informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun

(1)

Kallelse

Socialförvaltningen

2021-04-21

Sammanträdande organ Socialnämnden

Tid 2021-04-27 klockan 15:00

Plats OBS! Duveholmsgymnasiets aula (huvudentrén,

ingång direkt till höger)

Nr Ärende Beteckning Sidan

1 Upprop

2 Val av justerare

3 Fastställande av dagordning 4 Sekretessärende

5 Yttrande över remiss-informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun

SOCN/2021:14 2

6 Yttrande över remiss– revidering av program för privata

utförare SOCN/2021:15 12

7 Förslag till handlingsplan för socialförvaltningens arbete

mot hedersrelaterat våld och förtryck SOCN/2021:26 25 8 Förslag till handlingsplan för socialförvaltningens arbete

mot våld i nära relation

SOCN/2021:27 41

9 Entledigande och val av ny delegat i fondärenden SOCN/2019:1 66 10 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt

SoL - första kvartalet 2021 SOCN/2021:32 67

11 Månadsrapport mars SOCN/2020:60 68

12 Information från förvaltningen

• Aktivt försörjningsstöd

• FUT-handläggare

13 Anmälan av delegationsbeslut 74

14 Meddelanden 82

Marie-Louise Karlsson Ordförande

Förhinder anmäls till Madelene Sönnerfors, madelene.sonnerfors@katrineholm.se eller 0150-569 90

(2)

KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org. Nummer 212000- 0340

SOCIALFÖRVALTNINGEN Telefax: 0150-48 81 00

641 80 KATRINEHOLM www.katrineholm.se

Tjänsteskrivelse Sida 1 (3)

Datum

2021-04-15

Vår beteckning

SOCN/2021:14 - 759

SOCIALFÖRVALTNINGEN

Soc stab

Mottagare:

Socialnämnden

Vår handläggare

Sara Gibro Handläggare telefon

0150-570 00 Handläggare e-post

Sara.Gibro@katrineholm.se

Yttrande över remiss- revidering av

informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun

Socialförvaltningens förslag till beslut

Socialnämnden beslutar att godkänna socialförvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen.

Sammanfattning av ärendet

Kommunledningsförvaltningen har skickat remiss på förslag på revidering av

informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun. Dokumentet har remitterats till samtliga nämnder inklusive överförmyndaren.

Kommunens arbete med digitalisering av verksamheten blir allt mer intensiv.

Informationssäkerheten är det som möjliggör en övergång till digitala arbetsmetoder på ett rättssäkert sätt. Eftersom utvecklingen är snabb finns behov av att uppdatera kommunens policy samt att ny teknik ställer nya krav på hur informationstillgångar ska skyddas.

Information är en av Katrineholms kommuns viktigaste tillgångar och hanteringen av den är en viktig del i arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Med

informationstillgångar avses all information oavsett om den behandlas manuellt eller automatiserat och oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer.

Skillnad gentemot den gamla policyn är dels att vi ska klassa informationen utifrån vedertagna klassificeringsmetoder såsom SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) Klassa och Sydarkiveras tillämpning av Klassa och dels så sker informationslagring alltmer i

”molnet” som ställer nya krav.

Ärendets handlingar

 Förslag till Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun.

Ärendebeskrivning

Kommunens arbete med digitalisering av verksamheten blir allt mer intensiv.

Informationssäkerheten är det som möjliggör en övergång till digitala arbetsmetoder på ett rättssäkert sätt. Eftersom utvecklingen är snabb finns behov av att uppdatera kommunens policy samt att ny teknik ställer nya krav på hur informationstillgångar ska skyddas.

Information är en av Katrineholms kommuns viktigaste tillgångar och hanteringen av den är en viktig del i arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys.

(3)

SOCIALFÖRVALTNINGEN ^Datum

2021-04-15

Vår beteckning

SOCN/2021:14 - 759

Med informationstillgångar avses all information oavsett om den behandlas manuellt eller automatiserat och oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer.

Med informationssäkerhet avses:

 att informationen endast delges behöriga personer (konfidentialitet), kan levereras vid rätt tidpunkt och till skäliga kostnader,

 att informationen är riktig, komplett och aktuell (riktighet),

 att information som efterfrågas och som kommunen har ett ansvar att tillhandahålla finns och inte medvetet eller omedvetet förstörs utan stöd i lag eller gallringsbeslut (tillgänglighet), och

 att eftersökande, förändring eller borttagning av information går att spåra (spårbarhet).

Skillnad gentemot den gamla policyn är dels att vi ska klassa informationen utifrån vedertagna klassificeringsmetoder såsom SKR:s (Sveriges kommuner och regioner) Klassa och Sydarkiveras tillämpning av Klassa och dels så sker informationslagring alltmer i

”molnet” som ställer nya krav.

Förvaltningens bedömning

Socialförvaltningens bedömning är att det är viktigt att ha uppdaterade och med andra relaterade myndigheter överensstämmande policydokument. Även socialförvaltningen befinner sig i en intensiv fas med att digitalisera, arbetet, där det är möjligt inom förvaltningens område.

Socialförvaltningen har några synpunkter rörande skrivelser i dokumentet.

1. Informationssäkerheten är en integrerad del av Katrineholms kommuns verksamhet. Alla som hanterar informationstillgångar har ett ansvar att upprätthålla informationssäkerheten.

Det omfattar samtliga anställda, förtroendevalda, elever inom

skola/förskola/vuxenutbildning och uppdragstagare som arbetar med kommunens information (se sid 5 i Informationssäkerhetspolicy i Katrineholms kommun).

Även om elever inte ingår i socialförvaltningens ansvarsområde så ställer sig

socialförvaltningen frågande till att elever inom förskola/skola/vuxenutbildningar kan hållas ansvariga för att upprätthålla informationssäkerheten. Skulle bedömningen vara den att elever kan hållas ansvariga bör deras roll och ansvar förtydligas under rubriken Roller och ansvar.

2. Roller och ansvar (se sid 7 i Informationssäkerhetspolicy i Katrineholms kommun)

Under rubriken Roller och ansvar beskrivs informationssäkerhetsansvaret för ett antal roller.

I ingressen nämns även enskild medarbetare men rollen och tillkommande ansvar

definieras inte under rubriken. Socialförvaltningen önskar att även medarbetarens roll och ansvar beskrivs därunder.

3. Klarspråk och begriplighet

Dokumentet innehåller en del begrepp och formuleringar som kan upplevas föråldrade och otydliga, och därmed försvårar läsarens förståelse av dokumentets innehåll. Som exempel på otydlighet kan nämnas att under rubriken Mål (se sid 5) hänvisar dokumentet till

(4)

SOCIALFÖRVALTNINGEN ^Datum

2021-04-15

Vår beteckning

SOCN/2021:14 - 759

informationssäkerhetsregler men frågan är om det är informationssäkerhetsinstruktion för användare som avses. Ett exempel på föråldrat uttryck är facknämnd (se sid 7 under

rubriken systemägaren).

Sammanfattningsvis anser socialförvaltningen att policyn är viktigt och det ger en bra bild av hur arbetet med informationssäkerhet ska bedrivas i kommunens verksamheter.

Sara Gibro

Verksamhetsstrateg

Beslutet skickas till:

Kommunledningsförvaltningen Akten

(5)

Styrdokument

katrineholm.se

Informationssäkerhets-

policy för Katrineholms

kommun

(6)

2 (7)

Dokumentinformation

Beslutshistorik

Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-21 § 106 Senast ändrad av kommunfullmäktige 2013-12-16 § 203

Giltighet

Gäller från och med 20xx-xx-xx Gäller till och med 20xx-xx-xx Förvaltarskap¹

Inom kommunstyrelsens ansvarsområde Kategori

 Anvisningsdokument Uppföljning

Hur:

När:

1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att:

- dokumentet efterlevs - är tillgängligt

- följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras

- dokumentet är aktuellt och uppdaterat

(7)

3 (7)

Innehåll

Beslutshistorik...2

Senast ändrad av kommunfullmäktige ...2

Giltighet...2

Förvaltarskap...2

Kategori ...2

Uppföljning ...2

Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun...4

Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet ...4

Informationssäkerhetsinstruktion - Användare...4

Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning ...4

Allmänt om informationssäkerhet...5

Mål ...5

Principer och arbetssätt...6

Roller och ansvar ...7

Revidering och uppföljning...7

(8)

4 (7)

Informationssäkerhetspolicy för Katrineholms kommun

Informationssäkerhet är den del i organisationens lednings- och kvalitetsprocess som avser hantering av verksamhetens information. Informationssäkerhetspolicyn och särskilda informationssäkerhetsinstruktioner styr kommunens informationssäkerhetsarbete.

Policyns roll i informationssäkerhetsarbetet

Styrande dokument för informationssäkerhetsarbetet är Katrineholms kommuns

informationssäkerhetspolicy och informationssäkerhetsinstruktionerna för användare och förvaltning.

Informationssäkerhetsinstruktion - Användare redovisar:

 hur en användare ska verka för att upprätthålla en god säkerhet.

Målgruppen för instruktionen är samtliga medarbetare vid kommunen samt andra parter som får tillgång till kommunens informationstillgångar.

Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning redovisar:

 det ansvar som ingår i de olika rollerna,

 hur informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas,

 de riktlinjer som gäller för områden av särskild betydelse, samt

 regler för systemutveckling, systemunderhåll och incidenthantering.

Målgruppen för instruktionen är kommunens ledning, förvaltningsledning, systemägare och eventuell samordningsansvarig.

Information gällande organisation och ansvar för drift av informationssystemenen, samt regler för säkerhetskopiering, lagring, driftadministration och kontinuitetsplanering framgår i avtal rörande IT-drift.

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetsinstruktion

Användare Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning

(9)

5 (7)

Allmänt om informationssäkerhet

Information är en av Katrineholms kommuns viktigaste tillgångar och hanteringen av den är en viktig del i arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys.

Utgångspunkter i Katrineholms kommuns arbete med informationssäkerhet är:

 lagar, förordningar och föreskrifter,

 krav uppsatta av Katrineholms kommun,

 avtal,

 att ge bättre förutsättningar för ledning, styrning, uppföljning, utvärdering och resursfördelning.

Med informationstillgångar avses all information oavsett om den behandlas manuellt eller automatiserat och oberoende av i vilken form eller miljö den förekommer.

Informationssäkerheten omfattar kommunens informationstillgångar utan undantag. Med informationssäkerhet avses:

 att informationen endast delges behöriga personer (konfidentialitet), kan levereras vid rätt tidpunkt och till skäliga kostnader,

 att informationen är riktig, komplett och aktuell (riktighet),

 att information som efterfrågas och som kommunen har ett ansvar att tillhandahålla finns och inte medvetet eller omedvetet förstörs utan stöd i lag eller gallringsbeslut

(tillgänglighet), och

 att eftersökande, förändring eller borttagning av information går att spåra (spårbarhet).

Informationssäkerheten är en integrerad del av Katrineholms kommuns verksamhet. Alla som hanterar informationstillgångar har ett ansvar att upprätthålla informationssäkerheten. Det omfattar samtliga anställda, förtroendevalda, elever inom skola/förskola/vuxenutbildning och uppdragstagare som arbetar med kommunens information. Det är också ett ansvar för chefer på alla nivåer att aktivt verka för en positiv attityd till säkerhetsarbetet.

Var och en ska vara uppmärksam på och rapportera händelser som kan påverka säkerheten för Katrineholms kommuns informationstillgångar. Rapporteringen ska ske till närmsta chef samt Informationssäkerhetsansvarig.

Alla delar inom kommunen är bundna av denna informationssäkerhetspolicy. Lokala avvikelser från denna policy inom organisationen är tillåtet, dock reglerar denna policy en miniminivå för hur informationssäkerhetsarbetet ska bedrivas.

Den som använder Katrineholms kommuns informationstillgångar på ett sätt som strider mot denna policy kan bli föremål för disciplinära åtgärder.

Mål

För Katrineholms kommuns informationssäkerhetsarbete ska gälla att:

 all personal har kunskap om gällande informationssäkerhetsregler,

 att informationsförsörjningen är säker, effektiv och bidrar till ökat skydd och stöd för medarbetare, andra användare, samverkande partners och tredje man,

 ingångna avtal är kända och följs,

 krishanteringsförmågan upprätthålls,

 det finns tillgång till en gemensam, säker och väl definierad infrastruktur för extern och intern datakommunikation,

(10)

6 (7)

 hotbilden för varje enskilt informationssystem som är av vikt för Katrineholms kommuns verksamhet analyseras fortlöpande,

 händelser i informationssystemen som kan leda till negativa konsekvenser förebyggs, såsom förlust, skada, sabotage, förvanskning av information och otillbörlig åtkomst,

 årliga mål för arbetet beslutas i och framgår av verksamhetsplaneringen,

 Katrineholms kommun når sina övergripande visioner, strategier och mål.

Principer och arbetssätt

Katrineholms kommun ska arbeta med informationssäkerhet på ett sätt så att ovanstående mål uppfylls. Arbetet med informationssäkerhet ska gentemot kommunens verksamheter vara normerande, stödjande och kontrollerande.

Viktiga förmågor i det arbetet är att kunna identifiera hot, sårbarheter och risker rörande Katrineholms kommuns informationstillgångar samt att kunna utforma och införa säkerhetsåtgärder som reducerar dessa risker till en acceptabel nivå.

Arbetet med informationssäkerhet inom Katrineholms kommun ska:

 bygga på en helhetssyn som utgår från information, men som också innefattar processer, människor och teknik,

 vara systematiskt och bygga på den etablerade standardserien SS-ISO/IEC 27000 och dokumenteras i ett ledningssystem för informationssäkerhet,

 löpande ses över och förbättras, eftersom Katrineholms kommun och dess omvärld, inklusive hotbild, är under ständig förändring,

 vara förebyggande och proaktivt, men också ha en god förmåga att kunna hantera incidenter, allvarliga störningar och kriser som ändå kan inträffa,

 bygga på Katrineholms kommuns värderingar och ta hänsyn till verksamheters behov, externa krav samt rådande hotbild,

 vara väl kommunicerat till verksamheten; all personal ska fortlöpande få information och utbildning för att nå och upprätthålla ett högt säkerhetsmedvetande och för att kunna leva upp till denna policy och underliggande riktlinjer för informationssäkerhet,

 ske i aktiv samverkan med det omgivande samhället såsom myndigheter, företag och nätverk, särskilt sådana som är normgivande inom informationssäkerhet som t.ex. SKR (Sveriges kommuner och regioner), MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), SIS (Swedish Standards Institute) och IMY (Integritetsskyddsmyndigheten).

Verksamhetsdriven informationssäkerhet genom informationssäkerhetsklassning Verksamheter har ansvar för sin informationssäkerhet och har bäst kunskap om hur känslig och kritisk deras informationsmängder är, och därmed informationens skyddsvärde. En

verksamhetsdriven informationssäkerhet innebär att verksamheter utifrån informationens skyddsvärde ställer krav på de aktörer som hanterar informationen, exempelvis

användare, systemansvariga samt drifts- och systemleverantörer.

För detta ändamål ska informationsklassning tillämpas, där information klassas med syftet att ge känslig och kritisk information ett starkare skydd än annan information. Därigenom kan en anpassad och effektiv informationssäkerhet skapas.

Katrineholms kommun ska tillämpa en enhetlig modell för informationsklassning som anger olika nivåer av skyddskrav vari information ska klassas baserat på interna och externa krav på informationens konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet.

(11)

7 (7)

Roller och ansvar

Grundprincipen är att ansvaret för informationssäkerheten följer det ordinarie

verksamhetsansvaret. Detta gäller från kommunledningen till den enskilde medarbetaren, och innebär att den som är ansvarig för en viss verksamhet också är ansvarig för

informationssäkerheten inom verksamhetsområdet

Nedan beskrivs informationssäkerhetsansvaret för ett antal roller. Ansvaret och tillhörande åligganden för respektive roller beskrivs utförligare i riktlinjer för informationssäkerhet.

Kommunstyrelsen har ägandeskapet för informationssäkerhetspolicyn och det övergripande ansvaret för informationssäkerheten. Nämnderna har det yttersta ansvaret inom respektive verksamhetsområde. Det innebär ansvar för att styrdokumentet beaktas i beslutsprocessen samt för att efterfråga och ta del av uppföljning. Kommunstyrelsen ansvarar även för att vid behov besluta om förändringar.

Arkivmyndigheten/Arkivmyndigheterna leder arbetet med framtagande av

dokumenthanteringsplaner, instruktioner för arkivering av digital/manuell information Informationssäkerhetssansvarig har det operativa ansvaret för samordning av

informationssäkerhetsarbetet. Det innebär ansvar för att dokumentet efterlevs, att det finns tillgängligt, att följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet, att dokumentet följs upp och revideras samt att dokumentet är aktuellt och uppdaterat.

Informationssäkerhetsinstruktioner beslutas av Informationssäkerhetsansvarig.

Referensgruppen i revisionsarbetet består av kommunjurist, säkerhetsansvarig, säkerhetsskyddsansvarig.

IT-säkerhetsansvarig samordnar arbetet med säkerheten i Katrineholms kommuns IT-miljö. IT- säkerhetsansvarig har tillsynsansvar för att IT-miljön är tillförlitlig och motsvarar interna och externa krav.

Systemägaren är den som har ansvaret för den verksamhet som aktuellt informationssystem stödjer. Varje facknämnd utser systemägare för informationssystem inom nämndens

ansvarsområde. Denna policy upphäver inte det normala linjeansvaret. Det är alltid nämnden/styrelsen som har det övergripande ansvaret för informationen i ett IT-system.

Systemägaren ansvarar för att basnivån för informationssäkerheten uppnås.

Systemförvaltarna utses av respektive systemägare och ansvarar för den dagliga användningen av informationssystemen.

Beskrivning av roller och ansvar framgår av Informationssäkerhetsinstruktion Förvaltning.

Revidering och uppföljning

Revidering:

 Informationssäkerhetspolicyn ska ses över vid revidering av kommunplanen eller årligen.

 Informationssäkerhetsinstruktionerna revideras vid behov eller vid förändringar i informationssäkerhetspolicyn som påverkar informationssäkerhetsinstruktionerna.

Uppföljning är en viktig del i informationssäkerhetsarbetet för att bevaka att:

 beslutade åtgärder är genomförda

 årliga mål är uppfyllda

 regler följs, och

 att policy, säkerhetsinstruktioner och riskanalyser vid behov revideras.

(12)

KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer 212000-0340 Socialförvaltningen Telefax: 0150-48 81 00

Socialförvaltningen

Stab

Datum

2021-04-16

Vår beteckning

SOCN/2021:15 - 759

Mottagare:

Socialnämnden

Vår handläggare

Marita Asplund Håkansson Handläggare telefon

marita.asplund.hakansson@katrineholm.se

Yttrande över remiss– revidering av program för privata utförare

Socialförvaltningens förslag till beslut

Socialnämnden godkänner yttrandet och överlämnar det till kommunledningsförvaltningen.

Sammanfattning av ärendet

Kommunledningsförvaltningen har reviderat Program för uppföljning av privata utförare i Katrineholms kommun. Dokumentet har skickats till samtliga nämnder.

Socialförvaltningens bedömning är att dokumentet är tydligt och väl formulerat.

Förtydligande av nämndens ansvar och omfattning har gjorts.

Socialförvaltningen ställer sig bakom förslaget av revidering av Program för uppföljning av privata utförare i Katrineholms kommun.

Ärendets handlingar

• Förslag-Program för uppföljning av privata utförare i Katrineholms kommun

• Riktlinjer för uppföljning, kontroll och insyn enligt program för privata utförare

Ärendebeskrivning

Kommunledningsförvaltningen har reviderat Program för uppföljning av privata utförare i Katrineholms kommun. Dokumentet har skickats på remiss till samtliga nämnder.

En privat utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om ansvaret av en kommunal angelägenhet enligt 3 kap. 12 § KL.

Kommunen ska följa upp verksamhet som genom avtal lämnas över till en privat utförare.

Genom avtal ska kommunen tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.

Programmet gäller all den verksamhet som upphandlats och omfattar framför allt verksamheter som tydligt riktar sig till kommunens medlemmar. För socialförvaltningen handlar det främst om institutionsvård, familjehem samt konsulentstödda familjehem.

Revideringen av programmet avser främst punkt 5 Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar. Nytt är att varje nämnd ska utarbeta anvisningar för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Förtydligat är också att senast 1 april ska varje nämnd ha lämnat in sin uppföljning till kommunledningsförvaltningen och den ska innehålla antal och

omfattning av privata utförare samt en sammanfattning av uppföljningen under året.

(13)

Socialförvaltningen ^Datum

2021-04-16

Vår beteckning

SOCN/2021:15 - 759

Förvaltningens bedömning

Socialförvaltningens bedömning är att dokumentet är tydligt och väl formulerat och lyfter betydelsen av uppföljning av den verksamhet som lämnas över till privata utförare.

Dokumentet lyfter även fram vikten av avtalsuppföljning samt att nämnden tillförsäkrar sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i verksamheten.

Socialförvaltningen ställer sig bakom förslaget till Program för uppföljning av privata utförare i Katrineholms kommun.

Marita Asplund-Håkansson Ekonom

Kommunledningsförvaltningen Akten

(14)

Styrdokument

katrineholm.se

Förslag

Program för

uppföljning av privata utförare i

Katrineholms

kommun

(15)

2 (6)

Dokumentinformation

Beslutshistorik

Antagen av kommunfullmäktige 2016-11-21, § 174 Senast ändrad av kommunfullmäktige

Förläng giltighetstid beslutat av kommunfullmäktige 2019-12-18, § 212 Giltighet

Gäller från och med 2021-XX-XX Gäller till och med 2023-12-31 Förvaltarskap¹

Inom kommunstyrelsens ansvarsområde Kategori

 Övergripande anvisningsdokument Uppföljning

Hur: Kontroll av dokumentets aktualitet ska göras efter det att kommunstyrelsens uppföljning genomförts

När: Årligen

(16)

3 (6)

Innehåll

Beslutshistorik...2

Senast ändrad av kommunfullmäktige ...2

Giltighet...2

Förvaltarskap...2

Kategori ...2

Uppföljning ...2

Program för uppföljning av privata utförare i Katrineholms kommun...4

1 Bakgrund...4

2 Regelverk ...4

3 Privat utförare ...4

4 Programmets omfattning ...4

5 Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar ...5

6 Avtalsuppföljning ...5

7 Information...5

(17)

4 (6)

Program för uppföljning av privata utförare i

Katrineholms kommun

1 Bakgrund

Kommunfullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare samt öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet.

Kommunen ska följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till en privat utförare.

Genom avtalet ska kommunen tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över.

Allmänheten har rätt till information om olika utförare när kommunal verksamhet är konkurrensutsatt och valbar för den enskilde.

2 Regelverk

Enligt kommunallagen ska kommunen:

 kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av en privat utförare

 genom avtal tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn

 se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de lämnar till privata utförare

 tillgodose en generell informationsskyldighet när enskilda personer kan välja mellan olika utförare.

3 Privat utförare

En privat utförare definieras i kommunallagen som en juridisk person eller en enskild individ som har hand om ansvaret av en kommunal angelägenhet enligt 3 kap. 12 § KL.

Det kan handla om olika företagsformer som aktiebolag, stiftelser, enskilda firmor etc.

Varken ett hel- eller delägt kommunalt bolag eller en sådan stiftelse eller förening som avses i 3 kap. 11 § KL är att betrakta som privata utförare.

 Privata aktörer kan bli utförare av en kommunal angelägenhet genom att

vinna en offentlig upphandling enligt Lag (2016:1145) om offentligupphandling (LOU)

 kvalificera sig för att ingå i ett valfrihetssystem enligt Lag (2008:962) omvalfrihetssystem (LOV) eller

 sälja enstaka tjänster till kommunen.

4 Programmets omfattning

Programmet gäller all den verksamhet som upphandlats och omfattar framför allt verksamheter som tydligt riktar sig till kommunens medlemmar.

Det kan handla om såväl hela verksamheter (till exempel särskilda boenden för äldre), som delar av en verksamhet med stor betydelse för medlemmen (till exempel måltidsverksamhet och städning i skolan).

(18)

5 (6) Uppföljnings- och informationsskyldigheten omfattar inte den del av verksamheten som lyder

under statlig tillsyn.

Om den kommunala verksamheten agerar i konkurrens med privata utförare och verksamheten tydligt riktar sig till och rör medborgarna så bör likvärdiga villkor gälla för uppdraget.

5 Kommunstyrelsens och nämndernas ansvar

Varje nämnd ska utarbeta anvisningar för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp.

Nämnderna ska i samband med upphandlingar reglera på vilket sätt avtal med privata utförare och uppdrag för kommunal regi ska följas upp. I detta ingår att beakta

jämställdhetsperspektivet.

Kommunstyrelsen ska årligen följa hur nämndernas uppföljningar utfaller. En sammanställning av varje nämnds uppföljning (inklusive kommunstyrelsens) ska vara

kommunledningsförvaltningen tillhanda senast 1 april varje år och ska innehålla antal och omfattning av privata utförare samt en sammanfattning av uppföljningen under året. Fokus bör läggas på eventuella avvikelser inklusive vidtagna/planerade åtgärder.

I kommunstyrelsens uppsiktsplikt ingår att följa kommunens verksamheter, vilket kan leda till att vissa områden granskas särskilt på kommunstyrelsens initiativ. Dessa granskningar av verksamheter innebär inte någon inskränkning av nämndernas ansvar för uppföljning enlig detta program. Kommunstyrelsen får utfärda riktlinjer för uppföljningarna.

6 Avtalsuppföljning

Uppföljning och kontroll av verksamhet som lämnats över till privata utförare genom avtal ska särskilt inriktas på:

 medborgarfokus

 säkerhet

 risk för ekonomiska oegentligheter

Avtal ska utformas på så sätt att verksamheten hos de privata utförarna kvalitetsmässigt bedrivs i enlighet med kommunens krav. Kraven ska vara tydliga, relevanta och tillräckliga. Det ska tydligt framgå:

 hur samverkan mellan beställaren och utföraren ska genomföras

 hur brister i verksamheten ska hanteras

Den kommunala huvudmannens möjligheter att besluta om sanktioner eller häva ett avtal ska vara tydligt reglerat i avtal.

I avtalen ska det säkras att utföraren biträder kommunen vid uppföljning och utvärdering av verksamheten, lämnar nödvändiga statistikuppgifter och rapporterar in andra uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen.

7 Information

Varje nämnd ska i avtal tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Utförarens skyldigheter att lämna uppgifter bör begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan omfattande merarbete, inte strider mot lag eller annan författning eller inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag.

(19)

6 (6) När enskilda kan välja mellan olika utförare av kommunala tjänster ansvarar nämnden för att

information lämnas om samtliga utförare. Informationen ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats och på andra sätt som bedöms lämpliga utifrån målgruppen.

_______________________

(20)

Styrdokument

katrineholm.se

Riktlinjer för uppföljning, kontroll och insyn enligt Program för privata

utförare

(21)

2 (5)

Dokumentinformation

Beslutshistorik

Antagen av XXX 20xx-xx-xx § xx Senast ändrad

20XX-XX-XX Giltighet

Gäller från och med 21xx-xx-xx Gäller till och med 21xx-xx-xx Förvaltarskap¹

Inom kommunledningsförvaltningens ansvarsområde Uppföljning

Hur:

När: Senast i samband med att styrdokumentet Programmet för privata utförare revideras

(22)

3 (5)

Innehåll

Riktlinjer...4

Processen...4 Några exempel på när kommunen kan ha anlitat privata utförare: ...5

(23)

4 (5)

Riktlinjer

Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att styrelser och nämnder har en tillfredställande uppföljning, kontroll och insyn i privata utförares verksamhet i enlighet med de krav som ställs i kommunallagen.

Enligt KL 6 kap 1 § har kommunstyrelsen ansvar för att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt att ha uppsikt över nämndernas verksamheter. Uppsikten innebär rätt att lämna råd, ge anvisningar, göra påpekanden och om det är nödvändigt, lämna förslag till kommunfullmäktige om ändringar.

Nämnderna har det yttersta ansvaret för att genomföra uppföljning och insyn inom sina respektive verksamhetsområden. Den enskilda nämnden ska tillse att det finns en organisation för att arbeta med dessa frågor. Uppföljning och kontroll av verksamheter som lämnats över till privata utförare genom avtal ska särskilt inriktas på:

 Medborgarfokus

 Säkerhet

 Risk för ekonomiska oegentligheter

Om enskilda personer kan välja mellan olika utförare ska respektive nämnd kunna lämna information om samtliga utförare.

I förarbetena till lagändringen nämns följande områden som informationen till allmänheten från privata utförare kan handla om. Dessa är

 Verksamhetens kvalitet

 Avvikelser i verksamheten

 Personalen och deras villkor

 Miljö-, integrations- och jämställdhetsarbete

 Privata utförares ekonomi

 Ägarförhållanden och företrädare

Utförarens skyldighet att lämna uppgifter begränsas till att omfatta sådant som kan lämnas utan omfattande merarbete och inte strider mot lag eller annan författning. Den information som lämnas till kommunen ska inte anses utgöra företagshemligheter enligt lag (1990:489) om skydd mot företagshemligheter.

Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas sammanställningar utvärdera kommunens samlade system för uppföljning, kontroll och insyn av privata utförare. I de fall behov av förbättringar finns ska nödvändiga åtgärder vidtas.

Processen

 Inventera i hela verksamheten vilka privata utförare som anlitats.

 Kontrollera att samtliga avtal överensstämmer med styrdokumentet Programmet för privata utförare i Katrineholms kommun.

 Kontrollera att den information om verksamhetens samtliga privata utförare som ska finnas på kommunens hemsida är uppdaterad och relevant.

 Återkoppla uppföljningen till nämnden.

 Senast 1 april varje år ska en sammanställning av uppföljningen översändas till

kommunstyrelsen för vidare hantering. Fokus i sammanställningen ska vara att beskriva eventuella avvikelser inklusive vidtagna/planerade åtgärder.

(24)

5 (5)

Några exempel på när kommunen kan ha anlitat privata utförare:

 Snöröjning

 Yrkespraktik

 Yrkeshögskoleutbildning

 Drift, skötsel eller städ av tex idrottsanläggningar, skolor, kontor m.m.

 Institutionsvård (ungdomar, vuxen, missbruk, psykiatri m.m.)

 Familjehem

 Konsulentstödda familjehem

 Stödboenden

 Larm

 Sop/pappershämtning

(25)

KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer 212000-0340

Socialförvaltningen Telefax: 0150-48 81 00

Datum

2021-04-08

Vår beteckning

SOCN/2021:26 - 759

Socialförvaltningen

Ledning

Mottagare:

Socialnämnden

Vår handläggare

Linda Qvarnström Handläggare telefon

Linda.Qvarnstrom@katrineholm.se

Handlingsplan för socialförvaltningens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

Socialförvaltningens förslag till beslut

Socialnämnden beslutar att godkänna handlingsplan för socialförvaltningens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Sammanfattning av ärendet

Hedersrelaterat våld och förtryck kan te sig på många olika sätt: fysiskt, psykiskt, sexualiserat eller genom andra våldstyper, precis som våld i nära relation generellt. Det inkluderar även könsstympning, påtvingad abort, tvångsgifte och påtvingat eller understött självmord (Kropp, Belfrage och Hart, 2013). Motivet till varför våldet utövas skiljer

hedersrelaterat våld och förtryck från annat våld genom att grunden är att upprätthålla en familjs eller släkts heder. Hedern innehas framför allt av män men riskeras genom kvinnors och flickors faktiska eller påstådda beteende. Att bryta mot normerna inom en

hederskontext ställer höga krav på individen och således också på samhället att ställa upp med stöd och skydd till den som utsätts.

Syftet med Socialförvaltningens handlingsplan är att anställda inom förvaltningen ska ha god kännedom om hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapen ligger till grund för att förebygga våldet och förhindra upprepning. De som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ska ges adekvat stöd och hjälp utifrån behov. Kompetensen ska öka inom

socialtjänsten, arbetet ska utvecklas, samordnas och genomföras i enlighet med lagstiftning och styrdokument.

Ärendets handlingar

 Förslag till handlingsplan för socialförvaltningens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck

Linda Qvarnström Avdelningschef

Akten

(26)

Socialförvaltningen

Styrdokument www.katrineholm.se

Socialförvaltningens arbete mot heders-

relaterat våld och förtryck

Socialförvaltningen

2021-2023

(27)

2 (15)

Dokumentinformation

Beslutshistorik

Antagen av XXX 20xx-xx-xx § xx Giltighet

Gäller från och med 2021-05-01 Gäller till och med 2023-12-31 Förvaltarskap¹

Förvaltarskapet av handlingsplanen ligger inom ramen för förvaltningschefs ansvarsområde.

Uppföljning

Hur: Samordnare mot våld i nära relation ansvarar för uppföljning av resultatmål med stöd av enhetschefer.

När: Detta sker i slutet av varje verksamhetsår.

(28)

3 (15)

Innehåll

1. Inledning ...4

1.1 Regler för handlingsplanen ...4 1.2 Kvalitetssäkring...4

2. Syfte...5

3. Mål ...5

3.1 Målgrupper...5

4. Hedersrelaterat våld och förtryck...5

4.1 Familjepyramiden...6 4.2 Hederskulturens våld...7 4.3 Religionens betydelse ...7 4.4 Det svenska samhället som förstärkare av hedersförtryck ...7 4.5 Tvångsgifte ...8 4.6 Kvinnlig könsstympning...8

5. Ansvar och samverkan...8

5.1 Kommunens ansvar ...9 5.2 Regionens ansvar ...9 5.3 Polisens ansvar ...10 5.4 Åklagarmyndighetens ansvar...10

6. Resultatmål ...10

Källförteckning...13

Bilaga 1 – PATRIARK ...14

Bilaga 2 – Skyddade personuppgifter ...15

Sekretessmarkering...15 Skyddad folkbokföring ...15 Fingerade personuppgifter...15

(29)

4 (15)

1. Inledning

Det finns få studier gällande omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt en uppskattning av UNFPA (United Nations Population Fund) begås 5000 hedersmord varje år.

WHO (World Health Organization) uppskattar att 39 000 flickor under 18 år gifts bort varje dag och att 700 miljoner av världens idag vuxna kvinnor giftes bort som barn. WHO uppskattar också att 125 miljoner flickor och kvinnor lever med konsekvenser av könsstympning (Länsstyrelsen Östergötland, 2018).

Hedersrelaterat våld och förtryck kan te sig på många olika sätt: fysiskt, psykiskt, sexualiserat eller genom andra våldstyper, precis som våld i nära relation generellt. Det inkluderar även könsstympning, påtvingad abort, tvångsgifte och påtvingat eller understött självmord (Kropp, Belfrage och Hart, 2013). Motivet till varför våldet utövas skiljer

hedersrelaterat våld och förtryck från annat våld genom att grunden är att upprätthålla en familjs eller släkts heder. Hedern innehas framför allt av män men riskeras genom kvinnors och flickors faktiska eller påstådda beteende. Att bryta mot normerna inom en

hederskontext ställer höga krav på individen och således också på samhället att ställa upp med stöd och skydd till den som utsätts.

1.1. Regler för handlingsplanen

Handlingsplanen ska godkännas av socialförvaltningens ledningsgrupp och fastställas av socialnämnden i Katrineholms kommun. Handlingsplanen följs upp och revideras vid behov i slutet av varje år. Versionsbeteckningen ska uppdateras och ändringen ska tydligt framgå i det reviderade dokumentet. Handlingsplanen ska vara känd och förankrad hos all personal i organisationen. Lämplig kommunikationskanal för detta är socialförvaltningens avdelningsmöten. Ansvariga för implementering av handlingsplanen är

socialförvaltningens enhetschefer.

1.2. Kvalitetssäkring

För att säkerställa att socialförvaltningens verksamheter uppfyller de mål som

handlingsplanen satt upp är kvalitetssäkringsarbetet viktigt. Kvalitetssäkring av denna handlingsplan sker genom att:

 Relationsvåldsteamet följer upp handlingsplanen i december varje år. Vid behov görs en revidering av handlingsplanen.

(30)

5 (15)

2. Syfte

Syftet med Socialförvaltningens handlingsplan är att anställda inom förvaltningen ska ha god kännedom om hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapen ligger till grund för att förebygga våldet och förhindra upprepning. De som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ska ges adekvat stöd och hjälp utifrån behov. Kompetensen ska öka inom socialtjänsten, arbetet ska utvecklas, samordnas och genomföras i enlighet med lagstiftning och styrdokument.

3. Mål

Det övergripande målet är att hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra i Katrineholm.

Våldsutsatta ska erbjudas råd, stöd och hjälp av god kvalitet. Genom samverkan och samarbete mellan myndigheter och organisationer ska arbetet utvecklas och resurserna användas optimalt.

Kunskaps- och kompetensnivån ska vara hög och anpassad till verksamheternas inriktning och innehåll. Detta gäller alla verksamheter inom socialtjänstens ansvarsområden.

3.1. Målgrupper

Handlingsplanens målgrupp är de vuxna kommuninvånare som är eller har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt barn och ungdomar som upplever och/eller upplevt hedersrelaterat våld och förtryck.

4. Hedersrelaterat våld och förtryck

”Hedersrelaterat våld och förtryck, liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kön, makt, sexualitet och kulturella föreställningar om dessa. När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central och starkt knuten till kollektivet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller

påstådda beteende. Detta förhållande kan vara mer eller mindre uttalat och kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld, våld och dödligt våld.” (Skr. 2007/08:39).

(31)

6 (15)

Att uppmärksamma hedersrelaterat våld och förtryck innebär inte att anse att våld i hederns namn är allvarligare än mäns våld mot kvinnor eller våld i nära relation generellt.

Däremot har de som utsätts för hedersrelaterat våld särskilda behov som

Socialförvaltningen behöver vara medveten om för att kunna tillgodose dessa. Alla måste bemötas som individer samtidigt som samhället måste våga se de strukturer som följer av en hederskontext. Socialförvaltningens ansvar att tillgodose behovet av stöd och hjälp för de som utsätts för våld kräver särskild kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck (Länsstyrelsen Östergötland, 2008).

4.1. Familjepyramiden

Familjer där hedersrelaterat våld och förtryck finns kan liknas vid en pyramid. Pyramiden har flera nivåer där pappan befinner sig i toppen och har den avgörande makten i familjen.

Pappan är även familjens representant i kontakterna utåt. Flickorna återfinns längst ned i pyramiden. Män har generellt mer makt inom en hederskontext, något som också gör avtryck i barnuppfostran. Pojkar har således ofta mer frihet än sina systrar. Kvinnorna förväntas istället att ta ansvar för det obetalda hushållsarbetet samt för barnen (Länsstyrelsen Östergötland, 2008).

Familjepyramiden ingår även i en annan pyramid, släktpyramiden. Därigenom har

familjens medlemmar ett ansvar att förhålla sig inte bara till den egna familjen utan också till andra släktingar. Familjen har därför ansvar över sina medlemmar och dess trygghet i fråga om ekonomi, värderingar och det sociala livet, något som i sin tur medför att den enskilda familjemedlemmen har få privata angelägenheter (ibid.).

Bilden nedan illustrerar hur det är att växa upp utom kontra inom en hederskontext. Utan hedersförtrycket har barn mindre frihet ju yngre de är och självbestämmandet ökar med åldern, barnen förbereds för ett självständigt vuxenliv och vuxnas inflytande minskar, något som överensstämmer med Föräldrabalken 6 kap. 1 § och 11 §. Inom en

hederskontext minskar barns, i synnerhet flickors, självbestämmande med åldern och kontrollen ökar, individen underordnas kollektivet (dinarattigheter.se, 2018).

(32)

7 (15)

4.1.1. Den dubbla rollen – offer och förövare

Gränsen mellan offer och förövare är inte alltid så tydlig: pojkar som växer upp i en hederskontext kan ha i uppgift att kontrollera att deras kvinnliga familjemedlemmar följer normerna för ett hedersamt beteende. Att inte utöva kontrollen kan också vara förenat med våld. Även att uppleva våld i familjen, riktat mot andra familjemedlemmar, innebär en utsatthet som kan ha långtgående påverkan på det psykiska välmåendet (Socialstyrelsen, 2013).

4.2. Hederskulturens våld

Inom en hederskontext utgör kyskhet och oskuld centrala värden. Varje individ inom familjen bidrar till familjens heder men ansvaret är olika fördelat. Männens heder handlar framförallt om ekonomi och kontroll över familjen medan kvinnors heder främst är kopplad till sexualitet; kvinnan ska bevara sin oskuld till inträde i äktenskapet och således behöver kvinnor och mäns umgänge begränsas. Familjens rykte står ständigt på spel varför kontroll är nödvändigt för att undvika ryktesspridning som skadar familjen/släktens heder.

Alla drabbas av vanäran vilket leder till att samtliga i familjen uppbär ett ansvar för varandras beteende. Om kvinnan/flickan anses ha dragit skam över familjen behöver felsteget rättas genom straff socialt eller fysiskt. Förövaren/na å sin sida uppmuntras eller tvingas till att utföra bestraffningen som sanktioneras och/eller planeras av kollektivet (Länsstyrelsen Östergötland, 2008; Socialstyrelsen, 2013).

4.2.1. HBTQ-personer och särskild utsatthet

HBTQ-personer är en särskilt utsatt grupp relaterat till hedersrelaterat våld. Inom en hederskontext är heterosexualitet den enda tänkbara sexualiteten vilket leder till att de som avviker från detta riskerar att utsättas för våld eller exkluderas ur familjen. Även en normbrytande könsidentitet är otänkbar i dessa sammanhang. HBTQ-personer riskerar att utsättas för omvändelseförsök genom att träffa en religiös ledare i ursprungslandet eller genom bortgifte med någon av motsatt kön. Att växa upp med dessa normer kan också leda till att synen på HBTQ-personer som sjuka internaliseras hos de som bryter mot normerna (Socialstyrelsen, 2013).

4.3. Religionens betydelse

Forskning på hedersrelaterat våld och förtryck visar att det inte finns någon koppling till någon specifik religion (NCK, 2011). Ibland använder utövarna av våld i heders namn religion som ursäkt men forskning visar att hedersrelaterat våld är rotat i kulturella, moraliska och sociala traditioner och har samband med en konservativ syn på könsroller (Kropp, Belfrage och Hart, 2013).

4.4. Det svenska samhället som förstärkare av hedersförtryck

Att flytta till ett nytt land medför många svårigheter, särskilt för familjer med bakgrund i en starkt patriarkal och konservativ kontext som flyttar till Sverige där individer har starka rättigheter. Att komma till något annorlunda kan leda till att behovet av att bevara den egna gruppens identitet växer. Det kan även leda till förändringar i maktbalansen inom familjen, då barn ofta lär sig språket snabbare och har lättare att integreras i samhället

(33)

8 (15)

genom skolan. Då fäder tidigare haft rollen som ansiktet utåt för familjen samt att de vuxna blir beroende av barnens språkkunskaper i relation till myndigheter kan föräldrarnas förlust av auktoritet leda till restriktioner som inte varit nödvändiga i ursprungslandet.

Även att barnen blir mer medvetna om sina rättigheter kan leda till att föräldrarnas behov av kontroll ökar. Utöver den egna familjen kan den utökade familjen, utomlands och i Sverige, också kräva att familjen ska bevara traditioner och värderingar för att inte medföra ryktesspridning som skadar hedern (Länsstyrelsen Östergötland, 2008).

4.5. Tvångsgifte

Äktenskap ska ingås med fri vilja av båda parter och parterna behöver vara över 18 år för att det ska vara lagligt i Sverige. Med äktenskap menas även informella äktenskap, så som traditionella och religiösa där parterna anses ha skyldigheter och rättigheter gentemot varandra. Vilseledande äktenskapsresa en brottslig handling samt att planera inför ett tvångsgifte. Tvångsäktenskap samt barn- och kusinäktenskap är viktiga komponenter för att bevara oskuldsnormer och upprätthålla kollektivets heder. Både pojkar och flickor är utsatta för tvångsgifte i liknande utsträckning (Schlytter och Rexvid, 2016).

4.6. Kvinnlig könsstympning

”Med kvinnlig könsstympning avses ingrepp som innebär att större eller mindre delar av de yttre kvinnliga könsorganen avlägsnas eller skadas utan att det finns någon medicinsk grund för ingreppet.” (Socialstyrelsen 2013:21). Orsakerna till att könsstympning utförs är olika, i vissa områden används religion som en anledning, i andra ses övergreppet som en initiationsrit som ingång till vuxenvärlden samt att könsstympning används för att minska kvinnlig sexualdrift. Gemensamt för de som utövar könsstympning är att det sker inom kvinnornas sfär: det är främst kvinnor som upprätthåller traditionen i form av planering och beslut samt att många kvinnor utför övergreppet. Av stor vikt för könsstympningens förekomst är det sociala trycket att upprätthålla hedern genom oskuld och renlighet. Det finns även familjer som tar avstånd från traditionen (NCK, 2011). I Sverige är

könsstympning olagligt (Socialstyrelsen, 2013).

Inom forskningen finns det olika uppfattningar om huruvida könsstympning ska ses som en del i hedersrelaterat våld och förtryck (Socialstyrelsen, 2013). Katrineholms kommun har valt att inbegripa könsstympning i sitt arbete mot våld i hederns namn i enlighet med Länsstyrelsen i Östergötland som har regeringsuppdrag att arbeta riktat mot

hedersrelaterat våld och förtryck.

5. Ansvar och samverkan

Polisen, åklagaren, brottsoffermyndigheter, kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården samt länsstyrelsen har särskilt ansvar att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Även andra aktörer och ideella organisationer, t.ex. kvinnojouren har en viktig roll i detta arbete.

(34)

9 (15)

Behovet av kunskap om hedersrelaterat våld och dess förtecken är av stor vikt hos alla myndigheter som kommer i kontakt med de som utsätts. Om ärendet inte hanteras varsamt kan det få allvarliga konsekvenser och därför krävs goda kunskaper och bra rutiner. I FN:s resolution 55/66 om avskaffande av brott mot kvinnor i hederns namn, fastslår att en bristande förståelse av grundorsakerna till mäns våld mot kvinnor och brott i hederns namn förhindrar möjligheterna att motverka våldet (FNs generalförsamling, 2001).

5.1. Kommunens ansvar

Kommunen har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver (2 kap. 2 § SoL), såsom omsorg, vård och service, upplysningar, råd, ekonomisk hjälp och annat bistånd (3 kap. 1 § SoL).

Socialtjänstens ansvar regleras i Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Det är en ramlag som ger kommunerna relativt stor frihet att anpassa verksamheten efter de lokala

förutsättningarna. Den 1 juli 2007 skärptes socialtjänstlagen i syfte att tydliggöra

kommunens ansvar för att ge stöd och hjälp till brottsoffer (5 kap. 11 § socialtjänstlagen).

Ändringarna innebär att kommunen särskilt ska beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan vara i behov av stöd och hjälp. Barnkonventionen har blivit svensk lag vilket förstärker barns rättigheter och detta behöver beaktas i alla avseenden.

En grund för socialtjänstens arbete är principen om människors lika värde och allas rätt till trygghet, vård och omsorg. De övergripande mål och grundläggande värderingar för socialtjänsten regleras i portalparagrafen 1 kap. 1 § SoL.

För att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck infördes nya lagar från 1 juli 2020.

Aktuell förändring för Socialförvaltningen är att det infördes i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ett utreseförbud som ska skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas (Prop 2019/20:13).

5.1.1. Relationsvåldsteamet

Socialförvaltningens öppenvård har ett relationsvåldsteam där insatser riktade till våldsutsatta barn och vuxna samordnas. Relationsvåldsteamet samordnar även Socialförvaltningens övergripande arbete kring våld i nära relation vilket omfattar förvaltningens handlingsplaner, förvaltningsövergripande kompetensutveckling och omvärldsbevakning. Relationsvåldsteamet samordnar även ett hedersteam med representanter från stora delar av förvaltningen för att arbeta med frågan.

5.2. Regionens ansvar

Hälso- och sjukvårdens ansvar är att upptäcka och identifiera våld i nära relation. Hela sjukvården kan komma i kontakt med personer som utsatts för våld, exempelvis akutvården, kvinnokliniken, psykiatrin, barnmorskemottagningen och

familjeläkarmottagningarna. Sjukvårdens personal har ansvar för att känna igen, förstå våldet samt informera om möjligheten till stöd hos Relationsvåldsteamet.

Regionen har program för sjukvårdens arbete med personer utsatta för våld i nära relation.

Det har även ett handlingsprogram till stöd vid misstanke om barn som far illa.

(35)

10 (15)

Gemensamt för dessa är att öka kunskapen och förbättra beredskapen kring kvinnor och barn som utsätts för våld.

Regionen kan vara behjälpligt med att dokumentera skador hos våldsutsatta. Personal har även ett ansvar att ställa frågan om våldsutsatthet i anamnesen samt anmäla oro för barn enligt 14 kap. 1 § SoL.

Det förekommer att unga kvinnor söker hjälp hos vården för att få ett så kallat

”oskuldsintyg” eller för att de känner en oro på grund av press att blöda på bröllopsnatten utifrån myten om mödomshinnan och därför vill genomgå en operation för att konstruera en hinna. Då vården under inga omständigheter kan tillmötesgå önskemål gällande intyg eller operation är det viktigt att möta upp kvinnornas oro och bekräfta dem i sina

rättigheter.

5.3. Polisens ansvar

Många brott, allt från ofredande till mord, kan vara aktuella. Utöver andra våldsbrott är även äktenskapstvång, vilseledande till tvångsäktenskapsresa och könsstympning brott kopplade till hedersrelaterat våld. Även försök, förberedelse, stämpling samt underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott är straffbart, detta gäller även om brotten begås utanför Sveriges gränser. Polisen har också ett ansvar att utreda hedersrelaterat våld och förtryck skyndsamt för att minska risken för repressalier moden utsatta. Polisen har också ansvar att rapportera oro för barn som far illa enligt 14 kap 1 § SoL samt att informera de som utsatts för möjligheterna till stöd inom Relationsvåldsteamet.

5.4. Åklagarmyndighetens ansvar

Åklagarens ansvar inbegriper att leda polisens brottsutredning, fatta beslut om åtal ska väckas samt att föra talan i domstol. Åklagaren har även ett ansvar att förmedla

information gällande utredning samt varför utredning läggs ned samt om möjliga skadeståndsanspråk. Brott relaterade till hedersrelaterat våld och förtryck faller under allmänt åtal.

6.Resultatmål

Vision: Ingen ska utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Delmål: Att alla som arbetar på socialförvaltningen ska ha kunskap kring hedersrelaterat våld och förtryck.

Resultatmål Aktivitet Ansvarig Tidsram

Socialnämnden ska implementera handlingsplanen i organisationen.

Gå igenom

handlingsplanen på APT på respektive enhet

Enhetschefer 2023

All personal ska ha god kompetens gällande

All personal ska få grundläggande utbildning rörande

Relationsvåldsteamet Kontinuerligt

(36)

11 (15)

hedersrelaterat våld

och förtryck hedersrelaterat våld och förtryck

Det ska finnas uppdaterade rutiner inom alla

arbetsgrupper rörande att fråga klienter och/eller uppmärksamma och bemöta hedersvåld

Arbetsgrupperna ansvarar för att regelbundet se över sina rutiner

Enhetschefer för respektive arbetsgrupp

Kontinuerligt

Att det ska finnas personal med kompetens att genomföra riskbedömningar enligt

standardiserade metoder

När

kompetensbortfall sker ska det

kompenseras genom adekvat utbildning.

All personal inom Socialförvaltningen ska hålla sig ajour med kunskapsläget, rutinerna samt juridiska förändringar

Deltagarna i hedersteamet ska förmedla det som delges på möten till respektive

arbetsgrupp

All personal ska ha god kompetens kring vad skyddade

uppgifter innebär

All personal ska få grundläggande kompetens rörande skyddade uppgifter

Enhetschefer Kontinuerligt

Delmål: Barn i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer ska särskilt uppmärksammas och erbjudas stöd och hjälp på Socialförvaltningen.

Barn och ungas behov av skydd och stöd ska bedömas enligt kvalitetssäkrade metoder

Vid förhandsbedömning ska det finnas uppdaterade rutiner angående kontakt med vårdnadshavare.

Utredning ska göras enligt vedertagna metoder.

Myndighet barn Enhetschef

Kontinuerligt

Barn och unga ska erbjudas stöd utifrån behov

Socialsekreterare som arbetar med barn ska ha kännedom om de insatser som erbjuds av familjeteamet och ungdomsenheten

Myndighet barn Förebyggande och resursenheten Enhetschefer

Kontinuerligt

Barn och unga ska erbjudas

trappansamtal

Genomföra insatsen Familjeteamet Kontinuerligt

(37)

12 (15)

Delmål: Personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ska få ett gott bemötande av kompetent personal och erbjudas ett samlat stöd och skydd utifrån sina behov.

Våldsutsatta erbjuds akut adekvat skydd utifrån deras våldsutsatthet

Genomföra

riskbedömning, vid behov ska skyddat boende erbjudas

Vuxenhandläggare, ekonomiskt bistånd om det är aktuellt med ekonomiskt stöd

Kontinuerligt

Våldsutsatta erbjuds behovsanpassat stöd enskilt eller i grupp

Bedömning av insats görs i samråd med vuxenhandläggare, vid biståndsinsats.

Vid öppet intag gör Relationsvåldsteamet den bedömningen.

Delmål: Information om mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning till människor som tillhör riskgrupper för att utsättas respektive utöva hedersrelaterat våld och förtryck.

Att människor tillhörande

riskgrupper ska ha kunskap om deras rättigheter och skyldigheter samt möjligheterna att söka stöd

Utarbeta samarbete med

samhällsinstanser som möter målgruppen samt hålla regelbundna föreläsningar

Relationsvåldsteamet 2023

Övrigt

Undersöka om det finns adekvata insatser till utövare

Omvärldsbevakning och söka kunskap hos verksamheter med gedigen erfarenhet av arbete mot heder.

Relationsvåldsteamet 2023

Upprätthålla

samverkan med andra förvaltningar,

myndigheter och frivilligorganisationer

Samverkansmöten två gånger per termin

Delta i LAG mot

könsstympning Samverkansmöten två

gånger per termin Relationsvåldsteamet Kontinuerligt Öka kompetensen om

hedersrelaterat våld och förtryck i nämnden

Boka in ett tillfälle för

kompetensutveckling. Förvaltningschef 2023

(38)

13 (15)

Källförteckning

FNs generalförsamling (2001). Resolution 55/66. Working towards the elimination of crimes against women committed in the name of honour.

Länsstyrelsen Östergötland (2008). Våld i hederns namn: handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta. ([2. rev. uppl.]). Linköping: Länsstyrelsen Östergötland.

Nationellt centrum för kvinnofrid (2011). Kvinnlig omskärelse/könsstympning i Sverige: en kunskaps- och forskningsöversikt. (1. uppl.) Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Uppsala universitet.

Prop 2019/20:13. Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet.

Schlytter, Astrid & Rexvid, Devin (2016). Mäns heder: att vara både offer och förövare. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Skr. 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och våld i samkönade relationer.

Socialstyrelsen (2013). Vänd dem inte ryggen: utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck. Stockholm: Socialstyrelsen.

(39)

14 (15)

Bilaga 1 – PATRIARK

PATRIARK är ett evidensbaserat riskbedömningsinstrument utarbetat av fil.dr. P. Randall Kropp, fil.dr. Henrik Belfrage och fil.dr. Stephen D. Hart. Instrumentet är särskilt framtaget för att bedöma hot- och riskbild när det kommer till hedersrelaterat våld. Även PATRIARK är uppdelad i tre delar:

1. Typ av hedersrelaterat våld: bedömaren ska undersöka våldsutövarens motiv och hur våldet har sett ut, huruvida våldet har ökat i frekvens över tid etc.

2. Psykosociala problem: våldsutövarens status i samhället samt psykiska och fysiska mående beskrivs.

3. Sårbarhetsfaktorer hos offret: här undersöks den våldsutsattas grad av ambivalens, livssituation samt motivation att ta emot stöd och hjälp.

Utföraren av riskbedömningen ska även ge förslag på potentiella riskscenarion och hur riskerna ska hanteras.

(40)

15 (15)

Bilaga 2 – Skyddade personuppgifter

Individer som är utsatta för hot kan i vissa fall få skyddade uppgifter, vilket bl.a. innebär att deras namn och adresser är skyddade i folkbokföringsregistret. Det finns tre typer av skyddade personuppgifter, eller skyddad identitet som det också kallas genom sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter.

Sekretessmarkering

En sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade uppgifter. En sekretessmarkering är administrativ åtgärd som gör det svårare att ta del av ens personuppgifter i

folkbokföringsregistret, där alla personuppgifter omfattas. Sekretessmarkeringen fungerar som en varningssignal för Skatteverket och andra myndigheter om att en prövning ska göras innan några uppgifter lämnas ut. Det innebär att det inte är en absolut sekretess

Skyddad folkbokföring

Skyddad folkbokföring innebär ett starkare skydd än en sekretessmarkering. Detta innebär att en individ kan vara folkbokförd i en gammal kommun även om denna har flyttat

därifrån eller i en annan kommun där personen inte har haft någon anknytning till. De gamla adressuppgifterna tar bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen, och sprid därmed aldrig till andra myndigheter. En adress till Skatteverket registreras dit personer med skyddad folkbokföring får sin post. Uppgifter om skyddade uppgifter skickas till andra myndigheter och annan samhällsservice, vilket innebär att dessa insatser får kännedom om personers skyddade folkbokföring.

Fingerade personuppgifter

När en individ är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet där denna hotas till sitt liv, dess hälsa eller frihet kan man få fingerade personuppgifter. Detta innebär att en person får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och ett nytt personnummer.

(41)

KATRINEHOLMS KOMMUN Besöksadress: Västgötagatan 18 Org.nummer 212000-0340

Socialförvaltningen Telefax: 0150-48 81 00

Datum

2021-04-08

Vår beteckning

SOCN/2021:27 - 759

Socialförvaltningen

Ledning

Mottagare:

Socialnämnden

Vår handläggare

Linda Qvarnström Handläggare telefon

Linda.Qvarnstrom@katrineholm.se

Handlingsplan för socialförvaltningens arbete mot våld i nära relation

Socialförvaltningens förslag till beslut

Socialnämnden beslutar att godkänna handlingsplan för socialförvaltningens arbete mot våld i nära relation

Sammanfattning av ärendet

Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt brott och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. För att bekämpa våld i nära relationer krävs ett förebyggande arbete samt kvalitetssäkrade insatser till både våldsutsatta och till

våldsutövare. Enligt 5 kap. 11 § SoL (socialtjänstlagen) ska socialförvaltningen särskilt beakta att kvinnor och barn som är eller har varit utsatta för/bevittnat våld av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp. Barnkonventionen har blivit svensk lag vilket förstärker barns rättigheter ytterligare och detta behöver beaktas i alla avseenden. Att erbjuda och ge insatser till den som utövar våld är dessutom en viktig del i det förebyggande arbetet och kan indirekt även ses som en insats för att den som utsätts för våld inte ska riskera att bli utsatt på nytt och för att barn inte ska behöva uppleva våld.

Handlingsplanen, som gäller åren 2021-2023, är grunden i Relationsvåldsteamets arbete för att stärka stödet till personer som lever med våld i nära relationer. Syftet med

handlingsplanen är att socialförvaltningen ska fullgöra sina skyldigheter enligt socialtjänstlagens brottsofferparagraf och att socialförvaltningens insatser är av god kvalitet. Planen kommer att vara grunden för hur utvecklingsarbetet med våld i nära relationer kommer utformas under verksamhetsåren 2021-2023.

Ärendets handlingar

 Förslag till handlingsplan för socialförvaltningens arbete mot våld i nära relation

Linda Qvarnström Avdelningschef

Akten