Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000

Thorwald Lorentzon

Forskning om svenskt ordförråd 1800–2000 En bibliografisk översikt

November 2002

Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000

Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000 finansieras med generösa bidrag från den kulturvetenskapliga donationen, som administreras av Riksbankens Jubileumsfond. I projektet deltar forskare från fem olika universitets- och högskoleorter och lika många discipliner.

Projektet startade den 1 januari 2000. Den gängse förkortningen av projektnamnet är ORDAT (Det svenska ordförrådets utveckling från artonhundra till tjugohundra).

Resultat från projektets olika delundersökningar publiceras till stor del i föreliggande rapportserie. Redaktörer för rapportserien är prof. Sven- Göran Malmgren och FD Hans Landqvist, båda verksamma vid Institu- tionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Skrifter som ingår i rapportserien säljs till självkostnadspris och kan

rekvireras från ORDAT (att. Hans Landqvist), Institutionen för svenska

språket, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg.

ISSN 1650-2582

© Författaren Produktion:

Institutionen för svenska språket Göteborgs universitet

Box 200

SE - 405 30 GÖTEBORG

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1. Genomgångna källor ... 1

1.2. Kategorier ... 3

1.3. Några tekniska kommentarer till bibliografin ... 5

Referenser ... 6

2. Lånord ... 7

2.1. Danska ... 7

2.2. Engelska ... ... 7

2.3. Estniska ... 11

2.4. Franska ... 11

2.5. Finska ... 12

2.6. Indiska språk ... 12

2.7. Klassiska språk ... 12

2.8. Mer än ett språk; allmänt ... 13

2.9. Nederländska ... 16

2.10. Norska ... 16

2.11. Ryska ... 16

2.12. Slaviska språk (allm.) ... 16

2.13. Tyska ... 17

3. Ordbildning (företrädesvis inhemsk) ... 18

3.1. Avledning ... 18

3.2. Sammansättning ... 20

3.3. Övrig ordbildning; blandat ... 22

4. Lexikal syntax ... 28

5. Betydelseutveckling ... 38

6. Fackvokabulärer ... 48

7. Provinsialismer, slang m.m. ... 52

8. Enskilda ord (etymologier m.m.) ... 58

10. Ordfrekvenser ... 77

11. Lexikografiska aspekter (allmänt) ... 84

12. Studier med blandat lexikologiskt innehåll ... 84

13. Studier i enskilda författares ordförråd ... 104

14. Vissa ordböcker samt lexikologiskt relevanta studier med anknytning till enskilda ordböcker ... 108

15. Recensioner och anmälningar ... 114

15.1. Recensioner ... 114

15.2. Anmälningar ... 119

Författarregister ... 122

Appendix ... 136

1. Inledning

I denna rapport presenteras projektet ORDAT:s bibliografi. Arbetet med att söka, läsa och kategorisera litteratur har pågått under drygt ett år.

Slutresultatet har blivit cirka 1300 titlar, publicerade från senare delen av 1800-talet till och med år 2000. De viktigaste källorna är 35 skriftserier, tidskrifter och samlingsvolymer, som redovisas i avsnitt 1.1 nedan. I avsnitt 1.2 resonerar jag något kring de olika kategorierna. I avsnitt 1.3 ges några tekniska kommentarer till bibliografin. Därefter följer själva bibliografin.

1.1. Genomgångna källor

Basen i bibliografin är alltså de 35 tidskrifter, skriftserier och sam- lingsvolymer som granskats i sin helhet. I det följande presenteras de i alfabetisk ordning. I förekommande fall anges de förkortningar som används i bibliografin (se även 1.3 nedan).

1. Arkiv för nordisk filologi (ANF).

2. Data linguistica.

3. FUMS.

4. LexicoNordica.

5. Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie A, B, C och D (LNS).

6. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Serie A, B.

7. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet.

8. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning (MAS).

9. MINS.

10. MISS.

11. Moderna språk (MS).

12. Modersmålet i fäderneslandet. [Valda studier av S. Allén.] (MiF).

13. Nordic Journal of Linguistics (NJL).

14. Nordiska studier i lexikografi.

15. Nordistica Gothoburgensia (NG).

16. Nordrapp.

17. Nordsvenska.

18. Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter.

19. Ordbildning och ordbetydelse. Valda studier [av T. Johannisson]

(OoO).

20. Rapporter från Språkdata.

21. Scandinavian studies (SS).

22. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet

23. Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård/Svenska språk- nämnden.

24. Språk och stil / Nysvenska studier (SoS (även n. f. = ny följd) / NS).

25. Språkbruk.

26. Språkvård.

27. Stockholm studies in Scandinavian philology ¹ (SSSP. Även n. s. = new series).

28. Studia linguistica (SL).

29. Studia philologiae Scandinavicae Upsaliensia ² (SPSU).

30. Studier i modern språkvetenskap (SMS. Även n. s. = new series).

31. Studier i nordisk filologi (SNF).

32. Studier i svensk språkhistoria ³ . 33. Svenskans beskrivning.

34. TeFa (Text- och fackspråksforskning).

35. Umeå studies in the humanities.

Jag vill understryka att vissa av skriftserierna alltså ändrar namn under utgivningens gång. Exempelvis kom Språk och stil att istället heta Nysvenska studier från och med år 1921. 1992 återtogs namnet Språk och stil. Dessutom kan en och samma skrift tillhöra två olika serier.

I bibliografin finns också viss representation av ett antal andra skriftserier, vilka dock inte gåtts igenom systematiskt. Jag exemplifierar med nedanstående:

• Skrifter utgivna genom Landsmålsarkivet i Lund.

• Uppsala universitets årsskrift.

1 Annat namn: Acta Universitatis Stockholmiensis.

2 Annat namn: Acta Universitatis Upsaliensis.

3 Annat namn: Svenska språkets historia.

• Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland.

• Acta universitatis Tamperensis.

• Göteborgs Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles handlingar.

• Lunds universitets årsskrift.

• Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala.

• Sprache und Schrifttum. Neue Folge der Forschungen, Reihe B.

• Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet.

En skrift utgiven i någon av dessa serier tillhör ofta samtidigt någon av de 35 serier som förtecknades ovan.

Åtskillig litteratursökning har också genomförts utanför skriftserierna.

Det gäller t.ex. festskrifter, läroböcker, förlagsutgivna monografier och äldre avhandlingar. En äldre bibliografi som jag har haft stor nytta av är Wollin (1987).

Relevanta för bibliografin är alla studier i svenskans ordförråd med inriktning på perioden 1800–2000, särskilt studier med någon form av diakront inslag. De arbeten som tas upp bör alltså ha en ganska tydlig empirisk tonvikt, i enlighet med målsättningen för ORDAT-projektet.

Rent teoretiska arbeten med ringa empiriskt innehåll, eller arbeten där den empiriska delen huvudsakligen fungerar som illustration till teorin, tas upp endast i begränsad utsträckning.

Som redan antytts är det fullt möjligt att tänka sig en ännu grundligare litteratursökning är den som kunnat genomföras inom ORDAT-projektets ram. Det är sannolikt att en del användare kommer att kunna påvisa luckor i bibliografin, kanske t.o.m allvarliga luckor. Påpekanden om sådana luckor tas tacksamt emot och kan eventuellt leda till en andra och mer heltäckande version av bibliografin.

1.2. Kategorier

De ca 1300 titlarna har kategoriserats i ämnesområden enligt ett system

som ytterst bygger på de delmål som formulerats för ORDAT-projektet

(se Malmgren 2000) Följande delområden har urskilts (se nästa sida):

Lånord danska engelska estniska franska finska

indiska språk klassiska språk

mer än ett språk / allmänt norska

nederländska ryska

slaviska språk (allm.) tyska

Ordbildning (huvudskligen inhemsk) avledning

sammansättning blandat

Lexikal syntax Betydelseutveckling Fackvokabulärer

Provinsialismer, slang m.m.

Enskilda ord (etymologier m.m.) Nyord

Ordfrekvenser

Lexikografiska aspekter (allmänt) Blandat innehåll

Enskilda skönlitterära författare*

Lexikon*

Recensioner och anmälningar*

Recensioner Anmälningar

Som framgår är inte alla kategorier innehållsligt – eller lingvistiskt –

motiverade. Kategorin Betydelseutveckling är typiskt innehållslig; den

talar alltså om vad det aktuella arbetet handlar om. Kategorier märkta

med asterisk är däremot inte innehållsligt motiverade, men det har be-

dömts som värdefullt att samla t.ex. alla recensioner i en grupp.

Självfallet är det ofta svårt att entydigt kategorisera ett arbete. Detta problem har åtminstone delvis lösts genom en ganska generös dubbel (i vissa fall tredubbel) bokföring. Många arbeten dyker därför upp på mer än ett ställe i bibliografin. Detta är förklaringen till att de ca 1300 olika titlarna motsvaras av mer än 1800 nummer i bibliografin.

1.3. Några tekniska kommentarer till bibliografin

Bibliografin innehåller dels en verkförteckning med drygt 1800 nummer, dels ett författarregister. I författarregistret förtecknas dels de nummer resp. författare är ensam upphovsman till, dels de nummer där han/hon har en eller flera medförfattare. De senare numren föregås av tecknet +.

Författarregistret har genererats automatiskt utifrån verkförteckningen (av Susanne Mankner). Ett mindre antal fel som upptäckts i ett sent skede har inte kunnat åtgärdas utan oacceptabel fördröjning av utgivningen. Jag har i stället valt att redovisa dessa fel i en särskild rättelselista sist i rapporten.

Till sist upprepar jag här de använda förkortningarna av tidskriftsnamn etc., nu i alfabetisk ordning och med förklaringar.

ANF Arkiv för nordisk fililogi

LNS Lundastudier i nordisk språkvetenskap MAS Meijerbergs arkiv för svensk språkforskning MiF Modersmålet i fäderneslandet

MS Moderna språk

NG Nordistica Gothoburgensia NJL Nordic Journal of Linguistics NS Nysvenska studier

OoO Ordbildning och ordbetydelse SL Studia linguistica

SMS Studier i modern språkvetenskap SNF Studier i nordisk filologi

SoS Språk och stil

SPSU Studia philologiae Scandinavicae Upsaliensia SS Scandinavian studies

SSSP Stockholm studies in Scandinavian philology

Referenser

Malmgren, Sven-Göran 2000. Projektet Det svenska ordförrådets utveckling 1800–2000. Utgångspunkter. Göteborg. (Rapporter från ORDAT. 1.)

Wollin, Lars 1987. Nysvensk bibliografi. Del 1–2. Lund. (Nordlund 12.)

2. Lånord

2.1. Danska

1. Andersson, T. 1918. Sturzen-Beckers danismer. I: SoS 18. S.

54–74.

2. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1903. Smärre bidrag 3. En danism.

[Rank.] I: SoS 3. S. 144.

3. Berg, R. G:son 1904. Smärre bidrag 4. Några danismer. I: SoS 4.

S. 189–192.

4. Berg, R. G:son 1911. Levertinska danismer. I: SoS 11. S. 245–282.

5. Bergman, G. 1971. Svenska lån från danskan, norskan och finskan.

I: Språk i Norden 1971. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 45.) Stockholm. S. 49–55.

6. Celander, H. 1904. Språklig skandinavism. I: SoS 4. S. 70–91.

7. Celander, H. 1908. Danismer i nusvenskt ordförråd. I: SoS 8. S.

201–250.

8. Celander, H. 1914. Några danismer hos Snoilsky. I: Svenska studier tillägnade Gustaf Cederschiöld 25 juni 1914. Lund. S. 321–326.

9. Grünbaum, C. 1984. Språkvårdare och danismer. I: Språkvård 1984:1. S. 3–15.

10. Hylén, J. E. 1913. Danismer hos Gustav av Geijerstam. I: SoS 13.

S. 162–200.

11. Hylén, J. E. 1917. Ett nytt fång danismer. I: SoS 17. S. 112–125.

12. Ljunggren, E. 1911. Bidrag till belysning af Levertins ”danismer”.

I: Festskrift till K.F. Söderwall på hans sjuttioårsdag den 1 januari 1912. Lund. S. 317–360.

13. Olsson, H. 1916. Danismer hos Per Hallström. I: SoS 16. S.

91–131.

14. Rothman, S. 1911. Danismer i Oscar Levertins språk. I: SoS 11. S.

36–71.

15. Svanberg, N. 1926. Smärre bidrag 8. Danismer i Frithiofs saga. I:

NS 6. S. 293–295.

2.2. Engelska

16. [P. W.] 1995. Svengelsk ordbok. [Anmälan av Seltén, B. 1993. Ny svengelsk ordbok.] I: Språkbruk 1995:4. S. 21.

17. Ahlgren, P. 1969. Recensionsspråk. Iakttagelser av språket i några musikanmälningar. I: NS 49. S. 129–218. (Särsk. Adjektiv och metaforiska uttryck. [Svängig, topp, hipp m.fl.] S. 158–166.)

18. Allén, S. 1999 [1968]. Engelskt och svenskt. En översikt av det språkliga inflytandet. I: MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 583–600.

19. Belanner, I. 1927. ”Steward” eller ”stewart”? I: MS 21. S.

140–141.

20. Benson, A. P. 1918/19. The English Element in Swedish Romanticism. I: SS 5. S. 47–71.

21. Bergh, G. 1995. Frisbee – ordbildning i flygande fläng. I:

Språkvård 1995:3. S. 17–20.

22. Bergsten, N. 1915. Om engelska lånord i svenskan. I: SoS 15. S.

53–87.

23. Carstensen, B. 1989. Rec. av Chrystal, J-A. 1988: Engelskan i svensk dagspress. I: MS 83. S. 368.

24. Chrystal, J[-A]. 1986. Engelska lånord i svenskt tidningsspråk. I:

Datorstödd språkforskning. Fyra uppsatser om lånord, växtnamn, språk- och stilhistoria samt ordgeografi. (MINS 22.) Stockholm.

S. 7–16.

25. Chrystal, J[-A]. 1988. Det primära bruket av engelska i svenska tidningstexter. Strategier och funktioner. I: Adelswärd, V., P. Linell, T. Nilsson & P. A. Petterson (utg.). Svenskans beskrivning 16.

Linköping. (Utgiven som nr 21a i serien Studies in Communication.) S. 121–135.

26. Chrystal, J-A. 1988: Engelskan i svensk dagspress. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 74.) Stockholm.

27. Ehrenberg-Sundin, B. 1990. Ekonomi på svengelska. I: Språkvård 1990:4. S. 19–20.

28. Gellerstam, M. 1989. Om svenskan i översättningar från engelskan.

I: Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar samhället. Stockholm. S. 103–117.

29. Gellerstam, M. 1995. Rec. av Seltén, B. 1993. Ny svengelsk ordbok (andra upplagan). I: LexicoNordica 2. S. 173–176.

30. Gunnarsson, B-L. & K. Öhman 1997. Det internationaliserade universitetet. En studie av bruket av engelska och andra främmande språk vid Uppsala universitet. (TeFa 16.) Uppsala.

31. Hadenius, P. 1990. Är bärspelare ett bra ord? I: Språkvård 1990:2.

S. 22–29.

32. Hedberg, J. 1951. Scoop. I: MS 45. S. 260–262.

33. Hedberg, J. 1982. Swedish in Modern English and English in Modern Swedish. I: MS 76. S. 113–121.

34. Hedberg, J. 1983. Svängelska, eller engelskan i Sverige 1983. I:

MS 77. S. 219–222.

35. Hedberg, J. 1987. Rec. av Seltén, B. 1987. Svengelsk ordbok. I:

MS 81. S. 250–251.

36. Hedberg, J. 1988. Rec. av Ljung, M. 1988. Skinheads, hackers &

lama ankor. I: MS 82. S. 257–260.

37. Hellevik, A. 1963. Språklig påverknad frå engelsk og amerikansk.

I: Nordiska språkfrågor 1961 och 1962. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 28.) Stockholm. S. 65–75.

38. Hillman, R. 1973. Förskjutningar i uttalet av främmande ord i

svenskan. Några iakttagelser i SAOL. I: Svenska studier från runtid

till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni

1973. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 48.) Stockholm. S. 210–220.

39. Holmkvist, E. 1951. Mera om engelska lånord i svenska yrkes- språk. I: ANF 56. S. 225–233.

40. Huss, G. 1988. De olika nordiska språkens förhållningssätt till internationella lån. Några exempel från idrottsterminologin. I:

Adelswärd, V., P. Linell, T. Nilsson & P. A. Petterson (utg.).

Svenskans beskrivning 16. Linköping. (Utgiven som nr 21 a i serien Studies in Communication.) S. 220–234.

41. Inghult, G. 1997. Anglicisms in German and Swedish: Principles for the Choice of Transfer Type. I: Norm, variation and change in language. (SMS (n. s.) 11.) S. 67–84.

42. Jarvad, P. 1996. Elastikspring og mountainbike. Nypurisme i Norden? I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 117–123.

43. Jämtelid, K. 1996. Engelska lånord förr och nu. En jämförande studie av tidningsartiklar från 1965 och 1995. (TeFa 15.) Uppsala.

44. Kotsinas, U-B. 2000. Engelska i svensk slang. I: Gunnarsson, B-L., S. Hellberg & K. Svartholm (red.). Kontakt, variation och förändring – studier i Stockholmsspråk. Ett urval uppsatser av Ulla-Britt Kotsinas. (SSSP (n. s.) 22.) Stockholm. S. 137–159.

45. Ljung, M. 1986. Undersökningen Engelskan i Sverige. I: Språkvård 1986:1. S. 5–10.

46. Ljung, M. 1988. Skinheads, hackers & lama ankor. Engelskan i 80-talets svenska. Stockholm.

47. Låftman, E. 1942. Tre lån. Inpiskare, smoking och slips. I: ANF 56. S. 291–300.

48. Löfström, P. 1989. Den läckra donutkakan. [Anmälan av Chrystal, J. 1988. Engelskan i svensk dagspress.] I: Språkvård 1989:2. S.

23–28.

49. Mannberg, G-A. 1986. Engelskan – inkräktare eller befriare? I:

Språkvård 1986:1. S. 18–22.

50. Melander, B. 1994. Anglifiering och internationalisering. Om förändrade textmönster i svenska medicinska artiklar under efterkrigstiden. (FUMS 174; TeFa 9.) Uppsala.

51. Melin, L. 1987. Svengelska är inte så dumt. I: Språkvård 1987:3. S.

24–26.

52. Moberg, L. 1996. Om engelskans stundom välgörande inflytande på svenskan. I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 216–221.

53. Nilsson, S. 1986. Engelskan i tidningssvenskan. I: Språkvård 1986:1. S. 23.

54. Norén, K. 1988. Formally Deviant English Loan-Words in

Swedish. I: Studies in Computer-Aided Lexicology. To Sture Allén

on the occasion of his 60th birthday December 31, 1988.

Stockholm. (Utgiven som nr 18 i serien Data linguistica.) S.

201–218.

55. Palm, H. 1999. Molekylär svenska. En undersökning av engelskans påverkan på studenters användning av och inställning till svenska inom naturvetenskapen. (TeFa 30.) Uppsala.

56. Seltén, B. 1987. Svengelsk ordbok. Stockholm.

57. Seltén, B. 1993. Ny svengelsk ordbok. Lund.

58. Sigurd, B. 1986. Datormiljön – en inkörsport för engelska? I:

Språkvård 1986:1. S. 14–18.

59. Soontak, J. [a. H.] 1971. On the role of English loanwords in the Swedish press. I: Linguistica 3. Tartu. S. 31–50.

60. Soontak, J [a. H.] 1971. Some notes on the frequency distribution of English loanwords in the Swedish press. I: Linguistica 4. Tartu.

S. 143–150.

61. Svanlund, J. 1996. Varats olidliga lighthet. [Light, lätt.] I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996.

(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S.

263–270.

62. Söderbergh, R. 1973. Om engelskans inflytande på svenskan. I:

Svenska studier från runtid till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni 1973. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 48.) Stockholm. S. 134–145.

63. Thors, C-E. 1977. Två engelska ord på avvägar. [Dånits/dönits, skvär.] I: Elert, C-C., S. Eliasson, S. Fries & S. Ureland (eds.).

Dialectology and sociolinguistics. Essays in honor of Karl- Hampus Dahlstedt 19 April 1977. (Umeå Studies in the Humanities 12.) Umeå. S. 244–245.

64. Tingbjörn, G. 1999. Engelska inslag i tidningarnas sportspråk. I:

Andersson, L-G., A. Lundqvist, K. Norén & L. Rogström (utg.).

Svenskans beskrivning 23. Lund. S. 408–419.

65. Wedbjer Rambell, O. 1995. Engelska datatermer och svenska. Om översättning av datorhandböcker. (TeFa 13.) Uppsala.

66. Westman, M. 1994. Svenskt och engelskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Stockholm. S. 64–70.

2.3. Estniska

67. Kiparsky, V. 1936. Sv. fimmelstång – ett estniskt lånord. I: SNF 25.

2.4. Franska

68. Dahlén, E. 1972. Fr. tambour, sv. tambur. En ordstudie. I: MAS

13. Göteborg. S. 21–51.

69. Edlund, L-E. 1988. Franskans inflytande på svenskans ordförråd – några tankar kring ett kapitel i vår språkhistoria. I: Pettersson, G.

(red.). Studier i svensk språkhistoria. (LNS A 41.) Lund. S. 23–42.

70. Engwall, G. 1994. Svenskt och franskt. I: Arv och lån i svenskan.

Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv.

Stockholm. S. 51–63.

71. Groundstroem, A. 2000. Om fransk påverkan i svensk fraseologi. I:

Edlund, L-E. (utg.). Studier i svensk språkhistoria 5. (Nordsvenska 11.) Umeå. S. 208–219.

72. Hallén, K. 1997. Franska lånord i de svenska dialekterna – ett behov av variation. I: Åström, P. (utg.). Studier i svensk språkhistoria 4. (MINS 44.) Stockholm. S. 101–108.

73. Heidner, J. 1985. Franska lånord i svenskan under 1700-talet. I:

Språkvård 1985:4. S. 25–28.

74. Hillman, R. 1973. Förskjutningar i uttalet av främmande ord i svenskan. Några iakttagelser i SAOL. I: Svenska studier från runtid till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni 1973. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 48.) Stockholm. S. 210–220.

75. Ingers, I. 1958. Franska låneord i folkmålen. I: LNS 14. Lund. S.

149–153.

76. Nordfelt, A. 1896. En fransk-svensk etymologi. Klockarkärlek – kär som en klockarkatt. I: ANF 12. S. 201–204.

77. Nordfelt, A. 1901. Om franska lånord i svenskan. I: SMS 2. S.

53–72.

78. Nordfelt, A. 1911. Om s.k. katt-eder i svenskan. En fransk-svensk etymologi. I: ANF 27. S. 373–378.

79. Nordfelt, A. 1932. Fransk-svenska lånord av typen grenadjär m.fl.

I: NS 12. S. 56–76.

80. Nordfelt, A. 1933. Om förstummandet av finalt -e i de fransk- svenska lånorden. I: NS 13. S. 128–160.

81. Nordfelt, A. 1940. Om franska lånord i svenskan [5]. Frihetstidens och den gustavianska tidens fransk-svenska lånord. Omkr.

1718–1809. I: SMS 14. S. 1–48.

82. Nordfelt, A. 1943. Om franska lånord i svenskan [6]. De fransk- svenska lånorden efter tiden omkring 1809. I: SMS 15. S. 9–25.

83. Schlyter, B. 1979. [Även senare upplagor.] Franska facktermer.

Lund.

2.5. Finska

84. Bergman, G. 1971. Svenska lån från danskan, norskan och finskan.

I: Språk i Norden 1971. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 45.) Stockholm. S. 49–55.

85. Molde, B. 1983. Finska lånord i svenskan. I: Språkvård 1983:4. S.

29–32.

86. Pettersson, B. 1974. Finska i svenskan. I: Språkvård 1974:1. S.

14–15.

2.6. Indiska språk

87. Hedberg, J. 1980. Challo, dekko and schampoo – three loans from India. I: MS 74. S. 65–67.

2.7. Klassiska språk

88. Bergman, J. 1918. Mer eller mindre latenta latinska lån i svenska språket. I: Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari 1918.

Lund. S. 325–336.

89. Björck, G. 1953. Djäknar och helikoptrar. Två hundra grekiska lånord i svenskan och litet till. Lund. (Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet 38.)

90. Clausén, U. 1982. Mediotek och Myleran – om grekiska och latin i dagens svenska. I: Språkvård 1982:3. S. 3–11.

91. Clausén, U. 1982. Mediotek och Myleran – om grekiska och latin i dagens svenska. I: Språkvård 1982:3. S. 3–11.

92. Schagerström, A. 1936. Latinska lånord på avvägar i nusvenskan.

I: NS 16. S. 225–232.

93. Theander, C. 1954. [Anmälan av Björck, G. 1953. Djäknar och helikoptrar. (Utan rubrik.)] I: MS 48. S. 159–160.

94. Åkerlund, A. 1923. Ett antal svenska ord av romansk eller latinsk härkomst till användningen jämförda med franska och engelska. I:

MS 17. S. 99–103.

2.8. Mer än ett språk; allmänt

95. Allén, S. 1999 [1964]. Massmedium, etermedium, mediotek. I:

MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 704–708.

96. Allén, S. 1999 [1985]. Teknik och språk i informationssamhället. I:

MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 157–167.

97. Allén, S. 1999 [1986]. På ren svenska. I: MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 150–152.

98. Arestad, S. 1950. Rec. av Stene, A. 1945. English Loan-Words in Modern Norwegian. A Study of Linguistic Borrowing in the Process. I: SS 22. S. 91–92.

99. Berg, R. G:son 1909. Döende lånord. I: SoS 9. S. 1–10.

100. Berg, R. G:son. [R. G. B.] 1912. Smärre bidrag 6. Ett bidrag till

den svenska purismens historia. I: SoS 12. S. 284–285.

101. Bergman, G. 1968. [Anmälan av Ellegård, A. & A. Eriksson 1966.

De internationella orden. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1968:1. S.

14–15.

102. Bergman, G. 1968. [Diskussionsinlägg rörande svenska förhål- landen under kapitelrubriken Sprogrensning og fremmedord (s.

25–42).] I: Nordiska språkfrågor 1966 och 1967. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 35.) Stockholm. S. 29–33.

103. Bergman, G., K-H. Dahlstedt & C. I. Ståhle 1969 [1962]. Främ- mande ord i nusvenskan. Andra upplagan. Stockholm.

104. Caspari, H. 1935. Om främmande ord i svenskan och tyskan. I: MS 29. S. 3–57.

105. Cederschiöld, G. 1917. S.A. Hedin om tidningssvenska. I: SoS 17.

S. 185–196.

106. Chrystal, J-A. 1991. Bodybuilder eller kroppsbyggare. Om valet av inlåningsstrategi. I: Gunnarsson, B-L., O. Hammermo, O.

Josephson, C. Liberg, B. Nordberg, M. Thelander & C. Östman (utg.). Svenskans beskrivning 18. Lund. S. 113–121.

107. Clausén, U. 1983. Språkvård och främmande ord. I: Språkvård 1983:4. S. 18–28.

108. Edlund, L-E. 1994. Lån i svenska dialekter. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv. Stockholm. S. 13–25.

109. Edlund, L-E. & B. Hene 1996 [1992]. Lånord i svenskan. Om språkförändring i tid och rum. Andra upplagan. Stockholm.

110. Ellegård, A. & A. Olofsson 1982 [1966]. De internationella orden.

Tredje upplagan. Stockholm.

111. Fries, S. 1983. au-diftongen i nutida svenska. I: From sounds to words. Essays in Honor of Claes-Christian Elert 23 December 1983. (Umeå Studies in the Humanities 60.) Umeå. S. 115–120.

112. Graedler, A-L. 1992. Orientering om prosjektet ”Norsk anglisismeordbok”. I: Vatvedt Fjeld, R. (utg.). Nordiske studier i leksikografi. (Skrifter utgitt av Nordisk forening for leksikografi 1.) Oslo. S. 307–314.

113. Graedler, A-L. 1994. Betydningsendring hos engelske lånord i norsk. I: Helgander, J. & U-B. Kotsinas (utg.). Dialektkontakt, språkkontakt och språkförändring i Norden. (MINS 40.) Stockholm. S. 210–219.

114. Graedler, A-L. & S. Johansson 1997. Anglisismeordboka.

Engelske lånord i norsk. Oslo.

115. Hedberg, J. 1943. Some German Political and Military Words in the English of today. I: MS 37. S. 100–102.

116. Hellberg, S. 1986. Vad kan vi göra på olika nivåer i språket? I:

Språkvård 1986:1. S. 33–35.

117. Hellquist, E. 1911. Bidrag till våra lånords historia. I: Festskrift till K.F. Söderwall på hans sjuttioårsdag den 1 januari 1912. Lund.

S. 219–260.

118. Hellquist, E. 1929–1932. Det svenska ordförrådets ålder och ursprung. 1–3. [1. Arvord. 2. Lånord. 3. Register.] Lund.

119. Hellquist, E. 1980 [1920–1922]. Svensk etymologisk ordbok. 1–2.

Tredje upplagan. Lund.

120. Jacobsson, G. 1972. Synpunkter på några lånordsförbindelser. I:

MAS 13. Göteborg. S. 77–88.

121. Langenfelt, G. 1943. Additional german loan-words in today’s English. I: MS 37. S. 206–211.

122. Lindgren, B. 1996. Om böjningen av ord på -ium. I: Språket lever!

Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 186–194.

123. Ljunggren, K. G. 1945. De främmande orden i svenskan.

Synpunkter och ståndpunkter. (Lunds universitets årsskrift 41:3.) Lund.

124. Lund, H. 1994. ”Basplagg, hemmamän och damfotboll”. En presentation av nyord i svenskan och en numerisk undersökning av de skandinaviska språkens attityder till lånord. (MISS 5.) Göteborg.

125. Molde, B. 1970. Latinsk och svensk ordböjning. I: Språkvård 1970:1. S. 2–6.

126. Molde, B. 1980 [Uppföljning av Wessén, E. (1956). Stavningen av främmande ord i svenskan (se denna).] I: Språk i Norden 1980.

(Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 68.) Stockholm. S.

34–38.

127. Nyman, H. 1996. Alis och Icus – ett produktivt invandrarpar. I:

Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm.

S. 222–226.

128. Ohlander, S. 1996. Rec. av Stenström, I. 1995. Interlingua-svensk ordbok. 25.000 internationella ord. I: LexicoNordica 3. S. 279–285.

129. Ohlander, S. 1999. Rec. av Graedler, A-L. & S. Johansson 1997.

Anglisismeordboka. Engelske lånord i norsk. I: LexicoNordica 6. S.

193–204.

130. Pettersson, B. 1983. Svenska neutra på -itet. I: Struktur och variation. Festskrift till Bengt Loman 7.8.1983. (Meddelanden från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut nr 85.) Åbo. S.

31–35.

131. Santesson, C. G. 1923. [Anmälan av Nyrop, K. 1922. Italienske ord i dansk. (Utan rubrik.)] I: MS 17. S. 15–20.

132. Selander, E. 1968. Repris på -rama. I: Språkvård 1968:1. S. 12–13.

133. Stenström, I. 1995. Interlingua-svensk ordbok. 25.000 inter- nationella ord. Lund.

134. Söderberg, B. 1979. Pragmatik och angloamerikanskt långods i östtyskan. Granskning av Kristensson, G., Angloamerikanische Einflüsse in DDR-Zeitungstexten. (MINS 4.) Stockholm.

135. Sørensen, K. 1997. A dictionary of Anglicisms in Danish.

Copenhagen.

136. Sørensen, K. 1999. To anglicismeordbøger. [Graedler (1997) resp.

Sørensen (1997).] I: ANF 114. S. 143–149.

137. Tamm, F. 1966 [1887]. Fonetiska kännetecken på lånord i nysvenska riksspråket. (SPSU 5.) Uppsala.

138. Tandefelt, M. 1993. Invandrade ord. [Rec. av Edlund, L-E. & B.

Hene 1992. Lånord i svenskan. Om språkförändring i tid och rum.]

I: Språkbruk 1993:2. S. 18–20.

139. Thulstrup, Å. 1973. Sj-ljudets stavning i lånord. I: Allén, S., Å.

Thulstrup & N. Uthorn 1973. Tre uppsatser om stavning. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 5.) Uppsala. S. 27–45.

140. Wessén, E. 1956. Stavningen av främmande ord i svenskan. I:

Nordiska språkfrågor 1955. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 16.) Stockholm. S. 12–19.

141. Widmark, G. 1983. Ett par sena lånords väg in i svenskan. [Kex, kilo.] I: Språk och tradition. Festskrift till Sven Benson. Göteborg.

S. 235–241.

142. Åkerlund, A. 1923. Ett antal svenska ord av romansk eller latinsk härkomst till användningen jämförda med franska och engelska. I:

MS 17. S. 99–103.

2.9. Nederländska

143. Törnqvist, N. 1977. Das niederdeutsche und niederländische Lehngut im schwedischen Wortschatz. (Sprache und Schrifttum.

Neue Folge der Forschungen, Reihe B.) Neumünster.

2.10. Norska

144. Bergman, G. 1971. Svenska lån från danskan, norskan och finskan.

I: Språk i Norden 1971. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 45.) Stockholm. S. 49–55.

145. Celander, H. 1904. Språklig skandinavism. I: SoS 4. S. 70–91.

146. Salberger, E. 1981. Norvagismer i Pär Lagerkvists rimord? I: NS 61. S. 139–145.

2.11. Ryska

147. Pettersson, B. 1982. Ryska i nutida svenska. I: Språkvård 1982:1.

S. 11–16.

2.12. Slaviska språk (allmänt)

148. Langenfelt, G. 1930. Smärre bidrag 1. Slaviska lån i svenskan. I:

NS 10. S. 87–89.

149. Mikkola, J. J. 1903. Bidrag till belysning af slaviska lånord i nordiska språk. I: ANF 19. S. 325–333.

2.13. Tyska

150. Berglund, L. 1990. Svyska nykomlingar. I: Språkvård 1990:3. S.

22–29.

151. Falck-Kjällqvist, B. 1988. Stippig – ett modernt lågtyskt låneord. I:

Ingemar Olsson 25 augusti 1988. (MINS 28.) Stockholm. S.

119–120.

152. Johannisson, T. 1975 [1948]. Deutsch-nordischer Lehnwort- austausch. I: OoO. (MAS 14.) Göteborg. S. 240–256.

153. Malmgren, S-G. 2000. Der deutsche Anteil an der schwedischen Wortschatzentwicklung des 20. Jahrhunderts. I: Naumann, H-P. &

S. Müller (Hrsg.). Hochdeutsch in Skandinavien. (Beiträge zur Nordischen Philologie 28.) Tübingen; Basel. S. 53–64.

154. Mjöberg, Josua 1911. Några germanismer från tiden omkring 1800. I: Festskrift till K.F. Söderwall på hans sjuttioårsdag den 1 januari 1912. Lund. S. 261–273.

155. Moberg, L. 1994. Svenskt och tyskt. I: Arv och lån i svenskan. Sju uppsatser om ordförrådet i kulturströmmarnas perspektiv.

Stockholm. S. 39–50.

156. Schagerström, A. 1937. Tyskt främmande i svenska tidningar under 1920–30-talen. I: NS 17. S. 67–82.

157. Tamm, F. 1876. Om tyska prefix i svenskan. Uppsala.

158. Tamm, F. 1878. Tränne tyska ändelser i svenskan. (Göteborgs Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles handlingar (n. f.) 16.) Göteborg.

159. Tamm, F. 1880. Om tyska ändelser i svenskan. (Uppsala uni- versitets årsskrift.) Uppsala.

160. Tegnér, E. 1889. Tyska inflytelser på svenskan. I: ANF 5. S.

155–166; 303–344.

161. Törnqvist, N. 1977. Das niederdeutsche und niederländische Lehngut im schwedischen Wortschatz. (Sprache und Schrifttum.

Neue Folge der Forschungen, Reihe B.) Neumünster.

162. Westberg, B. 1987. Verben pläga och bruka. Två medellågtyska

lånord i svenskan. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska

språk vid Uppsala universitet 20.) Uppsala. (Särsk. Det yngre

nysvenska materialet. S. 93–107.)

3. Ordbildning (företrädesvis inhemsk)

3.1. Avledning

163. Abrahamson, E. 1963. 3,14. En studie i oflióstbildningar. I: NS 43.

S. 220–235.

164. Allén, S. 1972. Denominala verbfraser. I: Cleve, L. (utg.).

Svenskans beskrivning 5. Stockholm. S. 1–21.

165. Allén, S., S. Berg, J. Järborg, J. Löfström, B. Ralph & C. Sjögreen 1980. Nusvensk frekvensordbok 4 [Ordled; betydelser.] Stockholm.

(Utgiven som nr 14 i serien Data linguistica.)

166. Andersson, Ture 1918. Smärre bidrag 4. Några diminutiver på - unge. (Med tillägg av R. G:son Berg.) I: SoS 18. S. 245–249.

167. Berg, R. G:son 1906. En nysvensk diminutivbildning. [-unge.] I:

SoS 6. S. 117–120.

168. Berg, R. G:son 1909. Verbalabstrakter på -an. I: SoS 9. S.

258–267.

169. Berg, R. G:son 1915. Smärre bidrag 3. Avledningsändelsen -(n)ad.

I: SoS 15. S. 124–127.

170. Berg, R. G:son 1918. Nya adjektiv på -sam. I: SoS 18. S. 218–226.

171. Bergh, G. 1999 [1996]. Kejsare, huliganer och pappenheimare.

En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. Andra upplagan. Stockholm.

172. Cederschiöld, G. 1908. Studier öfver verbalabstrakterna i nutida svenska. (Göteborgs högskolas årsskrift 14:3.) Göteborg.

173. Cederschiöld, G. 1910. För riksspråket nya verb, som bildats genom avledning. I: SoS 10. S. 211–228.

174. Cederschiöld, G. 1915. Några anmärkningar om verbalabstrakter på -ande (resp. -ende). I: SoS 15. S. 129–143.

175. Celander, H. 1904. Språklig skandinavism. I: SoS 4. S. 70–91.

176. Dunås, R. 1966. Lig-avledningar till substantiv i nusvenskan.

(Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 14.) Uppsala.

177. Ekberg, L. 1995. Ordbildningens gränser: om are-avledningar i svenskan. I: ANF 110. S. 179–198.

178. Elert, C-C. 1973. Avledningar med förstavelserna be- och för- i svenskan. Med synpunkter på avledningars behandling i en generativ grammatik. I: Svenska studier från runtid till nutid tillägnade Carl Ivar Ståhle på 60-årsdagen den 27 juni 1973.

(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 48.) Stock-

holm. S. 107–133.

179. Franzen, G. 1965. Rec. av Söderbergh, R. 1964: Suffixet -mässig i svenskan. I: SS 37. S. 279–280.

180. Gellerstam 1997. Rec. av Bergh, G. 1996. Kejsare, huliganer och pappenheimare. En utflykt bland ord och uttryck bildade på personnamn. I: LexicoNordica 4. S. 171–173.

181. Hasselrot, B. 1953. Om diminutiver – ute och hemma. I: NS 33. S.

139–154.

182. Hesselman, B. [B. H.] 1917. Smärre bidrag 4. Skaldungar och Hiärtungar m.fl. I: SoS 17. S. 197–199.

183. Hesselman, B. [B. H.] 1919. Smärre bidrag 4. Diminutiver i svenskan. I: SoS 19. S. 119.

184. Inghult, G. 1968. Ord med suffixet -is i svenskan. I: Språkvård 1968:4. S. 9–15.

185. Johannisson, T. 1954. Om sammansatta verb i svenskan. I: NS 34.

S. 162–181. [Även i Nutidssvenska (1964)]

186. Lagman, E. 1966. Om suffixet -mässig och dess öden. [Rec. av Söderbergh, R. 1964. Suffixet -mässig i svenskan.] I: ANF 81. S.

293–302.

187. Lindqvist, A. 1909. Studier över svenska verbaladjektiv. I: ANF 25. S. 221–288.

188. Ljunggren, K. G. 1956. Ytterligare om termerna avledning och retrograd avledning. I: ANF 71. S. 69–70.

189. Loman, B. 1962. Verbalsubstantiv på -ning och -ande i nusvenskt riksspråk. I: MAS 11. Göteborg. S. 1–30. [Även i Nutidssvenska (1964)]

190. Lundbladh, C-E. 1995. Avledningar i Svenska Akademiens ordbok. I: Jónsson, J. H., G. Kvaran & A. Svavarsdóttir (utg.).

Nordiske studier i leksikografi 3. (Skrifter utgitt av Nordisk forening for leksikografi 3.) Reykjavik. S. 265–273.

191. Nilsson, G. 1990. Varför finns det fler aktig-ord i skönlitterära texter som är översatta till svenska än i texter som är skrivna på svenska? I: Andersson, E. & M. Sundman (utg.). Svenskans beskrivning 17. Åbo. S. 233–244.

192. Nilsson, G. 1991. Avledningar på -aktig i svenskan. I: Malmgren, S-G. & B. Ralph (utg.). Studier i svensk språkhistoria 2. (NG 14.) Göteborg. S. 165–171.

193. Nilsson, G. 1993. Aktig-ord förr och nu. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 31.) Uppsala.

194. Nilsson, G. 1993. Tvivelaktig, slösaktig och småaktig eller välartad, sparsam och gentlemannamässig? Om konkurrens mellan adjektivbildande suffix. I: Wollin, L. (utg.). Studier i svensk språkhistoria 3. (Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 34.) Uppsala. S. 153–159.

195. Nordfelt, A. 1898. Om ändelsen -is i nysvenskan. I: SMS 1. S.

133–145.

196. Nyman, H. 1996. Alis och Icus – ett produktivt invandrarpar. I:

Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm.

S. 222–226.

197. Pettersson, B. 1983. Svenska neutra på -itet. I: Struktur och variation. Festskrift till Bengt Loman 7.8.1983. (Meddelanden från Stiftelsens för Åbo akademi forskningsinstitut nr 85.) Åbo. S.

31–35.

198. Söderbergh, R. 1964. Suffixet -mässig i svenskan. En historisk- semantisk ordbildningsstudie. (SSSP (n. s.) 5.) Stockholm.

199. Söderbergh, R. 1965. Ändelsen -mässig i svenskan. I: Språkvård 1965:3. S. 9–12.

200. Tamm, F. 1897. Om avledningsändelser hos svenska substantiv.

Deras historia ock nutida förekomst. (Kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala. Skrift nr. 5:4.) Uppsala.

201. Tamm, F. 1899. Om avledningsändelser hos svenska adjektiv.

Deras historia och nutida förekomst. Uppsala; Leipzig.

202. Zillén, E. 1993. ’Glögga’, ’golva’, ’greppa’. Om substantivavledda verbs syntaktiska och semantiska kännetecken. I: Zeszyty naukowe uniwersytetu jagiellonskiego 1126. Prace językoznawcze 116.

Kraków. S. 103–121.

203. Åkermalm, Å. 1956. Om termerna avledning och retrograd avledning. I: ANF 71. S. 66–69.

3.2. Sammansättning

204. Allén, S. 1999 [1968]. Om nominalkomponerade verb i nordiska språk. I: MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 601–636.

205. Beckman, N. 1945. Smärre bidrag 1. Varm korvgubbe. I: NS 25.

S. 92–94.

206. Belfrage, S. 1906. Om attributiva bestämningars anslutning till förleden i sammansatta substantiv. I: SoS 6. S. 101–116.

207. Belfrage, S. 1918. Metaforkomposita och besjälningskomposita. I:

Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari 1918. Lund. S.

277–283.

208. Berg, R. G:son 1915. Tvåstaviga adjektiv som förled. I: SoS 15. S.

260–272.

209. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1906. Smärre bidrag 5. Prepositions- attribut till förled. I: SoS 6. S. 126–127.

210. Berg, R. G:son [R. G. B.] 1911. Smärre bidrag 6. Ordhistoriska anteckningar. [Sammansättn. med -full.] I: SoS 11. S. 310–311.

211. Bergh, G. 1997. Varför är bilen inte bara blå? I: Språkvård 1997:1.

S. 8–15.

212. Berglund, L. 1991. Vad gör en specialdrivare? I: Språkvård 1991:2.

S. 15–16.

213. Geete, R. 1906. En- i sammansättning med neutra. I: SoS 6. S.

81–94.

214. Green, B. 1983. Nominalsammansättningar i Harry Martinsons poesi. I: NS 63. S. 193–201.

215. Green, B. 1993. Ordporl och livsord. Statistiska funderingar kring Harry Martinsons nominalsammansättningar. I: SoS 3 (n. f.). S.

5–34.

216. Hallström, P. 1875. Om substantivsammansättningar i nysvenska.

Uppsala.

217. Johannesson, F. 1918. De med postposition sammansatta prono- minella adverberna i modern svensk litteraturprosa. En statistisk undersökning. I: SoS 18. S. 183–200.

218. Johannisson, T. 1941. Mindervärdighets- eller mindervärdes- komplex? I: NS 21. S. 1–24.

219. Johannisson, T. 1954. Om sammansatta verb i svenskan. I: NS 34.

S. 162–181. [Även i Nutidssvenska (1964)]

220. Kjellman, N. 1929. Partikeln till i sammansättning med verb. I: NS 9. S. 117–148.

221. Lyngfelt, B. 1998. Låtsas-, extra- eller plast-? I: Språkvård 1998:2.

S. 24–25.

222. Malmgren, S-G. 1994. Sammansättningsmorfologi och lexikografi.

I: Garde, A. & P. Jarvad (utg.). Nordiske studier i leksikografi II.

(Skrifter udgivet av Nordisk forening for leksikografi 2.) Köpenhamn. S. 179–184.

223. Malmgren, S-G. 1999. Varför kvinnopräst men inte kvinno- dialektolog? Några tankar om kopulativa sammansättningar. I:

Från dataskärm och forskarpärm. Språkliga studier tillägnade Birgitta Ernby i juni 1999. (MISS 25.) Göteborg. S. 171–176.

224. Norén, K. 1992. Att sätta samman eller sammansätta. Ett försök till klassificering av svenska flerledade (verb)uttryck ur lexikologisk synvinkel. I: Hellberg, S., U-B. Kotsinas, P. Ledin & I. Lindell (utg.). Svenskans beskrivning 19. Lund. S. 244–251.

225. Sahlgren, J. 1916. Några ordhistoriska bidrag. [Främst samman- sättn. med blå-.] I: SoS 16. S. 132–143.

226. Schagerström, A. 1941. Blått och gult. I: NS 21. S. 129–146.

227. Sigurd, B. 1983. Om jätte-, kalas- och andra förstärkningsprefix. I:

Språkvård 1983:2. S. 7–16.

228. Svensson, L. 1975. Om fogen i sammansättningar med tvåstaviga neutrer på -e som förled i modern svenska. I: Kring en ordbok.

Festskrift till Sven Ekbo 7 augusti 1975. Stockholm. S. 163–194.

229. Tamm, F. 1901. Små bidrag till ordförklaring. 4. Sammansatta ord med -s- för -sel. I: SoS 1. S. 184–187.

230. Vendelfelt, E. 1946. Ordsammansättningar av typen ”sötsur”. I:

NS 26. S. 96–110.

231. Wennerberg, J. 1961. De dubbelt sammansatta orden i svenskan. I:

NS 41. S. 5–54.

232. Åkermalm, Å. 1961. Fast sammansättning och lös förbindelse. I:

NS 41. S. 174–196.

3.3. Övrig ordbildning; blandat

233. [Utan angiven författare.] 1968. Svensk ordbildning. [Anmälan av Söderbergh, R. 1967. Svensk ordbildning.] I: Språkvård 1968:2. S.

15.

234. Abenius, M. 1930. Ord och färger. I: NS 10. S. 25–35.

235. Ahlenius, I. 1968. Affärsspråket från 1907 till 1967. I: Dahlstedt, K- H. & G. Widmark (utg.). Svenskans beskrivning 4. Uppsala. S.

29–45. [Bl.a. om kortformer.]

236. Alfvegren, L. 1976. Journalistens språkfrågor. I: Alfvegren, L., L.

Conon, J. Danell, M. Gellerstam, K. Larsson & G. Tingbjörn.

Språket i spalterna. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 8.) Uppsala. S. 9–31. (Särsk. Ordbildning. S. 22–24.)

237. Allén, S. 1999 [1964]. Massmedium, etermedium, mediotek. I:

MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 704–708.

238. Allén, S. 1999 [1985]. Teknik och språk i informationssamhället. I:

MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 157–167.

239. Andersen, H. 1934. En Ordstudie i Vilhelm Ekelunds lyrik. [Sval.]

I: NS 14. S. 105–115.

240. Andersson, E. 1979. Morfemfogning, ordfogning och menings- fogning – tre sätt att utvidga lexikon. I: Festskrift till Björn Pettersson 29.12.1979. (Skrifter utgivna av Institutionen för filologi II vid Tammerfors universitet, nordisk filologi. Nr. 4.) Tammerfors. S. 11–19.

241. Belfrage, S. 1916. Studier i Runebergs komposita. I: SoS 16. S.

161–190.

242. Bloomfield, L. 1912. A Type of Scandinavian Wordformation. I:

SS 1. S. 45–53.

243. Cantell, I. 1994. Svenska ord och svensk ordforskning. [Anmälan av Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser.] I: Språkbruk 1994:3. S. 18–19.

244. Conon, L. 1973. Rubrikspråket på Dagens Nyheters förstasidor I–II. (SPSU 8.) Uppsala. (Särsk. Initialord 1910–1970. S.

245–279.)

245. Conon, L. 1976. Språk och stil i nyhetsrubriker. I: Alfvegren, L., L.

Conon, J. Danell, M. Gellerstam, K. Larsson & G. Tingbjörn.

Språket i spalterna. (Ord och stil. Språkvårdssamfundets skrifter 8.) Uppsala. S. 32–52. (Särsk. Ordbildning. S. 44–46. Ordval. S.

46–49.)

246. Danell, J. 1973. Konservativ och liberal stockholmspress.

Skillnader och utvecklingstendenser i inrikesledarnas språk och

stil under senare delen av 1800-talet. Kungl. Humanistiska

Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. [Särtryck ur dess årsböcker 1969–70 samt 1971–72.] Uppsala. (Särsk. Ordbildning. S. 39–48.) 247. Ejder, B. 1945. Adjektivändelsen -er i de nordiska språken, särskilt

i svenskan. (LNS 3.) Lund.

248. Elert, C-C. 1984. Examinand, intervjuoffer … Nomina patientis – ett avsnitt av svensk ordbildningslära. I: Florilegium nordicum. En bukett nordiska språk- och namnstudier tillägnade Sigurd Fries den 22 april 1984. (Umeå Studies in the Humanities 61.) Umeå. S.

99–106.

249. Eliasson, S. 1979/80. Expressiv geminering hos svenska hypokorismer och ellipsord. I: NS 59/60. S. 341–361.

250. Eliasson, S. 1994. Rec. av Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. I: SoS 4 (n. f.). S. 211–213.

251. Ewerth, S. 1996. Ska man skriva skall? Om bruket ska-skall i några dagstidningar de senaste decennierna. I: Språket lever!

Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 55–58.

252. Faust, M. 1985. Meaning Borrowings from English in Con- temporary Swedish. [Ord A–Ä.] I: ANF 100. S. 135–150.

253. Feuk, M. 1913. Nybildade adjektiv (och adverb) hos Fröding. I:

SoS 13. S. 124–137.

254. Gellerstam, M. 1989. Samhällets produktion av termer. I: Allén, S., M. Gellerstam & S-G. Malmgren. Orden speglar samhället.

Stockholm. S. 79–101.

255. Gellerstam, M. 1996. Rätt och fel i korpusen. I: LexicoNordica 3.

S. 35–47. (Särsk. Tillfälliga ordbildningar. S. 41–42.)

256. Grünbaum C. 1996. ”Det låter obildat”. I: Språket lever! Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 77–80.

257. Grünbaum, C. 1984. Cowboys och tjuvstrykers – en bok om s- pluralen. [Anmälan av Söderberg, B. 1983. Från rytters och cowboys till tjuvstrykers. S-pluralen i svenskan. En studie i språklig interferens.] I: Språkvård 1984:3. S. 9–17.

258. Gullberg, H. 1973. Red Top som ordskapare. I: NS 53. S.

106–110.

259. Hadenius, P. 1990. Är bärspelare ett bra ord? I: Språkvård 1990:2.

S. 22–29.

260. Haskå, I. 1994. Ettordiga subjunktioner – kan det bli nya sådana i svenskan? I: Språkbruk, grammatik och språkförändring. En festskrift till Ulf Teleman 13.1.1994. Lund. S. 279–288.

261. Hast, S. 1980. Om ord och uttryck av typen splitterny och spritt ny. I: MAS 16. Göteborg. S. 21–81.

262. Hedquist, R. 1979. Om adjektivets komparation. I: Josephson, O., H. Strand & M. Westman (utg.). Svenskans beskrivning 11.

Stockholm. S. 95–106.

263. Hellberg, S. 1978. The Morphology of Present-Day Swedish.

Stockholm. (Utgiven som nr 13 i serien Data linguistica.)

264. Hellquist, E. 1899. Exkurs. Om uppkomsten af några svenska ord med betydelsen ’stryk’ o. d. I: ANF 15. S. 236–239.

265. Hellquist, E. 1916. Några s.k. pleonastiska bildningar. [Näbbgädda, gröngöling, snorgers m.fl.] I: SoS 16. S. 64–70.

266. Holm, G. 1996. Typen isl. samti›a, sv. samtida. Ett ordbild- ningselements historia. I: Festskrift till Gösta Holm på 80- årsdagen den 8 juli 1996. (LNS A 48.) Lund. S. 52–55.

267. Hylén, J. E. 1924. Sammansatta adjektivs komparation. I: NS 4. S.

152–163.

268. Ideforss, H. 1931. De primära lockorden i svenskan. I: ANF 47. S.

1–50.

269. Jacobsson, G. 1981. Om behovet av ett ord för ’sovjetmed- borgare’. I Språkvård 1981:2. S. 20–21.

270. Johannisson, T. 1947. Andöva. En studie i nordisk ordbildning och semantik. I: MAS 7. Göteborg. S. 117–149.

271. Johannisson, T. 1975 [1948]. ”Plastic” på svenska. I: OoO. (MAS 14.) Göteborg. S. 136–143.

272. Johannisson, T. 1975 [1958]. Tendenser i nutida svensk ordbildning. I: OoO. (MAS 14.) Göteborg. S. 185–202.

273. Johansson, M. 2000. Ord och uttryck går också i pension. I: Sett och hört – en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65- årsdagen. Göteborg. S. 171–180.

274. Jonsson, Å. 1973. Skrives eller skrivs? Något om verbets s- och es- former. I: Hummelstedt, C. (red.). Svenskans beskrivning 7. Åbo.

(Utgiven som nr 23 i serien Folkmålsstudier.) S. 179–183.

275. Josefsson, G. 1997. On the principles of word formation in Swedish. (LNS A 51.) Lund.

276. Karlgren, H. 1969. Är det fult att göra ord? I: Språkvård 1969:1. S.

13–15.

277. Kjellmer, G. 1984. Minutrar. I: Språkvård 1984:2. S. 17–18.

278. Kotsinas, U-B. 1990. Ordbildning i slangspråk. I: Andersson, E. &

M. Sundman (utg.). Svenskans beskrivning 17. Åbo. S. 137–148.

279. Laurén, C. 1975. Ellips, teckenfunktion och språklig ekonomi. En studie i svensk ordbildning. I: SNF 60. S. 289–329.

280. Lennermalm, L-O. 1966. Ordförråd och ordbildning. I: Språkvård 1966:2. S. 14–15.

281. Liljestrand, B. 1993 [1975]. Så bildas orden. Andra upplagan.

Lund.

282. Lindgren, B. 1996. Om böjningen av ord på -ium. I: Språket lever!

Festskrift till Margareta Westman den 27 mars 1996. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 80.) Stockholm. S. 186–194.

283. Lindroth, H. 1902. Smärre bidrag 5. Adjektiven på -söfd. I: SoS 2.

S. 85–89.

284. Ljunggren, K. G. 1945. Anmälan av Wessén, E. 1943. Svensk

språkhistoria. II. Ordbildningslära. I: ANF 60. S. 133–136.

285. Lundbladh, C-E. 1988. Adjektivets komparation i svenskan. (LNS A 40.) Lund.

286. Läffler, F. 1918. Om ordet styvbroder och därmed närmast besläktade ordbildningar i allmänhet och ett ryktbart historiskt styvbrödrapar i synnerhet. I: Studier tillegnade Esaias Tegnér den 13 januari 1918. Lund. S. 515–531.

287. Malmgren, S-G. 1992. Från Min moder haver bedit till Min mor har bett. Synpunkter på Carin Östmans avhandling ”Den korta svenskan”. I: SoS 2 (n. s.). S. 147–160.

288. Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. Lund.

289. Moberg, L. 1996. Om ankarbarn och teflonpolitiker. Något om nyord och ordbildning i dagens svenska. I: Språkbruk 1996:4. S.

14–16.

290. Molde, B. 1970. Latinsk och svensk ordböjning. I: Språkvård 1970:1. S. 2–6.

291. Molde, B. 1978. Radior och tevear – några ordböjningsproblem. I:

Språkvård 1978:3. S. 3–16.

292. Molde, B. 1981. En sovjet eller en sovjetare? I: Språkvård 1981:2.

S. 22.

293. Molde, B. 1981. Sovjetmedborgare, sovjet, sovjetare. I: Språkvård 1981:1. S. 30–32.

294. Munthe, Å. W:son 1917. Något mera om s.k. pleonastiska bildningar. [Näbbgädda, gröngöling, snorgers m.fl.] I: SoS 17. S.

26–36.

295. Nordberg, B. 1982. Vad händer med adjektivets ändelsekompa- ration? I: Svenskans beskrivning 13. Helsingfors. S. 228–248.

296. Nordling, A. 1920. Om Frödings uttryck av typen sva´gtgyllne. I:

SNF 11.

297. Pettersson, P. A. 1982. [Anmälan av Thorell, O. (1981). Svensk ordbildningslära. (Utan rubrik.)] I: Språkvård 1982:3. S. 26–29.

298. Raab, H. 1992. Mack, vad är det för snack? I: Språkvård 1992:2. S.

19–20.

299. Reuter, M. 1992. Nya statsnamn. I: Språkbruk 1992:1. S. 3–7.

300. Selander, E. 1968. Repris på -rama. I: Språkvård 1968:1. S. 12–13.

301. Sigurd, B. 1982. Förkortningarna och det moderna samhället. I:

Tankar om språket. (Skrifter utgivna av Svenska språknämnden 70.) Stockholm. S. 94–103.

302. Sigurd, B. 1993. Vad skall en stående skämtare kallas? I: Språkvård 1993:1. S. 22–23.

303. Sorvali, I. 1980. Animalia. I: Xenia Thorsiana. En vänskrift tillägnad Carl-Eric Thors på hans 60-årsdag den 8 juni 1980.

(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, serie B nr 5.) Helsingfors. S.

315–356.

304. Strömquist, S. 1999. Soppatorsken och andra torskar. I: Svenska på prov. En vänskrift till Birgitta Garme på 60-årsdagen den 24 november 1999. (FUMS 196.) Uppsala. S. 17–22.

305. Sundqvist, A. 1968. Sjabbig, sjok och andra unga ord på sj-. I: NS 48. S. 5–70.

306. Sundqvist, A. 1980. Tjafsa, tjata och andra unga ord på tj-. I:

MAS 16. Göteborg. S. 91–137.

307. Söderberg, B. 1982. Sex öl, två taxi och raffiga foto. Om den oböjda pluralen. I: NS 62. S. 18–44.

308. Söderbergh, R. 1971 [1967]. Svensk ordbildning. Andra upplagan.

(Skrifter utgivna av Nämnden för svensk språkvård 34.) Stockholm.

309. Tamm, F. 1876. Om tyska prefix i svenskan. Uppsala.

310. Tamm, F. 1878. Tränne tyska ändelser i svenskan. (Göteborgs Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälles handlingar (n. f.) 16.) Göteborg.

311. Tamm, F. 1880. Om tyska ändelser i svenskan. (Uppsala univer- sitets årsskrift.) Uppsala.

312. Tamm, F. 1899. Om ändelser hos adverb ock arkaiskt bildade prepositionsuttryck i svenskan. Uppsala; Leipzig.

313. Tamm, F. 1902. Några fall af ordblandning eller ombildning genom association. I: SoS 2. S. 216–223.

314. Tegnér, E. 1889. Tyska inflytelser på svenskan. I: ANF 5. S.

155–166; 303–344.

315. Thomsen, K.T. 1995. Rec. av Malmgren, S-G. 1994. Svensk lexikologi. Ord, ordbildning, ordböcker och orddatabaser. I:

LexicoNordica 2. S. 287–299.

316. Thorell, O. 1981. Svensk ordbildningslära. Solna.

317. Utterström, G. 1980. Om prefixet o- i 1900-talssvenska. En studie.

(Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet 18.) Umeå.

318. Wellander, E. 1915. Ett par produktiva typer av skriftspråklig nybildning. I: SoS 15. S. 26–52.

319. Wessén, E. 1966. Ordförråd och ordbildning. I: Språkvård 1966:1.

S. 10–15.

320. Wessén, E. 1971 [1943]. Svensk språkhistoria. II. Ordbildnings- lära. Femte upplagan. Stockholm.

321. Widmark, G. 1980. Min man, min fru och min sambo. I: Språkvård 1980:3. S. 11–13.

322. Åkermalm, Å. 1952. Om verbet atombomba och liknande bildningar i nutida svensk dagspress. I: NS 32. S. 8–46.

323. Östman, C. 1991. Om kortformer i nysvenskt skriftspråk. I:

Malmgren, S-G. & B. Ralph (utg.). Studier i svensk språkhistoria 2. (NG 14.) Göteborg. S. 258–272.

324. Östman, C. 1992. Den korta svenskan. Om reducerade ordformers

inbrytning i skriftspråket under nysvensk tid. (Skrifter utgivna av

Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 30.) Uppsala.

4. Lexikal syntax

325. Abenius, M. 1930. Ord och färger. I: NS 10. S. 25–35.

326. Alanen, K. 1999. Prepositionen på vid prepositionsobjekt. I:

Andersson, L-G., A. Lundqvist, K. Norén & L. Rogström (utg.).

Svenskans beskrivning 23. Lund. S. 28–37.

327. Allén, S. 1966. En svensk fraseologisk ordbok. I: Språkvård 1966:4. S. 11–12.

328. Allén, S. 1972. Denominala verbfraser. I: Cleve, L. (utg.).

Svenskans beskrivning 5. Stockholm. S. 1–21.

329. Allén, S. 1973. Om fraser i svenskan. I: Hummelstedt, C. (red.).

Svenskans beskrivning 7. Åbo. (Utgiven som nr 23 i serien Folkmålsstudier.) S. 24–31.

330. Allén, S. 1999 [1976]. On Phraseology in Lexicology. I: MiF.

(MAS 25.) Göteborg. S. 396–406.

331. Allén, S. 1999 [1984]. Inte bara idiom. I: MiF. (MAS 25.) Göteborg. S. 207–213.

332. Allén, S. et al 1975. Nusvensk frekvensordbok 3. [Ordförbindelser.]

Stockholm. (Utgiven som nr 10 i serien Data linguistica.)

333. Andersson, E. 1979. Morfemfogning, ordfogning och menings-

fogning – tre sätt att utvidga lexikon. I: Festskrift till Björn

Pettersson 29.12.1979. (Skrifter utgivna av Institutionen för