En explorativ fallstudie med fokus på turtagning mellan föräldrar och unga spädbarn: Utvärdering av PEPP-modellens kartläggningsmetoder LENA och videoanalys

(1)

Institutionen för neurovetenskap – enheten för logopedi

Examensarbete i logopedi – 30 hp VT/HT 2020

Nr 188 Handledare:

Ulrika Löfkvist med. dr, leg. logoped

En explorativ fallstudie med fokus på turtagning mellan föräldrar och unga spädbarn

Utvärdering av PEPP-modellens kartläggningsmetoder LENA och videoanalys

Rebecka Dietmann & Tilde Peltoniemi

(2)

(3)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. BAKGRUND ... 4

1.1. TIDIG SPRÅKUTVECKLING ... 4

1.2. TIDIGA INTERAKTIONER ... 4

1.3. TURTAGNING ... 5

1.4. LANGUAGE ENVIRONMENT ANALYSIS (LENA) ... 6

1.4.1. Utvärdering av LENA ... 7

1.5. FÖRÄLDRAINTERVENTION OCH P^REVENTIONE^DUCATIONPROGRAM FOR P^ARENTS(PEPP) ... 8

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8

3. METOD ... 9

3.1. PROCEDUR ... 9

3.1.1. Pre-pilot ... 9

3.1.2. Rekrytering ... 9

3.1.3. Datainsamling ... 10

3.1.4. Databearbetning och analys ... 11

3.1.5. Etiska överväganden ... 13

4. RESULTAT ... 13

4.1. DELTAGARE ... 13

4.2. DELTAGARE 1–1:29 MÅNADER ... 13

4.2.1. Strukturerad leksituation ... 13

4.2.2. Heldagsinspelning ... 14

4.4. D^ELTAGARE3–0:26^MÅNADER ... 16

4.6. SAMMANFATTANDE RESULTAT ... 20

5. DISKUSSION ... 21

5.1. RESULTATDISKUSSION ... 21

5.2. METODUTVECKLING AV PEPP ... 23

5.3. METODDISKUSSION ... 24

5.4. SLUTSATS ... 24

6. REFERENSER ... 25

7. BILAGOR ... 29

(4)

Begrepp och förkortningar:

DLP – Digital Language Processor

LENA – Language ENvironment Analysis

Turtagningar – ett barnyttrande som följs av ett vuxenyttrande (eller vice versa), senast inom loppet av fem sekunder.

Parallelltal – Två personer talar samtidigt

Språkmiljö – Barnets kommunikativa omgivning

(5)

SAMMANFATTNING

Barn lär sig språket i interaktion med sin omgivning. Föräldrainterventionen Prevention Education Program for Parents (PEPP) utvecklas inom forskningsprojektet Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. I PEPP handleds föräldrar till barn i åldrarna 0–12 månader med nyligen upptäckt hörselnedsättning kring samspel och kommunikation.

Handledningen baseras på barnets språkmiljö som mäts med kartläggningsmetoderna Language ENvironment Analysis (LENA) och videoanalys. LENA är ett talprocessande teknologiskt verktyg som beskriver barnets språkmiljö genom automatisk analys.

Videoanalysen sker manuellt av bedömare utifrån korta videoinspelningar av samspel mellan barn och förälder. Föreliggande studie syftade till att utvärdera dessa

kartläggningsmetoders pålitlighet i mätning av verbala turtagningar. Vidare syftade studien till att undersöka eventuella mönster mellan antal verbala turtagningar i hemmiljö och strukturerad miljö. Fyra familjer med barn i åldrarna 0:26–7:3 månader deltog. Barn och förälder samspelade under en strukturerad leksituation som

analyserades med LENA och videoanalys. Varje familj gjorde även en heldagsinspelning med LENA i hemmiljö. Antal verbala turtagningar i den strukturerade leksituationen analyserades av två bedömare med videoanalys.

Interbedömarreliabilitet räknades ut och en kvalitativ bedömning genomfördes på intervall med interbedömarreliabilitet <80 %. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA beräknades gällande den strukturerade leksituationen. Vidare jämfördes antal turtagningar mätt med LENA i hemmiljö och strukturerad miljö. Resultatet visade på en hög interbedömarreliabilitet i videoanalysen och i den kvalitativa bedömningen identifierades försvårande aspekter. Samstämmigheten mellan videoanalysen och LENA var måttlig. Antalet turtagningar var genomgående högre i den strukturerade

leksituationen jämfört med hemmiljö. Studien tyder på att videoanalysen är en pålitlig metod. Dock identifierades försvårande aspekter som bör åtgärdas för att öka

mätningens tillförlitlighet. Studien bekräftar tidigare forskning som visat på

begränsningar gällande LENA:s mätning av turtagningar hos unga spädbarn. Resultatet tyder på att det sker fler turtagningar i strukturerad miljö än i hemmiljö. För att

säkerställa studiens resultat krävs fortsatta studier.

Nyckelord: Prevention Education Program for Parents (PEPP), Language ENvironment Analysis (LENA), videoanalys, föräldraintervention, interaktion, turtagning, spädbarn

(6)

ABSTRACT

Interaction is an important aspect for children’s language development. The intervention model Prevention Education Program for Parents (PEPP) is currently under

development within the research project Ord gör skillnad, Karolinska Institutet. PEPP is an intervention for parents to children aged 0–12 months who’s recently been diagnosed with hearing impairment. In PEPP parents receive guidance based on the child’s

language environment which is mapped through Language ENvironment Analysis (LENA) and video analysis. LENA is a speech processing technological tool that analyzes the child’s language environment. The video analysis is made manually based on short video records of interactions between child and parent. The purpose of this study was to evaluate these mapping methods reliabilities to measure verbal

conversational turns. The study also aimed to investigate if there’s a pattern between the amount of verbal conversational turns in a structured playtime and in the home

environment. Four families with children aged 0:26–7:3 months participated. The child and parent interacted in a structured playtime that was analyzed with LENA and video analysis. Each family also made a LENA recording for an entire day in their home environment. The amount of verbal conversational turns in the structured playtime was analyzed by two assessors through video analysis. Inter-rater reliability was calculated, and a qualitative assessment was made for intervals in which the inter-rater reliability was <80%. The conformity between video analysis and LENA in the structured

playtime was calculated. Further, a comparison was made between the amount of verbal conversational turns measured with LENA in home environment and structured

environment. The inter-rater reliability in this study was high and in the qualitative assessment aggravating factors were identified. The conformity between video analysis and LENA analysis of the structured playtime was moderate. The amount of verbal conversational turns was higher for all participants in the structured environment

compared to the home environment. This study indicates that video analysis is a reliable method. However, the aggravating aspects should be remedied in order to increase the reliability. The results confirm previous findings that demonstrate limitations with LENA’s ability to measure conversational turns in young infants. This study indicates that the number of conversational turns is higher in structured environments. To ensure the results in this study further research should be conducted.

Keywords: Prevention Education Program for Parents (PEPP), Language ENvironment Analysis (LENA), video analysis, parent intervention, interaction, conversational turns, infants

(7)

1. Bakgrund

1.1. Tidig språkutveckling

Barnets tidiga talspråksutveckling delas in i utvecklingsstadier efter ålder (Nettelbladt, 2007; Stark, 1980; Oller, 1980). Åldern när olika steg utvecklas kan variera från barn till barn och uppstår inte exakt samtidigt för alla (Nettelbladt, 2007; Vihman, 1986).

Under barnets första månader är de anatomiska förutsättningarna för vokalisation starkt begränsade (Bjar, 2010). Exempelvis är barnets struphuvud högre placerat än hos en vuxen, tungan är större i förhållande till munhålan och tungans rörlighet är begränsad vilket gör att barnet ännu inte kan producera språkljud (Stark, 1992). Barnets första sätt att kommunicera är skriket (Nettelbladt, 2007; Sjögreen & Lohmander, 2008) och de allra första veckorna i barnets liv utgörs av reflexmässig vokalisering (Stark, 1980). I detta stadie förekommer också icke-viljemässigt producerade ljud såsom gnyenden, suckar och gurglingar. Dessa ljud uppstår ofta i samband med att barnet är fysiskt aktivt och som ett resultat av barnets begränsade kroppskontroll (Vihman, 2014; Sjögreen &

Lohmander, 2008). I slutet av andra månaden börjar barnet med vokaljoller (eng:

cooing) och börjar då att träna sina artikulatorer och ljuden blir mer och mer varierande (Carroll 2008; Nettelbladt, 2007; Stark, 1980).

Vid sex månader börjar barnet utveckla vokaliseringen som innebär att barnet kombinerar olika vokaliska och konsonantiska drag som upprepas. I detta stadie har barnet utvecklat en ökad kontroll av laryngeala såväl som oralartikulatoriska

mekanismer och kan nu producera vuxenliknande vokaler (Vihman, 2003). Omkring sju månaders ålder börjar det reduplicerade stavelsejollret att ta form och barnet repeterar då konsonant-vokalstavelser som upprepas, exempelvis “dadada” (Nettelbladt, 2007;

Fang, 2009; Stark, 1980; Oller, 1980). I slutet av det första levnadsåret börjar det så kallade varierade icke-reduplicerade stavelsejollret. Konsonanter och vokaler används då varierat genom att vokaler och konsonanter kombineras på olika sätt exempelvis

“badodada” (Nettelbladt, 2007; Carroll, 2008; Stark, 1980).

Innan barnet kan kommunicera verbalt använder barnet gester (Carroll, 2008).

Kroppsrörelser, och även ljud och blickar, som tillskrivs en betydelse kallas för en gest.

Innan barnet själv är medveten om att en rörelse kan ha en kommunikativ intention uppmärksammar vuxna barnets rörelser som potentiella gester (Nettelbladt & Salameh, 2013). Enligt Carroll (2008) börjar barnet använda gester i ett mer kommunikativt syfte vid 8 månader. Carroll presenterar tre kriterier utvecklat av psykologer för att avgöra när en gest har en kommunikativ intention: 1) vänta, 2) uthållighet, 3) utveckling av alternativa planer. Exempelvis om ett barn drar i förälderns ben och väntar på att föräldern ska titta ner på hen och sedan pekar på en leksak. Barnet inväntar förälderns uppmärksamhet vilket talar för att gester av det här slaget har en kommunikativ intention (Carroll, 2008). Till en början har gesterna en mycket central roll i barnets kommunikation men i och med talutvecklingen får gesterna allt mindre utrymme.

Gesternas betydelse i kommunikationen upphör dock aldrig utan det är enbart deras roll som förändras (Nettelbladt & Salameh, 2013).

1.2. Tidiga interaktioner

Interaktion och därmed turtagningar mellan barn och vuxna är en viktig faktor för språkutvecklingen (Zimmerman et al., 2009; Weisleder & Fernald 2013). Enligt LENA Foundation (2020a) innebär turtagning att ett utbyte sker fram och tillbaka mellan två

(8)

individer. Det vill säga att ett barns yttrande följs av ett vuxenyttrande eller vice versa, senast inom loppet av fem sekunder. Växlingen mellan talarna i samtal markeras genom prosodiska drag såsom avslutningston och finalförlängning av stavelser eller sista ordet.

Även kroppsspråk och blickkontakt markerar växlingen mellan talarna. Turtagningen har sin grund i interaktionell synkroni och proto-konversationer som sker under barnets första tid i livet. Interaktionell synkroni innebär att barnet rör sig i takt med den vuxnes talrytm samt imiterar talrörelser den vuxne använder sig av. Redan här kan man

identifiera en samtalsstruktur mellan barnet och föräldern som kan liknas vid turtagning (Nettelbladt, 2013).

Vid 2–3 månaders ålder kan turtagning urskiljas mellan barn och förälder trots att talet ännu inte har utvecklats. Dessa första interaktioner mellan vuxen och barn brukar kallas proto-konversationer (Nettelbladt, 2013; Bateson 1975). Proto-konversationer innebär att den vuxne talar till barnet och svarar på dennes verbala såväl som icke-verbala kommunikation (Liberg, 2010). Nettelbladt (2013) menar att viktiga komponenter för proto-konversationer är att barnet och den vuxne ser på varandra, lyssnar på varandra samt talar växelvis. Då unga spädbarn befinner sig i ett tidigt stadie i den

psykomotoriska utvecklingen menar Westerlund (2016) att det är särskilt viktigt att den vuxne håller sig på barnets nivå rent kroppsligt, för att skapa goda förutsättningar för blickkontakt och kommunikation. Nettelbladt och Salameh (2013) beskriver att den vuxne till en början tar samtliga initiativ i proto-konversationer och ansvarar för all turtagning som sker mellan barn och vuxna i barnets tidiga stadier. Ju mer barnet

utvecklas desto mer ömsesidig blir turtagningen och barnet börjar så småningom själv ta en mer aktiv roll.

Enligt Westerlund (2016) är en grundförutsättning för en gynnsam utveckling att barnet känner en känsla av trygghet, vilket främjas genom samspel med föräldrar som är lyhörda. Samspelet mellan barn och förälder kan bland annat påverkas av parental sensitivity vilket syftar till just föräldrars lyhördhet (Mesman & Emmen, 2013).

Psykologen Mary Ainsworth definierade år 1974 (Enligt Mesman & Emmen 2013, s.

486) följande tre kriterier för att beskriva egenskaper hos en förälder som är lyhörd.

Dessa tre kriterier var: 1) Föräldern noterar barnets signaler 2) Föräldern tolkar barnets signaler korrekt 3) Föräldern svarar adekvat på barnets signaler. Att föräldrar är lyhörda för barnets vokalisationer och kommunikation anses öka barnets förståelse för språk som ett kommunikativt verktyg. Genom att förse barnet med verbal anpassad input gynnar föräldrar även barnets språkförståelse- och produktion (Tamis-Lemonda, Kuchirko & Song, 2014).

1.3. Turtagning

Språkmiljön utgörs av barnets kommunikativa omgivning och dess betydelse har länge varit känd (Hart & Risley, 1995) och senare forskning har visat på att turtagning är en särskilt viktig faktor för den tidiga språkutvecklingen (Gilkerson et al., 2018;

Zimmerman et al., 2009; Ambrose, VanDam & Moeller, 2014). I sin studie visade Zimmerman et al. (2009) att antalet turtagningar som ett barn deltar i är starkt associerat till barnets språkliga utveckling och betonade vikten i att engagera barn i konversationer och att tala med dem och inte enbart till dem. I en annan studie (Gilkerson et al., 2018) såg man att antal turtagningar hos barn mellan 18 och 24 månader kunde förutspå barnets språkförmåga och kognition 10 år senare. Kuhl, Tsao & Liu (2003) visade i en studie att fonetisk inlärning hos barn mellan 9 och 10 månader endast skedde via

(9)

interaktioner i verkliga livet och inte via inspelat material. Detta talar för att interaktioner är viktigare än att barnet enbart hör det talade språket i sin närhet.

Barns tidiga receptiva och expressiva språkförmågor har traditionellt kartlagts med hjälp av standardiserad testning, föräldrarapport och direkta observationer med transkription och kodning av den språkliga interaktionen i en naturlig miljö (Caskey & Vohr, 2013).

Sådana transkriptioner har dock genomförts med fokus på barnets expressiva

språkförmåga, snarare än turtagningar specifikt (Heilmann, Nockerts & Miller, 2010).

Utöver det tenderar dessa metoder att vara tidskrävande såväl som kostsamma (Wang, Williams, Dilley & Houston, 2020). I en studie av Hart & Risley (1995), där man undersökte hur barns språkmiljö skilde sig åt beroende på familjens socioekonomiska status, beskrevs exempelvis att en timmes videoinspelning tog upp emot 8–9 timmar att transkribera. Då forskning talar för att talspråksmiljön, med turtagningar inkluderat, spelar en viktig roll för barnets utveckling finns det ett behov av mätverktyg som kan kartlägga dessa parametrar (LENA Foundation, 2020b).

1.4. Language ENvironment analysis (LENA)

Som en följd av utvecklingen av automatiskt talprocessande teknologi har allt fler verktyg som automatiskt analyserar språkliga data utformats (Wang et al., 2020). Ett sådant verktyg är Language ENvironment Analysis (LENA) som utvecklats av den icke vinstdrivande stiftelsen LENA Foundation (LENA Foundation, 2020c). Verktyget har utvecklats i syfte att ge föräldrar, vårdpersonal och forskare information om unga barns språkmiljö på ett effektivt och automatiserat sätt (Christakis et al., 2009). LENA- systemet består av två komponenter: en så kallad Digital Language Processor (DLP) som är en bärbar digital inspelningsdosa som registrerar ljud i barnets direkta

omgivning samt en mjukvara vars funktion är att automatiskt analysera det inspelade materialet. DLP:n bärs av målbarnet i en försluten ficka på ett specialdesignat plagg under inspelningstiden. DLP:n kan spela in ljud i upp till 16 timmar. Efter avslutad ljudinspelning förs materialet över till en dator där LENA-systemets mjukvara finns installerad (Wang et al., 2020). I LENA:s mjukvara sker en automatiserad analys av det inspelade materialet och enskilda ljudsegment etiketteras som målbarn, vuxen man, vuxen kvinna, annat barn, TV/elektronik, bakgrundsbrus, tystnad eller överlappande ljud samt parallelltal. Parallelltal innebär att två personer talar samtidigt. Etiketteringen sker utifrån egenskaper som frekvens och volym (Ganek & Eriks-Brophy, 2018; Wang et al., 2020). Segment som etiketteras som målbarn analyseras vidare för att fastställa om det rör sig om icke-vokalisation (exempelvis nysning eller skratt) eller vokalisation.

De segment som bedöms vara vokalisationer från målbarnet kategoriseras därefter som barnyttranden. Segment som etiketteras som vuxen man eller kvinna kategoriseras som vuxenord. Vidare kartläggs antal turtagningar. Barnyttranden, vuxenord och

turtagningar presenteras i antal förekomster (Ganek & Eriks-Brophy, 2018).

I kombination med LENA:s mätning av barnets språkmiljö används ett

föräldraskattningsformulär, Developmental Snapshot. Formuläret syftar till att kartlägga barnets utvecklingsålder i relation till expressiva- och receptiva språkförmågor.

Frågorna följer utvecklingsförloppet hos ett barn med typisk utveckling. Svaren matas in i LENA:s mjukvara som gör en bedömning av barnets generella språkförmåga.

Developmental Snapshot har utvecklats utifrån normativa data baserat på 308

engelskspråkiga amerikanska barn i åldrarna 2–36 månader. Formuläret har validerats genom jämförelse mot flera logopediska tester som används i USA (Gilkerson &

Richards, 2009a).

(10)

I studien The LENA Natural Language Study genomfördes en datainsamling för att ta fram normdata om språkmiljön hos engelskspråkiga amerikanska barn i åldrarna 2–48 månader. Studien bestod av 329 deltagare och parametrarna som mättes var antal vuxenord, antal barnyttranden och antal turtagningar. Resultatet visade att antalet vuxenord var konstant trots stigande ålder hos barnet, 12 297 stycken (SD = 6462).

Antalet turtagningar visade sig stiga i takt med att barnet blev äldre. Från i genomsnitt 252 turtagningar (SD = 160) om dagen vid två månaders ålder till 321 turtagningar (SD

= 182) om dagen vid tolv månaders ålder. Även antalet barnyttranden ökade i takt med stigande ålder, från 736 yttranden (SD = 368) vid två månaders ålder till 1189 (SD = 544) vid tolv månaders ålder (Gilkerson & Richards, 2009b).

1.4.1. Utvärdering av LENA

Flera studier har utvärderat LENA-systemet och dess förmåga att mäta barns talspråksmiljö på både engelska och andra språk (Cristia, Bulgarelli & Bergelson, 2020). I svenska sammanhang har manuella mätningar jämförts med LENA-mätningar med avseende på vuxenord och barnyttranden specifikt (för sammanställning av dessa studier hänvisas till Andersson, Stepanyan & Åkerström, 2020). Motsvarande

jämförelser för turtagningar i svenska sammanhang går ej att finna i litteraturen, dock har jämförelser gjorts på andra språk. I en systematisk översikt sammanfattar Cristia et al. (2020) resultatet av 24 studier som jämfört LENA-mätningar mot manuella

mätningar på engelska såväl som andra språk. Studien visar på en hög korrelation mellan LENA och manuell mätning för parametrarna vuxenord respektive

barnyttranden, medan korrelationen för turtagningar bedömdes som låg. Endast två av de sex studierna som undersökt korrelationen för turtagningar hade deltagare vars medelålder var ≤ 12.5 månader. Den genomsnittliga korrelationen för turtagningar i dessa två studier var lägre än för motsvarande i de studier som hade äldre deltagare.

Utifrån det observerade materialet verkar det därmed som att manuella mätningar och LENA-mätningar har en låg korrelation med avseende på antal turtagningar.

Korrelationen tycks också minska ju yngre deltagarna är. Utifrån resultatet drog Cristia et al. (2020) slutsatsen att vidare forskning behövs för att fastställa LENA:s korrekthet, särskilt med avseende på turtagningar. Pae et al. (2016) menar att LENA:s mätning av turtagningar bör tolkas med försiktighet när det gäller unga barn samt när det

förekommer gråtljud och/eller parallelltal vid inspelningstillfället.

Även i en studie av Ganek, Smyth, Nixon och Eriks-Brophy (2018) identifierades begränsningar gällande LENA:s mätning av turtagningar. Då LENA enbart analyserar inspelat ljud går man miste om analys av icke-verbal turtagning såsom gester. Ganek et al. (2018) lyfter även fram begränsningar i LENA:s algoritmer då turtagningarna som räknas endast inkluderar målbarnet och en vuxen. LENA fångar alltså inte upp

eventuella turtagningar mellan målbarnet och andra barn. Vidare beskriver författarna (2018) att LENA visserligen beräknar antalet verbala turtagningar, men verktyget säger inget om bakomliggande orsaker som kan påverka mängden turtagningar, exempelvis kulturella orsaker. En annan begränsning av LENA:s algoritmer som har identifierats är det faktum att ifall två talare talar samtidigt kommer båda dessa yttranden att

kategoriseras som parallelltal. I större familjer där flera samtal kan ske samtidigt kommer troligtvis antalet turtagningar bli missvisande då LENA kategoriserar vissa turtagningar som parallelltal (Ganek & Eriks-Brophy, 2018).

(11)

1.5. Föräldraintervention och Prevention Education Program for Parents (PEPP) Sambandet mellan tidig språkmiljö och språkutveckling har gjort att flera interventioner utvecklats med fokus på att förbättra barnets språkliga miljö. Föräldrarna spelar en viktig roll i barnets språkutveckling och det finns stora skillnader i hur samt hur mycket föräldrar kommunicerar med sina barn. Att vägleda föräldrar i interaktionen med barnen för att stötta deras språkutveckling är därmed en viktig del av en intervention i den tidiga utvecklingen (Robert & Kaiser, 2011). Enligt Roberts och Kaiser (2011) är intervention riktat till föräldrarna ett effektivt sätt för att förbättra språkutvecklingen. I en studie av Suskind et al. (2013) undersöktes effekten av en intervention där

kvantitativ lingvistisk feedback gavs till föräldrarna. Studien visade på ökat antal vuxenord samt turtagningar. Detta indikerar att denna typ av intervention kan informera och motivera föräldrar till att förändra sättet de interagerar med barnen och på så sätt utveckla barnets språkmiljö. Suskind et al. (2013) menar att föräldrar med hjälp av LENA lättare kan få en uppfattning om barnets språkmiljö och förstå att de har en viktig roll i barnets språkutveckling.

I Sverige utvecklas just nu interventionsmodellen Prevention Education Program for Parents (PEPP) inom ramen för forskningsprojektet Ord gör skillnad, KI.

Interventionen är ett förebyggande utbildningsprogram för föräldrar till barn mellan 0–

12 månader med nyligen upptäckt hörselnedsättning. I PEPP träffar vårdnadshavare en erfaren logoped eller pedagog en gång i veckan i 12 veckor, dels på klinik men även via E-hälsa. Målet är att öka föräldrarnas medvetenhet om barnets förmåga att höra/lyssna och kommunicera, öka förståelsen för hörteknik samt hur hörsel och talspråksstimulans påverkar unga barns hjärnor. Interventionsprogrammet består av fyra delar. En pre- PEPP bedömning som görs innan interventionen börjar. Denna bedömning består av ifyllnad av formulär samt en LENA-mätning. Del två är själva interventionen på 12 veckor som består av handledning kring samspel och kommunikation. I interventionen ingår fem LENA-inspelningar samt tre korta videoinspelningar av samspelet mellan barn och vårdnadshavare. Det tredje steget i programmet är en post-PEPP bedömning där en utvärdering görs med hjälp av en LENA-mätning. Det fjärde och sista steget sker efter 6 månader med en uppföljning av ny ifyllnad av föräldraformulär och en LENA- mätning samt intervju av förälder. Hela 12-veckorsprogrammet är uppdelat i tre olika domäner med fokus på olika områden. I domän 1 ligger fokus på hörsel och lyssnande, i domän 2 socioemotionella förmågor och naturliga interaktionsstrategier och i domän 3 talspråklig kommunikation och språkstimulerande strategier (Löfkvist et al., under bearbetning). För framtida utveckling av PEPP genomfördes denna pilotstudie som ett första steg att utvärdera PEPP-modellens kartläggningsmetoder med fokus på verbala turtagningar.

2. Syfte och frågeställning

Den aktuella studiens syfte var att utvärdera de kartläggningsmetoder, LENA och videoanalys, som används i PEPP-modellen med fokus på verbala turtagningar för barn i åldrarna 0–12 månader. Utvärderingen skedde i strukturerad miljö såväl som i hemmiljö. Genom detta upplägg syftade studien även till att bidra med information inför vidare utveckling av PEPP-modellen inom projektet Ord gör skillnad, KI. Vidare

syftade studien till att undersöka eventuella mönster mellan antal verbala turtagningar i hemmiljö i förhållande till antal verbala turtagningar i strukturerad miljö.

(12)

Studien har två frågeställningar:

1. Hur pålitliga är kartläggningsmetoderna som används i PEPP för att bedöma kvalitativa och kvantitativa aspekter i turtagningar mellan spädbarn och vuxna?

2. Finns det ett mönster mellan antalet turtagningar i hemmiljö och antalet turtagningar i strukturerad leksituation?

3. Metod

Den aktuella studien är en explorativ fallstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats och är en pilotstudie inom ramen för forskningsprojektet Ord gör skillnad, KI. Rekrytering, datainsamling samt hantering av data för denna studie har skett tillsammans med författarna till en parallellstudie som även den ingår i Ord gör skillnad (Bakran &

Mattsson, under bearbetning). Parallellstudien hade istället för turtagning fokus på barnriktat tal. Båda studierna samlade in data för två deltagande familjer vardera och använde sedan materialet på olika sätt utifrån syfte och frågeställning. I sammanhang som avser datainsamling kommer författarna för de två studierna att benämnas som testledare.

3.1. Procedur 3.1.1. Pre-pilot

För att uppnå samstämmighet i datainsamlingsprocessen och analysen genomfördes en pre-pilotstudie innan den huvudsakliga rekryteringen och datainsamlingen började. Pre- pilotstudien bestod av en deltagande familj. Datainsamlingen i pre-piloten genomfördes tillsammans med parallellstudien. Genomförandet av pre-piloten var likvärdig med den planerade datainsamlingen.

Fokus i pre-piloten låg på hur instruktioner gavs samt hur formulär fylldes i. Vidare syftade pre-piloten till att utveckla en samstämmighet mellan författarna i den aktuella studien gällande hur analysen av turtagningar skedde. Författarna vägleddes av en logoped som varit med och utvecklat PEPP-modellen.

3.1.2. Rekrytering

Inklusionskriterier för deltagande var att barnen skulle vara i åldrarna 0–12 månader, ha typisk hörsel och ha typisk generell utveckling för åldern. Minst en förälder skulle vara svenskspråkig och svenska skulle också användas i interaktionen mellan barn och förälder under datainsamlingen.

Målet var att tillsammans med parallellstudien rekrytera tio deltagare. Rekryteringen skedde via anslag som bestod av en affisch (bilaga 1) samt ett första informationsbrev som gav en kortfattad information om projektet (bilaga 2). Anslaget sattes upp i

Uppsala kommun på bibliotek, barnavårdscentraler och öppna förskolor samt spreds av studievägledaren på logopedprogrammet till potentiella intressenter. Vidare delades anslaget även i olika Facebook-grupper och till potentiella intressenter på offentlig plats.

Författarna besökte även öppna förskolor för att presentera projektet muntligen för föräldrar på plats. På informationsbrevet gavs en e-postadress ut dit intressenter hörde av sig för att få ytterligare information om studien. En deltagare hörde av sig via Facebook och fick informationen skickad till sig där. Intressenterna fick ett andra

(13)

informationsbrev (bilaga 3) med information om studiens procedur, inklusions- och exklusionskriterier samt information om sekretess och hantering av data. Föräldrarna fick även i samband med detta en blankett för informerat samtycke (bilaga 4). Efter att föräldrarna erhållit information om projektet och de uttryckt fortsatt intresse att delta bokades ett möte in för insamling av data.

3.1.3. Datainsamling

Datainsamlingen bestod av två steg. Det första steget utgjordes av ett möte med barn och en eller båda föräldrarna där formulär fylldes i och den strukturerade leksituationen spelades in. Det andra steget utgjordes av en heldagsinspelning med LENA i hemmiljö.

Samtliga formulär kodades av testledarna innan första mötet. Mötet med familjerna skedde i tre av fallen i deltagarnas hem och i ett av fallen på Biomedicinskt Centrum (BMC), Uppsala universitet. Vid samtliga möten närvarade två testledare. Under mötena följdes anvisningar som på förhand definierats av författarna (bilaga 5) för att säkerställa att datainsamlingen var likvärdig för samtliga deltagare.

Under mötet repeterades information om projektet muntligen. Föräldrarna fick under mötet på egen hand och med stöttning av testledarna fylla i fyra olika formulär.

Formulären som fylldes i var Ord gör skillnad - föräldraformulär (bilaga 6) och Developmental Snapshot (bilaga 7). I denna studie används en svensk översättning av Developmental Snapshot (Löfkvist et al., under review). I formuläret Ord gör skillnad - föräldraformulär kartläggs demografisk information om föräldrarna, såsom modersmål och utbildningsnivå.

Därefter genomfördes en strukturerad leksituation på 15 minuter där en förälder samspelade med barnet. I samtliga fall var det mamma till barnet som deltog.

Leksituationen spelades in med en videokamera och under tiden bar barnet en DLP.

Under leksituationen hade föräldern tillgång till en PEPP-påse med leksaker vars syfte var att framkalla kommunikation mellan barnet och föräldern (figur 1). Leksakerna kunde användas närhelst föräldern kände för det och det var också tillåtet att använda egna leksaker eller göra sådant som föräldern själv fann passande, exempelvis sjunga eller läsa ur en egen bok. Föräldern fick själv avgöra om testledarna skulle vara kvar i rummet under inspelningen eller inte. I samtliga fall lämnade testledarna rummet för inspelningen.

(14)

Figur 1. PEPP-påse med tillhörande leksaker.

Slutligen gavs föräldrarna information och material inför heldagsinspelningen. I denna information ingick genomgång av Ord gör skillnad – aktivitetsdagbok (bilaga 8).

Aktivitetsdagboken är ett formulär där föräldrarna fyller i vad de gör timme för timme under inspelningsdagen. Föräldrarna instruerades i hur DLP och väst skulle

administreras och fick även denna information skriftligen via informationsbladet Ord gör skillnad – inspelning med LENA (bilaga 9). De fick information om att inspelningen skulle ske under en vanlig dag i minst 12 timmar. Den förälder som närvarat vid den strukturerade leksituationen skulle närvara under hela heldagsinspelningen men det var önskvärt att den andra föräldern också var hemma. Föräldrarna uppmanades att

genomföra heldagsinspelningen inom två veckor efter mötet. Föräldrarna fick slutligen ett frankerat kuvert adresserat till hörselimplantatenheten vid Karolinska

universitetssjukhuset i Huddinge dit de skickade DLP, väst och aktivitetsdagbok efter genomförd heldagsinspelning.

3.1.4. Databearbetning och analys LENA

Inspelningarna från DLP:n fördes över till dedikerad KI-dator med LENA:s mjukvara installerad där en automatisk analys skedde. Detta resulterade i information gällande antal barnyttranden, antal vuxenord och antal turtagningar. Vidare sammanställdes för varje deltagare information om inspelningens längd och ljudmiljö med avseende på parametrar som yttranden från annat barn, tystnad, skärmtid, tal på nära avstånd och tal på distans. LENA-analyser gjordes för DLP-inspelningarna både från

heldagsinspelningen och den strukturerade leksituationen. Då författarna upptäckte att LENA i vissa fall även registrerat syskonets turtagningar under heldagsinspelningen valdes den mest aktiva timmen ut med avseende på turtagning, där syskon inte

närvarade. Detta för att minska risken för att LENA fångat upp turtagningar med andra barn i närheten av målbarnet. För att hitta dessa intervall utgick författarna från

information i aktivitetsdagboken och kontrollerade intervallet genom avlyssning på en del av den aktuella timmen. Då alla aktivitetsdagböcker inte var fullständigt ifyllda

(15)

användes aktivitetsdagboken enbart för detta syfte. Svar på Developmental Snapshot, barnets ålder samt ålder vid ifyllnad fördes också in i systemet och resulterade i information om barnens utvecklingsålder.

Videoanalys

Från videoinspelningarna valdes det mest aktiva 5-minutersintervallet ut utifrån

LENA:s automatiska analys med avseende på turtagning. I två av fallen valdes det näst mest aktiva intervallet på grund av tekniskt hinder och administrativ miss. Intervallet matchades med videoinspelningen genom en jämförelse av ljudinspelning och videoinspelning så att samma intervall analyserades. I videoanalysen av verbala turtagningar gjordes ortografiska transkriptioner av den strukturerade leksituationen.

Därefter beräknades antal turtagningar enligt instruktioner och definitioner som upprättats av författarna i samråd med handledaren (bilaga 10). Författarna gjorde individuella bedömningar av videomaterialet oberoende av varandra och LENA:s analys. Antalet turtagningar angavs per 10-sekundersintervall och efter genomförd analys av hela 5-minutersintervallet gjordes en summering av antalet turtagningar för varje 1-minutsintervall.

Interbedömarreliabilitet

För att fastställa interbedömarreliabiliteten jämfördes båda bedömarnas svar för varje 10-sekundersintervall. För varje minut beräknades den procentuella andelen 10- sekundersintervall där bedömarna var samstämmiga. Utifrån värdena för varje minut beräknades medianen (Mdn) för hela 5-minutersintervallet. Denna analys gjordes för samtliga bedömningar av varje deltagare. Därefter beräknades, utifrån medianen för varje deltagare, en sammantagen median för samtliga bedömningar. En närmare analys av hur stora skillnaderna var inom de olika 10-sekundersintervallen valdes bort med hänsyn till det låga deltagarantalet. Risken för att enstaka extremvärden skulle ha en utslagsgivande och missvisande effekt på resultatet bedömdes som alltför stor. Enligt McHugh (2012) betecknas interbedömarreliabiliteten som tillräckligt hög då bedömares bedömningar stämmer överens till 80 % eller mer.

Kvalitativ bedömning

Utifrån interbedömarreliabiliteten gjordes en kvalitativ bedömning på de 1- minutsintervallen där samstämmigheten mellan bedömare 1 och bedömare 2 (författarna) var under 80 %. Denna bedömning gjordes därför endast på två av deltagarna samt endast på de 10-sekundersintervall där skillnader fanns. Författarna tittade tillsammans på motsvarande intervall i videoklippen för att urskilja och identifiera de hinder som försvårade bedömningen i de olika sekvenserna. Utifrån svårigheterna identifierades försvårande aspekter.

Samstämmighet mellan LENA och videoanalysen

Ett medelvärde (M) räknades ut från bedömarnas bedömningar av antalet verbala turtagningar för varje deltagare. Medelvärdet jämfördes med LENA:s mätning för motsvarande 5-minutersintervall och samstämmigheten presenterades i procent. Utifrån värdena för varje deltagare beräknades en median för sammantagen samstämmighet mellan LENA och bedömarna, även denna presenterades i procent.

Hemmiljö jämfört med strukturerad miljö

I syfte att undersöka huruvida det fanns ett mönster mellan antalet turtagningar i hemmiljö i förhållande till strukturerad leksituation jämfördes LENA:s mätningar från

(16)

de båda situationerna. Utifrån den valda timmen i hemmiljö beräknades för varje deltagare ett medelvärde för antalet turtagningar per 5 minuter. Dessa jämfördes sedan mot antalet turtagningar mätt med LENA under det valda 5-minutersintervallet från den strukturerade leksituationen.

3.1.5. Etiska överväganden

Regionala etiksprövningsnämnden i Stockholm har godkänt forskningsprogrammet Ord gör skillnad, diarienummer 2015/992–31. Föreliggande studie är i sin tur godkänd av granskningsgruppen vid logopedprogrammet på Uppsala universitet. Deltagarna fick muntlig och skriftlig information om studien, vad deltagandet innebar samt att

deltagandet var frivilligt och det när som helst kunde avbrytas av deltagarna. Informerat samtycke samlades in från samtliga deltagare. Samtliga data avkodades och förvarades i låsta skåp på BMC respektive KI och efter avslutad studie enbart på KI.

4. Resultat

4.1. Deltagare

I tabell 1 presenteras information om deltagarna. Den aktuella studien rekryterade fyra familjer, samtliga bestående av mamma, pappa och barn. Barnen var mellan 0:26–7:3 månader (månader:dagar) gamla vid första mötet. Deltagande barn utgjordes av tre pojkar och en flicka. Tre av barnen som medverkade hade syskon, dessa var i åldrarna 2:6–3:0 år. I två av familjerna förekom det flerspråkighet då en eller båda föräldrarna talade svenska. Familjerna använde svenska under datainsamlingen. Samtliga föräldrar hade examen från högskola/universitet alternativt hade fullföljt mins 2 års

högskolestudier. Analysen av Developmental Snapshot resulterade i en utvecklingsålder som för varje deltagare var något lägre än den kronologiska åldern.

Tabell 1. Bakgrundsinformation om deltagarna: Ålder (månader:dagar), Syskon (antal samt ålder), Developmental Snapshot (utvecklingsålder) samt föräldrars utbildningsnivå.

Deltagare 1 Deltagare 2 Deltagare 3 Deltagare 4

Ålder 1:29 mån 7:3 mån 0:26 mån 2:12 mån

Syskon 1 (3 år) 1 (3 år) 0 1 (2:6 år)

Developmental Snapshot 1 mån 5 mån 0 mån 1 mån

Föräldrars utbildningsnivå Universitet/

Högskola

Universitet/

Högskola

Universitet/

Högskola

Universitet/

Högskola

4.2. Deltagare 1 – 1:29 månader 4.2.1. Strukturerad leksituation

Analysen av interbedömarreliabiliteten gjordes på det mest aktiva 5-minutersintervallet för deltagare 1 och presenteras i tabell 2. Interbedömarreliabiliteten för deltagare 1 var hög (Mdn = 83 %). Samtliga 1-minutsintervall visade på en hög samstämmighet på mellan 83 % och 100 %.

(17)

Tabell 2. Interbedömarreliabilitet för antal turtagningar per 10-sekunderinstervall i det valda 5- minutersintervallet från den strukturerade leksituationen. B1 = Bedömare 1. B2 = Bedömare 2.

Tidpunkt, sek 1 min 2 min 3 min 4 min 5 min

B1 B2 B1 B2 B1 B2 B1 B2 B1 B2

0–10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

10–20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

20–30 2 2 1 1 0 0 0 0 0 0

30–40 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0

40–50 3 3 0 0 0 0 0 0 0 1

50–60 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1

Summa: 5 5 1 2 0 0 0 1 1 2

Samstämmighet 100 % 83 % 100 % 83 % 83 %

Mdn: 83 %

Min–Max: 83 %–100 %

Medelvärdet för antalet turtagningar analyserat av bedömare 1 och 2 i videoanalysen blev 8,5. För samma intervall visade LENA:s mätning på 16 turtagningar.

Samstämmigheten mellan videoanalys och LENA visade på en svag samstämmighet på 53 % (tabell 3).

Tabell 3. Samstämmighet mellan bedömarnas medelvärde och LENA:s registrerade turtagningar för det analyserade 5-minutersintervallet.

5-minutersintervall Videoanalys LENA Samstämmighet

05.00–10.00 8,5 16 53 %

4.2.2. Heldagsinspelning

Inspelningslängden på heldagsinspelningen var 11 timmar och 54 minuter. En

sammanställning av LENA:s analys av heldagsinspelningen presenteras i bilaga 11. För deltagare 1 registrerade LENA 176 turtagningar under heldagsinspelningen. Den mest aktiva timmen där syskon inte närvarade motsvarade den näst mest aktiva timmen (kl.08.00–09.00) och innehöll 39 turtagningar (tabell 4). Det genomsnittliga antalet turtagningar per 5 minuter från den valda timmen resulterade i 3,25 turtagningar. I jämförelse mellan detta genomsnittliga värde och turtagningar mätt med LENA i strukturerad leksituation (antal = 16) kunde man se att det skedde 12,75 fler turtagningar i strukturerad leksituation (tabell 5).

Tabell 4. Antal turtagningar mätt med LENA.

Tidpunkt Antal turtagningar mätt med LENA

Heldag (11,54 h) 176

Analyserad timme (kl. 08.00–09.00) 39

Tabell 5. Jämförelse av antalet turtagningar i hemmiljö och strukturerad miljö mätt med LENA.

Inspelningsintervall Antal turtagningar mätt med LENA

Hemmiljö 16.00–17.00 (genomsnitt per 5

minuter). 3,25

Strukturerad leksituation (analyserade 5 minuterna)

16

Differens 12,75

(18)

Analysen av interbedömarreliabiliteten gjordes på det näst mest aktiva 5-

minutersintervallet för deltagare 2 och presenteras i tabell 6. Interbedömarreliabiliteten för deltagare 2 var hög (Mdn = 83 %). Samtliga 1-minutsintervall visade på en hög samstämmighet på mellan 83 % och 100 %.

Tabell 6. Interbedömarreliabilitet för antal turtagningar per 10-sekunderinstervall i det valda 5- minutersintervallet från den strukturerade leksituationen. B1 = bedömare 1. B2 = bedömare 2.

B1 B2 B1 B2 B1 B2 B1 B2 B1 B2

0–10 0 0 0 0 2 2 1 1 0 0

10–20 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0

20–30 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0

30–40 0 0 1 2 0 0 0 1 0 0

40–50 0 0 0 0 0 0 1 1 0 0

50–60 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Summa: 0 0 1 2 3 3 2 3 1 0

Samstämmighet 100 % 83 % 100 % 83 % 83 %

Mdn: 83 %

Min–Max: 83 %–100 %

Samstämmigheten mellan videoanalys och LENA visade på en måttlig samstämmighet på 67 % (tabell 7).

00.00–05.00 7,5 5 67 %

sammanställning av LENA:s analys av heldagsinspelningen presenteras i bilaga 11. För deltagare 2 registrerade LENA 259 turtagningar under heldagsinspelningen. Den mest aktiva timmen där syskon inte närvarade motsvarade den fjärde mest aktiva timmen (kl.10.00–11.00) och innehöll 20 turtagningar (tabell 8). Det genomsnittliga antalet turtagningar per 5 minuter från den valda timmen resulterade i 1,7 turtagningar. I jämförelse mellan detta genomsnittliga värde och turtagningar mätt med LENA i strukturerad leksituation (antal = 5) kunde man se att det skedde 3,3 fler turtagningar i strukturerad leksituation (tabell 9).

Tidpunkt Antal turtagningar mätt med LENA

Heldag (11,56 h) 259

(19)

minuter). 1,7

Strukturerad leksituation (analyserade 5

minuterna) 5

Differens 3,3

Analysen av interbedömarreliabiliteten gjordes på det näst mest aktiva 5-

minutersintervallet för deltagare 3 och presenteras i tabell 10. Interbedömarreliabiliteten för deltagare 3 var hög (Mdn = 83%). Samstämmigheten för tre 1-minutsintervall bedömdes som hög på 83 respektive 100 %. Dock bedömdes reliabiliteten för två 1- minutsintervall som måttlig (67 %). Dessa två intervall bedömdes därför kvalitativt.

B1 B2 B1 B2 B1 B2 B1 B2 B1 B2

0–10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

10–20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

20–30 1 2 0 0 0 1 1 2 1 1

30–40 0 0 0 0 0 0 1 1 1 0

40–50 0 1 0 0 0 0 0 2 0 0

50–60 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Summa: 1 3 0 0 0 1 2 5 2 1

Samstämmighet 67 % 100 % 83 % 67 % 83 %

Mdn: 83 %

Min–Max: 67 %–100 %

I tabell 11 och 12 presenteras resultatet från den kvalitativa bedömningen. Svårigheterna som identifierades var tolkning av barnets yttranden, ifall mamma tillskrev barnets yttranden intention samt att identifiera gränser mellan yttranden och urskilja parallelltal.

Även svårigheter gällande mer praktiska saker bedömdes påverka bedömningen. Dessa svårigheter utgjordes av placeringen av kameran samt ljudkvalitet. Ur dessa svårigheter definierades följande aspekter: barnyttranden, intention, ljudkvalitet, placering och parallelltal.

Tabell 11. Kvalitativ bedömning av interbedömarreliabiliteten av intervall 1 (minut 1).

Minut 10 sek intervall Situationsbeskrivning/svårighet Försvårande aspekt Min 1 20–30 Svårt att tolka barnets yttrande.

Svårt att skilja mellan när mamma tillskriver intention och när hon enbart pratar till barnet.

Barnyttrande Intention

Min 1 40–50 Ljudkvalitet. Svårt att uppfatta små ljud från barnet och eventuella svar från mamma.

Vända bort från kameran och svårt att se ansiktena och bedöma samspelet.

Ljudkvalitet

Placering

(20)

Minut 10 sek intervall Situationsbeskrivning/svårighet Försvårande aspekt Min 4 20–30 Svårt att skilja mellan när mamma tillskriver

intention och när hon enbart pratar till barnet.

Svårt med gränser för yttranden och eventuellt parallelltal.

Intention

Parallelltal

Min 4 40–50 Svårt att gränser för yttranden och eventuellt parallelltal.

Vända bort från kameran och svårt att se ansiktena och bedöma samspelet.

Parallelltal

Placering

Samstämmigheten mellan videoanalys och LENA visade på en hög samstämmighet på 83 % (tabell 13).

05.00–10.00 7,5 9 83 %

sammanställning av LENA:s analys av heldagsinspelningen presenteras i bilaga 11. För deltagare 3 registrerade LENA 205 turtagningar under heldagsinspelningen. På grund av brusljud kunde den mest aktiva timmen inte väljas och därför valdes den näst mest aktiva (16.00–17.00). Denna timme innehöll 32 turtagningar (tabell 14). Det

genomsnittliga antalet turtagningar per 5 minuter från den valda timmen resulterade i 2,7 turtagningar. I jämförelse mellan detta genomsnittliga värde och turtagningar mätt med LENA i strukturerad leksituation (antal = 9) kunde man se att det skedde 6,3 fler turtagningar i strukturerad leksituation (tabell 15).

Tidpunkt Antal turtagningar mätt med LENA

Heldag (12,12 h) 205

minuter). 2,7

Strukturerad leksituation (analyserade 5

minuterna) 9

Differens 6,3

(21)

Analysen av interbedömarreliabiliteten gjordes på det mest aktiva 5-minutersintervallet för deltagare 4 och presenteras i tabell 16. Interbedömarreliabiliteten för deltagare 4 var låg (Mdn = 50 %). Samstämmigheten för tre 1-minutsintervall bedömdes som låg på 50

% medan ett 1-minutsintervall bedömdes som icke-reliabelt (17 %). Dessa fyra intervall bedömdes därför kvalitativt.

B1 B2 B1 B2 B1 B2 B1 B2 B1 B2

0–10 0 1 0 0 0 0 1 2 0 1

10–20 1 2 0 0 0 1 0 1 0 1

20–30 0 1 0 0 0 0 0 0 1 2

30–40 0 0 0 0 0 0 1 0 0 1

40–50 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0

50–60 1 1 0 0 1 0 0 0 0 1

Summa: 2 5 0 0 2 3 2 3 1 6

Samstämmighet 50 % 100 % 50 % 50 % 17 %

Mdn: 50 %

Min–Max: 17 %–100 %

I tabell 17, 18, 19 och 20 presenteras resultatet från den kvalitativa bedömningen.

Svårigheterna som identifierades var tolkning av barnets yttranden, ifall mamma tillskrev barnets yttranden intention samt att identifiera gränser mellan yttranden och urskilja parallelltal. Även praktiska svårigheter gällande ljudkvalitet bedömdes påverka bedömningen. De försvårande aspekter som noterades var: barnyttranden, intention, parallelltal och ljudkvalitet.

Minut 10 sek intervall Situationsbeskrivning/svårighet Försvårande aspekt Min 1 0–10 Ljudkvalitén gör det svårt att uppfatta små ljud

från barnet. Ljudkvalitet

Min 1 10–20 Svårighet att avgöra vilka ljud från barnet som ska räknas.

Svårt att skilja mellan när mamma tillskriver intention och när hon enbart pratar till barnet.

Barnyttranden

Intention

Min 1 20–30 Svårt att skilja mellan när mamma tillskriver

intention och när hon enbart pratar till barnet. Intention

Minut 10 sek intervall Situationsbeskrivning/svårighet Försvårande aspekt Min 3 10–20 Svårt att skilja mellan när mamma tillskriver

intention och när hon enbart pratar till barnet. Intention Min 3 40–50 Svårt att avgöra vilken typ av ljud som barnet

ger ifrån sig. Barnyttranden

Min 3 50–60 Svårt med gränser för yttranden och eventuellt

parallelltal. Parallelltal