra situationer och känslor
o Humor främjar teamarbete
• Sjuksköterskans användning av humor
o Sjuksköterskans strategier för adekvat användning av humor
o Humorns exklusionsområden
o Negativa konsekvenser av humor
Humorns funktion
Humor främjar omvårdnadsrelationen
Sjuksköterskor anser att humor har en viktig betydelse för omvårdnadsrelationen och är relationsbyggande (Dean & Gregory, 2004, 2005; Dean & Major, 2008; Haydon & Riet, 2014;
McCreaddie, 2010; Tanay et al., 2014). Humor har betydelse både för att etablera, utveckla och underhålla relationer (Dean & Gregory, 2004, 2005). Kontakten och kommunikationen mellan sjuksköterska och patient kan förbättras med hjälp av humor (Dean & Gregory, 2004, 2005;
Haydon & Riet, 2014; Tanay et al., 2014; Åstedt-Kurki & Isola, 2001). I början av nya relationer kan humor hjälpa till att bryta isen (Dean & Gregory, 2004; Greenberg, 2003) och etablera kontakt med blyga, osociala och otåliga patienter (Ghaffari et al., 2015).
Sjuksköterskor uppfattar att humor är viktigt för att skapa en relation med ömsesidig tillit, förståelse och samhörighet mellan sjuksköterska och patient (Ghaffari et al., 2015; Greenberg, 2003; James et al., 2010; Tanay et al., 2014). Om det finns humor mellan sjuksköterska och patient är det ett tecken på tillit och kan öppna upp för att patienten lättare anförtror sig till sjuksköterskan om mer allvarliga saker (Dean & Gregory, 2004, 2005; Tanay et al., 2014).
Humor bidrar till att patienten och sjuksköterskan blir jämlika i relationen (Dean & Gregory, 2004; Dean & Major, 2008; Haydon & Riet, 2014).
När det finns humor i omvårdnadsrelationen uppfattar sjuksköterskor att det blir ett bättre samspel, bättre behandlingsresultat och patienterna blir mer följsamma (Haydon & Riet, 2014).
Sjuksköterskor anser även att samarbetsviljan hos patienten ökar (Ghaffari et al., 2015). När sjuksköterskor skrattar tillsammans med patienter upplevs relationen mer avslappnad (Greenberg, 2003; Tanay et al., 2014). I humor finns en attraktionskraft som visar sig genom att sjuksköterskor uttrycker att de gärna behandlar patienter som använder lättsam humor (Dean
& Gregory, 2004; Tanay et al., 2014).
14
Humor som verktyg att hantera svåra situationer och känslor
Användandet av humor visar sig fungera som ett verktyg för att hantera känslor (Dean &
Gregory, 2004; Dean & Major, 2008) och svåra situationer (Dean & Gregory, 2004; Ghaffari et al., 2015; Greenberg, 2003; McCreaddie, 2010; Åstedt-Kurki & Isola, 2001). Sjuksköterskor rapporterar att humor kan ge dem en stunds avkoppling från ett ofta krävande arbete (Dean &
Gregory, 2004, 2005; Ghaffari et al., 2015). Med hjälp av humor kan sjuksköterskor hantera stressiga situationer (Dean & Gregory, 2004; Dean & Major, 2008; Ghaffari et al., 2015; Åstedt- Kurki & Isola, 2001) och smärtsamma och sorgliga omständigheter (Dean & Gregory, 2004).
Det är lättare för sjuksköterskor att må bra under svåra omständigheter när humor finns i arbetsgruppen (Åstedt-Kurki & Isola, 2001).
Sjuksköterskor använder ofta mörk humor med kollegor. Detta är ett sätt att kunna lätta på spänningar och är speciellt vanligt där svårt sjuka patienter vårdas (Dean & Gregory, 2004, 2005; Dean & Major, 2008; Åstedt-Kurki & Isola, 2001). Dean och Gregory (2005) menar att mörk humor även kan vara ett skydd för att täcka över sårbarhet som uppstår när man kontinuerligt utsätts för lidande och förlust. Sjuksköterskor uppger att arbetsdagen blir lättare när humor används (James et al., 2010; Tanay et al., 2014). Humor kan lätta på tunga känslor i en situation (Dean & Gregory, 2004, 2005; Dean & Major, 2008; Ghaffari et al., 2015).
Sometimes, humour, even a moment’s laughter together, lightens a difficult shift and motivates us to continue – a joke sustains our energy until the shift ends. (Ghaffari et al., 2015, s. 7)
Med humor kan sjuksköterskor skapa distraktion vid olika kliniska arbetsuppgifter som till exempel aktivering efter operation, undersökningar och omvårdnad (Greenberg, 2003;
McCreaddie, 2010; Åstedt-Kurki & Isola, 2001). När sjuksköterskor hjälper patienter med till exempel toalettbesök, som för en del patienter upplevs pinsamma eller obekväma, kan de använda lättsam humor som distraktion och på så sätt bevara patientens värdighet (Dean &
Gregory, 2005; Dean & Major, 2008).
För sjuksköterskan kan användandet av humor vara ett sätt att skapa distans (Dean & Major, 2008; Hayden & Riet, 2014; James et al., 2010) vilket kan fungera som skydd mot att involveras i djupa personliga diskussioner (Dean & Major, 2008). Humor kan underlätta att skapa den emotionella flexibilitet som krävs för att skifta fokus mellan olika patienter och situationer (Dean & Major, 2008).
Sjuksköterskor kan lösa konflikter och oenigheter med hjälp av humor (Ghaffari et al., 2015;
Greenberg, 2003). Ghaffari et al. (2015) ser att humor kan avlägsna stress och missnöje i interaktionen med patienten. Sjuksköterskor upplever även att humor kan hjälpa dem hantera patienters provokativa beteende, ilska och aggressioner.
15
Humor främjar teamarbete
För sjuksköterskor spelar humor en viktig roll för teamarbetet. Det ger energi till gruppen, skapar en känsla av gemenskap samt är ett sätt att ge och få stöd (Dean & Gregory, 2004, 2005;
Dean & Major, 2008 ). Humor för personalen på arbetsplatsen närmare varandra (Dean &
Gregory, 2004; Dean & Major, 2008) och skapar förtroende (Dean & Major, 2008). Inom en personalgrupp kan humor minska spänningar (Dean & Major, 2008; Åstedt-Kurki & Isola, 2001) och eventuella hierarkiska skillnader (Dean & Gregory, 2004; Dean & Major, 2008).
Förekomsten av humor på arbetsplatsen hjälper sjuksköterskor att klara av sitt arbete och leder till ett bättre arbetsklimat (Ghaffari et al., 2015; Åstedt - Kurki & Isola, 2001). Dean och Gregory (2005) menar att när sjuksköterskor har möjlighet att sitta tillsammans och minnas tidigare händelser resulterar det ofta i skratt. Att skratta tillsammans åt det förflutna stärker personalens gemensamma upplevelser och teamets styrka.
Sjuksköterskans användning av humor
Sjuksköterskans strategier för adekvat användning av humor
Dean och Gregory (2005) lyfter att sjuksköterskor uppfattar att patientens mottaglighet för humor är individuell och beror på situationen. Varje situation är unik och kan inte generaliseras till en absolut rekommendation om när humor är lämpligt eller olämpligt. Patientens personlighet och tidpunkten för humor är viktiga att ta i beaktande (Ghaffari et al., 2015; Tanay et al., 2014). Sjuksköterskor anser att det är viktigt att använda humor med eftertanke och försiktighet (Dean & Gregory, 2005) och bedöma situationen innan humor används (Ghaffari et al., 2015; Tanay et al., 2014). Greenberg (2003) menar att det endast är när humor används tillsammans med empati som den är stödjande. Att förstå kulturella skillnader är essentiellt för att humor inte skall leda till missförstånd (Dean & Gregory, 2005; Ghaffari et.al., 2015; Haydon
& Riet, 2014).
Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att använda humor. De framhåller att det är viktigt att titta efter signaler från patienten för att se om patienten är mottaglig för humor (Dean
& Gregory, 2005; Greenberg, 2003; Tanay et al., 2014). En tydlig signal är om patienten själv använder sig av humor. Även ett leende (Greenberg, 2003) eller en glimt i ögat uppfattas som en inbjudan till att använda humor (Dean & Gregory, 2004, 2005). En annan strategi är att prova lättsam humor för att se hur patienten svarar. Positiva reaktioner som sjuksköterskorna letar efter hos patienter är leenden, att det lyser upp i ögonen eller ett tyst skratt. (Dean & Gregory, 2005; O’Reilly, 2017).
Dean & Gregory (2005) lyfter att sjuksköterskor kan vänta med att använda humor tills de etablerat en relation med patienten. Innan de introducerar humor använder sjuksköterskorna icke-humoristisk kommunikation med patienten (Greenberg, 2003). Den terapeutiska effekten av humor anses bli bättre om den föregås av en mer seriös kommunikation (Dean & Gregory, 2005) och de mest brådskande omvårdnadsbehoven är tillgodosedda innan humor används (Dean & Gregory, 2004).
En strategi sjuksköterskor använder för att introducera humor är att skämta om sig själv (Dean
& Gregory, 2005; Greenberg, 2003). Det anses vara ofarligt och även kunna bryta eventuella barriärer mellan sjuksköterska och patient (Greenberg, 2003). Sjuksköterskor använder humor spontant och menar att intuition är viktig för att avgöra när det är lämpligt eller olämpligt att använda humor (Dean & Gregory, 2004, 2005; Dean & Major, 2008; Greenberg, 2003).
16
I can't tell you how I know but I can tell you that I just feel when it's appropriate and when it isn't … it's something you can't even put into words, it's what you feel in your bones. (Nurse: Interview 11) (Dean & Gregory, 2005, s. 297)
Det framkommer även att en mer rättfram och grov humor kan vara terapeutisk i mötet med vissa patientgrupper trots att grov humor inte rekommenderas att användas generellt i vården (McCreaddie, 2010; O’Reilly, 2017). Enligt Dean och Gregory (2005) inser sjuksköterskor behovet av känslighet när de skämtar med patienter och närstående och förstår att mörk humor skall hållas mellan personal och bakom stängda dörrar. Dock finns det undantag även där, en erfaren sjuksköterska menar att mörk humor kan användas om sjuksköterskan har en väldigt bra relation med patienten, vet att det är säkert och har skämtat med patienten under en längre tid (Dean & Gregory, 2005).
Det förekommer en osäkerhet hos nyutexaminerade sjuksköterskor kring användning av humor vilket leder till att de vänder sig till mer erfarna sjuksköterskor för vägledning (Haydon & Riet, 2014; Tanay et al., 2014) En del sjuksköterskor är oroliga för att uppfattas som oprofessionella av kollegor om de använder humor (Ghaffari et al., 2015; Tanay et al., 2014). Uppskattningen för humor har visat sig öka med arbetserfarenheten (Greenberg, 2003).
Humorns exklusionsområden
Sjuksköterskor avstår från att använda humor när de uppfattar att patienten är för trött, har andra behov eller inte är på humör (Dean & Gregory, 2005; O’Reilly, 2017; Tanay et al., 2014). Det är inte lämpligt att använda humor med patienter som är starkt smärtpåverkade, precis fått besked om försämring i sitt tillstånd eller fått ett dödsbesked (Dean & Gregory, 2004; Haydon
& Riet, 2014; Tanay et al., 2014). Sjuksköterskor anser att det är opassande att använda humor när patienten upplever toppar av rädsla, ångest, ilska eller sorg (Dean & Gregory, 2005) och vid akuta livshotande tillstånd (Haydon & Riet, 2014). I allvarliga situationer dämpar sjuksköterskor användningen av humor (Greenberg, 2003). Tanay et al. (2014) beskriver att det är olämpligt med humor vid allvarliga situationer och när patienten är döende. Enligt Dean och Gregory (2005) ser sjuksköterskor att det finns flera tillfällen när humor används vid dödsbädden men betonar att humor då endast skall initieras av familjen (Dean & Gregory, 2004, 2005). Det framkommer även att kulturen och religionen påverkar exklusionsområden för humor. I islamsk kultur är det inte acceptabelt att man skämtar med det motsatta könet (Ghaffari et al., 2015).
Negativa konsekvenser av humor
Sjuksköterskor är medvetna om att humor kan få negativa konsekvenser och kan leda till sårade känslor eller upprördhet (Tanay et al., 2014). Om sjuksköterskan inte tar hänsyn till patientens fysiska och psykiska tillstånd kan humor leda till upprörda känslor och konsekvenserna kan bli att omvårdnadsrelationen försämras eller patienten kan bli ovillig att ta emot vård (Ghaffari et al., 2015). Att skratta åt någon skapar distans och är negativt för relationen (Greenberg, 2003).
Enligt Ghaffari et al. (2015) förekommer det att sjuksköterskor uppfattar att förlöjligande och att “skratta åt någon” är humor och ser det då som något negativt. Sådan humor anses kunna förstöra relationer, vara uttröttande och leda till negativa känslor. Skämt som uppfattas opassande kan upplevas som trakasseri. Detta gäller både i relation till patienter och mellan personal. En del sjuksköterskor anser att humor är opassande i omvårdnadsrelationen och
17
uppger att de är rädda för att de skall förlora respekt och att relationen till patienten blir för intim om de använder humor. De är även rädda för stigmatisering (Ghaffari et al., 2015).
Om sjuksköterskorna inte märker eller svarar på patientens försök till att använda humor, upplever de att patienten får en sämre inställning till sjuksköterskan och kommunicerar mindre (Haydon & Riet, 2014). Det framkommer även att kritik från kollegor ( Ghaffari et al., 2015) och nedvärderande, sexistiska eller olämpliga kommentarer från patienter kan döljas med humor (Haydon & Riet, 2014). När humor används på detta sätt uppfattas det negativt av sjuksköterskor.
Diskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans perspektiv på humor i omvårdnaden.
Resultatet har genererat två huvudteman med sex underteman. Det första huvudtemat är:
Humorns funktion med tre underteman: Humor främjar omvårdnadsrelationen, Humor som verktyg att hantera svåra situationer och känslor, Humor främjar teamarbete. Det andra huvudtemat är: Sjuksköterskans användning av humor med följande underteman:
Sjuksköterskans strategier för adekvat användning av humor, Humorns exklusionsområden, Negativa konsekvenser av humor.
Resultatet i studien bekräftar att sjuksköterskor ser att humor är viktigt för omvårdnad och anses vara terapeutiskt. När humor används på ett lämpligt sätt kan den förbättra omvårdnadsupplevelsen för sjuksköterska och patient. Humor främjar vårdrelationen och underlättar samarbete, kommunikation och omvårdnad. Humor främjar även teamarbete och hjälper sjuksköterskor hantera stress och svåra situationer i arbetet. Mörk humor används ofta kolleger emellan för att skapa en lättare vardag. Humor används även som distraktion och för att skapa distans till svåra omständigheter. Sjuksköterskor har strategier för att kunna avgöra när det är lämpligt eller olämpligt att använda humor. Användningen av humor behöver anpassas till varje situation och individ och användas med eftertanke och försiktighet.
Resultatdiskussion
I litteraturstudien framkommer att sjuksköterskor anser att humor är viktigt för att skapa och utveckla en bra vårdrelation. En samhörighet skapas mellan sjuksköterskan och patienten och humor bidrar till att skapa en ömsesidig tillit och förståelse. Krogt et al. (2020) styrker detta och menar att humor har en betydelsefull roll i omvårdnad, gör det möjligt för sjuksköterskor att etablera kontakt med patienten och skapa terapeutiska relationer. Även patienter anser att humor hjälper till att etablera en terapeutisk interaktion (McCreaddie och Payne, 2014).
Patienter uppger även att relationen blir starkare när sjuksköterskor använder humor (Buiting et al., 2020; Johnson, 2002).
Trots humorns positiva egenskaper visar studien att sjuksköterskor kan vara motvilliga till att använda humor. Den främsta orsaken visade sig vara rädsla för att ses som oprofessionell. Det är främst de oerfarna sjuksköterskorna som är tveksamma till att använda humor. Jones och Tanay (2016) uppmärksammar samma fenomen och undrar om humor ses som oproffessionellt eftersom sjuksköterskor inte känner till humorns terapeutiska egenskaper. Jones och Tanay (2016) menar även att mer erfarna sjuksköterskor har ett ansvar i att påverka användningen av humor i omvårdnad. Detta stämmer överens med resultatet i denna studie. En åtgärd som föreslås av Olsson et al. (2003) för att sjuksköterskor skall känna mer självsäkerhet i att använda humor i omvårdnad är att inkludera humor i sjuksköterskeutbildningar.
18
I studien framkommer det att humor har en attraktionskraft, sjuksköterskor behandlar gärna patienter som använder humor. Tanay et al. (2014) visar att patienter också föredrar sjuksköterskor med humor. McCreaddie och Wiggins (2008) visar att denna attraktion även förekommer i övriga vårdrelationer. Patienter har visat sig vara mer nöjda med läkare som använder lättsam humor och det har visat sig vara mindre sannolikt att läkare som använder humor att bli anmälda för tjänstefel. McCreaddie och Wiggins (2008) påpekar även att humor kan vara den faktor som hjälper skapa den vårdrelationen en patient längtar efter. Detta talar för att sjuksköterskor skall våga använda humor i omvårdnad.
Samtidigt visar studien att humor kan öka distansen mellan sjuksköterska och patient och få negativa konsekvenser i form av sårade känslor. Sjuksköterskor är tydliga med att det finns situationer där humor skall exkluderas. Detta styrks av Branney et al. (2014) som visar att patienter bekräftar att humor inte bör användas i vissa situationer. Om humorn används vid fel tillfälle kan det riskera att såra patienten. Sjuksköterskor i denna studie uppmanar till eftertänksamhet och försiktighet i användning av humor. Författarna tror att rädslan för att såra patienten även leder till att sjuksköterskor använder humor i mindre utsträckning och möjligtvis med mer försiktighet än vad som behövs.
I litteraturstudien framkommer att både sjuksköterskor och patienter använder humor för att klara av vardagen och de svårigheter som uppstår under den. Humor används som en copingstrategi. McCreaddie och Wiggins (2008) styrker detta och menar att det kan vara extra viktigt att använda humor när arbetet är stressigt. En generell rekommendation är lättsam humor i vårdrelationen, dock framkommer det i resultatet att även en grövre, mer rättfram humor (McCreaddie, 2010; O’Reilly, 2017) kan vara terapeutiskt i interaktionen med vissa patientgrupper. Att grövre humor kan ha en viktig funktion stöds av Roaldsen et al. (2015), som menar att mörk humor kan hjälpa patienter med dödliga sjukdomar att upprätthålla en normal vardag.
I denna studie framkommer det att sjuksköterskor undviker att använda humor i vissa situationer. Jones och Tanay (2016) har kommit fram till liknande resultat. McCreaddie och Wiggins (2008) håller med om att det finns stunder när humor är olämpligt men ifrågasätter ändå om utmanande områden skall exkluderas från humor. Humor kan hjälpa personer att hitta förståelse för varandra även i en utmanande situation. Trots att tidigare studier visat att humor kan vara smärtlindrande (Olsson et al., 2003) visade denna studie på att humor skulle exkluderas vid stark smärta. Författarna tolkar det som att humor främst är en distraktion från smärta och när smärtan är överväldigande fungerar inte distraktionen. I studien framkommer det även att sjuksköterskan märker att patientens inställning till dem ändras om patientens initiativ till humor inte besvaras. Detta är något som stärks av Branney et al. (2014) som menar att om sjuksköterskan misslyckas med att svara på patientens initiativ till humor kan en spänd stämning skapas mellan dem.
Metoddiskussion
Litteraturstudien utgick från Polit och Becks (2017) modell för litteraturöversikter. Fördelen med en litteraturstudie är att förståelse skapas för ett kunskapsområde vilket passade studiens syfte. Resultatet baseras på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Polit och Beck (2017) lyfter att kvalitativa studier synliggör omständigheterna kring fenomen för att kunna förklara dem. För denna studie där syftet var att belysa humor i omvårdnad ur ett sjuksköterskeperspektiv bidrog de kvalitativa studierna med subjektiva upplevelser som svarade på studiens syfte.
19
Vetenskapliga artiklar söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed. De olika sökorden som hittades var relevanta för studiens syfte. Initialt gjordes pilotsökningar även i PsychInfo.
Resultatet av dessa pilotsökningar var dubbletter från tidigare sökningar samt gav inga nya relevanta träffar. För att hålla en hög vetenskaplig kvalitet användes endast primärkällor i resultatet vilket rekommenderas av Polit och Beck (2017). Enligt Polit och Beck (2017) skall litteraturstudier baseras på aktuell forskning. Initialt söktes artiklar som publicerats i tidsintervallet 2010 - 2021, men eftersom humorforskning inom omvårdnad var begränsad och ett för litet antal träffar hittades, breddades sökningen till tidsintervallet 2000 - 2021. Författarna antog att resultat från forskning på humor i omvårdnaden ur sjuksköterskeperspektiv från 20 år tillbaka fortfarande är relevant idag. Dock kan det ses som en svaghet i studien att majoriteten av artiklarna som studien baseras på är publicerade för mer än tio år sedan. När de vetenskapliga artiklarna valts ut, gjordes en kvalitetsgranskning med hjälp av granskningsmall vilket höjer studiens tillförlitlighet.
En styrka i denna litteraturstudie är att MeSH- och MH-termer har använts i artikelsökningarna.
Det innebär att trots att artikelförfattare har forskat på samma ämne men använt olika terminologi samlas artiklarna ändå under ett gemensamt ämnesord (MESH- eller MH-term).
Därmed är det sannolikt att samtliga artiklar som publicerats på ämnet kommit med i träfflistan även om terminologin varit olika (Polit & Beck, 2017). Metoden är utförligt beskriven i metodavsnittet så att denna studie ska kunna replikeras. Sökningar och de urval som gjorts finns redovisade i tabeller.
Samtliga artiklar lästes flera gånger för att minimera risken att relevant data förbisågs eller misstolkades. Att artiklarna lästes och bearbetades i flera omgångar och av båda författarna bidrog till ökad trovärdighet för litteraturstudien (Polit & Beck, 2017). Eftersom endast engelska artiklar inkluderades i studien är det möjligt att relevanta artiklar för studien som var skrivna på andra språk än engelska missades. Då alla artiklar var på engelska och författarnas modersmål var svenska användes engelsk-svenskt lexikon för att göra översättningar där behov fanns. De citat som förekommer i är skrivna på originalspråk för att utesluta feltolkningar i översättning.
Två av artiklarna som utgör resultatet är skrivna av samma författare och baserade på samma datainsamling (Dean & Gregory, 2004, 2005). Syftet med artiklarna är olika men det går att utläsa likheter i studiernas resultat och slutsatser. Detta bör tas i beaktande vid tolkning av resultatet. En tredje artikel (Dean & Major 2008) har delvis samma författare. Att samma författare finns i tre studier kan ses både som en styrka; författaren är väl insatt i kunskapsområdet, och en svaghet; möjligtvis ger denne författares enskilda synvinkel en vinkling av studiens resultatet som inte förekommit om samtliga artiklar haft olika författare.
Författarna har strävat efter att vara objektiva trots en viss förförståelse och inkludera all information som svarar på syftet. Några av de artiklar som inkluderades i studien innehöll både sjuksköterskors och patienters perspektiv på humor i omvårdnad. I dessa fall togs endast resultat med i studien när det gick att utläsa att det var sjuksköterskans perspektiv. Studier där deltagarna är specialistsköterskor ha inkluderats i litteraturstudien. Motivering till att dessa inkluderats är att humorns betydelse inte skiljer sig åt mellan allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.
Trots att sjuksköterskorna i studierna arbetat med olika patientgrupper kan likheter ses i sjuksköterskors perspektiv på humorns betydelse i omvårdnaden. Av de elva artiklarna var en artikel från mellanöstern medan de andra artiklarna var från västerländska kulturer. Artikeln från Iran utmärkte sig i flera avseenden vilket författarna tror beror på religion och landets
20
kultur men även professionens kultur i landet. Eftersom det finns många sjuksköterskor i Sverige med en annan kulturell bakgrund ansågs denna artikel berika resultatet. Författarna menar att resultatet från litteraturstudien går att överföra till svensk sjukvård på grund av de likheter som setts.
Slutsats
Sjuksköterskor ser att humor har en viktig betydelse för omvårdnad och kan vara terapeutiskt.
När humor används på ett lämpligt sätt kan den förbättra omvårdnadsupplevelsen för både patient och sjuksköterska. Humor främjar vårdrelationen och underlättar samarbete mellan patient och sjuksköterska. Det kliniska omvårdnadsarbetet kan även underlättas med humor genom att skapa distraktion och distans. Humor kan främja teamarbete och hjälper sjuksköterskor hantera stress och svåra situationer i arbetet. Sjuksköterskor har strategier för att kunna avgöra när det är lämpligt eller olämpligt att använda humor. Användningen av humor behöver anpassas till varje situation och individ och användas med eftertanke och försiktighet för att undvika negativa konsekvenser.
Klinisk betydelse
Denna litteraturstudie visar att humor i omvårdnaden har positiva effekter. Föreliggande studie visar att nyutexaminerade sjuksköterskor använder humor i mindre utsträckning. Humor som omvårdnadsåtgärd är inget som ingår i sjuksköterskeutbildningen. Utbildning inom området skulle kunna leda till ökat användande av humor i omvårdnaden vilket skulle kunna ha positiva effekter för patienter och omvårdnadsrelationen mellan patient och sjuksköterska.
Som sjuksköterska är det viktigt att kunna identifiera situationer där det är lämpligt att använda humor. Fel valt tillfälle kan leda till att patienten blir sårad och vårdrelationen mellan sjuksköterska - patient skadas.
Förslag till vidare forskning
I föreliggande arbete har alla artiklar handlat om studier utom en bedrivits inom västerländsk kultur. En studie var gjord på sjukhus i Iran. I denna studie framkom att humor inte alltid var tillämpbart på grund av religionen eller etnicitet. Samhället vi lever i blir allt mer mångkulturellt vilket skulle motivera forskning om hur humor kan användas inom olika kulturer. Ytterligare forskning om sjuksköterskestudenters och nyutexaminerade sjuksköterskors inställning och användning av humor i omvårdnad skulle vara intressant för att få förståelse för hur användning av patientsäker humor kan främjas i dessa grupper.
Referenslista
*= Artiklar som utgör resultatet.
Adamle, K., & Turkoski, B. (2006). Responding to Patient-Initiated Humor: Guidelines for practice. Home Healthcare Nurse: The Journal for the Home Care and Hospice Professional, 24(10), 638–644. https://doi.org/10.1097/00004045-200611000-00007 Arnold, E., & Boggs, K. U. (2020). Interpersonal relationships: Professional communication
skills for nurses. (8 uppl.) Elsevier.
Association for Applied and Therapuetic Humor Web Site . (u.å). General information.
Hämtad 2021-02-20, från https://aath.memberclicks.net/general-information Branney, P., Witty, K., Braybrook, D., Bullen, K., White, A., & Eardley, I. (2014).
Masculinities, humour and care for penile cancer: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing, 70(9), 2051–2060. https://doi.org/10.1111/jan.12363
Buiting, H. M., de Bree, R., Brom, L., Mack, J. W., & van den Brekel, M. (2020). Humour and laughing in patients with prolonged incurable cancer: an ethnographic study in a comprehensive cancer centre. Quality of life research : an international journal of quality of life aspects of treatment, care and rehabilitation, 29(9), 2425–2434.
https://doi.org/10.1007/s11136-020-02490-w
Buxman, K. (2008). Humor in the OR: A Stitch in Time? AORN Journal, 88(1), 67–77.
https://doi.org/10.1016/j.aorn.2008.01.004
Dean, R. A. (1997). Humor and Laughter in Palliative Care. Journal of Palliative Care, 13(1), 34–39. https://doi.org/10.1177/082585979701300107
*Dean, R. A. K., & Gregory, D. M. (2004). Humor and laughter in palliative care: An ethnographic investigation. Palliative and Supportive Care, 2(2), 139–148.
https://doi.org/10.1017/S1478951504040192
*Dean, R. A. K., & Gregory, D. M. (2005). More Than Trivial: Strategies for Using Humor in Palliative Care. Cancer Nursing, 28(4), 292-300. https://doi.org/10.1097/00002820- 200507000-00009
*Dean, R. A. K., & Major, J. E. (2008). From critical care to comfort care: the sustaining value of humour. Journal of Clinical Nursing, 17(8), 1088–1095.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2007.02090.x
Eide, H. & Eide, T. (2019). Omvårdnadsorienterad kommunikation: personorientering, samarbete och etik. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Fleischer, S., Berg, A., Zimmermann, M., Wüste, K., & Behrens, J. (2009). Nurse-patient interaction and communication: A systematic literature review. Journal of Public Health, 17(5), 339–353. https://doi.org/10.1007/s10389-008-0238-1
Fry, W. F. (1994). The biology of humor. Humor - International Journal of Humor Research, 7(2). https://doi.org/10.1515/humr.1994.7.2.111
*Ghaffari, F., Dehghan-Nayeri, N., & Shali, M. (2015). Nurses’ experiences of humour in clinical settings. Medical Journal of the Islamic Republic of Iran, 29, 182. PMID:
26034735
*Greenberg, M. (2003). Therapeutic play: developing humor in the nurse-patient relationship.
The Journal of the New York State Nurses’ Association, 34(1), 25–31. PMID:
14639778
*Haydon, G., & Riet, P. V. D. (2014). A narrative inquiry: How do nurses respond to patients’ use of humour? Contemporary Nurse, 46(2), 197–205.
https://doi.org/10.5172/conu.2014.46.2.197
Holmberg, M., Wahlberg, A. C., Fagerberg, I., & Forslund, K. (2016). Ambulance clinicians’
experiences of relationships with patients and significant others: Ambulance
clinicians, patients and significant others. Nursing in Critical Care, 21(4), e16–e23.
https://doi.org/10.1111/nicc.12196
*James, I., Andershed, B., Gustavsson, B., & Ternestedt, B.-M. (2010). Knowledge
Constructions in Nursing Practice: Understanding and Integrating Different Forms of Knowledge. Qualitative Health Research, 20(11), 1500–1518.
https://doi.org/10.1177/1049732310374042
Johnson, P. (2002). The Use of Humor and Its Influences on Spirituality and Coping in Breast Cancer Survivors. Oncology Nursing Forum, 29(4), 691–695.
https://doi.org/10.1188/02.ONF.691-695
Jones, P., & Tanay, M. A. (2016). Perceptions of nurses about potential barriers to the use of humour in practice: a literature review of qualitative research. Contemporary Nurse:
A Journal for the Australian Nursing Profession, 52(1), 106–118. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.1080/10376178.2016.1198235
Kourkouta, L., & Papathanasiou, I. V. (2014). Communication in nursing practice. Materia Socio-Medica, 26(1), 65–67. https://doi.org/10.5455/msm.2014.26.65-67
Martin, R. A. (2001). Humor, laughter, and physical health: Methodological issues and research findings. Psychological Bulletin, 127(4), 504–519.
https://doi.org/10.1037/0033-2909.127.4.504
Martin, R. A. (2004). Sense of humor and physical health: Theoretical issues, recent findings, and future directions. Humor - International Journal of Humor Research, 17(1–2), 1–19. https://doi.org/10.1515/humr.2004.005
McCabe, C. (2004). Nurse-patient communication: An exploration of patients’ experiences.
Journal of Clinical Nursing, 13(1), 41–49. https://doi.org/10.1111/j.1365- 2702.2004.00817.x
*McCreaddie, M. (2010). Harsh humour: a therapeutic discourse: Harsh humour: a therapeutic discourse. Health & Social Care in the Community, 18(6), 633–642.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2524.2010.00936.x
McCreaddie, M., & Payne, S. (2014). Humour in health-care interactions: a risk worth taking.
Health Expectations: An International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy, 17(3), 332–344. https://doi.org/10.1111/j.1369-
7625.2011.00758.x
McCreaddie, M., & Wiggins, S. (2008). The purpose and function of humour in health, health care and nursing: a narrative review. Journal of Advanced Nursing, 61(6), 584–595.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04548.x Nationalencyklopedin (2021). Humor. Hämtad 2021-02-10, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/humor
Olsson, H., Backe, H. & Sörensen S. (2003) Humorologi: Vetenskapligt perspektiv på humor och skratt. (1 uppl.). Liber.
*O’Reilly, K. (2017). Humor—A Rehabilitative Tool in the Post-Intensive Care of Young Adults With Acquired Brain Injury. Rehabilitation Nursing, 42(4), 230–234.
https://doi.org/10.1097/rnj.0000000000000015
Penson, R. T., Partridge, R. A., Rudd, P., Seiden, M. V., Nelson, J. E., Chabner, B. A., &
Lynch, T. J. (2005). Laughter: the best medicine? The Oncologist, 10(8), 651–660.
https://doi.org/10.1634/theoncologist.10-8-651
Pinna, M. Á. C., Mahtani-Chugani, V., Sánchez Correas, M. Á., & Sanz Rubiales, A. (2018).
The Use of Humor in Palliative Care: A Systematic Literature Review. American Journal of Hospice and Palliative Medicine®, 35(10), 1342–1354.
https://doi.org/10.1177/1049909118764414
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice (10 uppl.). Wolters Kluwer Health.
Roaldsen, B. L., Sørlie, T., & Lorem, G. F. (2015). Cancer survivors' experiences of humour while navigating through challenging landscapes--a socio-narrative approach.
Scandinavian journal of caring sciences, 29(4), 724–733.
https://doi.org/10.1111/scs.12203
Schöpf, A. C., Martin, G. S., & Keating, M. A. (2017). Humor as a Communication Strategy in Provider–Patient Communication in a Chronic Care Setting. Qualitative Health Research, 27(3), 374–390. https://doi.org/10.1177/1049732315620773
Seaward B. L. (1992). Humor's healing potential. Health progress (Saint Louis, Mo.), 73(3), 66–70.
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2021-03-20, från
https://www.swenurse.se/publikationer/omvardnad-och-god-vard
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Hämtad 2021-02-24, från
https://www.swenurse.se/publikationer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad- sjukskoterska
*Tanay, M. A., Wiseman, T., Roberts, J., & Ream, E. (2014). A time to weep and a time to laugh: humour in the nurse–patient relationship in an adult cancer setting. Supportive Care in Cancer, 22(5), 1295–1301. https://doi.org/10.1007/s00520-013-2084-0 Tremayne P. (2014). Using humour to enhance the nurse-patient relationship. Nursing
standard (Royal College of Nursing (Great Britain) : 1987), 28(30), 37–40.
https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.7748/ns2014.03.28.30.37.e8412
van der Krogt, S. R., Coombs, M., & Rook, H. (2020). Humour: A purposeful and therapeutic tool in surgical nursing practice. Nursing Praxis in Aotearoa New Zealand, 36(2), 20–30. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.36951/27034542.2020.008
Weller, J., Boyd, M., & Cumin, D. (2014). Teams, tribes and patient safety: Overcoming barriers to effective teamwork in healthcare. Postgraduate Medical Journal, 90(1061), 149–154. https://doi.org/10.1136/postgradmedj-2012-131168 Zhao, J., Yin, H., Zhang, G., Li, G., Shang, B., Wang, C., & Chen, L. (2019). A meta-
analysis of randomized controlled trials of laughter and humour interventions on depression, anxiety and sleep quality in adults. Journal of Advanced Nursing, 75(11), 2435–2448. https://doi.org/10.1111/jan.14000
*Åstedt-Kurki, P., & Isola, A. (2001). Humour between nurse and patient, and among staff:
analysis of nurses’ diaries. Journal of Advanced Nursing, 35(3), 452–458.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2001.01860.x
Åstedt-Kurki, Paivi, Isola, A., Tammentie, T., & Kervinen, U. (2001). Importance of humour to client-nurse relationships and clients’ well-being. International Journal of Nursing Practice, 7(2), 119–125. https://doi.org/10.1046/j.1440-172X.2001.00287.x
Bilaga 1 – Artikelmatris
Författare, årtal och land
Titel Syfte Metod Huvudresultat
Dean, R.A & Gregory, D.
M.
2004
Kanada
Humor and laughter in Palliative Care: An ethnographic
investigation
Undersöka funktionen av humor i palliativ vård och beskriva var humor och skratt uppstår.
Kvalitativ metod. Klinisk etnografisk studie med observationer och intervjuer.
Ändamålsenligt urval.
Deltagare: observation av sjuksköterskor, n = 6. Intervjuer med personal, patienter och familj, n = 15 st.
Bortfall: 0 Innehållsanalys
Humor och skratt var utbrett och viktigt på den palliativa avdelningen. Tre huvudfunktioner märktes: att bygga relationer, kämpa med omständigheterna och uttrycka känslighet.
Dean, R.A. & Gregory D.M.
2005 Kanada
More Than Trivial: Strategies for using Humor in Palliative Care
Undersöka fenomenet humor och skratt i Palliativ vård.
Kvalitativ metod.
Klinisk etnografisk studie med observationer och intervjuer.
Ändamålsenligt urval. Deltagare:
observation av sjuksköterskor, n = 6. Intervjuer med personal, patienter och familj, n= 15 st.
Bortfall: 0 Innehållsanalys
Humor användes av sjuksköterskor och patienter för att bygga relationer, kämpa emot tunga omständigheter och uttrycka känslighet. Humor påverkades av individuella skillnader, olika omständigheter, etnicitet, kön och stressnivå. Deltagarna litade på sin intuition och en konstellation av andra faktorer för att avgöra om och när de skulle använda humor. En teknik för att utvärdera om humor var lämpligt var att identifiera en signal, som en glimt i ögonen. Humor är en kraftfull terapeutisk tillgång i palliativ vård när den används med med omtänksamhet och känslighet.
Humor skall inte ses som självklart eller trivialt.
