Omvårdnadsåtgärder vid atopisk dermatit
- En litteraturstudie
Nursing interventions for atopic dermatitis - A literature study
Angelica Halvardsson Madelene Sjökvist
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Sjuksköterskeprogrammet
Examensarbete 15/hp Grundnivå
Handledare: Hanna Boström och Jessica Silvhamn Examinerande lärare: Anders Sidenblad
Inlämningsdatum: 210428
Förord
Vi vill tacka våra handledare Hanna Boström och Jessica Silvhamn för deras engagemang och peppande samtal. Vi vill även ge ett stort tack till de som har hjälpt oss på något sätt under arbetets gång.
Vi vill även tacka varandra för ett väldigt gott samarbete, denna skrivprocess har varit rolig, krävande och lärorik.
SAMMANFATTNING
Titel: Omvårdnadsåtgärder vid atopisk dermatit - En litteraturstudie
Engelsk titel: Nursing interventions for atopic dermatitis - A literature study
Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne: Omvårdnad
Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Angelica Halvardsson och Madelene Sjökvist Handledare: Hanna Boström och Jessica Silvhamn Sidor: 25 sidor exklusive bilaga
Nyckelord: Atopisk dermatit och omvårdnadsåtgärder
Introduktion: Atopisk dermatit debuterar oftast under småbarnsåldern och idag globalt lever ca 15–20% barn och 1–3% av den vuxna befolkningen med sjukdomen och det påverkar deras vardag. Det finns olika omvårdnadsåtgärder för denna sjukdom och inom vården är behandlingarna en viktig del av arbetet. Att leva med atopisk dermatit är en tung sjukdomsbörda där hela familjen drabbas.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder vid atopiskt dermatit.
Metod: Litteraturstudien har utgått från Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Artiklarna som framkom granskades med hjälp av Polit och Beck granskningsmallar.
Resultat: Resulterade till fyra rubriker. Grupp intervention, Online intervention, Individuell intervention och Humor intervention.
Slutsats: Det påvisade att tydlig information, vägledning och undervisning är betydelsefullt som omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit. Det framkom att sjuksköterskans interventioner vid atopisk dermatit hade en förbättring på kontinuerlig behandling.
Abstract
Introduction: Atopic dermatitis usually debuts during infancy, affecting between 15–20% of children and 1-3% adults globally which negatively affects their everyday life. There are various nursing interventions and treatments that are an important part of healthcare. Living with atopic dermatitis is a heavy burden where the whole family is affected.
Purpose: The purpose of this literature study is to describe nursing interventions regarding atopic dermatitis.
Method: The literature study has been based on Polit and Beck (2017) nine steps. The databases used were Cinahl and PubMed. The articles that emerged were reviewed using Polit and Beck review templates.
Result: This resulted in four headings; Group intervention, Online intervention, Individual intervention, and Humor intervention.
Conclusion: The study's results show that supplying information, guidance, and practical demonstrations as a nursing intervention for atopic dermatitis is worthwhile. Conclusively nursing interventions with atopic dermatitis have a positive impact on the patient’s well-being during ongoing treatment.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ...6
2. Bakgrund ...6
2.1 Huden ...6
2.2 Atopisk dermatit ...6
2.3 Livspåverkan vid atopisk dermatit ...8
2.4 Omvårdnad om patienter med atopisk dermatit ...8
2.5 Problemformulering ...9
2.6 Syfte ...9
3. Metod ...9
3.1 Litteratursökning ... 10
3.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier ... 10
3.3 Urval 1 ... 12
3.4 Urval 2 ... 12
3.5 Urval 3 ... 12
3.6 Databearbetning ... 12
3.7 Forskningsetiska överväganden... 13
4. Resultat ... 13
4.1 Grupp intervention ... 13
4.2 Online intervention ... 14
4.3 Individuell intervention... 15
4.4 Humor intervention... 15
5. Diskussion ... 16
5.1 Resultatdiskussion ... 16
5.2 Metoddiskussion ... 17
5.3 Slutsats ... 18
5.4 Klinisk betydelse ... 18
5.5 Förslag till fortsatt forskning ... 19
6. Referenser... 20
Bilaga 1-Artikelmatris ... 26
6 1. Introduktion
Atopisk dermatit är en komplex kronisk inflammatorisk hudsjukdom, det är en sjukdomsbörda som 15–20% av barn och 1–3% av den vuxna befolkningen globalt lever med (Nutten, 2015).
Atopisk dermatit beskrevs för första gången år 1892 och synonyma begrepp som används är atopiskt eksem och böjveckseksem (Hanifin, 2002). Kallare klimat, yrkesval och ständig klåda påverkar personer med atopisk dermatit negativt och till följd av det påverkas ekonomin (Drucker m.fl., 2017). En person med atopisk dermatit löper högre risk att drabbas av sekundära bakteriella hudinfektioner vilket försämrar sjukdomsbördan och läkningen (De Benedetto m.fl., 2009). Den genomsnittliga samhällskostnaden är över 160 000 kr totalt per person per år med atopisk dermatit (Ariëns m.fl., 2019). Denna litteraturstudie ämnar beskriva omvårdnads- åtgärder för atopisk dermatit.
Forskningsområde: Hantering av komplexa ohälsotillstånd
2. Bakgrund
2.1 Huden
Huden är kroppens största organ och utgör ett mekaniskt skydd mot omvärlden, därtill regleras vätskebalansen, värme och kyla. Huden består utav tre skikt, epidermis (överhuden), dermis (läderhuden) och subcutis (fettlager) (Frazier & Bhardwaj, 2020). Enligt Roger m.fl. (2019) är epidermis det yttersta lagret och består av plattepitelceller tätt liggandes ihop. Närmast basalmembranet ligger stratum basale där nybildning av celler sker och sedan förflyttas allt eftersom till hudytan.
Stratum corneum (hornlagret) är det yttersta lagret av epidermis vilket utgörs av döda förhårdnade celler och ceramider, vilket gör huden mer motståndskraftig och hindras från att torka ut (Wong m.fl., 2016). Fibroblasten är den primära cellen i dermis och bildar elastin, fibronektin och kollagen, vilket bidrar till hudens draghållfasthet och elasticitet som stöd för epidermis. (Roger m.fl., 2019). Subcutis eller hypodermis består huvudsakligen av lös bindväv, ett fetthaltigt skikt som har en värmeisolerande och stötdämpande funktion men också utgör en energi- och vätskereservoar (Wong m.fl., 2016).
2.2 Atopisk dermatit
Atopisk dermatit beskrevs som en kliande hudsjukdom år 1892, hudsjukdomen fick namnet purgio besnier. Synonyma begrepp som används är atopiskt eksem och böjveckseksem (Hanifin, 2002). På 1930-talet ändrades namnet till atopisk dermatit (Levy m.fl., 2003). Atopisk dermatit är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom, varav svårighetsgrad påverkas av olika faktorer, i egenskap av interaktionen mellan miljö och genetik (Berke m.fl., 2012). Under 4 till 6 månader av året uppträder sjukdomen förvärrad på grund av kallare klimat (Retzler m.fl., 2019). Det finns utlösande faktorer som kan förvärra symtomen som svettning, ullkläder, tvål, tvättmedel, och lösningsmedel (Hong m.fl., 2011). Enligt Svedman och Svensson (2016) debuterar atopisk dermatit oftast under småbarnsålder där runt 85% drabbas innan 5 års ålder.
Atopisk dermatit i barndomen innebär en ökad risk för yrkesrelaterat handeksem i vuxen ålder.
Enligt Nutter (2015) lever 15–20% barn och 1–3% av den vuxna befolkningen globalt med atopisk dermatit.
7 Ordet “Atopi” används främst för att beskriva en ärftlig benägenhet att producera antikroppar.
IgE-antikroppar bildas mot vanliga ämnen i vår miljö i egenskap av damm, födoämne och pollen. Dessa antikroppar gör att människor utvecklar olika sorters allergiska sjukdomar som till exempel hösnuva, allergisk astma, födoämnesallergier och atopisk dermatit (Bonyadi m.fl., 2017). Enligt Czarnowicki m.fl. (2019) löper personer med en atopisk sjukdom högre risk att utveckla andra atopiska sjukdomar. Det är därför inte ovanligt att en person lider av både astma och atopiskt dermatit.
Patienter med atopisk dermatit har oftast en försämrad barriärfunktion och är generellt torra i huden. Om en människa får eksem och har en ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar benämns det som för atopiskt dermatit (Ring m.fl., 2012). Enligt Hong m.fl. (2011) är ett kännetecken av atopisk dermatit kronisk klåda som är lokaliserad på ett specifikt område av huden eller generellt. Klåda förekommer ofta i torr hud, vilket resulterar till rivning i huden, därav ökar eksemet och klådan förvärras, detta leder till en klådcirkel (Figur 1).
(Figur 1 Klådcirkel)
En persons hud med atopisk dermatit domineras av den inflammatoriska reaktionen av lymfocyter och med försvagad hudbarriär, där bakterier och virus kan orsaka en superinfektion till följd av att huden är eksematös. Behandlingen bör syfta till att återställa barriärfunktionen och minska inflammationen. (Vestergaard & Deleuran, 2014). Vanliga sekundära bakteriella hudinfektioner vid atopisk dermatit är vårtvirus, mollusker, eksem herpeticum och eksem vaccinatum (De Benedetto m.fl., 2009). Enligt Berke m.fl. (2012) är det Stafylococcus aureus och därtill även Streptococcus arter på vår egen hudflora som är merparten av orsaken till infektionerna. Samt att en hudinfektion bör misstänkas när sedvanlig hudvård inte fungerar, vid feber eller om symtomen snabbt försämras.
Atopisk dermatit är en kostsam sjukdom, både för individen och för samhället. De direkta kostnaderna för atopisk dermatit är till exempel diagnostiska tester, sjukvårdsbesök, transport och läkemedel, de indirekta kostnaderna är produktivitetsbortfall (Astma och allergiförbundet, 2019). Ariëns m.fl. (2019) menar att människor med atopisk dermatit har en genomsnittlig total samhällskostnad på 163.310kr per år. Enligt Socialstyrelsen (2009) är EU-ländernas uppskattade kostnad för atopisk dermatit två miljarder euro årligen enbart i utebliven produktivitet.
Det finns skattningsskalor vid atopisk dermatit för att bedöma dess svårighetsgrad, dessa är SCORAD (SCORing AD) och EASI (Eczema Area and Severity Index) (Chernyshov, 2012).
Det är läkaren som ställer diagnosen och för att kunna diagnostisera atopisk dermatit krävs det ett antal kriterier som ska uppfyllas. Det ska finnas kliande hudutslag och tre av följande kriterier: 1) Generell torr hud det senaste året. 2) Anamnes på eller aktuellt eksem, ålderstypiska lokalisationer: böjveck, vrister eller/och hals oavsett ålder, om över 10 år: även kinder. 3) Anamnes på astma eller hösnuva. Hos barn över 4 års ålder ska atopisk sjukdom
Eksem
Klåda Rivning
8 finnas hos förstagradssläkting. 4) Synligt eksem i böjveck oavsett ålder eller på kinder/ på pannan eller extremiteternas sträcksidor hos barn över 4 års ålder. 5) Sjukdomsdebut vid 4 års ålder (Williams, 1996).
2.3 Livspåverkan vid atopisk dermatit
Atopisk dermatit förknippas med en tung sjukdomsbörda. Klådan kan vara intensiv vilket resulterar till att nattsömnen störs, livskvaliteten blir sänkt och personen drabbas av ångest (Hong m.fl., 2011). Enligt Drucker m.fl. (2017) är bördan av atopisk dermatit ett stort handikapp som påverkar ekonomiska, sociala och personliga faktorer. Patienter med atopisk dermatit har höga nivåer av känslomässig nöd, depression, social isolering och begränsningar i aktiviteter på grund av skador eller rädsla för utlösande faktorer. Svedman och Svensson (2016) menar på att atopisk dermatit kan utgöra ett problem i yrken då starka vätskor- och/eller mycket vatten används, vilket resulterar till att personer blir sjukskrivna eller tvingas byta jobb.
Ett barn med atopisk dermatit kan uppleva humörsvängningar, koncentrationssvårigheter och svårigheter att sova. Äldre kan känna skam över sin hudproblematik vilket leder till sämre självförtroende. Föräldrar till barn med atopisk dermatit får högre arbetsbelastning med att tvätta kläder, städa och daglig smörjning (Lewis-Jones, 2006). Föräldrar upplever ett begränsat socialt liv då åtskillig tid ges åt att sköta barnen, en frustration uppkommer med följd av skuldkänslor (Tracy m.fl., 2020). Kwak och Kim (2017) menar att sjukdomen bidrar till en sänkt nivå av livskvalité och högre stressnivå jämfört med människor utan sjukdomen. Patienter upplever att sjuksköterskor behöver få en bättre förståelse om atopisk dermatit och hanteringen av stress, depressioner, och reducerad livskvalitet hos personer med denna kroniska sjukdom.
2.4 Omvårdnad om patienter med atopisk dermatit
En omvårdnadsåtgärd inkluderar individuell prevention, behandling och hälsofrämjande åtgärd.
Att i förväg identifiera risker och insättning av förebyggande åtgärder mot dessa risker är en preventionsåtgärd. Att lösa ett redan befintligt problem är en behandlingsåtgärd. Att förbättra egenvårdsförmågan och förvandla ett hälsovådligt förfarande samt stärka patientens nuvarande resurser är hälsofrämjande åtgärder (Hendersson, 1997).
Enligt Lebovidge m.fl. (2016) finns det olika omvårdnadsåtgärder vid atopisk dermatit som bland annat; Sjuksköterskeledd information, psykologiska interventioner, instruktioner angående tillvägagångssätt, en kombination av en mångsidig behandlingsstrategi vid atopisk dermatit kan förbättra behandlingen av sjukdomen. Enligt Flavell (2015) är atopisk dermatit en komplex sjukdom och sjuksköterskor upplever behandlingsstrategierna som en utmaning för att uppnå ett positivt resultat av behandlingen. Enligt Courtenay och Carey (2006) följs behandlingarna upp bättre om de har mottagit information från både sjuksköterska och läkare, gentemot enbart läkare. I sjuksköterskans ansvar ligger inte bara den kliniska patientnära vården i fokus, det inkluderar även att hålla sig uppdaterad av ny kunskap i egenskap av vetenskap och beprövade erfarenheter för att kunna ordinera de bästa åtgärderna.
Sjuksköterskans intention ska vara att stödja eller upprätthålla hälsa, förhindra ohälsa och sjukdom och bygga upp välbefinnandet hos patienter (Bobling-Cummings m.fl., 1999). Enligt Courtenay och Carey (2007) tillhandahåller sjuksköterskan omvårdnadsåtgärder till patienter med hudsjukdomar i både primär- och slutenvård oavsett kunskap inom området.
9 Målet med omvårdnad är att stödja och utveckla förmågan till egenvård hos patienten. Hälso- och sjukvårdsåtgärder en människa utför i hemmet definieras som egenvård, antingen självständigt eller med hjälp av vårdpersonal eller närstående. Syftet med egenvård är att kunna leva ett självständigt liv utan tät kontakt med hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2020).
Sjuksköterskan har en viktig roll genom att vara till stöd för patienter med atopisk dermatit och kunna ge råd och information (Hughes & Van, 2001). Målet med behandlingarna är att få kontroll över atopisk dermatit genom att skapa fasta rutiner och hur de ska skötas (Correale m.fl.,1999). Människor med atopiskt dermatit ska bemötas och bedömas individuellt och vården ska anpassas utifrån patienten. Även om symtomen för atopiskt dermatit kan vara likvärdiga hos patienter upplevs dessa symtom olika, utifrån olika perspektiv (Ring m.fl., 2012).
2.5 Problemformulering
Atopisk dermatit är en hudsjukdom som är kronisk och icke botbar. Behandling av atopisk dermatit är tidskrävande och utmanande. Att leva med atopisk dermatit är en tung sjukdomsbörda där hela familjen drabbas både psykiskt och fysiskt. Den ekonomiska kostnaden för samhället är stor och är ett problem eftersom det leder till indirekta kostnader som produktivitetsbortfall och direkta kostnader som diagnostiska tester, transport, sjukvårdsbesök och läkemedel. För att effektivt förhindra uppblossande av symtom och ge förutsättningar till lyckat och ihållande resultat är det viktigt att tillhandahålla god patientutbildning. Det finns flertal omvårdnadsåtgärder och huruvida de utförs vid atopisk dermatit, dock lever människor med ständig klåda, smärta och nya utbrott. Somliga omvårdnadsåtgärder är inte godkända i alla delar av världen, vilket leder till begränsningar av åtgärder.
2.6 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder vid atopiskt dermatit.
✓ Frågeställning: Fungerar dessa omvårdnadsåtgärder?
3. Metod
Den metod som har använts i detta arbete är en systematisk litteraturundersökning enligt Polit och Beck (2017) nio steg (Figur 2). I en litteraturstudie ska det finnas ett syfte, kan även ingå frågeställningar. Det ska formuleras och göras en plan för hur författarna ska samla in den informationen som behövs.
10 (Figur 2. Polit och Beck (2017) nio steg, fritt översatt)
3.1 Litteratursökning
I det första steget formulerades ett syfte till litteraturstudien. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid atopiskt dermatit. I andra steget utifrån syftet valdes relevanta databaser och sökord ut. Databassökningen utfördes genom Cinahl varav denna databas innehåller material inom omvårdnad samt PubMed som innehåller material inom hela biomedicinska området i egenskap av medicin, omvårdnad och tandvård (Karlsson, 2017). I Cinahl valdes ämnesord “MH Dermatitis, atopic” och fritextord; “Nursing interventions” och
“Therapy or treatment or intervention”. I Pubmed valdes ämnesord “MeSH-term Atopic dermatitis” och fritextord; “Intervention”, ”skin care”, samt fritextsökningsordet ”Nurs*”
med trunkering. Trunkering innebär att alla ändelser av ordet inkluderas i sökningen (Willman, 2016).
I tredje steget implementerades sökorden enskilt och i kombination med varandra i databaserna för att identifiera användbara artiklar och databassökningen dokumenterades. För att få fram relevanta artiklar användes booleska operatorn AND. För att säkerställa att sökningarna var systematiska och gick att återskapa genomfördes sökningarna flertalet gånger. För att begränsa sökningarna genomfördes inklusions- och exklusionskriterier.
3.2 Inklusionskriterier och exklusionskriterier Inklusionskriterier
I denna litteraturstudie inkluderades vetenskapliga studier, i egenskap av research i Cinahl och clinical study i PubMed. De vetenskapliga studierna handlar om omvårdnadsåtgärder för både barn och vuxna, eftersom behandlingen av atopisk dermatit är likvärdig oavsett ålder. Artiklar som är inkluderade i samtliga databaser är skrivna på engelska, är peer-reviewed och publicerade under tidsspannet 2009 - 2021. De undersökta artiklarna har likaledes inga begränsningar i vårdinrättningar eller land.
Steg 1
Formulering av syfte och frågeställning
Steg 2
Utforma en sökstrategi.
Val av databaser och sökord
Steg 3
Genomför datasökningen.
Dokumentera sökningen
Steg 4
Analysera resultatet. Läsa titlar och abstract.
Steg 5
Granska valda artiklar och deras referenser
Steg 6
Kritiskt granska materialet
Steg 7 Kvalitetsgranska materialet
Steg 8
Analysera innehåll och bilda teman
Steg 9 Sammanställa resultat
11 Exklusionskriterier
I denna litteraturstudie exkluderades patienter med annan hudsjukdom, djurförsök och omvårdnadsåtgärder med farmakologiska komponenter.
Tabell 3.Databassökning i Cinahl – sökningarna gjordes till den 2021-03-22.
S= Sökning ¤= fritextsökning
Datum Cinahl Sökord Antal
träffar
Urval 1
Urval 2
Urval 3
210321 S1 (MH ”Dermatitis, atopic”) 3725
210321 S2 Nursing interventions ¤ 51 849
210322 S3 Therapy or treatment or intervention ¤
2 281 908
210321 S4 S1 AND S2 12 7 3 3
210322 S5 S1 AND S3 414 24 5 1
Totalt 31 8 4
Tabell 2.Databassökning i PubMed –sökningarna gjordes till den 2021-03-23.
S= Sökning ¤= fritextsökning (()) = extern dubblett
Datum PubMed Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3
210323 S1 [MeSH]
“Atopic dermatitis”
20 572
210323 S2 Nurs* 1 002 479
210323 S3 ”Intervention” ¤ 8 873 017
210323 S4 S1 AND S2 AND S3 125 ((3)) 20 5 3
210324 S5 “Skin Care” ¤ 26 311
210324 S6 S1 AND S5 460((1)) 10 2 1
Totalt 30 7 4
12 Tabell 3. Manuell sökning – sökningen gjordes till den 2021-03-24
Titelsökning Databas
Effects of a Short-Term Parental Education Program on Childhood Atopic Dermatitis: A Randomized Controlled Trial
PubMed
The significance of structured parental educational intervention on childhood atopic dermatitis: a randomized controlled trial
PubMed
3.3 Urval 1
Utifrån sökkombinationer genomfördes steg fyra i Polit och Beck (2017) nio steg som innefattade en enskild granskning av artikelns titel och abstract. Dessa granskades sedan tillsammans för att plocka bort de artiklar som inte var relevanta för litteraturstudiens syfte.
Artiklar som saknade ett tydligt abstract exkluderades i detta urval. I Cinahl kvarstod det 31 artiklar och i PubMed kvarstod det 30 artiklar.
3.4 Urval 2
Samtliga artiklarna granskades tillsammans enligt det femte i Polit och Beck (2017) nio steg där syftet, metoden, resultatet, referenser och diskussion granskades. Manuell sökning gjordes i Pubmed efter att artiklar uppmärksammades från en litteraturstudie (Tabell 3). De artiklar som inte stämde överens med studiens syfte plockades bort. I urval nummer två kvarstår totalt 8 artiklar från Cinahl och 7 i PubMed samt 2 artiklar från manuell sökning.
3.5 Urval 3
I Polit och Beck (2017) nio steg sex och sju genomgick artiklarna en kritisk granskning och sammanfattning. Kvalitets- och relevansgranskning genomfördes under detta urval, därefter gjordes artikel matrisen utifrån val av artiklar. De granskningsmallar som användes var” Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report” ur Polit och Beck (2017). Några av de artiklar som exkluderades i detta steg saknade ett etiskt godkännande eller centrala steg i forskningsprocessen. De artiklar som inte höll den vetenskapliga kvalitén plockades bort. I urval nummer tre kvarstod totalt 4 artiklar från Cinahl och 4 i PubMed samt 2 manuella sökningar.
3.6 Databearbetning
Under databearbetningen har ett induktivt förhållningssätt tillämpats. I steg åtta av Polit och Beck (2017) nio steg analyserades och sammanställdes information utifrån artiklarna, resultatet bearbetades och granskades i urval tre. Artiklarna undersöktes enskilt och tillsammans för att minimera misstolkning, relevant data från artiklarna plockades ut och diskuterades tillsammans.
Därefter lades datainsamlingen mot varandra för att hitta likheter och skillnader i artiklarna. På ett sådant sätt kunde steg nio i Polit och Beck (2017) nio steg utföras genom att rubriker identifierades och en sammanställning av resultatet kunde därefter genomföras. De skapade rubrikerna är; Grupp intervention, Online intervention, Individuell intervention och Humor intervention.
13 3.7 Forskningsetiska överväganden
I denna litteraturstudie är artiklar sökta med ”peer-review”, vilket innebär att artiklarna är granskade och uppfyller de vetenskapliga etiska kraven. I föreliggande arbete följdes de lagar och riktlinjer som finns enligt CODEX (2021). Artiklarna har granskats av båda författarna, för att minimera feltolkning har ett elektroniskt engelskt- svenskt lexikon använts. Under litteraturstudien har inget plagiat eller fusk förekommit. Ett akademiskt skrivande och en korrekt referenshantering har tillämpats. I föreliggande arbete strävar författarna efter att förhålla sig neutrala inför resultatet, inte använda sig av egna åsikter och försökt vara objektiva när artiklarna lästs.
4. Resultat
Litteraturstudiens resultat bygger på tio vetenskapliga studier, fem är genomförda med kvantitativ design, två med kvalitativ metod och tre är genomförda med en “mixad metod”. De länder som forskningen är gjord i är; Japan (n=1), Kroatien (n=1), Norge (n=1), Sydkorea (n=5), Tyskland (n=1), USA (n=1).
I den vetenskapliga studiens resultat presenteras omvårdnadsåtgärder och evidens för atopisk dermatit. Rubrikerna är; Grupp intervention, Online intervention, Individuell intervention och Humor intervention (Figur 3).
(Figur 3 Rubriker för omvårdnadsåtgärder vid Atopisk dermatit.)
4.1 Grupp intervention
En annan omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit är enligt Ryu och Lee (2015) en School-Based atopy care program (SACP) gruppintervention i skolor om atopisk dermatit. Detta program leds av sjuksköterskor, läkare, psykologer och dietister. Atopi programmet är indelat i två delar, i den första delen ingår en utbildning som är uppdelad i sex sessioner, sessionerna hålls i 40 minuter. I sessionerna ett till fyra ingick föräldrar till barn med atopisk dermatit där olika sorters
Grupp intervention
Online intervention
Individuell intervention
Humor intervention
14 atopiska sjukdomar, stresshantering, relationen mellan barn och föräldrar och nutritionen diskuterades. I sessionerna fem och sex var barnen och föräldrarna med och diskuterade hantering av atopisk dermatit och hygienisk handtvättning. I den andra delen ingår individuell information/rådgivning som tillhandahålls av sjuksköterskan och hantering av atopisk dermatit via intervjuer och telefonsamtal.
Enligt Pustišek m.fl. (2016) används ett korttids strukturerat utbildningsprogram som riktas till föräldrar med barn som har diagnosen atopisk dermatit. Utbildningsprogrammet hålls av en hudläkare och sjuksköterska, interventionen innehåller två timmars föreläsning. Föreläsningen innehåller information om atopiska sjukdomar, orsaken, icke allergiska faktorer, rekommendationer till behandlingar, nutrition och diagnostiska tester. Sjuksköterskan har det praktiska ansvaret i föreläsningen; beskriva användningen av mängden salva och kräm som används, våta omslag och generell hudvård vid atopisk dermatit.
Enligt Futamura m.fl. (2013) är en omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit användning av ett Parental education program (PEP) som är sjuksköterskeledd muntlig information tillsammans med en läkare. Interventionen innehåller enbart behandling eller i kombination med en två dagars PEP bestående av; tre föreläsningar, tre praktiska sessioner och en gruppdiskussion.
Läkaren informerade om epidemiologi, diagnoser, patofysiologi, behandling och biverkningar av kortikosteroider. Sjuksköterskan undervisar i mängd salva som används, fördelarna med god hudvård, undvikande av allergena faktorer, hantering av atopisk dermatit i hemmet och praktisk instruktion om hudvård.
En omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit enligt Yoo m.fl. (2018) är ett hybrid inlärningsprogram för föräldrar till barn med atopisk dermatit. Hybrid programmet är indelat i möten på plats och online information. Hybrid programmet leds av ett interventions team bestående av en hudläkare, sjuksköterskeassistent, programkoordinator och sjuksköterska. I början av programmet ingår ett fysiskt möte under fyra timmar mellan patient, föräldrar och interventions teamet. Information om atopisk dermatit ges under dessa timmar och en individualiserad handlingsplan läggs upp. Under mötet ingår träning angående hur mycket salva och kräm som används, fotografier tas på patienterna. Föräldrarna får kunskap om hur online- sessionerna går till, därefter genomgår deltagarna åtta online sessioner med interventions teamet. I online sessionerna ingår praktiska moment; Dela med sig av kunskap om atopisk dermatit och mängden erfarenhet föräldrar och patienter har. Huruvida föräldrar kan uppnå självständighet vid behandling av atopisk dermatit (Yoo m.fl. 2018).
Användning av gruppinterventioner visar en signifikant förbättring av livskvalité, kunskap hos föräldrar och förståelse av atopisk dermatit. Gruppinterventioner har en positiv effekt genom att information delades sinsemellan och diskuterade om erfarenheter och tidigare kunskap om atopisk dermatit (Futamura m.fl 2015; Pustišek m.fl. 2016; Ryu och Lee 2015; Yoo m.fl. 2018)
4.2 Online intervention
Enligt Son och Lim (2014) är användning av Web Based Educational Programme (WBEP) en omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit. Deltagarna introduceras till en hemsida där registrering utfördes. Därefter sker två utbildningar, varav under första utbildningen tillhandahålls information om förståelsen av atopisk dermatit och frågor online utfördes. Andra utbildningen delades in i 4 sessioner innehållande hudvårds hantering, hantering av sömnsvårigheter och klåda, hantering av korrekt näringsintag, allergi och utlösande faktorer, utbildningen avslutades med online frågor. Efter utbildningsprogrammen utförs åtgärderna i hemmet och utvärdering
15 av åtgärderna sker via en online själv checklista. Sjuksköterska och läkare samlar in och utvärderar data. WBEP visar en signifikant förbättring av livskvalité, svårighetsgraden vid atopisk dermatit minskade och föräldrarnas självhantering av barnens behandling förbättrades.
Enligt Bergmo m.fl. (2009) är användningen av ett webbaserat rådgivningsprogram en omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit. Deltagarna genomgick en individuell utbildnings session på 30 minuter innan användningen av det webbaserade programmet. Interventionen innehåller programvara som ger deltagarna möjlighet till att använda ett meddelandesystem.
Med hjälp av systemet kunde deltagarna skicka bilder och skriftliga beskrivningar av barnets tillstånd. Deltagarna uppmuntrades till att fylla i ett formulär om atopisk dermatit för att klassificera eksemets omfattning och svårighetsgrad. Baserat på de svar som deltagran skicka in svarade specialistläkare och sjuksköterskor på behandlingar av eksemet. Dock ansågs inte webbaserade rådgivningsprogram ge förbättring i kostnader, hälsoeffekter och självhantering av atopisk dermatit. Interventionen visade minskat antal vårdbesök och antal hudvårdsbehandlingar som utfördes per vecka.
4.3 Individuell intervention
Eczema Action Plan (EAP) är en omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit som innebär individuell information och instruktioner till barn och deras föräldrar. EAP innehåller information om daglig vård, undvikande av utlösande faktorer och försämring vid atopisk dermatit. EAP är uppdelad i grön, gul och röd zon vilket avgör individuell behandlingsåtgärd, ger möjligheten att få bättre kontroll över åtgärder och förhindra svårighetsgraden. Med en EAP visas en betydelsefull förbättring av förståelse och behandling vid atopisk dermatit hos både sjukvårdspersonal och patienter (Brown m.fl., 2018).
Enligt Rolinck–Werninghaus m.fl. (2015) är Therapeutic Patient Education (TPE) en omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit, där föräldrar till barn med atopisk dermatit har en individuell skräddarsydd sjuksköterskerådgivning som hålls i 30–45 minuter. I rådgivningen gavs detaljerade instruktioner angående mjukgörande krämer och salvor, hudrengöring, tekniker för applicering av vårdprodukter, råd om badning, användning av aktuella våtomslag, undvikande av utlösande faktorer, alternativ till klådcirkeln och rekommendationer till daglig omvårdnad i hemmet. Individuella skräddarsydda konsultationer med sjuksköterskan hade en betydande fördel för föräldrarna. Föräldrarna fick bättre självförtroende att behandla atopisk dermatit, samtalen var till ett stort stöd för deltagarna och följa rekommendationerna
4.4 Humor intervention
Enligt både Kim m.fl. (2018) och Sim (2015) är humor en omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit, som hålls en gång i veckan i fyra till sex veckor. Enligt Kim m.fl. (2018) består denna åtgärd av fyra sessioner som är indelat i tre steg: introduktion, förbättring och stabilisering, dessa hålls som instruktioner och aktiviteter. Medan Sim (2015) beskriver åtgärden i tre olika faser; Förbättring av humor, humor interventionen och utvärdering av interventionen. Enligt både Kim m.fl. (2018) och Sim (2015) innehåller interventionen inslag av skämtlynne, humorlekar, musik med inslag av humor och skämt kortlekar. Som sjuksköterska finns möjlighet att kontakta humor- och skratt terapeuter som håller i sessionerna. Humor som omvårdnadsåtgärd har en positiv inverkan på barn med atopisk dermatit genom reducerad klåda, minskad depression och stress. Humor genererar till skratt vilket ökar immunförsvaret.
16 5. Diskussion
Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid atopisk dermatit. I studiens resultat framkom olika omvårdnadsåtgärder, varav det största resultatet var information, rådgivning och undervisning på olika sätt till föräldrar med atopisk dermatit drabbade barn.
Åtgärderna har sammanfattats under fyra rubriker. I de vetenskapliga studierna belystes även evidens kring omvårdnadsåtgärderna. Diskussion kan föras kring omvårdnadsåtgärderna och att de är riktade gentemot föräldrar till barn med atopisk dermatit, omvårdnadsåtgärder kan även implementeras till vuxna med atopisk dermatit.
5.1 Resultatdiskussion
I litteraturstudiens resultat framträder det att information och utbildning av atopisk dermatit har en viktig roll av behandlingen, sjuksköterskor informerar och utbildar föräldrar till barn med atopisk dermatit. Sjuksköterskan instruerar mängd kräm och salva, generell hudvård vid atopisk dermatit, nutrition, hantering av sömnsvårigheter, utlösande faktorer, alternativ till klådcirkeln, rådgivning vid bad och våtomslag. Att kombinera information och undervisning från ett vårdteam med egenvård har visat en signifikant förbättring vid behandling av atopisk dermatit.
Enligt El Hachem m.fl. (2020) och Wollenberg m.fl. (2018) finns ett tydligt behov av förståelsen hos sjukvårdspersonal och patienter. Att kontinuerligt utbilda och vägleda patienter och dess familj är viktigt för hantering av sjukdomen. Vid fullgod information om atopisk dermatit och dess behandling till föräldrar blir motivationen högre för att uppnå ett positivt långsiktigt resultat. Bättre följsamhet till behandling uppnås genom information och utbildning till patienter och sjukvårdspersonal. Enligt Anderson (2005) är kontinuerligt eksem skola en bra omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit för att motivera personer att fullfölja ordinationer, att instruera och demonstrera smörjteknik och rätt mäng kräm och salva. Moore m.fl. (2006) menar att det mest effektiva sättet att hantera atopisk dermatit är bringa mer tid för utbildning och demonstration av behandlingar. Svårighetsgraden av atopisk dermatit hos barn minskar när sjuksköterskor leder rådgivningen. Författarna reflekterar till att information och utbildning är en viktig komponent som omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit utöver behandlingar.
Kontinuerlig användning av olika professioner, uppföljning och utvärdering av behandlingen förbättrar resultatet.
Olika utbildningsinsatser enligt litteraturstudiens resultat visar att gruppinterventionerna och den individuella interventionen gav signifikant förbättring av livskvalité, kunskap hos föräldrar och förståelse av atopisk dermatit. Nicol och Ersser (2010) menar att utbildningen bör individualiseras och inkludera undervisning om kroniska och återfallande karaktär vid atopisk dermatit, fördelar och risker med utbildning och realistiska förväntningar. Utbildningsinsatser kan användas som ett kliniskt komplement på alla nivåer av terapi för patienter med atopisk dermatit för att förbättra terapins effektivitet. Dessa olika utbildningsinsatser kan implementeras på såväl vuxna patienter som föräldrar/vårdgivare till barn med atopisk dermatit.
Författarna reflekterar att olika sorters utbildningsprogram kan användas på såväl barn som vuxna med atopisk dermatit. Att gruppinterventioner anses vara bättre då erfarenheter och tidigare kunskap om atopisk dermatit förmedlas och olika sorters behandlingar diskuteras mellan deltagarna gentemot en individuell intervention.
I litteraturstudiens resultat framkom det att ett skolbaserade atopi program hade en signifikant förbättring på livskvaliteten. Enligt Oak och Lee (2012) menar de att utvecklingen av omvårdnadsåtgärder och utbildningsprogram i skolmiljö är viktigt och att programmet skall innehålla olika faktorer som påverkar atopisk dermatit i egenskap av; kön, svårighetsgrad,
17 föräldrars utbildning, nutrition, stress, självförståelse och handtvätt. De menar att förebyggande arbete av atopisk dermatit är grundstenen i behandlingen av sjukdomen därav enbart information inte är tillräcklig utan det krävs instruktion och utbildning av olika behandlingar.
Författarna reflekterar att utbildningsprogram bör implementeras som en aktuell åtgärd i skolor redan i tidig ålder, för att kunna förbättra barnens förståelse om sjukdomen och med detta underlätta för föräldrarna vid behandlingstillfället i hemmet.
I litteraturstudiens resultat hade en online utbildning både positiv och negativ påverkan på atopisk dermatit. Utbildning med frågeformulär och en checklista gav förbättring på livskvaliteten, förståelsen och föräldrarnas själva hantering av barnens behandling, medan utbildning och meddelandefunktion hade desto mindre påverkan av förståelsen av atopisk dermatit. Enligt Schopf och Flytkjær (2011) är online utbildning och diskussionsforum ett alternativ till utbildning för vårdpersonal vilket inte kräver att deltagarna är fysiskt närvarande på viss tid och plats. Sjuksköterskorna ansåg att delar av utbildningen var användbar till patienterna och att webbaserade utbildning var hållbar över tid. Användning av online utbildning reducerar kostnader i vårdverksamheter, genom att boendekostnader och resor minskar samt tidsbesparing. Författarna reflekterar över att online utbildningar borde riktas till vårdpersonal i stället för patienter. Fysisk kontakt kan stärka patienter och personalens samarbete vid behandling av atopisk dermatit. Yoo m.fl., (2018) styrker reflektionen att kombinering av fysiska möten mellan patient och vårdpersonal och egenvård i hemmet ger förbättring vid atopisk dermatit.
Enligt litteraturstudiens resultat uppnådde interventionerna en bättring av livskvaliteten, kunskap hos föräldrarna och förståelse av atopisk dermatit. Enligt El Hachem, m.fl. (2020) beskriver de att klådan är det vanligaste och mest besvärande symtomet av atopisk dermatit, som orsakar smärta och sömnstörningar. Bakteriella superinfektioner är förekommande komplikationer på grund av den bristande hudbarriären som uppkommer av klåda.
Sömnsvårigheter, försämrad hud, daglig aktivitet, sociala relationer och livskvaliteten kan få en negativ påverkan av klådan vid atopisk dermatit.
5.2 Metoddiskussion
Denna litteraturstudie har utgått ifrån Polit och Beck (2017) nio steg för att säkerställa en tydlig struktur. För att besvara syftet och frågeställningen med artiklar innehållande olika omvårdnadsåtgärder användes både databaserna Cinahl och Pubmed. Användningen av olika databaser anses vara en styrka i litteraturstudien.
Litteraturstudiens resultat bygger på tio vetenskapliga studier. De databaser som valdes ansågs vara lämpliga för denna studies omvårdnadsforskning som syftade på att beskriva omvårdnadsåtgärder vid atopisk dermatit. Utifrån studiens syfte arbetades sökorden fram, med hjälp av Cinahl Headings, subject headings och MeSH- termer kunde sökningen specificeras. I databaserna gjordes även fritextsökningar för att få en bredare sökning och fokus på omvårdnad.
Sökorden som valdes var; “Atopic dermatitis”, “nursing interventions”, “therapy, or treatment or intervention”, Nurs* och ”Skin care”. De kombinationer av sökningar som utfördes användes med hjälp av boolesk operatorn AND för att få en specifik litteratursökning.
I databasen PubMed användes den booleska operatoren OR tillsammans med ”Atopic dermatits” [MeSH] AND ”Nursing intervention” Title/Abstract OR ”Nursing care”
Title/Abstract OR ”Nursing” Title/Abstract. I Cinahl användes booleska operatoren OR tillsammans med ”Deramtitis Atopic” [MH] i kombination med ”Nursing care” [MH] OR
”Nursing role” [MH] OR ”Nursing interventions” [MH] detta resulterade i artiklarna som ej
18 stämde överens med syftet så dessa sökningar exkluderas. Författarna gjorde även sökningar i Psykinfo och Swemed+ med relevanta sökord men det resulterade i dubbletter av artiklar som författarna hittade i Cinahl och PubMed, så dessa databaser uteslöts. Författarna i denna litteraturstudie har även gjort manuella sökningar och fann två relevanta artiklar för valt område. Denna sökstrategi kan vara en lämplig metod att använda för att hitta artiklar förutom sökning i databaser (Forsberg & Wengström, 2016). Två artiklar i resultatet är pilotstudier och valdes på grund av stort antal deltagare.
I början av litteraturstudien var första syftet att kartlägga omvårdnadsåtgärder och dess evidens, efter diskussion med varandra ansågs arbetet bli för stort och tidskrävande. Därefter ändrades syftet till att beskriva omvårdnadsåtgärder vid atopisk dermatit och en frågeställning om dess evidens.
Tidsbegränsningen i litteraturstudien var från början mellan 2015–2021, men fick utökas till 2009–2021 för att inte nog med material kunde samlas under perioden. Det finns en brist av aktuell forskning om hur omvårdnadsåtgärder utförs av sjuksköterskan inom valt område.
Författarna fann artiklar inom det valda området men dessa var review artiklar. Val av inklusionskriterier och exklusionskriterier gjordes för att specificera ämnet som undersöktes.
Peer-reviewed innebär att artiklarna är godkända av forskare inom samma ämnesområde, vilket innebär att litteraturstudiens resultat styrks. Samtliga artiklar var skrivna på engelska vilket ansågs vara en svaghet i litteraturstudien, därav risk finns för feltolkning eftersom författarna ej har engelska som modersmål. Elektroniskt engelskt-svenskt lexikon har använts för undvikande av misstolkning. Individuell handledning och grupphandledning har tillämpats genom hela litteraturforskningens process vilket ökar validiteten i arbetet. Studier som använder sig av både kvantitativ och kvalitativ design ger ett bredare relevant område vilket ökar validiteten i litteraturstudien (Polit & Beck, 2017). Litteraturstudiens resultat innefattar artiklar av kvantitativ design, kvalitativ design och mixad metod. Med hjälp av granskningsmallar som användes i litteraturstudien strävade författarna att garantera vetenskaplig kvalité. I de valda artiklarna säkerställdes en genomgång av korrekt etisk granskning, vilket ökade tillförlitligheten i litteraturstudien. För att öka reliabiliteten i studien genomgicks artiklarna enskilt och sedan tillsammans. Utifrån de sökkriterier som användes framkom det artiklar främst från Sydkorea.
5.3 Slutsats
Studiens resultat påvisade att tydlig information, vägledning och undervisning av sjuksköterskan är en betydelsefull omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit. Åtgärderna ansågs förbättra behandlingarna och självförtroendet hos föräldrar till barn med atopisk dermatit.
Grupp interventionerna hade förbättrad förståelse av sjukdomen genom att deltagarna kunde dela erfarenheter och information om atopisk dermatit. Slutsatsen är att det finns olika information- och utbildningsformer som omvårdnadsåtgärd för atopisk dermatit och flertalet av åtgärderna fungerar.
5.4 Klinisk betydelse
Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse och betydelse av kombination vid
omvårdnadsåtgärder och behandlingsförslag av atopisk dermatit. Resultatet i litteraturstudien lyfter flertal omvårdnadsåtgärder och hur det förstärker föräldrar till barn med atopisk dermatit och patientens motivation till kontinuerlig behandling. Vid möjligheten att hantera sjukdomen atopisk dermatit finns behov av mer utbildning hos sjuksköterskor och patienter, dessutom finns det ett behov av uppföljning av omvårdnadsåtgärder.
19 5.5 Förslag till fortsatt forskning
I föreliggande arbete syns en tydlig indikation att det behövs mer forskning inom området av omvårdnadsåtgärder av atopisk dermatit.
Det finns idag forskning om olika behandlingsåtgärder globalt som ej är relevanta i andra delar av världen. I Asien är alternativa behandlingsformer klassade som omvårdnadsåtgärder medan i andra länder anses detta vara hälsobehandlingar. Traditionell kinesisk medicin är en behandlingsåtgärd som kräver mer evidensbaserad forskning för att kunna ange detta som en omvårdnadsåtgärd i västvärlden. Förslag till vidare forskning är att göra en kartläggning av omvårdnadsåtgärder och dess evidens globalt.
Att som sjuksköterska möta personer med atopisk dermatit under sin karriär är högst sannolikt.
Förslag till vidare forskning är att undersöka huruvida grundutbildade sjuksköterskor har kunskap inom atopisk dermatit och omvårdnadsåtgärder.
20 6. Referenser
De referenser som är markerade med (*) används i litteraturstudiens resultat.
Anderson M. L. (2005). Atopic dermatitis--more than a simple skin disorder. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 17(7), 249–255.
https://doi.org/10.1111/j.1745-7599.2005.0042.x
Ariëns, L., van Nimwegen, K., Shams, M., de Bruin, D. T., van der Schaft, J., van Os-
Medendorp, H., & De Bruin-Weller, M. (2019). Economic Burden of Adult Patients with Moderate to Severe Atopic Dermatitis Indicated for Systemic Treatment. Acta dermato-venereologica, 99(9), 762–768. https://doi.org/10.2340/00015555-3212 Astma och allergiförbundet. (2019) Atopiskt eksem – Sveriges gömda och glömda folksjukdom.
https://f803f2a3-2026-43d1-88f3-
cc920fb7bf04.filesusr.com/ugd/a3b825_f76becebc401494eb9a775ee9a69ff8f.pdf
*Bergmo, T. S., Wangberg, S. C., Schopf, T. R., & Solvoll, T. (2009). Web-based
consultations for parents of children with atopic dermatitis: results of a randomized controlled trial. Acta paediatrica (Oslo, Norway : 1992), 98(2), 316–320.
https://doi.org/10.1111/j.1651-2227.2008.01033.x
Berke, R., Singh, A., & Guralnick, M. (2012). Atopic dermatitis: an overview. American family physician, 86(1), 35–42.
Boblin-Cummings, S., Baumann, A., & Deber, R. (1999). Critical elements in the process of decision making: a nursing perspective. Canadian journal of nursing
leadership, 12(1), 6–13. https://doi.org/10.12927/cjnl.1999.19066
Bonyadi, M. R., Hassanzadeh, D., Seyfizadeh, N., & Borzoueisileh, S. (2017). Assessment of allergen-specific IgE by immunoblotting method in atopic dermatitis. European annals of allergy and clinical immunology, 49(5), 213–219.
https://doi.org/10.23822/EurAnnACI.1764-1489.06
* Brown, J., Weitz, N. W., Liang, A., Stockwell, M. S., & Friedman, S. (2018). Does an Eczema Action Plan Improve Atopic Dermatitis? A Single-Site Randomized Controlled Trial. Clinical pediatrics, 57(14), 1624–1629.
https://doi.org/10.1177/0009922818795906
Chernyshov P. V. (2012). Gender differences in health-related and family quality of life in young children with atopic dermatitis. International journal of
dermatology, 51(3), 290–294. https://doi.org/10.1111/j.1365-4632.2011.04997.x CODEX. (2021, 4 januari). Regler och riktlinjer för forskning.
https://codex.uu.se/
Correale, C. E., Walker, C., Murphy, L., & Craig, T. J. (1999). Atopic dermatitis: a review of diagnosis and treatment. American family physician, 60(4), 1191–1210.
21 Courtenay, M., & Carey, N. (2007). A review of the impact and effectiveness of nurse-led care
in dermatology. Journal of clinical nursing, 16(1), 122–128.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2006.01702.x
Czarnowicki, T., He, H., Krueger, J. G., & Guttman-Yassky, E. (2019). Atopic dermatitis endotypes and implications for targeted therapeutics. The Journal of allergy and clinical immunology, 143(1), 1–11. https://doi.org/10.1016/j.jaci.2018.10.032
De Benedetto, A., Agnihothri, R., McGirt, L. Y., Bankova, L. G., & Beck, L. A. (2009). Atopic dermatitis: a disease caused by innate immune defects? The Journal of
investigative dermatology, 129(1), 14–30. https://doi.org/10.1038/jid.2008.259 Drucker, A. M., Wang, A. R., Li, W. Q., Sevetson, E., Block, J. K., & Qureshi, A. A. (2017).
The Burden of Atopic Dermatitis: Summary of a Report for the National Eczema Association. The Journal of investigative dermatology, 137(1), 26–30.
https://doi.org/10.1016/j.jid.2016.07.012
El Hachem, M., Di Mauro, G., Rotunno, R., Giancristoforo, S., De Ranieri, C., Carlevaris, C.
M., Verga, M. C., & Dello Iacono, I. (2020). Pruritus in pediatric patients with atopic dermatitis: a multidisciplinary approach - summary document from an Italian expert group. Italian journal of pediatrics, 46(1), 11. https://doi.org/10.1186/s13052-020- 0777-9
Flavell, T. (2015). An overview of eczema management for community nurses. Journal of Community Nursing, 29(5).
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Frazier, W., & Bhardwaj, N. (2020). Atopic Dermatitis: Diagnosis and Treatment. American family physician, 101(10), 590–598.
*Futamura, M., Masuko, I., Hayashi, K., Ohya, Y., & Ito, K. (2013). Effects of a short-term parental education program on childhood atopic dermatitis: a randomized controlled trial. Pediatric dermatology, 30(4), 438–443. https://doi.org/10.1111/pde.12105 Hanifin J. M. (2002). Atopiform dermatitis: do we need another confusing name for atopic
dermatitis? The British journal of dermatology, 147(3), 430–432.
https://doi.org/10.1046/j.1365-2133.2002.05011.x
Hebert, A. A., Rippke, F., Weber, T. M., & Nicol, N. H. (2020). Efficacy of
Nonprescription Moisturizers for Atopic Dermatitis: An Updated Review of Clinical Evidence. American journal of clinical dermatology, 21(5), 641–655.
https://doi.org/10.1007/s40257-020-00529-9
Hendersson, V. (1997). Basic Principles of nursing Care. Waldorf, MD: American Nursing Publishing.
22 Hong, J., Buddenkotte, J., Berger, T. G., & Steinhoff, M. (2011). Management of itch in atopic
dermatitis. Seminars in cutaneous medicine and surgery, 30(2), 71–86.
https://doi.org/10.1016/j.sder.2011.05.002
Hughes, E & Van Onslen, J (2001). Dermatology nursing – a practical guide. Harcourt Publishers Limited: London.
Karlsson. E-K. (2017). Informationssökning. M. Henricsson (Red). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., ss. 81–100).
Studentlitteratur.
*Kim, S., Kim, S.-J., Dukyoo, J., & Oh, H. (2018). The Effects of a Humor Intervention on the Physiological, Physical, and Psychological Responses of School-aged Children With Atopic Dermatitis in South Korea: A Pilot Study. Journal of Pediatric Nursing, 39, e21–e29. https://doi.org/10.1016/j.pedn.2018.01.001
Kwak, Y., & Kim, Y. (2017). Health-related Quality of Life and Mental Health of Adults With Atopic Dermatitis. Archives of psychiatric nursing, 31(5), 516–521.
https://doi.org/10.1016/j.apnu.2017.06.001
LeBovidge, J. S., Elverson, W., Timmons, K. G., Hawryluk, E. B., Rea, C., Lee, M., &
Schneider, L. C. (2016). Multidisciplinary interventions in the management of atopic dermatitis. The Journal of allergy and clinical immunology, 138(2), 325–334.
https://doi.org/10.1016/j.jaci.2016.04.003
Levy, R. M., Gelfand, J. M., & Yan, A. C. (2003). The epidemiology of atopic
dermatitis. Clinics in dermatology, 21(2), 109–115. https://doi.org/10.1016/s0738- 081x(02)00360-7
Lewis-Jones S. (2006). Quality of life and childhood atopic dermatitis: the misery of living with childhood eczema. International journal of clinical practice, 60(8), 984–992.
https://doi.org/10.1111/j.1742-1241.2006.01047.x
Moore, E., Williams, A., Manias, E., & Varigos, G. (2006). Nurse-led clinics reduce severity of childhood atopic eczema: a review of the literature. The British journal of dermatology, 155(6), 1242–1248. https://doi.org/10.1111/j.1365-2133.2006.07534.x Nicol, N. H., & Ersser, S. J. (2010). The role of the nurse educator in managing atopic
dermatitis. Immunology and allergy clinics of North America, 30(3), 369–383.
https://doi.org/10.1016/j.iac.2010.06.007
Nutten S. (2015). Atopic dermatitis: global epidemiology and risk factors. Annals of nutrition
& metabolism, 66 Suppl 1, 8–16. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1159/000370220 Oak, J. W., & Lee, H. S. (2012). Prevalence rate and factors associated with atopic dermatitis
among Korean middle school students. Journal of Korean Academy of Nursing, 42(7), 992–1000. https://doi.org/10.4040/jkan.2012.42.7.992
23 Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
*Pustišek, N., Šitum, M., Vurnek Živković, M., Ljubojević Hadžavdić, S., Vurnek, M., &
Niseteo, T. (2016). The significance of structured parental educational intervention on childhood atopic dermatitis: a randomized controlled trial. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology : JEADV, 30(5), 806–812.
https://doi.org/10.1111/jdv.13519
Retzler, J., Smith, A., Reaney, M., Rout, R., & Hudson, R. (2019). Process utilities for topical treatment in atopic dermatitis. Quality of life research : an international journal of quality of life aspects of treatment, care and rehabilitation, 28(9), 2373–2381.
https://doi.org/10.1007/s11136-019-02174-0
Ring, J., Alomar, A., Bieber, T., Deleuran, M., Fink-Wagner, A., Gelmetti, C., Gieler, U., Lipozencic, J., Luger, T., Oranje, A. P., Schäfer, T., Schwennesen, T., Seidenari, S., Simon, D., Ständer, S., Stingl, G., Szalai, S., Szepietowski, J. C., Taïeb, A., Werfel, T., … Global Allergy and Asthma European Network (GA2LEN) (2012). Guidelines for treatment of atopic eczema (atopic dermatitis) part I. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology:JEADV, 26(8), 1045–1060.
https://doi.org/10.1111/j.1468-3083.2012.04635.x
*Rolinck-Werninghaus, C., Trentmann, M., Reich, A., Lehmann, C., & Staab, D. (2015).
Improved management of childhood atopic dermatitis after individually tailored nurse consultations: A pilot study. Pediatric allergy and immunology : official publication of the European Society of Pediatric Allergy and Immunology, 26(8), 805–810.
https://doi.org/10.1111/pai.12338
Roger, M., Fullard, N., Costello, L., Bradbury, S., Markiewicz, E., O'Reilly, S., Darling, N., Ritchie, P., Määttä, A., Karakesisoglou, I., Nelson, G., von Zglinicki, T., Dicolandrea, T., Isfort, R., Bascom, C., & Przyborski, S. (2019). Bioengineering the microanatomy of human skin. Journal of anatomy, 234(4),438–455.
https://doi.org/10.1111/joa.12942
*Ryu, H., & Lee, Y. (2015). The Effects of a School-Based Atopy Care Program for School- Aged Children. Western journal of nursing research, 37(8), 1014–1032.
https://doi.org/10.1177/0193945914539737
Schneider, L., Tilles, S., Lio, P., Boguniewicz, M., Beck, L., LeBovidge, J., Novak, N., Bernstein, D., Blessing-Moore, J., Khan, D., Lang, D., Nicklas, R., Oppenheimer, J., Portnoy, J., Randolph, C., Schuller, D., Spector, S., Tilles, S., & Wallace, D. (2013).
Atopic dermatitis: a practice parameter update 2012. The Journal of allergy and clinical immunology, 131(2), 295–9.e27.
https://doi.org/10.1016/j.jaci.2012.12.672
Schopf, T., Flytkjær, V. (2011). Doctors and nurses benefit from interprofessional online education in dermatology. BMC Med Educ 11, 84.
https://doi.org/10.1186/1472-6920-11-84
24
*Sim I. O. (2015). Humor intervention program for children with chronic diseases. Applied nursing research : ANR, 28(4), 404–412. https://doi.org/10.1016/j.apnr.2015.09.001
Simpson, E. L., Bieber, T., Eckert, L., Wu, R., Ardeleanu, M., Graham, N. M., Pirozzi, G., &
Mastey, V. (2016). Patient burden of moderate to severe atopic dermatitis (AD):
Insights from a phase 2b clinical trial of dupilumab in adults. Journal of the American Academy of Dermatology, 74(3), 491–498. https://doi.org/10.1016/j.jaad.2015.10.043 Socialstyrelsen. (2020, 6 mars) Riskområden. Egenvård
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-
vardskador/riskomraden/egenvard/?fbclid=IwAR0CCWS96-
1GlBdBNBpwBkUBW6TyX0YArDLErL_RFyACRmaPh7r38iizWTQ Socialstyrelsen. (2009) Folkhälsorapport. Allergiska sjukdomar ss 391–396
http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/Folkhalsorapport-2009.pdf
*Son, H. K., & Lim, J. (2014). The effect of a Web-based education programme (WBEP) on disease severity, quality of life and mothers' self-efficacy in children with atopic dermatitis. Journal of advanced nursing, 70(10), 2326–2338.
https://doi.org/10.1111/jan.12389
Svedman, C., Svensson, Å. (2016) Atopisk dermatit: utredning och behandling.
https://www.naaf.no/globalassets/x-gamle-bilder/documents/1.-allergi-i-praksis/1--- 2016/aip_1_2016_svedman_svensson_atopisk_dermatit.pdf
Tracy, A., Bhatti, S., & Eichenfield, L. F. (2020). Update on pediatric atopic dermatitis. Cutis, 106(3), 143–146. https://doi.org/10.12788/cutis.0077 Vestergaard, C., & Deleuran, M. (2014). Advances in the diagnosis and therapeutic
management of atopic dermatitis. Drugs, 74(7), 757–769.
https://doi.org/10.1007/s40265-014-0219-3
Willman, A. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk praktik.
Studentlitteratur.
Williams H. C. (1996). Diagnostic criteria for atopic dermatitis. Lancet (London, England), 348(9038), 1391–1392.
https://doi.org/10.1016/S0140-6736(05)65466-9
Wollenberg, A., Barbarot, S., Bieber, T., Christen-Zaech, S., Deleuran, M., Fink-Wagner, A., Gieler, U., Girolomoni, G., Lau, S., Muraro, A., Czarnecka-Operacz, M., Schäfer, T., Schmid-Grendelmeier, P., Simon, D., Szalai, Z., Szepietowski, J. C., Taïeb, A., Torrelo, A., Werfel, T., Ring, J., … European Dermatology Forum (EDF), the European Academy of Dermatology and Venereology (EADV), the European Academy of Allergy and Clinical Immunology (EAACI), the European Task Force on Atopic Dermatitis (ETFAD), European Federation of Allergy and Airways Diseases Patients’ Associations (EFA), the European Society for Dermatology and Psychiatry
25 (ESDaP), the European Society of Pediatric Dermatology (ESPD), Global Allergy and Asthma European Network (GA2LEN) and the European Union of Medical Specialists (UEMS) (2018). Consensus-based European guidelines for treatment of atopic eczema (atopic dermatitis) in adults and children: part I. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology : JEADV, 32(5), 657–682.
https://doi.org/10.1111/jdv.14891
Wong, R., Geyer, S., Weninger, W., Guimberteau, J. C., & Wong, J. K. (2016). The dynamic anatomy and patterning of skin. Experimental dermatology, 25(2), 92–98.
https://doi.org/10.1111/exd.12832
*Yoo, J. B., De Gagne, J. C., Jeong, S. S., & Jeong, C. W. (2018). Effects of a Hybrid Education Programme for Korean Mothers of Children with Atopic Dermatitis. Acta dermato- venereologica, 98(3), 329–334. https://doi.org/10.2340/00015555-2862
26
Bilaga 1-Artikelmatris Författare,
årtal och land
Syfte Metod Huvudresultat
Bergmo, m.fl.
(2009) Norge
Syftet med denna studie var att undersöka ett web baserat rådgivnings program för
föräldrar till barn med atopisk dermatit
Kvantitativ metod Urval: Slumpmässigt Datainsamling:
Mätinstrument, fotografier och frågeformulär Antal: 98 Bortfall: 0 Dataanalys:
Kolmogorov- Smirnov test
Webbaserade rådgivningsprogra mmet innehåller information, instruktioner vid atopisk dermatit.
Brown, m.fl.
(2018) USA
Att undersöka effekterna av EAP på föräldrar till barn med atopisk
dermatit och deras kunskap om behandling.
Mixad metod Randomiserad kontrollerad studie.
Urval: Randomiserat urval
Datainsamling: 5 poäng-skala, frågeformulär, telefonkontakt, Antal: 243 Bortfall: 129
Dataanalys: χ2 tests, t-test. 5-point Likert- type scale.
EAP är en plan som används för information och instruktion av åtgärder till patienter med atopisk dermatit och
sjukvårdspersonal.
Futamura, m.fl.
(2013) Japan
Syftet med denna studie var att utvärdera
långsiktiga effekter av ett kortvarigt föräldrar
utbildningsprogram
Kvantitativ metod Randomiserad kontrollerad studie Urval: Slumpmässigt urval
Datainsamling:
Mätinstrument, fotografier, frågeformulär Antal: 59 Bortfall: 3
Dataanalys: Intention to treat, t-test, Mann Whitney rank sum test.
PEP programmet innehåller muntlig information, instruktioner, behandlingar och praktiska sessioner för föräldrar till barn med atopisk dermatit.
27 Kim, m.fl.
(2018) Sydkorea
Syftet var att bedöma effekten av humorinterventioner på barn med atopisk dermatit.
Kvantitativ metod Kvasi-experimentell, Pilotstudie.
Urval: Strategiskt urval
Datainsamling:
salivprov,
frågeformulär, poängs skala,
Antal: 52 Bortfall: 7 Dataanalys: chi- kvadrat- test, Fishers extract-test och t-test.
Humorintervention en innehåller instruktioner och aktiviteter som hålls en gång i veckan för barn med atopisk dermatit.
Pustišek, m.fl.
(2016) Kroatien
Syftet med denna studie var att
utvärdera effekterna av ett korttids strukturerat
utbildningsprogram för föräldrar till barn med atopisk dermatit
Kvantitativ metod Randomiserad kontrollerad studie Urval: Slumpmässigt urval
Datainsamling:
Frågeformulär, mätinstrument, dagbok, Antal: 134 Bortfall: 6
Dataanalys: t-test, chi- squared test.
Leven test.
Utbildningsprogra mmet innehåller information, instruktioner och skriftligt material om atopisk dermatit.
Rolinck- Werninghaus, m.fl.
(2015) Tyskland
Syftet med denna studie var att utvärdera
användningen av Therapeutic patient education program hos patienter med atopisk dermatit
Pilotstudie Kvalitativ studie Urval: Strategiskt urval
Datainsamling:
Intervjuer, frågeformulär, mätinstrument Antal: 1628 Bortfall: 7,9%
Dataanalys: t-test
TPE program innehåller en skräddarsydd rådgivning med en sjuksköterska.
Rådgivningen innehåller information om hudvård, våtomslag, applicering av kräm och salvor.
Ryu, H., & Lee, Y.
(2015) Sydkorea
Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av ett atopi
vårdprogram på barn med atopisk dermatit
Mixad metod
Urval: Slumpmässigt urval
Datainsamling: Enkät, intervjuer, dagbok och mätinstrument.
Atopi
vårdprogrammet (SACP) innehåller information och instruktioner om atopisk dermatit till barn i skolan och deras föräldrar.
28 Antal: 121 barn med
vårdnadshavare Bortfall: 23
Dataanalys: SAS-test, PK-test,t-test
Sim I. O.
(2015) Sydkorea
Syftet med denna studie vart att implementera humorprogram till barn med kroniska sjukdomar
Mixad metod
Urval: Slumpmässigt urval
Datainsamling:
Mätinstrument, Enkät, Intervjuer, salivprov, Antal: 33
Bortfall: Redovisas ej Dataanalys: X2 test, t- test
Interventionen innehåller aktiviteter och instruktioner som hålls en gång i veckan för barn med atopisk dermatit.
Son,
H.K. & Lim, J.
(2014) Sydkorea
Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av ett web baserat utbildningsprogram i tidig barndom för barn med atopisk dermatit
Kvantitativ metod Kvasi experimentell studie
Urval: Strategiskt urval
Datainsamling:
Frågeformulär och Mätinstrument Antal: 43 barn med vårdnadshavare Bortfall: 3 Dataanalys: chi- square test, t-test.
Webbaserade utbildningsprogra m (WBEP) innehåller information om förståelse,
utlösande faktorer, nutrition och hudvård vid atopisk dermatit.
Yoo, m.fl.
(2018) Sydkorea
Syftet med denna studie var att utveckla ett hybrid Atopisk dermatit utbildningsprogram och utvärdera dess effekter.
Kvalitativ metod Kvasi experimentell studie
Urval: Strukturerat urval
Datainsamling:
Intervjuer, vårddagböcker,
fotografier och online.
Antal: 23 Bortfall: 3 Dataanalys: t-test
Utbildningsprogra mmet innehåller information, inlärningsmetoder och instruktioner om hudvård vid atopisk dermatit.
