Gå i skolan eller i mål?: Hur väl når våra elever målen i naturorienterande ämnen, egentligen?

(1)

Fakulteten för lärande

Boo Erngren

Gå i skolan eller i mål?

Hur väl når våra elever målen i naturorienterande ämnen, egentligen?

To study or to reach the criterions?

To what extent does our students reach the criterions in scientific studies?

Examensarbete 10 poäng Lärarprogrammet

Datum: 060528 Handledare: Hans-Olof Höglund

(2)

Abstract

I chose to do this survey because I’ve often found myself wondering why it seems so difficult for the students to reach the criterions in scientific studies and howcome they find the subject so difficult and boring.

The method I’ve chosen is that I’ve created a test based on the criterions for the ninth grade.

This test has been given to answered by all the students in the ninth grade in Karlskoga and the results have been put together and compared with criterions and grades.

The results shows considerable lack of knowledge and a pretty big divergence from what the grades state.

The conclusion I make from this is that in reference to the criterions and the research available we have to put even more resources into the schools scientific studies if Sweden wants to keep our high international level of knowledge in science.

Keywords: Grades, knowledge, scientific studies and criterions.

Sammanfattning

Jag valde att göra den här undersökningen då jag ofta undrar över varför det verkar så svårt för eleverna att nå målen i naturorienterande ämnen och varför de kan tycka att något som är så intressant för mig kan vara så tråkigt och svårt för dem.

Metoden jag använt mig av är att jag utformat ett test utifrån uppnåendemålen år 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i årskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanställt och jämfört mot mål och betyg.

Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse från givna betyg. Det är betydligt större andel elever som inte når målen enligt min undersökning än vad betygen visar.

Slutsatsen jag drar av detta är att det utifrån uppställda mål och med stöd av den forskning som finns måste satsas hårdare på naturorienterande ämnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög internationell nivå inom naturvetenskapen.

Nyckelord: Betyg, kunskap, naturorienterande ämnen och uppnåendemål.

(3)

Innehållsförteckning

Sammanfattning sida 2

Inledning sida 4

Metod sida 8

Urval

sida 8

Datainsamlingsmetod

sida 8

Procedur

sida 9

Resultat sida 10

Diskussion sida 13

Resultatsdiskussion

sida 13

Jämförelser, problem och generaliserbarhet

sida 15

Litteraturförteckning sida 17

Bilaga 1 sida 18

Bilaga 2 sida 19

(4)

Inledning

Varför är det så svårt för våra elever att nå målen i NO-ämnena och varför upplevs dessa ämnen så svåra och abstrakta? Är det verkligen så illa som det verkar?

Anledningen till att jag valt att arbeta med det här ämnet bottnar i att jag under mina år som NO-lärare (-99 till dags dato) upplevt att det finns stora brister i elevernas förståelse i NO- ämnena (biologi, fysik och kemi). Jag har vidare upplevt att många elever finner dessa ämnen ointressanta, abstrakta och svåra att lära in.

Beror detta på att vi siktar över deras huvuden med vår undervisning för att ämnena är för vetenskapliga? Har vi som lärare svårt att bjuda in eleverna till kunskapen? Är våra

verkligheter alltför skilda eller som Sjøberg (2005) skriver.

”Kanske vårt förakt för elevernas språk och dagliga förståelse är en av orsakerna till att många elever utvecklar aversion mot de naturvetenskapliga ämnena” (s 54).

Är det så enkelt att det är smidigare att lära ut det man tycker (eller styrdokumenten

föreskriver) oavsett om det finns intresse eller förståelse bland eleverna? Är vi så bundna vid att få ut och förhoppningsvis också in en mängd stoff att vi glömmer vem mottagaren är?

Ibland undrar jag hur det kan komma sig att vi år från år i undervisningen behandlar samma saker utan att på något vis anpassa det till vad som händer runt oss i samhället. Eller som Sjøberg (2005) uttrycker det.

Men när man accepterar att naturvetenskapen är skapad av människor och inte bara är universell, neutral och höjd över värderingar, samhälle, språk och kulturer, då öppnar man också för en lång rad nya problem, problem som naturvetare ofta inte har satt sig in i. Man är faktiskt tvungen att sätta sig in i de sociala och kulturella sammanhang som vetenskapen opererar inom. Därmed gör man kanske livet svårare för lärare i naturvetenskapliga ämnen

– men samtidigt mycket mer spännande och utmanande! (s 59).

Visst finns viljan och andan från skolverket att vi ska anpassa undervisningen och göra den mer samhällsanknuten och tillvänd, men vad sker av detta ute i skolorna. I Skolverket (2000b) går att läsa rörande naturorienterande ämnen att.

De naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi, har en lång tradition som skolämnen. Ämnenas innehåll liksom undervisningens praxis vilar på väl beprövad erfarenhet. Sedd över ett längre tidsperspektiv har undervisningen utvecklats från att ha varit starkt disciplinorienterad till en mer elevanpassad verksamhet. Idag läggs stor vikt vid elevens språkliga och sociala utveckling. Därtill kan man nu se en starkare fokusering på kunskapens användning i vardagliga situationer och samhällsanknutna frågor. (s 34).

Detta borde väl leda till att fler elever blir intresserade och lär sig mer. Att fler elever klarar målen. Om inte, vari ligger problemet. För att fortsätta citera från Skolverket (2000b) går att läsa.

En ambition med revideringen av kursplanerna har varit att konstruera en kursplan som leder till en skolverksamhet som fångar elevernas intresse. Grundtanken är att förskjuta tyngdpunkten av studiernas inriktning från faktainlärning till en mer mångfacetterad syn på naturvetenskaplig kunskap och verksamhet. (s 34)

(5)

Det låter ju bra, men är detta implementerat ute i skolorna och om så är fallet, finns det inte då en risk att allt som sker är att kunskapsnivån sjunker. Sjøberg (2005) varnar för detta då han skriver.

Till sitt väsen är alltså vetenskapen av princip teoretisk och abstrakt; den försöker höja sig över de enskilda fenomenen och ge generella beskrivningar. När elever klagar på att ‘naturvetenskapliga ämnen är abstrakta’, har de därför på sätt och vis helt rätt;

naturvetenskap är abstraherande och teoretiserande. Därför ska man inte ta för lätt på sådan kritik, och man kan heller inte se som ett mål att få bort abstraktionen genom att ‘göra ämnet konkret’. Gör man det undgår man ju att få fram det essentiella i ämnet – och då slipper man väl ifrån det hela något lättvindigt? Huvudsaken måste vara att få fram att teorierna och abstraktionerna är nyttiga redskap för att förstå och beskriva den konkreta verkligheten. (s 80).

Hur ska vi då göra för att dels behålla ämnenas väsen och samtidigt göra de mer intressanta för eleverna? Är det för det första överhuvudtaget viktigt att vi lär oss naturvetenskap?

Kanske ska vi i resonemanget dela upp anledningen till att vi lär oss saker i två fack. En anledning torde vara att vi genom kunskap får ett rikare liv och den andra helt enkelt för att både samhället och kanske vi själva gagnas av en högre utbildning. Eller mera djupgående förklarat i Vetenskapsrådet (2005).

Genom att granska olika kurs – och läroplaner i Nordamerika har Roberts (1988) tagit fram ett analysinstrument som är mycket användbart för att diskutera målsättningen för

undervisning i naturvetenskap. Han fann följande sju skäl eller kunskapsemfaser för att eleverna ska lära sig naturvetenskap i skolan. Dessa är Everyday Coping – att kunna använda naturvetenskapen för att förstå händelser och fenomen i vardagen, Structure of

Science – att förstå naturvetenskap som en intellektuell verksamhet och se samband mellan

teori, modelltänkande och verklighet, Science, Technology and Decisions – att som

medborgare kunna använda sina kunskaper i ett demokratiskt samhälle, Scientific Skill

Development – att lära sig den naturvetenskapliga metoden, Correct Explanations – att lära

de rätta svaren, Self as Explainer – att förklara på olika sätt men också att eleven ska förstå sina egna problem att förstå genom att se hur kunskapen har vuxit fram genom historien samt Solid Foundation – att lära något för att förstå innehållet i nästa kurs (s79).

På samma linje men med en annan vinkling kan man vidare läsa i nyss nämnda forskningsöversikt Vetenskapsrådet (2005).

Millar (1996) och Sjøberg (2000a) diskuterar istället argumenten för naturvetenskap i skolan utifrån olika nytto – och bildningsperspektiv. Dessa är ekonomiargumentet – att ett modernt samhälle behöver naturvetare och tekniker för att klara konkurrensen och

välfärden, nyttoargumentet – att den enskilde behöver kunskaperna för att klara

vardagslivet, demokratiargumentet – att naturvetenskaplig kunskap är nödvändig för att som samhällsmedborgare kunna delta i den demokratiska processen samt kulturargumentet

– att naturvetenskap är en av mänsklighetens viktigaste kulturprodukter (s 80).

Att naturvetenskapen är en av mänsklighetens viktigaste kulturprodukter och därav också

bör få en större roll i samhälle och skola vittnar ytterligare citat av Sjøberg (2005) om då han

skriver.

(6)

”Många skulle kunna hävda att Newton, Einstein och Darwin har haft mer att säga till om för utvecklingen av vår kultur än Strindberg och Shakespeare. Naturvetenskapen är en del av vårt kulturarv, och det bör också framkomma i skolans undervisning” (s 45).

Vidare belägg finns att läsa i ”Kursplanen naturorienterande ämnen för grundskolan” , Skolverket (2000).

”Naturvetenskapen har vuxit fram ur människans behov av att finna svar på de frågor, som rör den egna existensen, livet och livsformerna, platsen i naturen och universum.

Naturvetenskapen utgör därvid en central del av den västerländska kulturen” (s 46).

Berövar vi inte våra unga växande medborgare en stor del om vi inte kan hjälpa dom att förstå sin egen existens, roll och plats i naturen och universum. Tittar man sedan lite längre runt omkring sig och i ett internationellt perspektiv försöker se hur man gör i andra länder framgår det att det nog satsas mer på naturvetenskap på andra ställen. Sjøberg (2005) skriver.

Om man studerar utbildningspolitik i ett internationellt perspektiv eller ser på olika länders läroplaner och timfördelningar, ser man att naturvetenskapliga ämnen spelar en central roll. I nästan alla länder har vi den här ordningsföljden på de viktigaste ämnena:

1 Modersmål (grundläggande språkliga färdigheter, lära sig läsa och skriva) 2 Matematik (grundläggande siffer – och räknefärdigheter, kvantitativ förståelse) 3 Naturvetenskapliga ämnen (grundläggande förståelse av den fysiska verkligheten) De tre grundfärdigheterna kallas ofta ’literacy’, ’numeracy’, och ’scientific literacy’.

Ordningsföljden på skolans tre viktigaste ämnen märks bland annat i timantalet, där modersmål och matematik alltid ligger i topp med nästan lika många timmar, medan de naturvetenskapliga ämnena i de flesta länderna kommer som god trea. Samma

ordningsföljd återfinner man även i lärarutbildningens prioritering av ämnen. Det är också dessa tre ämnesområden som testas i OECD:s PISA – projekt (s 156).

Som avslutning vill jag bara stödja min frågeställning med hjälp av nyss nämnda projekt.

Citatet hämtat ur Sjøberg (2005).

Utdrag ur Skolverkets PRESSMEDDELANDE 2004-12-06 Svenska elevers resultat över OECD-genomsnittet

Svenska 15-åringars läsförståelse och kunnande i matematik, problemlösning och

naturvetenskap ligger över genomsnittet i OECD-länderna visar resultaten från PISA 2003, vilket också var fallet i PISA 2000. De svenska elevernas styrka är läsförståelse där endast fyra OECD-länder, Finland, Korea, Kanada och Australien, har ett signifikant bättre resultat. Resultaten i matematik och i naturvetenskap visar en svag nedgång. Samtidigt tycks skillnader i prestation mellan skolor och mellan enskilda elever ha ökat. Det finns tecken på att den sociala bakgrunden får allt större betydelse för svenska elevers resultat.

I jämförelse med resultaten från PISA 2000 uppvisar de svenska eleverna en svag, men ej

statistiskt säkerställd, nedgång i matematik och naturvetenskap, medan resultaten i läsning

ligger på samma nivå. Det, samtidigt som flera länder visar en förbättring från 2000 till

2003, innebär att Sveriges relativa position försämrats något mellan de båda mätningarna i

matematik och naturvetenskap. Men inte heller denna relativa positionsförändring är

statistiskt säkerställd (s 98).

(7)

Hur rimmar då dessa resultat med övriga kloka ord om att vi måste satsa och har satsat på naturvetenskap i skolan? Hur ska vi kunna konkurrera internationellt inom naturvetenskap om det blir färre och färre som lyckas klara dessa ämnen och hur går det med skolverkets

intentioner om att flera oavsett social bakgrund ska läsa vidare inom området? Min

frågeställning är helt enkelt: Når våra elever målen i naturorienterande ämnen? Om inte, var

finns hindren och hur ska vi göra så att det blir bättre?

(8)

Metod

Urval

Som urval till undersökningen har jag valt att testa alla elever i årskurs nio på de tre högstadieskolor som finns i Karlskoga. Jag väljer att vidare i texten kalla dem A, B och C.

Genom detta har antalet testade elever hamnat på 322 stycken. Enda undantagen/bortfallen, förutom sjukdom, som inte på något ställe varit påfallande stort (uppskattningsvis mellan 0-20

%), blir då de elever som av en eller annan anledning genom anpassad studiegång ”valt” bort NO-ämnena.

Jag har också begärt in julbetygen från en av skolorna. Detta för att kunna göra ytterligare jämförelser med de resultat jag fått fram. Att jag valde skola C till detta beror på slumpen.

Datainsamlingsmetod

För att få en bild av hur dessa elever tillgodogjort sig undervisningen de förhoppningsvis tagit del av och hur väl de nått de mål som sats upp för år 9 har jag utformat ett test med tolv frågor. Frågorna finns i sin helhet i bilaga 1. Frågorna är till sin karaktär öppna. Detta för att ge eleverna möjligheten att själva tolka och väva in sina egna kunskaper. De områden som behandlats i undersökningen är; med citat ur uppnåendemålen LPO 94.

• Arbetssätt vid inlärning av naturvetenskap. (fråga 1)

”Eleven skall ha kunskap om det naturvetenskapliga arbetssättet samt kunna redovisa sina iakttagelser, slutsatser och kunskaper i skriftlig och muntlig form.”

• Jordens och människans utveckling. (fråga 2 och 3)

”Eleven skall ha kunskap om universums, jordens, livets och människans utveckling.”

• Människans förändrade världsbild. (fråga 4)

”Eleven skall ha inblick i hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbild.”

• Naturliga kretslopp. (fråga 5)

”Eleven skall ha kunskap om naturliga kretslopp och om energins flöde genom olika naturliga och tekniska system på jorden.”

• Materia, energi och liv. (fråga 6, 7, 8, 10, 11, och 12)

”Eleven skall ha insikt i hur materien och livet studeras på olika organisationsnivåer.

Eleven skall ha kunskap om naturliga kretslopp och om energins flöde genom olika naturliga och tekniska system på jorden.”

• Miljöproblem. (fråga 9)

”Eleven skall kunna använda sina kunskaper om naturen, människan och hennes verksamhet som argument för ståndpunkter i frågor om miljö, hälsa och samlevnad.

”Eleven skall ha inblick i konsekvenserna av olika etiska ställningstaganden i miljöfrågor.”

Resultaten från undersökningen har sedan sammanställts och med procentsatser gjorts

jämförbara mellan klasser och skolor. Vissa frågor har också poängbedömts för att kunna

viktas mot andra skolor och jämförelsebetygen.

(9)

Procedur

Jag har under april och maj månad genomfört samtliga test. Jag har valt att närvara vid

samtliga tillfällen. Detta för att eleverna skulle få likvärdig information, stöd och handledning.

Vidare gav det ju mig möjligheten att övervaka det hela.

Provtiden var satt till ca 50 minuter. Vilket för flertalet (uppskattningsvis ca 90 %) var väl tilltaget medan för några medförde tidspress. De olika klasserna och lärarna hade inte fått annan information än att jag skulle komma och genomföra ett test och att de skulle ha med penna. Jag informerade klasserna dels muntligt och sedan på provlappen om vem jag var och varför det var viktigt att de svarade så bra de bara kunde.

Jag har sedan rättat och sammanställt resultaten och genom att vikta svaren fått fram andelar (%) på hur många som svarat på olika sätt. I de flesta fall har jag tagit delar av svaren, som talar om, om de har förstått frågan och markerat detta. För att sedan göra det hela mer

överskådligt har jag tagit de svar, påståenden som varit lika på de olika klasserna/skolorna och jämfört dessa.

(10)

Resultat

Resultatredovisningen gör jag genom att förklara svaren på varje fråga och de viktningar jag gjort. Jag har valt att här redovisa och jämföra de vanligaste svaren, men även kommentera andra svar. Samtliga svar med procentsatser finns med som bilaga 2.

Fråga 1. Hur arbetar man och lär sig något när man jobbar med naturvetenskap?

Skola A B C Läsa 35 47 53 Lyssna 60 34 34 Lab/exkursion 38 57 54

Här har alltså ca 1/3 på skola A svarat att man lär sig av att läsa o.s.v. De har ju inte givits alternativ utan de har ju fått svara fritt. Därför är summan högre än 100 %.

Fråga 2. Beskriv hur jorden utvecklats/bildats.

Skola A B C

Big bang 61 69 44 Liv fr vatten/djur fr bakt/fr vatten t land 19 16 25

Het till avkylning/vulkaner 7 4 23 Som Big bang är också smäll eller explosion godkänt.

Fråga 3. Beskriv hur människan utvecklats på jorden.

Skola A B C Apa –ursprung 52 70 69 Hjärna –smartare 26 22 18 Språk –verktyg 9 13 8

Fråga 4. Hur skiljer sig människans världsbild idag från den som fanns på medeltiden?

Skola A B C Jorden platt/rund 39 37 35 Jorden/solen i centrum 7 15 19

Fråga 5. Beskriv ett kretslopp som finns i naturen.

Skola A B C Betyg x 1 75 67 37 Betyg x 2 4=8 7=14 25=50 Betyg x 3 0 0 6=18 Summa : 83 81 105 Ig 21 26 32

Här har kretslopp med kol, näring, vatten, syre, energi och mineral använts. Jag har bedömt

dessa och givit dem poäng från 1 till 3. Sedan har jag skolvis multiplicerat antalet med betyget

för att på så vis få en summa som går att jämföra. (T.ex. skola C, 37 * 1 + 25 * 2 + 6 * 3 =

105). Jag har alltså inte värderat de olika typerna av kretslopp mot varandra utan bara hur bra

de varit redovisade.

(11)

Fråga 6. Hur är en atom uppbyggd?

Skola A B C Betyg x 1 50 55 69 Betyg x 2 23=46 12=24 18=36 Betyg x 3 6=18 2=6 3=9 Summa : 114 85 114 Vet ej, e.dyl. 11 31 15

Här har jag som i fråga fem bedömt hur väl eleverna med hjälp av bild och eller med ord kunnat beskriva atommodellerna som vi använder i undervisningen.

Fråga 7. Vad behöver en människa för att leva?

Skola A B C Vatten 66 86 80 Syre 47 56 62 Näring/mat 84 91 77 Sol/ljus 20 13 28

Fråga 8. Vad behöver en växt för att leva?

Skola A B C Vatten 86 83 79 Sol/ljus 68 57 73 Koldioxid 27 39 31 Näring 37 21 37 Syre 35 23 35

Fråga 9. Hur ska människorna klara av miljöproblemen som finns i världen idag?

Skola A B C Mindre utsläpp 26 32 39 Köra mindre bil 13 17 12 Inte skräpa ner 12 13 19 Nytt bränsle i bil 27 7 14 Vet ej, e.dyl. 15 6 9 Svårt/går ej 6 5 5

Fråga 10. Vad är energi?

Skola A B C Mänsklig/vi äter 20 42 23 El/ström 12 12 4 Får saker att funka 9 9 16 Ej för/pro bara omv 7 8 12 Kraft 10 8 6 Vet ej, e.dyl 25 16 15

Som förtydligande ska det alltså vara ungefär (kan ej förstöras eller produceras bara

omvandlas) på fjärde raden.

(12)

Fråga 11. Vad är materia?

Skola A B C Allt man kan ta på 21 35 34 Vet ej, e.dyl 25 19 31

Fråga 12. Vad är liv?

Skola A B C Kan växa/utvecklas 6 11 8 Djur/växt/människa 4 19 23 Allt som lever 10 20 12 Vet ej, e.dyl. 23 14 27

Som resultat vill jag också ta med en sammanställning av julbetygen från skola C. Siffrorna är i procent.

Bi Fy Ke totalt

IG 8 11 13 10

G 56 61 53 57

VG 31 27 27 28 MVG 5 2 6 4

(13)

Diskussion

Resultatsdiskussion

Jag skulle här först vilja sammanfatta resultaten på frågorna och jämföra dessa dels mellan skolorna och dels mot målen och jämförelsebetygen. Detta göres nog bäst genom att ta de mest intressanta frågorna och de, för frågeställningen, mest relevanta svaren och kommentera.

I fråga ett som behandlar arbetssättet vid inlärning av naturvetenskap kan ju svaren bero endera på vad de erbjudits, vilket jag tror är rimligt, eller vad de upplever som bra för dom.

Det vill säga, har man aldrig laborerat eller varit ute på exkursion vet man ju inte om man lär sig av det. Det kräver ju också att man lär eleverna att laborera på ett sådant sätt att man lär sig av det. Man måste ju också få dom att förstå att en exkursion inte är en utflykt. Jag

upplever själv att i många fall är det för besvärligt att arbeta undersökande med eleverna då de inte har vana av att jobba så. Istället blir det nog lätt att man tar på sig förmedlarens roll och föreläser. Jag tycker utifrån resultatet att man kan se att på skola A föreläses det en hel del medan laborerandet har fått stryka på foten. På skola B och C verkar man däremot läsa sig till kunskap men också laborera en hel del.

Fråga två om jordens bildande och utveckling var ju ställd så för att eleven skulle kunna välja att beskriva ettdera bildandet eller utvecklingen. Här kan man se att det finns en skillnad mellan skolorna som jag tolkar som att de på skola A och B pratat mycket om Big bang medan man kanske sedan inte varit inne på själva utvecklingen. En lustig jämförelse kan man göra om man lägger ihop de tre svaren jag tagit med i resultatredovisningen. Då blir summan, A 87, B 89 och C 92. D.v.s. totalt verkar de ha en liknande kunskapsmängd men med olika innehåll. Vad som är anmärkningsvärt här (utifrån hur frågan är ställd) är väl att så många (ex, C 56 %) inte nämner Big Bang. Vidare kan jag nämna att 5-7 % av eleverna nämner Gud som inblandad i bildandet.

På fråga tre angående människans utveckling på jorden har jag valt tre, som jag tycker viktiga delar av vår utveckling; ursprunget med apa, hjärnans utveckling, språket och användningen av verktyg. Här vill jag bara kommentera att mellan 30 och 48 % alls inte nämnt apans inblandning (stackars Darwin – efter allt slit och spe). Återigen samma siffra som i fråga två vad gäller ”Guds finger” i spelet.

I fråga fyra där skillnaden i världsbild mellan medeltid och nutid dryftades har jag koncentrerat mig på två delar. Platt eller rund jord och vad som var i centrum, solen eller jorden. Jag finner det förbluffande att endast en dryg tredjedel nämnt skillnaden vad gäller jordens form. Att sedan endast 7–19 % av eleverna har en aning om skillnaden mellan heliocentrisk och geocentrisk världsuppfattning är kanske inte så konstigt – det tog ju Påven nästan 360 år att inse att Galileo Galilei faktiskt hade haft rätt.

(14)

I nästa fråga, fem, uppmanas eleverna att beskriva ett i naturen förekommande kretslopp. I resultatdelen står både hur jag gjort med betygen och hur dessa sammanräknats. Vad som kan sägas vara lite underligt här är ju att på skola C har vi den högsta poängen, men också den högsta andelen, enligt mig, icke godkända. Är detta ett tecken på det som skrevs i PISA undersökningen från 2003 (Sjøberg 2005); att skillnaden i prestation mellan enskilda elever har ökat. Mer om detta senare i kapitlet. Jag tycker överlag att andelen som ej kunnat

redogöra för något kretslopp är på tok för hög (21- 32 %). Jämförelser mot betygen från skola C kommer också längre fram i kapitlet. En del elever har också blandat in näringskedjor i svaren.

För att fortsätta med fråga sex, var det helt enkelt att på något sätt beskriva hur en atom var uppbyggd. Här har jag, likt i fråga fem, viktat svaren och betygsatt dem. Samma sak här – att jag upplever andelen vet ej, e.dyl. alldeles för stor (11- 31 %). En annan anmärkningsvärd sak är hur vissa elever blandar ihop storlekar utan någon som helst eftertanke. De skriver att en atom består av allt från subkvarkar till molekyler. (Molekyler 5 – 10 %).

Fråga sju handlar om människans krav för att leva. Jag fick känslan när jag läste dessa svar att de svarat på två olika saker. Nästan samtliga har först svarat på det rent vetenskapliga, d.v.s. de fysiska förutsättningarna. En del har sedan även lagt till lite mer ”filosofisk

mjukvara” som typ; kärlek, motion, vänner, tv och fotboll. Jag har valt att nöja mig med den första delen. Om vi tar del för del och börjar med vatten så är ju siffran 66-86 % ganska skaplig och förmodligen stammar ur uppmaningen att dricka mycket vatten för att må bra och att orka med. Här ska kanske kunskapsförmedlingen tillskrivas föräldrar, tränare och reklam snarare än skolan, då jag ofta upplevt att eleverna har svårt att redogöra för vad vi ska med vattnet till. Vad gäller syret sedan är det däremot beklagligt att det bara är drygt 50 % som tar upp. Om jag dessutom lägger till de som svarat luft (finns bland bilagorna) hamnar siffrorna på A 68 %, B 71 %, C 73 %, vilket fortfarande är lite väl lågt. Angående behovet av mat och näring har nog de flesta klart för sig att vi behöver detta (77 – 91 %). Att sedan 13 – 28 % nämnt sol/ljus kan nog bero på att de ser det som en indirekt del i överlevnaden.

Sedan gällde samma sak för en växt i fråga åtta. Att växten behöver vatten (79 – 86 %) verkar ju för de flesta helt klart. Om man sedan lägger till sol/ljus (57 – 73 %) och vidare näring (21 – 37 %) får jag en känsla av att många tänker på odlade växter som finns i hemmen. Vad som är mest alarmerande med svaren på denna fråga är nog att nästan lika många svarat syre (23 – 35 %) som koldioxid (27 – 39 %). Som tillägg till detta kan nämnas att jag, detta till trots, i de flesta biologisalar på dessa skolor såg lyckade och misslyckade försök med växter instängda i allt från damejeanner till akvarium. Kanske kan man tycka att det är ett bra resultat att en tredjedel ändock nämner koldioxid då det är allmänt så att människor inte riktigt har koll på detta. För mig är det dock klart underkänt då en av de viktigaste sakerna för mig som NO-lärare personligen är att få eleverna att förstå det mest grundläggande för hela vår existens och där kommer självklart fotosyntesen in.

Vidare till fråga nio där miljöproblemen och dess lösningar togs upp. Svaren här visar att de

flesta har en tanke på hur problemen som de ser ska lösas. Många är helt klart inne på att

begränsa de negativa faktorerna; mindre utsläpp 26 – 39 %, köra mindre bil 12 – 17 %, inte

skräpa ner 12 – 19 %, men få skriver något om hur, och det var ju själva frågan. Att sedan

alltför många inte ser någon lösning tycker jag är oroande; vet ej, svårt, går ej 11 – 21 %. Till

deras försvar ska sägas att jag tror mig veta att de avslutar år nio med ett avsnitt om miljön

som de vid provtillfället ej ännu hunnit in på. (Jag tror mig veta detta då vi ju undervisar på

samma sätt år från år).

(15)

Fråga tio behandlar begreppet energi, som på intet sätt är enkelt för eleverna i denna ålder att förklara. Svårigheten gäller nog även frågorna elva och tolv. De flesta eleverna har valt att beskriva vad energin gör med dem. De tänker på den energi som de får från mat och övrigt intag och den energi som de sedan använder. Tyvärr måste jag säga att det andra vanligaste svaret på denna fråga är; vet ej, e.dyl. 15 – 25 %. Vidare har man nämnt; el/ström 4 – 12 % och kraft 6 – 10 %, men också; får saker att funka 9 – 16 %. Som en rolig kommentar kan nämnas att mellan 7 – 12 % har nämnt den gamla ”slagdängan” om energins förmåga att omvandlas men ej förstöras eller skapas.

På fråga elva kan man nog sammanfatta det som att antalet som erkänner att de inte vet var nästan lika stort (19 – 31 %) som de som svarade att materia går att ta på (21 – 35 %).

Förövrigt kan nämnas att försöken till att förklara har varit allt från föremål som består av materia till sådant som inte består av materia, (antimateria).

Slutligen fråga tolv, vad liv är, har besvarats med många saker. Likt fråga sju har många varit inne på vad deras liv består av eller borde bestå av. Alltså återigen ”filosofisk mjukvara”

som jag skalat bort och istället plockat ut de vanligast förekommande svaren och ser då till min fasa att; vet ej, e.dyl. är den tyngsta posten 14 – 27 %. Annars finns; kan växa/utvecklas 6 – 11 %, djur/växter/människor 4 – 23 %, allt som lever 10 – 20 % representerat högt på listan.

Egentligen har man väl överlag svarat på; vad som lever, mera än att man har förklarat vad liv är.

Jämförelser, problem och generaliserbarhet

För att på något sätt kunna jämföra dessa resultat med mål och givna betyg ska vi ha i minnet att ca 10 % från skola C vid jul hade betyget IG. Av erfarenhet kan jag nog tro att denna siffra kommer att sjunka ytterliggare till examen, då en och annan eftersläntrare då tar tag i sina omprov och inlämningsuppgifter. Då frågorna var ställda utifrån uppnåendemålen är det enligt mig lite väl undermåliga resultat på testet. Bland resultaten vid skola C bör nämnas;

56 % tar ej upp Big bang, 31 % har inte med någon apa i evolutionen, 65 % nämner ingen förändring i människans syn på jorden form, 81 % missar skillnaden mellan heliocentrisk och geocentrisk världsbild. Trots att skola C får ihop högsta poängen på fråga fem är det ändå nästan en tredjedel som ej alls kan redogöra för ett kretslopp. 15 % vet ej hur en atom är uppbyggd och 27 % tror att människorna klarar sig utan syre eller luft. Vad gäller en växts behov så är det lika många (ca en tredjedel) som svarar syre som koldioxid. Att det på

frågorna tio till tolv skulle bli många olika svar visste jag nog, men att 15 – 31 % inte hade en aning förvånar mig.

Jag är medveten om att detta bara är ett test, ett test som mäter deras kunskap och att

kunskap kan visas på andra sätt än genom ett test. Jag är helt införstådd med den kritiken, men vill samtidigt säga att om man sitter inne med kunskap oavsett hur den ser ut, är det väl

väldigt dumt att inte vissa det på ett test. Det är ju tyvärr nästan bara genom skriftliga prov vi bedömer våra elever.

Ett aber med den här typen av undersökningar är ju att de verkligt duktiga eleverna ej syns i resultaten, men det var ju inte spetsen jag skulle undersöka utan bredden.

För att säga något om hållbarheten i resultaten kan man väl säga som så att generellt är det

ju så att olika skolor och olika lärare trycker på olika saker. Detta gör ju självklart att man i

olika klasser blir ”experter” på olika saker. Jag vet att man på dessa skolor har lite olika

filosofi kring NO – undervisningen. På skola B undervisar en och samma lärare en klass i alla

NO – ämnen plus teknik. På skola C strävar man efter att undervisa bara i sitt specialområde,

ex all biologi sköts av två biologilärare o.s.v. På skola A förekommer en blandning, någon

(16)

lärare har alla ämnen medan andra bara har ett eller två ämnen. Jag tänker inte kommentera eller väga in detta i resultatet, då detta skulle ta för stor plats.

Andra saker som självklart har påverkat skillnaden på mina resultat och betygen på skola C är ju det faktumet att kunskap på det sätt som vi ser på det är något av en färskvara. Jag menar, vi undervisar i ett område, har ett prov, test eller redovisning, vi bedömer detta och skriver ett omdöme som sedan ligger till grund för betygsättningen. Jag i min undersökning söker ju den kunskap som Einstein beskriver när han säger ungefär så här; ”kunskap är vad man minns då man glömt allt det man lärt sig”. Kanske skulle vi för att få ett rättvisare betyg ha avgångsprov i slutet av nian?

Andra brister som gör att resultatet skulle kunna vara missvisande är ju t.ex. att det är ca en månad mellan första och sista klassen jag besökte. Det kan ju ha lagts till mer kunskap (färsk) i de klasser jag besökt sist. Fler saker som spelar in är ju självklart elevernas inställning.

Eleverna känner av om läraren tycker att det är viktigt att de gör sådana här saker seriöst. En fördel här är ju att jag känner nästan alla No – lärare på dessa skolor (har ju jobbat på två av dom) och genom detta fått bra respons. Mera faktorer som är av betydelse är t.ex. tid på dagen och klimat eller anda i klassen. Tyvärr kan vi ju inte påverka detta, och är klimatet i klassen inte bra vid provtillfället får vi väl utgå från att det också normalt hindrar vettigt arbete och inlärning.

Vad gäller generaliserbarheten i undersökningen måste väl ändå sägas att det kan anses som ett tvärsnitt av vad eleverna i år nio, i en småstad i Mellansverige idag kan prestera. Jag har ju inte på något sätt valt ut eller bort några elever eller områden när jag gjort undersökningen.

Alla har svarat under liknande villkor. Då jag själv deltagit vid samtliga prov och övervakat dessa vill jag också påstå att reliabiliteten är ganska hög.

Specifika problem med frågorna upplevde jag bara i ordet världsbild som jag valde att förklara med, ”hur ser vi på världen omkring oss idag jämfört med på medeltiden”. Efter denna förklaring upplevde jag att de flesta förstod att det nog hade med upptäckter och ökad insikt att göra. Sedan bör nämnas att i vissa frågor har en del elever missuppfattat. T.ex. så har en del blandat ihop näringskedjor med kretslopp och många har problem med

storleksordningen kring atomen. Här har man svarat att en atom består av allt från subkvarkar till molekyler och celler. De här missuppfattningarna tycker jag dock bottnar i okunskap och visar då istället brister i deras förståelse snarare än brister i undersökningen.

Hur kan nu denna undersökning påverka mig i mitt fortsatta lärararbete? Helt klart ligger utmaningen i att som Sjøberg (2005) skriver ”Huvudsaken måste vara att få fram att teorierna och abstraktionerna är nyttiga redskap för att förstå och beskriva den konkreta verkligheten”.

Vi kanske här måste bestämma vems verklighet vi menar. För visst finns det avstånd mellan min verklighet och elevernas verklighet. Jag menar; vore de lika intresserade av

naturorienterande ämnen som jag är skulle jag kunna fortsätta med min förmedlande

”utlärningsstil” men risken finns väl då att vi förlorar dom helt. Kanske släpper de greppet vid

någon livsviktig van der waals bindning, eller vi kanske trampar ifrån dem i en fanerogams

superintressanta livscykel. Helt klart har systemet, som jag ser det, stora effektförluster.

(17)

Litteraturförteckning

Sjøberg, Svein (2005). Naturvetenskap som allmänbildning – en kritisk ämnesdidaktik.

Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2000a). Grundskolans kursplaner och betygskriterier.

Västerås: Skolverket/Fritzes.

Skolverket (2000b). Kommentarer till grundskolans kursplaner och betygskriterier.

Västerås: Skolverket/Fritzes.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94.

Stockholm: Skolverket/Fritzes.

Vetenskapsrådet (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap – en forskningsöversikt.

Uppsala: Ord & Form AB.

(18)

Bilaga 1.

Litet test om stora saker i Naturvetenskap för år 9.

Frågorna är hämtade från ämnena biologi, fysik och kemi. Det är viktigt för både er och mig att ni svarar så gott ni kan. Kan ni något som har med frågan att göra så skriv ner det. Jag tror att ni har en uppfattning om alla frågorna. Fråga om det är något som verkar oklart.

Svara på lösa papper. Skriv inte på detta ark. Lycka till!

Boo Erngren.

1. Hur arbetar man och lär sig något när man jobbar med naturvetenskap?

2. Beskriv hur jorden har utvecklats/bildats.

3. Beskriv hur människan utvecklats på jorden.

4. Hur skiljer sig människans världsbild idag från den som fanns på medeltiden?

5. Beskriv ett kretslopp som finns i naturen.

6. Hur är en atom uppbyggd?

7. Vad behöver en människa för att leva?

8. Vad behöver en växt för att leva?

9. Hur ska människorna klara av miljöproblemen som finns i världen idag?

10. Vad är energi?

11. Vad är materia?

12. Vad är liv?

(19)

Bilaga 2

Fråga 1. Hur arbetar man och lär sig något när man jobbar med naturvetenskap?

Skola B 9a 9c 9d 9e 9f totalt

Läser 48 35 55 48 50 47 Genomgångar 30 48 15 29 45 34 Skriver av 4 30 30 0 14 16 Laborationer/experiment 30 57 35 62 36 44 Enskilda uppgifter 26 22 30 5 23 21 Plugga/studera 0 0 5 5 5 3 Forskar/söker 13 9 5 19 14 12 Läxa/hemuppgifter 4 0 0 0 5 2 Plugga till prov 0 22 0 5 36 13 Ut i naturen 26 4 10 19 5 13 Fråga läraren 4 0 0 0 0 1 Försöka förstå 0 0 0 0 0 0 Uppsatser/arbeten 0 9 0 29 23 12

Förhör 4 0 0 0 0 1

Grupparbeten 4 4 5 0 0 3

Film 4 4 5 19 5 7

Diskutera 0 4 0 5 0 2

Labrapporter 0 9 0 0 0 2

Skola C 9a 9b 9c 9d 9e 9f totalt

Läser 37 42 42 80 39 92 53 Genomgångar 42 21 21 45 33 46 34 Skriver av 11 11 29 0 6 0 11 Laborationer/experiment 42 37 50 45 33 46 42 Enskilda uppgifter 21 16 4 30 6 31 17 Plugga/studera 21 5 8 15 0 8 10 Forskar/söker 5 5 0 5 22 23 9 Skola A 9a 9b 9c 9d 9e 9f totalt

Läser 40 16 56 28 19 56 35 Genomgångar 73 74 75 50 38 50 60 Skriver av 13 68 19 6 6 13 22 Laborationer/experiment 60 16 19 56 38 19 34 Enskilda uppgifter 13 5 13 17 19 19 14 Plugga/studera 13 5 0 0 0 13 5 Forskar/söker 0 5 6 6 6 6 5 Läxa/hemuppgifter 20 0 0 0 0 6 4 Plugga till prov 7 0 6 0 0 19 5 Ut i naturen 7 0 6 11 0 0 4 Frågar läraren 20 0 0 0 13 0 5 Försöka förstå 0 5 0 0 0 0 1 Uppsatser/arbeten 0 0 0 0 6 6 2

Förhör 0 0 0 0 0 6 1

Grupparbeten 0 5 0 0 6 0 2

Film 13 0 6 6 0 0 4

Diskuterar 0 0 13 0 0 0 2 Målar 0 5 0 0 6 6 3 Repeterar 0 5 0 0 0 0 1 Öppnar nya tankesätt 0 0 0 6 0 0 1

(20)

Plugga till prov 0 5 4 0 0 0 2 Ut i naturen 26 16 17 5 6 0 12 Fråga läraren 5 11 4 5 0 0 4 Försöka förstå 0 11 0 5 0 0 3 Uppsatser/arbeten 0 5 0 0 0 0 1

Förhör 0 0 0 10 0 0 2

Grupparbete 0 0 0 0 0 8 1

Film 0 0 0 15 0 0 3

Diskutera 0 0 4 5 0 0 2 Diskutera hemma 0 0 4 0 0 0 1

Fråga 2. Beskriv hur jorden utvecklats/bildats.

Skola A 9a 9b 9c 9d 9e 9f totalt

Big bang/explosion/smäll 60 84 69 44 56 50 61 Djur från bakterier 13 0 0 6 0 0 3 Liv i vatten 13 32 13 0 6 6 12 Från vatten till land 0 16 0 0 6 0 4 Länge sedan/milj år 20 21 13 22 6 6 15 Människan/miljöproblem 0 0 0 17 6 6 5 Vulkanutbrott 7 0 6 6 0 6 4 Gud, Adam och Eva 7 5 6 6 6 13 7 Gas i rymden 20 0 0 11 13 0 7 Kontinenter flyter 7 0 0 0 0 0 1 Kometer e.dyl 7 0 0 0 0 0 1 Het till avkyld 0 0 0 11 0 6 3 Månen en komet 0 0 0 0 0 6 1 Två saker krockar 0 0 0 6 0 0 1 Arter som klarar sig 0 0 6 0 0 0 1 Först encelliga 0 5 6 0 6 0 3 Planeter imploderar 7 0 0 0 0 0 1 Smartare samhälle 13 0 6 0 0 0 3

Skola B 9a 9c 9d 9e 9f totalt

Big bang/explosion/smäll 78 74 80 52 82 69 Djur från bakterier 9 22 10 5 0 9 Liv i vatten 13 0 5 0 9 5 Från vatten till land 0 4 0 0 5 2 Länge sedan/milj år 13 4 5 0 0 5 Människan miljöproblem 0 9 10 0 0 4 Vulkanutbrott 0 9 0 0 0 2 Gud, Adam och Eva 4 9 15 0 5 6 Gas i rymden 0 4 0 0 0 1 Kontinenter flyter 0 0 0 14 0 3 Komet e.dyl. 9 0 0 0 0 2 Het till avkyld 4 0 0 0 5 2

Grönare 0 0 0 5 0 1

Liten ärta (universum) 0 0 0 0 41 8 Fått en atmosfär 0 0 5 0 0 1 Komet med liv 4 0 0 0 0 1 Stora planeter krockar 9 4 0 0 0 3 Helium och väte 0 0 0 0 14 3 Energi/materia samlas 0 4 0 0 0 1 Stjärna exploderar o växte 0 4 0 5 0 2 Jorden en bit av månen 0 4 0 0 0 1

(21)

Skola C 9a 9b 9c 9d 9e 9f totalt

Big bang/explosion/smäll 47 21 50 70 22 54 44 Djur från bakterier 11 11 0 0 0 0 4 Liv i vatten 11 11 8 20 17 0 12 Från vatten till land 5 5 13 15 11 0 9 Länge sedan/milj år 11 0 21 5 22 0 11 Människan/miljöproblem 5 0 21 15 0 8 9 Vulkanutbrott 5 16 0 0 6 8 5 Gud, Adam och Eva 5 0 0 20 0 8 5 Gas i rymden 5 11 0 0 0 15 4 Kontinenter flyter 0 0 0 0 0 0 0 Kometer e.dyl. 0 0 0 0 0 11 2 Het till avkyld 0 47 4 5 50 0 18

Grönare 0 0 8 0 0 0 2

Liten ärta (universum) 0 0 0 5 0 0 1 Fått en atmosfär 0 0 0 0 17 0 3 Komet med liv 0 0 0 0 6 0 1 Stora planeter krockar 0 0 0 0 6 0 1 Bakterier ger syre 5 26 0 0 39 0 12 Från vind, sol och vatten 5 5 0 0 0 0 2 Encelliga går ihop 0 11 4 10 6 0 5 Urcellen Ellen 0 0 8 5 0 0 3 Evolution 0 0 0 5 6 0 2

Liv-DNA 0 0 0 5 0 0 1

Fråga 3. Beskriv hur människan utvecklats på jorden

Skola A 9a 9b 9c 9d 9e 9f totalt

Apa 60 37 63 44 38 75 52 Vattendjur upp på land 33 21 0 11 0 6 12 Upprätt-gående 7 5 13 0 6 13 7 Ner ur träden 0 0 0 0 0 6 1 Hjärna-smart 33 21 31 22 38 13 26 Homo-sapiens 13 0 6 6 13 0 6

Elden 0 0 6 6 0 0 2

Från encelliga 27 5 0 11 0 6 8 Språk-tala 13 0 6 0 6 0 4 Verktyg-redskap 7 0 6 11 0 6 5 Anpassa sig 7 5 0 0 6 0 3 Neandertalare 13 16 6 6 6 6 9 Gud, Adam-Eva 7 11 6 0 0 13 6 Uppfinningar 7 16 6 17 0 0 8 Lucy 13 0 0 0 0 0 2 Afrika-vaggan 20 0 0 0 0 0 3 Sapiens-sapiens 7 0 0 0 0 0 1 Evolution 7 0 0 6 0 0 2 Miljöförstörning 0 0 0 11 6 0 3 Mutationer 0 0 0 0 6 0 1

Skola B 9a 9c 9d 9e 9f totalt

Apa 61 65 80 62 82 70 Vattendjur upp på land 4 9 25 5 9 10 Upprätt-gående 9 26 15 10 32 18

(22)

Hjärna-smart 30 26 15 24 14 22 Homo-sapiens 17 4 0 19 5 9

Elden 4 9 0 0 0 3

Från encelliga 9 30 10 10 0 12 Språk-tala 9 9 0 5 19 8 Verktyg-redskap 4 4 5 10 0 5 Anpassa sig 4 13 10 5 0 6 Neandertalare 13 9 0 5 9 7 Gud, Adam-Eva 0 4 0 19 5 6 Uppfinningar 0 4 10 5 0 4

Lucy 0 0 5 0 0 1

Sapiens-sapiens 0 9 0 0 0 2 Evolution 0 0 0 0 5 1 Miljöförstöring 0 0 5 0 5 2

Erectus 0 4 0 0 0 1

Skola C 9a 9b 9c 9d 9e 9f totalt

Apa 58 63 63 65 89 84 69 Vattendjur upp på land 16 11 4 25 11 0 12 Upprätt-gående 32 5 21 5 6 15 14 Ner ur träden 16 0 0 0 6 0 4 Hjärna-smart 11 11 21 25 33 0 18 Homo-sapiens 21 21 8 10 11 0 12 Elden 11 5 4 0 0 0 4 Från encelliga 5 5 4 40 17 8 13 Språk-tala 5 0 4 5 0 8 4 Verktyg-redskap 16 0 0 0 6 0 4 Anpassa sig 0 0 13 15 6 0 6 Neandertalare 5 5 4 15 6 0 6 Gud, Adam-Eva 5 0 0 10 0 0 3 Uppfinningar 5 0 0 0 11 0 3 Afrika-vaggan 5 0 8 15 6 0 6 Sapiens-sapiens 5 11 13 5 6 0 7 Evolution 0 5 0 5 0 0 2 Miljöförstöring 0 11 0 0 11 0 4 Erectus 11 5 0 0 11 0 4 Cromagnon 5 0 0 0 0 0 1

Habilis 5 5 0 0 0 0 2

Ökad livslängd 5 0 0 0 0 0 1 Naturligt urval 0 5 0 0 0 0 1

Fråga 4. Hur skiljer sig människans världsbild idag från den som fanns på medeltiden?

Skola A 9a 9b 9c 9d 9e 9f totalt

Jorden platt/rund 47 32 38 50 38 31 39 Jorden/solen centrum 33 0 0 6 0 6 7 Visste mindre 27 26 6 6 19 0 14 Gud styr/skapar 13 0 0 6 0 0 3 Idag alla lika värde 0 0 6 6 6 6 4 Visste ej storleken 0 0 0 6 6 0 2 Kontakt med omvärlden 7 5 6 0 0 0 3 Bara här och nu 7 0 0 0 0 6 2 Stjärnhimlen tak 0 0 0 6 0 0 1 Då tro, idag vetenskap 20 0 0 6 13 13 8

(23)

Skola B 9a 9c 9d 9e 9f totalt

Jorden platt/rund 22 43 50 52 18 37 Jorden/solen centrum 4 9 10 10 41 15 Visste mindre 13 26 15 5 0 12 Gud styr/skapar 0 0 5 0 0 1 Idag alla lika värde 0 0 0 0 5 1 Visste ej storleken 0 4 10 0 0 3 Kontakt med omvärlden 4 9 0 5 0 4 Väder/varför 0 4 0 0 0 1 Bara jorden 0 4 0 0 0 1 Många gudar 0 0 0 10 5 3 Nu vet man allt 4 0 0 0 0 1 Kunskap viktig 4 0 0 0 0 1

Jorden platt/rund 32 11 13 60 67 38 35 Jorden/solen centrum 16 16 8 35 33 0 19 Visste mindre 21 16 29 20 17 8 19 Gud styr/skapar 11 0 0 5 0 0 3 Idag alla lika värde 5 0 4 0 0 0 2 Visste ej storleken 5 5 0 5 0 0 3 Kontakt med omvärlden 0 0 4 5 17 8 5 Väder/varför 5 0 0 0 0 0 1 Bara här och nu 0 0 4 5 0 0 2 Bara jorden 0 5 4 0 0 0 2 Inte mycket 0 11 0 0 0 0 2

Fråga 5. Beskriv ett kretslopp som finns i naturen.

Kol 1 7 0 0 0 0 0 1

Kol 2 0 0 0 6 0 0 1

Näring 1 13 5 13 50 13 31 21 Vatten 1 53 68 56 33 63 38 52 Vatten 2 7 0 6 0 6 0 3 Näringskedja 1 0 0 13 0 13 0 4 Syre 1 0 5 0 0 0 0 1 Jorden i kretslopp 7 0 0 0 0 0 1

Blodet 0 5 0 0 0 6 2

Kol 1 0 9 20 5 9 8 Näring 1 9 17 0 5 5 7 Näring 2 0 0 5 0 0 1 Vatten 1 30 35 55 71 55 49 Vatten 2 9 13 0 0 5 6 Näringskedja 1 9 0 5 5 9 6 Syre 1 4 4 0 0 0 2 Energi 1 0 4 0 0 0 1 Solen upp och ner 0 4 0 0 0 1

(24)

Kol 1 0 5 13 5 0 8 5 Kol 2 5 5 4 15 0 0 5 Näring 1 16 0 0 0 6 8 4 Näring 2 0 21 0 5 11 8 7 Vatten 1 16 16 21 45 28 46 27 Vatten 2 11 11 13 10 17 8 12 Vatten 3 11 0 4 10 11 0 6 Näringskedja 1 5 32 25 0 0 8 12 Näringskedja 2 5 5 0 0 0 0 2 Syre 1 0 5 0 0 0 0 1 Ekosystem 0 0 0 0 28 0 4 Mineral 2 0 0 4 0 0 0 1 Insekts omvandling 0 0 0 5 0 0 1

Fråga 6. Hur är en atom uppbyggd?

Bild 1 0 21 0 6 31 0 10 Bild 2 13 16 0 0 0 0 5 Bild 3 13 0 0 0 0 0 2 Beskrivning 1 13 42 38 56 56 31 40 Beskrivning 2 33 37 0 22 11 0 18 Beskrivning 3 20 0 6 0 0 0 4 Vet ej e.dyl 13 0 6 0 11 38 11 Elementarpartiklar 0 0 0 6 0 0 1 Av molekyler 0 11 13 11 0 25 10 Minsta delen av grundämne 7 0 0 0 0 0 1 Kvarkar/subkvarkar 7 0 0 0 0 0 1 Plus och minus laddningar 0 0 6 0 0 0 1 En ring 0 0 6 0 0 0 1 Jätteliten grej 0 0 0 6 0 0 1 Cellkärna med skal 0 0 0 0 6 0 1 Rund kula 0 0 0 0 0 6 1

Bild 1 13 4 20 14 9 12 Bild 2 0 4 0 0 5 2 Beskrivning 1 39 39 55 43 41 43 Beskrivning 2 13 4 20 5 9 10 Beskrivning 3 0 4 0 5 0 2 Vet ej, e.dyl 43 39 10 24 36 31 Elementarpartiklar 0 0 0 10 0 2 Av molekyler 0 4 5 10 5 5 Kärna med celler 0 4 0 0 0 1 Små partiklar 0 0 5 5 0 2 Kromosomer 0 0 0 5 0 1

Joner 0 0 0 5 5 2

Bild 1 11 5 8 30 55 8 19 Bild 2 5 0 8 15 0 15 7

(25)

Beskrivning 1 26 68 54 50 55 46 50 Beskrivning 2 11 5 13 15 17 0 11 Beskrivning 3 0 5 4 5 0 0 3 Vet ej, e.dyl 37 0 8 15 11 23 15 Elementarpartiklar 0 0 4 15 11 0 5 Av molekyler 11 5 13 0 0 23 8 Små partiklar 0 0 4 0 0 0 1 Kromosomer 0 5 0 0 0 0 1

Kvarkar 0 5 0 0 0 0 1

Cellkärna 0 11 0 0 0 0 2

Fråga 7. Vad behöver en människa för att leva?

Syre 27 58 44 44 63 44 47 Vatten/vätska 73 74 69 78 56 44 66 Mat 66 58 63 94 63 44 65 Solen/ljus 27 21 13 22 31 6 20 Näring 27 5 31 6 19 31 19 Värme 20 0 6 22 6 6 10 Kärlek/föröka sig 27 32 0 22 13 13 18 Luft 27 26 31 22 13 6 21 Sömn 13 0 13 28 13 0 11 Föda 7 21 13 6 19 6 12 Vitaminer 7 0 0 6 6 6 4 Energi 7 0 19 6 6 6 7 Proteiner 7 0 6 6 0 6 4

Motion 0 5 6 6 0 0 3

Hem 13 5 0 0 0 13 5 Kolhydrater 7 0 6 6 0 6 4

Fett 7 0 0 0 0 6 2

Kväve/koldioxid 7 11 0 0 0 13 5 Livslust 0 0 0 0 6 0 1

Syre 52 52 70 62 45 56 Vatten/vätska 83 78 95 90 86 86 Mat 87 78 70 81 95 83 Solen/ljus 4 9 15 19 18 13 Näring 13 9 0 14 5 8 Värme 9 17 10 14 23 15 Kärlek/föröka sig 22 35 20 33 19 26 Luft 13 4 15 19 23 15 Sömn 13 4 0 0 14 6

Föda 4 4 15 14 5 8

Vitaminer 4 0 0 5 0 2

Energi 4 0 0 5 5 3

Proteiner 0 4 0 0 0 1

Motion 0 9 0 0 5 3

Hem 0 9 0 24 5 7

Kolhydrater 0 4 0 0 0 1

Fett 0 4 0 0 0 1

(26)

Syre 47 58 79 65 72 88 62 Vatten/vätska 63 74 79 80 94 92 80 Mat 53 58 54 40 44 77 53 Solen/ljus 16 21 17 65 33 15 28 Näring 37 16 21 40 6 23 24 Värme 16 21 8 25 22 0 16 Kärlek/föröka sig 16 0 13 5 17 0 9 Luft 16 11 13 5 11 8 11 Sömn 16 11 4 10 11 0 9 Föda 11 26 13 10 17 8 14 Vitaminer 21 0 8 5 22 0 10 Energi 5 16 4 15 17 8 11 Proteiner 21 11 8 0 11 0 9 Motion 0 16 0 5 0 8 4

Hem 5 11 0 0 11 0 4

Kolhydrater 5 0 8 5 17 0 6 Fett 11 5 8 0 17 8 8 Mineraler 11 0 8 0 17 0 6 Aminosyror 11 16 0 15 0 0 7 Kväve/Koldioxid 11 0 8 0 0 0 4

Fråga 8. Vad behöver en växt för att leva?

Näring 33 26 44 50 19 50 37 Vatten 87 84 100 89 88 69 86 Solljus 67 53 63 78 81 69 68 Jord 7 5 0 11 11 11 8 Koldioxid 27 37 19 17 44 19 27

Energi 0 0 6 0 0 6 2

Insekter 7 0 0 0 0 0 1 Syre 27 32 38 39 44 31 35 Värme/klimat 7 5 0 0 6 6 4 Någonstans att växa 0 5 0 6 0 6 3

Luft 7 5 0 11 0 0 4

Förökning 7 0 0 0 0 0 1

Föda 7 0 0 0 6 0 2

Pollen/frö 7 5 0 0 0 0 2 Klorofyll 0 5 0 0 0 0 1 Kolhydrater 0 0 0 6 0 0 1

Rötter 0 0 0 0 6 0 1

Skugga 0 0 0 0 0 6 1

Vet ej, e.dyl 0 0 0 0 0 6 1

Mat 0 0 0 0 0 6 1

Lust 0 0 0 0 0 6 1

Kväve 0 0 0 0 0 6 1

Näring 26 22 25 24 9 21 Vatten 87 96 75 71 86 83 Solljus 52 52 55 38 86 57 Jord 4 17 20 5 9 11 Koldioxid 22 22 65 57 36 39

(27)

Energi 0 4 0 0 0 1 Insekter 4 0 0 0 0 1 Syre 26 30 15 29 14 23 Värme/klimat 9 4 0 24 9 9 Någonstans att växa 0 4 5 5 5 4 Luft 13 4 15 5 9 9 Det vi andas tillbaka 4 0 0 0 0 1 Atmosfär 4 0 0 0 0 1

Föda 4 0 0 0 0 1

Väte 4 0 0 0 0 1

Stärkelse 0 4 0 0 0 1 Kärlek/omtanke 0 4 0 10 0 3 Ren luft 0 4 0 0 0 1 Vitaminer 0 4 0 0 0 1

Kol 0 0 5 0 0 1

Mineraler/salter 0 0 5 0 0 1

Näring 47 42 33 45 28 23 37 Vatten 68 79 88 75 100 92 79 Solljus 74 63 71 80 94 54 73 Jord 26 11 4 0 11 23 12 Koldioxid 11 32 25 55 44 15 31 Energi 5 5 4 5 11 0 5 Insekter 5 5 0 0 0 0 2 Syre 16 37 50 20 44 46 35 Värme/klimat 5 5 4 10 11 15 8 Någonstans att växa 5 0 0 0 0 0 1

Luft 0 5 4 0 0 8 3

Vet ej, e.dyl 11 0 0 10 0 8 4

Föda 0 5 0 0 0 0 1

Kärlek/omtanke 0 0 4 0 0 0 1 Mineraler 0 0 0 5 0 0 1 Klorofyll 0 0 0 0 6 0 1

Skugga 0 0 0 0 11 0 2

Fråga 9. Hur ska människorna klara av miljöproblemen som finns i världen idag?

Mindre utsläpp 47 32 19 22 13 25 26 Köra mindre bil 20 16 6 17 6 13 13 Vet ej, e.dyl 7 11 25 11 25 13 15 Inte skräpa ner 7 16 0 6 19 25 12 Nytt bränsle-bilen 47 21 25 28 25 19 27 Inge koldioxidutsläpp 13 5 0 0 0 0 3 Hjälpas åt 7 0 0 0 0 0 1 Miljövänliga produkter 0 16 13 6 6 13 9

Sortera 7 0 0 6 0 0 2

Åka kollektivt 7 0 13 0 6 6 5 Återvinna 7 0 0 6 0 0 2 Svårt/går ej 13 0 13 11 0 0 6 Ej skövla regnskogen 40 11 0 11 0 0 10

Regler 0 5 0 0 0 0 1

Odla mer växter 7 0 0 0 0 0 1

(28)

Leva bättre 7 0 0 0 0 0 1 Stoppa dom 0 5 0 0 0 0 1 Stödja naturfonder 0 5 0 0 0 0 1 Ingen kärnkraft 0 0 6 6 6 6 4 Bygga inomhusstad 0 0 0 6 0 0 1 Gå/cykla 0 0 0 6 6 0 2 Det ska dom inte 0 0 0 6 0 0 1 Utplåna människan 0 0 0 6 6 0 2 Inget miljöfarligt 0 0 0 0 6 0 1 Informera 0 0 0 0 6 0 1 Inte skada naturen 0 0 0 0 6 19 4 Politik 0 0 0 0 0 6 1 Med handling 0 0 0 0 0 6 1 Bättre el/bränsle 0 0 0 0 0 6 1

Mindre utsläpp 9 30 50 33 41 32 Köra mindre bil 4 22 10 19 32 17 Vet ej, e.dyl 9 4 0 19 0 6 Inte skräpa ner 13 17 10 11 14 13 Nytt bränsle-bilen 0 17 5 14 0 7 Inge koldioxidutsläpp 0 0 5 0 9 3 Hjälpas åt 9 4 0 0 5 4 Bry sig-ta ansvar 4 0 5 0 5 3 Sol/vind/vatten kraft 0 4 0 0 5 2

Forska 4 4 0 0 0 2

Miljövänliga produkter 4 17 5 19 9 11 Sortera 0 9 20 0 5 6 Åka kollektivt 9 4 15 11 14 10 Återvinna 0 0 0 11 18 6 Svårt/går ej 9 4 0 11 5 6 Hålla sig inne 4 0 0 0 0 1 Dom måste tänka 4 0 0 0 0 1 Bekämpa dom 4 0 0 0 0 1 Bättre immunförsvar 4 0 0 0 0 1 Undvika dom 4 0 0 0 0 1 Skapa motgift 4 0 0 0 0 1 Tänka på miljön 9 0 10 5 0 5 Inga krig 4 0 0 0 5 2 Gå/cykla 0 13 0 5 18 7 Odla upp regnskogen 0 4 0 0 0 1 Inget miljöfarligt 0 4 10 0 0 3 Sluta slösa 0 0 5 5 9 4 Konstgjort ozon 0 0 5 0 0 1 Bättre bilar 0 0 0 5 5 2 Elda pellets 0 0 0 5 0 1 Strängare straff 0 0 0 0 5 1

Mindre utsläpp 32 42 21 50 61 31 39 Köra mindre bil 16 0 17 10 6 31 12 Vet ej, e.dyl 16 0 8 20 6 0 9 Inte skräpa ner 26 16 25 10 11 23 19 Nytt bränsle-bilen 16 11 8 15 11 31 14 Inge koldioxidutsläpp 5 5 0 5 0 0 3 Hjälpas åt 5 5 4 5 0 0 4

(29)

Bry sig-ta ansvar 5 5 0 0 0 0 2 Sol/vind/vatten kraft 5 0 4 5 0 0 3

Forska 0 0 4 0 0 0 1

Miljövänliga produkter 5 11 21 5 0 8 9

Sortera 0 0 4 5 6 8 4

Åka kollektivt 0 11 8 0 6 0 4 Återvinna 0 5 4 0 0 0 2 Svårt/går ej 0 0 17 10 0 0 5 Sluta röka 5 0 0 5 0 0 2 Ekologiska varor 0 0 4 0 6 0 2 Leva med det 5 0 0 0 0 0 1 Inte fossila bränslen 5 11 8 5 11 0 7 Andra energikällor 5 0 0 0 6 0 2 Stoppa dom 0 5 0 0 0 0 1 Ej skövla regnskogen 0 11 4 0 11 0 4 Ändra levnadsstand 0 5 0 0 0 0 1 Bergvärme 0 5 0 0 0 0 1 Inga krig 0 5 0 0 0 0 1 Ta hand om naturen 0 5 0 5 0 0 2 Inse att de finns 0 0 13 0 0 0 3 Strängare regler 0 0 8 5 0 0 3 Minska energiförbrukningen 0 0 4 0 0 0 1 Resa mindre 0 0 4 0 0 0 1 Odla mer växter 0 0 0 10 0 0 2 Mer kärnkraft 0 0 0 5 0 0 1 Använda gasmask 0 0 0 0 6 0 1 Gå/cykla 0 0 0 0 6 23 4

Fråga 10. Vad är energi?

Vet ej, e.dyl 33 11 13 6 50 44 25 El 7 11 13 11 6 13 10 Går ej förstöra/producera 13 0 6 17 6 0 7 Mänsklig (äta) 33 0 13 17 25 38 20 Får saker att funka 7 11 19 6 6 6 9 Kraft 0 5 13 22 13 6 10 Värme 13 26 6 11 13 0 12

Rörelse 0 0 0 6 0 0 1

Olika laddningar 0 0 0 6 0 0 1 Ickematerisk massa 0 0 0 6 0 0 1 Solen/ljus 7 16 6 0 0 13 7 Ej materia 7 0 0 0 0 0 1 Elektromagnetiska impulser 7 0 0 0 0 0 1 Arbete kräver energi 7 0 0 6 0 0 2 Minus och plus 0 5 0 0 0 0 1 Ström 0 11 0 0 0 0 2 Ljud/ljusvågor 0 5 0 0 0 0 1 Protoner och neutroner ihop 0 5 0 0 0 0 1 Allt 0 0 13 11 0 0 4 Motarbetar kraft 0 0 6 0 0 0 1 Värma upp hus 0 0 6 0 0 0 1 För att få el 0 0 13 11 6 6 6 Olika källor 0 0 6 0 0 0 1 Arbete som utförs 0 0 0 11 0 0 2 Molekyler rör sig 0 0 0 6 0 0 1 Rörelse i massa 0 0 0 6 0 0 1

(30)

Vet ej, e.dyl 17 22 5 24 9 16 El/ström 17 22 15 0 5 12 Går ej förstöra/producera 0 9 5 0 27 8 Mänsklig (äta) 18 43 30 52 36 42 Får saker att funka 4 4 15 19 5 9

Kraft 9 9 5 14 5 8

Värme 0 4 10 10 0 5 Som används 4 0 0 0 0 1 Ur atomklyvning 9 0 0 0 0 2

Bensin 9 4 0 0 0 3

Via bränsle 4 0 0 0 0 1 Olika källor 9 0 0 0 23 6 Som bildas 4 0 0 0 0 1 Från vatten/vind/luft 4 9 0 0 0 3 Från solen 0 17 0 5 5 5 Batterier 0 9 0 0 5 3

Frukt 0 4 0 0 0 1

Finns i eluttag 0 0 5 0 0 1 Blir värme 0 0 15 0 0 3

Rörelse 0 0 5 0 0 1

Som något uppnår 0 0 5 0 0 1 Som tillförs 0 0 5 0 0 1

Ljus 0 0 0 5 0 1

Vad lampa/dator behöver 0 0 0 19 0 4 Elektronrörelse 0 0 0 0 5 1 Håller ihop allt 0 0 0 0 5 1 Användbar resurs 0 0 0 0 5 1

Vet ej, e.dyl 32 16 8 10 22 0 15

El 0 5 8 0 0 15 4

Går ej förstöra/producera 5 11 4 19 39 0 12 Mänsklig (äta) 11 21 25 35 33 8 23 Får saker att funka 16 16 29 0 17 15 16 Kraft 11 5 4 5 11 0 6 Värme 0 11 0 0 11 0 4

Arbete 0 5 0 0 0 0 1

Solen/ljus 0 0 8 35 0 15 10 Blir om man rör sig 0 0 4 5 0 8 3 Omvandlad materia 5 0 0 0 0 0 1 Allt 5 11 0 0 11 0 4 Som förbrukas 11 0 0 0 0 0 2 Olika källor 16 21 29 45 22 31 27 Behövs för arbete 0 0 0 0 22 15 5 Förnybar eller ej 0 0 4 0 0 0 1 Atomer som rör sig 0 0 8 0 0 0 2 Vilja att röra sig 0 0 4 0 0 0 1 Utvinns och används 0 0 8 0 0 0 2 E=mc2 0 0 0 10 11 0 4 Batteri 0 0 0 0 0 8 1 Stearinljus 0 0 0 0 0 8 1

(31)

Fråga 11. Vad är materia?

Allt du kan ta på 33 16 13 33 31 0 21 Vet ej, e.dyl 27 11 31 11 31 44 25 Atomer 13 5 0 0 0 0 3 Massa 7 26 13 11 0 6 11 Fast ämne 0 0 0 0 6 0 1 Allt som kan vägas 20 32 0 11 13 0 13 Ej ljud/ljus/vakuum 7 0 0 0 0 0 1 Allt på jorden 7 5 0 39 0 13 11

Träd 0 5 0 0 0 0 1

Universums byggstenar 0 16 0 0 0 0 3 Saker/material 0 0 6 6 0 25 6 Kan göra något med 0 0 6 0 0 0 1 Motsats antimateria 0 0 6 0 0 0 1 Området runt något 0 0 6 0 0 0 1 Area och ytor 0 0 19 0 0 0 3 Väte och syre, typ 0 0 6 0 0 0 1 Bord, penna och papper 0 0 0 0 6 0 1 Tyngden av föremål 0 0 0 0 13 0 2 Det, det består av 0 0 0 0 6 0 1 Vikten av något 0 0 0 0 0 6 1 Allt som omger oss 7 0 0 0 0 6 2

Allt du kan ta på 65 4 35 43 27 35 Vet ej, e.dyl 22 22 20 10 23 19

Atomer 0 0 0 5 0 1

Massa 0 4 5 0 5 3

Fast ämne 4 0 0 0 9 3 Allt som kan vägas 9 0 30 10 0 9 Material 0 4 0 0 0 1 Föremål/saker 0 9 0 14 0 5 Sånt man behöver 0 9 0 0 0 2 Liten byggsten 0 4 0 0 0 1 Allt som omger oss 0 17 0 14 32 12 Icke levande 4 4 0 0 5 3 Uppbyggt av organiskt 4 0 0 0 0 1 Något levande 4 22 0 0 0 6

Vikt 0 0 15 0 5 4

Ett ämne 0 0 0 5 0 1 Typ volym 0 0 0 5 0 1 Tyngdkraft 0 0 0 10 0 2

Allt du kan ta på 21 0 67 35 28 46 34 Vet ej, e.dyl 26 47 21 30 44 15 31

Atomer 5 0 0 5 0 0 2

Massa 11 37 0 5 6 15 12 Fast ämne 11 0 4 5 11 0 5 Allt som kan vägas 0 0 4 10 0 0 3 Material 0 0 0 5 6 0 2 Vikt/storlek 0 11 0 0 6 0 3

(32)

Kan ej försvinna 11 11 8 5 0 0 6

Avfall 5 0 0 0 0 0 1

Saker 5 0 4 0 0 0 2

Levande 5 0 8 0 0 0 3

Utom i vakuum 0 0 4 0 0 0 1 T.ex. en bänk 0 0 0 5 0 0 1 Kan omvandlas till energi 0 0 0 5 11 0 3 Energi är materia 0 0 0 0 6 0 1

Medicin 0 0 0 0 0 8 1

Icke levande 0 0 0 0 0 31 4 Stenblock i universum 0 0 0 0 0 8 1

Fråga 12. Vad är liv?

Kan växa/utvecklas 0 11 6 11 0 6 6 Vet ej, e.dyl 47 16 19 6 31 25 23 Förökar sig/äter 7 0 6 0 0 0 2 Något som kan dö 0 0 13 0 13 0 4 Allt som lever 13 11 0 11 0 25 10 Behöver näring 0 0 6 0 0 0 1 Människor/djur/växter 0 0 13 0 13 0 4 Allt som rör sig 0 5 6 6 0 0 3 Allt i naturen 7 0 0 0 0 0 1 Andas 13 0 0 6 6 0 4 Allt på jorden 0 11 0 0 0 0 2 Föds-dör 0 26 0 6 0 0 6 Innan paradis/helvete 7 0 0 0 0 0 1 Allt möjligt 7 0 0 0 0 0 1 Allt som ändras fort 7 0 0 0 0 0 1 En eldslåga 7 0 0 0 0 0 1 Kan tänka 7 0 0 0 0 0 1 Behöver syre/föda 0 5 0 6 0 0 2 Ett arv av släkten 0 5 0 0 0 0 1 Det vi lever 0 5 6 0 6 0 3 Tack vare luft 0 5 0 0 0 0 1 Som gör nytta 0 5 0 0 0 0 1 Det vi lever för 0 0 6 0 0 0 1 Som existerar 0 0 6 0 0 0 1 Behöver vissa saker 0 0 13 6 0 0 3 Tankar/själ/vilja 0 0 0 6 0 0 1 Något tillfälligt 0 0 0 6 0 0 1 Äta/dricka/fortplantas 0 0 0 6 0 0 1

Kärlek 0 0 0 6 0 0 1

Underbart 0 0 0 6 0 0 1 Förbränner energi 0 0 0 6 0 0 1 Levande varelse 0 0 0 0 6 0 1 Kommunicera 0 0 0 0 6 0 1 Ett kretslopp 0 0 0 0 6 0 1 Allt organiskt 0 0 0 0 6 0 1 Då man lever 0 0 0 0 0 13 2 Tänka/ha känslor 0 0 0 0 0 6 1

Kan växa/utvecklas 9 17 5 19 5 11

(33)

Vet ej, e.dyl 9 13 15 19 14 14 Förökar sig/äter 0 9 0 14 0 5 Något som kan dö 0 0 5 0 0 1 Allt som lever 26 17 15 14 27 20 Behöver näring 4 9 5 19 0 7 Människor/djur/växter 9 30 5 33 18 19 Allt som rör sig 0 9 10 5 14 7 Organiskt 9 0 0 0 0 2 Föds-dör 0 17 5 0 14 7 Levande saker 0 4 5 0 9 4 Motsatsen till död 4 4 0 0 0 2 Det vi lever 26 0 20 10 0 11 Ett hjärta som slår 4 0 0 0 0 1 Att vara rädd om 4 4 0 0 5 3 Att man existerar 4 4 0 0 0 2 Ett kretslopp 4 0 0 0 0 1 Kan tänka 0 4 0 0 5 2 Andas 0 4 15 14 9 8 En gåta 0 0 5 0 0 1 Allt på jorden 0 0 5 0 9 3 Allt med blodomlopp 0 0 5 0 0 1 Allt som är aktivt 0 0 5 0 0 1 Behöver vatten 0 0 5 5 5 3 Behöver sol 0 0 5 5 5 3 Egen vilja 0 0 5 0 5 2 Har ämnesomsättning 0 0 0 5 0 1 Har en själ 0 0 0 5 5 2

Kan växa/utvecklas 11 11 8 0 11 8 8 Vet ej, e.dyl 11 21 25 40 50 15 27 Förökar sig/äter 5 11 8 10 6 8 8 Något som kan dö 16 11 4 0 0 0 5 Allt som lever 11 5 17 10 11 23 12 Behöver näring 11 5 4 0 6 8 5 Människor/djur/växter 32 16 33 5 28 23 23 Allt som rör sig 0 5 0 10 0 15 4 Behöver energi 0 5 8 0 6 0 4 Celler som delar sig 0 0 8 0 0 0 2 Att vara rädd om 0 5 0 0 0 0 1 Organismer 5 21 0 15 6 0 8 Föds-dör 5 0 0 0 6 0 2 Finns överallt 5 5 0 0 6 0 3 Ett sånt man lever 0 0 0 5 0 0 1 Ett kretslopp 5 5 0 0 0 0 2 Ett mysterium 5 0 0 0 0 0 1 Allt utom sten 5 0 0 5 0 0 2 Kan tänka 0 0 4 0 0 0 1 Alla celler 0 0 8 5 0 0 3 Behöver syre 0 0 13 0 0 0 3

Andas 0 0 4 0 0 8 2

Förbrukar/förbrukas 0 0 4 0 0 0 1 Utstrålar energi 0 0 4 0 0 0 1 Materia är levande 0 0 4 0 0 0 1 Levande saker 0 0 0 15 0 0 3 Innehåller kol 0 0 0 5 6 0 2 Motsatsen till död 0 0 0 5 0 0 1

(34)

Det vi lever 0 0 0 0 6 0 1 Har känsel/känslor 0 0 0 0 0 8 1 Drivs av något 0 0 0 0 0 15 2