Är dagens studenter morgondagens företagare?: En studie om studenters attityd till företagande

(1)

ARBETSRAPPORTER

Kulturgeografiska institutionen

Nr. 736

___________________________________________________________________________

Är dagens studenter morgondagens företagare?

En studie om studenters attityd till företagande

Gustav Ek

Uppsala, juni 2010 ISSN 0283-622X

(2)

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 4

2. BAKGRUND 4

2.1 Problemformulering 4

2.2 Syfte och frågeställning 5

2.3 Disposition 5

3. METOD 5

3.1 Från enkätsvar till data – om att tolka materialet 6

3.2 Urval 7

3.3 Enkäternas utformande 8

3.4 Avgränsningar 8

4. FÖRETAGANDE I UPPSALA 8

5. TEORI OCH LITTERATURGENOMGÅNG 9

5.1 Kluster igår och idag – från ett större perspektiv 10

5.2 Från Porter och framåt 10

5.3 Regional utveckling 11

5.4 Geografi, kreativitet och livsbanor 11

5.5 Operationalisering av teoretiska utgångspunkter 13

5.6 Hypoteser 14

6. ENTREPRENÖRSBAROMETERN 2008 15

7. RESULTAT 16

7.1 Tidigare erfarenheter utomlands och i Sverige 17

7.2 Ålder och inskrivningstermin 17

7.3 Studieinriktning 18

7.4 Stad eller land 18

8. ANALYS 19

8.1 Kön och företagande 20

8.2 Ålder och företagande 20

8.3 Studieinriktning och företagande 20

8.4 Uppväxtort och företagande 21

8.5 Tidigare erfarenheter och företagande 22

8.6 Studenter som driver företag 22

8.7 Studenter som kommer att driva företag 22

8.8 Uppsala och företagande 23

8.9 Svar på hypoteser 24

9. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 25

10. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 26

(3)

3

1. INLEDNING

Företagande kan vara en av nycklarna till att klara av framtidens välfärd. Nya, gamla, små och stora företag behöver kunna startas, utvecklas och konkurrera lokalt och globalt. En avgörande del i företagande är människors egen drivkraft, men också den omgivning som finns kring individen och företaget. Denna studie ska undersöka om studenter upplever Uppsala som en gynnsam plats att starta nya företag på, samt vilka attityder som de har till ett eget företagande. Studien består i huvudsak av en enkät som distribueras till 100 studenter. Svaren på denna enkät blir sedan underlag för slutsatser som kommer att presenteras dels i löpande text och dels som en statistisk analys, samt en diskussion om Tillväxtsverkets rapport, Entreprenörsbarometern 2008 om attityder kring entreprenörskap. Arbetet har skett under tio veckor vårterminen 2010. För att skapa en röd tråd genom studien besvaras dels frågeställningar om attityden till att starta företag, dels hypoteser som formulerats byggda på tidigare forskning i ämnet.

2. BAKGRUND

Arbetsmarknaden har förändrats i alla tider och genomgår idag en förändring från livstidsanställning till ett mer rörligt utbud av anställningsförhållanden. Framtidens ekonomi kan innehålla en annan typ av aktörer än den som utmärkt den industriella revolutionen. Att kunna sätta en prislapp på sina kunskaper och sälja dem till någon annan är ett beteende som har lönat sig och kanske kommer att löna sig ännu mer i framtiden. Företagandet har också förändrats från en betoning på industrisektorn till en betoning på tjänstesektorn. Med de kunskaper som studenter förvärvat under sin studietid i städer som Uppsala kanske de är benägna att starta och driva företag kopplade till sådant de lärt sig under studietiden. Staden Uppsala har en mängd kommunala tjänster och bra kommunikationer med omvärlden och framhåller sig själv som en plats med ett bra företagsklimat.¹

2.1 Problemformulering

Den statliga myndigheten Tillväxtverket och tidigare Nutek (Verket för näringslivsutveckling) publicerar med något års mellanrum en undersökning över företagandet och attityderna kring detta. I undersökningen, som kallas Entreprenörsbarometern, är det faktiskt unga vuxna mellan 18 och 30 år i Uppsala län som visar på minst vilja att starta nya företag i hela Sverige, 67 procent i Uppsala att jämföra med snittet för riket som är 74 procent.² Detta blir ett

1 http://www.uppsala.se/sv/Foretagarbete/Fakta-om-naringslivet/Naringslivet-i-Uppsala, 2010-06-12.

2 Nutek, verket för näringslivsutveckling (2008). Entreprenörsbarometern 2008. Stockholm, s.19.

(4)

4

samhällsgeografiskt problem eftersom ett specifikt geografiskt område urskiljer sig mot andra i sin karaktär. Eftersom företagandet är en viktig del av samhällsekonomin är detta också ett potentiellt samhällsekonomiskt problem. Universitet kan betecknas som både lärdomscentra och kreativa noder och företagande kan vara ett bra sätt att kanalisera och utveckla kreativiteten. Därför är det en intressant kontrast att ungdomar i Uppsala inte är lika positivt inställda till företagande som landets andra ungdomar³. För att kunna undersöka problemen har därför studenters attityd till företagande undersökts. Där kan kanske svaret finnas om vilka tidigare erfarenheter som påverkat attityden till företagande. Attityden kan också skifta beroende på hemort och studieval.

2. 2 Syfte och frågeställning

För att kunna diskutera det samhällsgeografiska problemet med attityden kring företagande behövs ett syfte för studien. Detta syfte är att undersöka attityderna bland studenter i Uppsala till att starta företag kopplat till geografiska aspekter av deras uppfattningar och erfarenheter. För att uppnå syftet har följande huvudfrågeställning formulerats: Har studenter i Uppsala en avvikande attityd till företagande än andra unga vuxna i riket?

2.3 Disposition

Först presenteras studiens metod, sedan en bakgrund till företagandet i Uppsala, samt vad Uppsala kommun presenterat vad gäller näringslivet i kommunen. Sedan ges en teoretisk bakgrund kring teorier som rör agglomeration och kluster samt geografi på ett mer individuellt plan. Från teorin formuleras också hypoteser. Resultatet av studien presenteras dels som statistik utifrån enkäten, dels genom en jämförelse med sekundärkällor från Tillväxtsverkets rapport Entreprenörsbarometern 2008. Därefter följer en analys av primär och sekundärmaterial i relation till hypoteserna, och slutligen följer en diskussion som även inkluderar aspekter som uppkommit vid sidan om studiens syfte.

3. METOD

För att kontrastera det empiriska materialet i studien kommer det att vägas mot andra undersökningar som handlar om ungdomars företagande. Detta för att kunna sätta denna studiens empiri i ett sammanhang. Tyngdpunkten har legat på att attityden till företagande är en viktig del av att starta företag. Den huvudsakliga metod som denna studie har genomförts med kan kategoriseras som en kvantitativ enkätstudie. Dock finns även vissa kvalitativa inslag. Kvantitativ i detta fall definieras som primärkällor

3 Nutek, verket för näringslivsutveckling (2008). Entreprenörsbarometern 2008. Stockholm, s. 19.

(5)

5

som är systematiskt insamlade och möjliga att kvantifiera.⁴ Data från primärkällorna sammanfattas sedan i kvantifierad form och analysen sker genom att de testas av hypoteser. Vid ett kvantitativt arbetssätt varje steg kunna redovisas.⁵ De kvalitativa inslagen består i att analysen av empirin har skett i samband med insamlandet, samt att motiveringarna från enkäterna blivit en del av analysen, liksom även den bakomliggande kunskap som påverkat hela studien. Studiens resultat kommer sedan att tolkas med hjälp av teorin. För att en kvantitativ enkätstudie ska vara tillförlitlig behöver dess utförande redovisas. Studiens syfte ska undersöka attityderna hos studenter till företagande, och när väl materialet är insamlat är det viktigt att det ursprungliga syftet har genomsyrat hela arbetsgången. Begreppet reliabilitet anger tillförlitligheten i mätningen. Det finns ingen anledning att tro att respondenterna angivit felaktiga svar och samtliga insamlade enkäter är en del av studiens primärkällor, dock betyder detta inte att en identisk undersökning skulle få samma svar då urvalet av studenter säkerligen kan variera kraftigt, dessutom kan frågornas formulering ge olika svar. God reliabilitet uppnås också genom att undvika systematiska och slumpmässiga fel.⁶ För att uppnå det har materialet analyserats noga i Excel. Denna studie uppnår validitet till stor del genom att hämta en del av tillvägagångssättet från den tidigare studien Entreprenörsbarometern 2008, precis som Entreprenörsbarometern diskuterar denna studie attityder till företagande. Det är inget som säger att frågorna i Entreprenörsbarometern är optimalt formulerade, men eftersom den studien erbjuder en bra kontrast finns det tydliga poänger med att formulera enkäten i liknande termer.

3.1 Från enkätsvar till data – om att tolka materialet

För att kunna kvantifiera urvalet har Excel använts. De frågor i enkäten som besvaras med ”ja” eller ”nej” ges olika värden. De andra frågorna kvantifieras genom att ett namn ges värdet ett första gången den orten, staden eller platsen dyker upp och varje ytterligare tillfälle platsen dyker upp igen kommer den att få en extra enhet.

Exempelvis första gången Stockholm dyker upp som uppväxtort ges Stockholm värdet ett, nästa gång värdet två och så vidare. Vad gäller tolkningen av enkätsvaren är det en tolkning som har gjorts inom studien, det är fullt möjligt att en annan person skulle ha tolkat materialet annorlunda eller ställt andra frågor. Den tolkning av materialet som har gjorts är valt utifrån att tolkningen av materialen ska vara validitetsmässigt och reliabilitetsmässigt tillförlitlig, men också utifrån studiens syfte. Hade studien istället ämnat mäta ålder och företagande eller kön och företagande hade antagligen andra val gjorts.

4 Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan Konsten att studera samhälle individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB, s. 65.

6 Ibid. ss. 66-67.

(6)

6

3.2 Urval

Studien har använt studenter i Uppsala som primärt källmaterial och urval. Dessa har haft en bredd i sina studieinriktningar vilket också berikar studien. Antalet respondenter har varit 100 studenter, mellan 19 och 40 år. Studien har omfattat 52 män och 48 kvinnor, snittåldern har varit 23,93 för kvinnor och 24,73 för männen, snittåldern för båda grupperna var 24,35. Tio stycken studenter driver företag idag eller har drivit företag tidigare, dessa är i fortsättningen inräknade bland de som kan tänka sig att bli företagare. Dessa har valts ut dels genom att föreläsningar och seminarier inom geografiämnet har besökts, dels genom att studenter valts ut enligt en så kallad snöbollsmodell, vilket innebär att personer som motsvarar kriterierna för urvalet slumpvis väljs ut i olika miljöer. Fördelarna med detta tillvägagångssätt är många olika inställningar och studieinriktningar inkluderas i studien, från undervisningstillfällena i geografi kommer ekonomer och andra samhällsvetare, från det övriga urvalet kommer många olika studieinriktningar. Urvalet omfattar 20 ekonomer, 34 studenter från andra samhällsvetenskapliga ämnen (samhällsgeografi, kulturgeografi, samhällsvetarprogrammet, statskunskap, sociologi och media och kommunikation), 26 studenter från psykologi och lärarprogrammet, fem studenter från tekniska discipliner och 15 övriga (agronom, arkeologi, juridik, teologi, sjuksköterska och översättare). Studenters migration över riket från hemorten till studieorten ser annorlunda ut beroende på vart de kommer ifrån, därför kan de som tillfrågas förväntas ge en snedfördelning över riket som helhet, dock kommer de befolkningstäta regionerna troligtvis ändå vara representerade. Problematiken kring svarsfrekvens är bemött genom att urvalet endast omfattar de fullständigt besvarade intervjuerna. Den som vill bedöma urvalet utifrån hela möjliga populationen får utgå från siffran runt 40000 från Uppsala universitet⁷ och ytterligare 2000 på Sveriges lantbruksuniversitet. (SLU)⁸ Dock har inte några särskilda försök att uppsöka studenter från Sveriges lantbruksuniversitet gjorts även om de har inkluderats i studien eftersom de kan kategoriseras som studenter i Uppsala.

Detta tillvägagångssätt motiveras med att studien också ska vara möjlig att genomföra och att den ska kunna kontrastera ett primärt källmaterial insamlat med enkäter mot ett sekundärt källmaterial skapat enligt ett mer representativt urval. Om urvalet endast omfattande exempelvis en utbildning i entreprenörskap eller från en utbildning inriktad mot offentlig sektor skulle urvalet bli felaktigt i förhållande till gruppen studenter. Urvalet av det sekundärmaterial som återfinns i studien kommer från Tillväxtverkets undersökningar om hur inställningarna till företagande ser ut bland olika grupper. Från Entreprenörsbarometern 2008 tas sedan sådant som går att koppla till syfte och frågeställning. Tillväxtverkets rapport Entreprenörsbarometern 2008 är lämplig för att ge en kontrast till primärkällorna. Om primärkällor och

7 http://www.uu.se/node224, 2010-05-06.

8 http://www.slu.se/?id=202, 2010-05-06.

(7)

7

sekundärkällor pekar åt olika håll vad gäller studiens syfte finns anledning att föreslå några hypoteser till vidare studier.

3.3 Enkäternas utformande

Enkäterna har primärt utformats för att få fram information om attityder till att starta företag. Enkätens utformning har skett genom att teorin smalnas av till några frågor som är möjliga att ställa till urvalet av studenter. En pilotstudie har utförts för att säkerställa att enkäterna är tolkningsbara då de väl har samlats. Pilotstudien bestod i att enkäten i två vändor testades på andra studenter. Svaren från pilotstudien har också analyserats i Excel. Enkäterna ska vara enkla att förstå och ha en logisk ordningsföljd, och frågorna bör inte vara för många till antalet. Frågorna är formulerade för att få raka svar, som ja eller nej eller en specifik ort eller lärosäte.⁹ Enkäterna har varit identiska under insamlandet.

3.4 Avgränsningar

I denna studie definieras begreppet företag som all näringsverksamhet oavsett bolagsform. Ämnesdisciplinen är samhällsgeografi och därför kommer innehållet vara snävare utifrån företagsekonomiska utgångspunkter, även om dessa finns i bakgrunden då det ytterst handlar om företagande. Istället kommer utpräglade ekonomgeografiska förhållningssätt att få ett större spelrum. Inom geografi är begreppet plats ett begrepp som kan problematiseras betydligt mer än vad det görs i vardagligt tal, i denna studie ska dock plats vid de tillfällen begreppet eller ordet förekommer att ses som en ort, tätort eller stad.

4. FÖRETAGANDE I UPPSALA

Många av de storföretag som idag sysselsätter en stor del av landets befolkning grundades före 1950, men för att framtidens svenskar ska kunna ha arbetsplatser att gå till behöver det komma till nya företag. Den svenska välfärden är beroende av kreativa och företagsamma medborgare som startar företag och skapar arbetstillfällen. I Uppsala kommun finns det runt 12 000 företag, av dessa är runt 9 000 enmansföretag. Tjänstesektorn dominerar näringslivet och områden som olika konsultverksamheter inom IT-sektorn har vuxit starkt de senaste åren. Andra områden som är väl representerade är verkstad, läkemedel, livsmedel och grafisk industri. Handel och distribution spelar också en viktig roll. Den tillverkningsindustri som är lokaliserad i Uppsala är till stor del högteknologisk och knuten till universiteten. Uppsala kommun har utvecklat ett näringslivsprogram där det beskrivs hur kommunen skapar förutsättningar för utveckling och tillväxt av näringslivet.

(8)

8

Uppsala kommun lyfter fram universiteten, läkemedelsföretagen och informationsteknologi som en viktig grund. Kommunen har som målsättning att erbjuda företag i kommunen god grundläggande service samt att möten med kommunen ska kännetecknas av öppenhet och dialog.¹⁰ Tidigare utmärktes staden av torghandel och industriföretag, idag är det e-handel och tjänsteföretag som är det utmärkande. I Uppsala har det sedan länge funnits en del klassiska industrier som Almqvist & Wiksells Tryckeri AB, Lindvalls, Nymanbolagen, Slotts industrier och Upsala-Ekeby. Senare har bland annat Pharmacia, Q-Med, Sun Microsystems och Gamla Slottskällans bryggeri anknytning till Uppsala.¹¹

5. TEORI OCH LITTERATURGENOMGÅNG

Teorin presenterar tankemodeller med vilket både större och mindre geografiska samband kan analyseras. Teorin delas upp i två övergripande ansatser, först ett större övergripande perspektiv på agglomeration och kluster, sedan ett mindre perspektiv där målet är att kunna beskriva begrepp som agglomeration och kluster utifrån enskilda individer, mindre grupper eller organisationer.

Detta avsnitt skulle också kunna beskrivas som en litteraturgenomgång, där en bred teoretisk bakgrund och litteratur smalnar av och blir mer specifik utifrån den här studiens syfte. Detta leder fram till en teoretisk modell och några frågor att ställa till empirin. Teorin ska i detta fall ge en bakgrund till regioner och dess roll i företagandet, men också till livsbanor som möter dessa regioner. Teorin är inriktad på regioner och ekonomisk geografi, därför får Alfred Marshalls kluster och agglomerationsteori och Anders Malmbergs kapitel i Det nya samhällets geografi, om den ekonomiska geografins tillämpning, ge bakgrunden till detta. Teorin presenterar först den historiska bakgrunden till den i studien praktiska användningen av teorin, detta genom att redogöra för några av den ekonomiska lokaliseringens rötter och senare tillägg.

Gränserna mellan de olika teoretiska spåren definieras av deras perspektiv.

Mötet kan nästan beskrivas med att en hel region enligt ett makroperspektiv utvecklas på ett speciellt sätt, sedan möter en individ eller ett företag denna region. I mötet uppstår någon form av framsteg. En kritik mot teorin skulle kunna komma från de som ser regional utveckling som en agglomeration där resurser tas från andra regioner och de som vill förklara utvecklingen neoklassiskt, genom att specialisering leder till ökad produktion och kreativitet. Tanken med detta är att skapa en grund för teorin och hur regionen Uppsala ska ses på i sammanhanget. Uppsala kan vara en sådan plats som Gunnar Törnqvist beskriver där livsbanor i tidsgeografin möts.

10 http://www.uppsala.se/sv/Foretagarbete/Fakta-om-naringslivet/Naringslivet-i-Uppsala, 2010-05-24.

11 http://www.ne.se/uppsala/n%C3%A4ringsliv, 2010-05-30.

(9)

9

Törnqvists Kreativitetens geografi har varit länken mellan det mindre perspektivet som nyss beskrivits och ett större perspektiv som exempelvis ett regionalt. Det tankegods som Törnqvist presenterar diskuterar den enskilda individen, gruppen eller företagets väg genom de tankemodeller om kluster och agglomeration som har beskrivits.

5.1 Kluster igår och idag – från ett större perspektiv

Diskussionen om kluster utgår från den brittiske ekonomen Alfred Marshalls tankemodell. Alfred Marshall levde mellan 1842 och 1924, och var en av de mest inflytelserika ekonomerna under sin samtid och en av de som är upphovsmän till den neoklassiska inriktningen. Marshall använder begreppet industridistrikt istället för kluster med dess karaktär är liknande, mindre företag är uppbundna mellan varandra genom långa avtal. Företagens omfattande transaktioner sinsemellan leder sen till export från regionen, vissa företag växer i regionen och andra avvecklas, varpå arbetskraften strömmar mellan företagen. Kompetensen i företagen tycks finnas i luften och inte i enskilda företag eller hos enskilda personer.¹² Marshalls industridistrikt innebär också ofta att en viss enskild produkt dominerar i distriktet, kring denna produkt är lokal expertis knuten. Även finansieringen sker lokalt, eftersom lokala finansiärer har stor insyn och högt förtroende. ¹³ En region som kan kategoriseras som ett industridistrikt enligt Marshall har på lång sikt möjlighet till tillväxt och utveckling även om viss standardiserad produktion kan flytta ut av kostnadsskäl.¹⁴

5.2 Från Porter och framåt

Den som idag dominerar resonemang om kluster är den amerikanske forskaren Michael Porter som 1979 publicerade en artikel där han presenterade en modell för kluster.¹⁵ Han slår fast hur klusterresonemang kan användas för att förklara många olika ekonomiska samband i många olika ekonomiska sammanhang. Under 1990- talet har ekonomiskgeografiska frågeställningar blivit viktigare i breda ekonomiska sammanhang och har i efterhand beskrivits som den ekonomiska geografins renässans. Bland annat publicerade Paul Krugman och Michael Porter böcker i ämnet och i dessas kölvatten har mängder av andra forskare verkat.¹⁶ Några grundläggande frågeställningar inom den samtida ekonomiska geografin handlar om ekonomisk utveckling kopplat till platsen den sker på, varför vissa platser är mer framgångsrika

12 Barnes Staff, Gertler & Barnes, Trevor (1999). New Industrial Geography. London:

Routledge, s. 106

13 Ibid. s. 108.

14 Ibid. s. 109

15 Porter, Michael (1979). "How competitive forces shape strategy". Harvard business Review, mars -april 1979.

16 Berger, Sune (2000). Det nya samhällets geografi. Uppsala: Uppsala Publ. House, ss. 221- 222.

(10)

10

än andra eller varför bildas kluster av likartade företag och hur sker industriell specialisering.¹⁷ Idag omfattas synen på vad som skapar konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter på nya faktorer som att innovation kan vara viktigare än skalfördelar, att innovation är mer än högteknologi, innovation uppstår i sampel inom industrin, närhet är viktig och att lokala kunskaper kan vara viktigare än råvaror.¹⁸ Forskningen om agglomerationer har också vissa svårigheter, dessa är att det är svårt att empiriskt bevisa vilka faktorer som gör att det skapas ett kluster.¹⁹

5.3 Regional utveckling

Europa är en kontinent med stora regionala skillnader, begreppet regional utveckling kan vara svårt att definiera, i norden definieras ofta regional utveckling som olika trender i demografin. Utvandring eller avflyttning från periferin är ofta utgångspunkten i diskussionerna. Förändringar i sysselsättningen och tillgången till sysselsättning är en viktig dimension, detta går i sin tur att koppla till befolkningens åldersammansättning. Den som vill mäta ekonomisk tillväxt regionalt får bryta ner måttet bruttonationalprodukt till den specifika regionen, den som vill lägga ner mer tid kan köpkraftsjustera bruttonationalprodukten för den aktuella regionen. Dock tar inte det hänsyn till företeelser som pendling och huvudkontor i storstäderna.²⁰ Den klassiska lokaliseringsteorin utgår från det enskilda företagets villkor, medan den regionala lokaliseringsteorin utgår från en specifik region. Dessa kan sägas ha utvecklats skilda från varandra. Forskningen inriktad mot regioner är neoklassisk influerad och på senare år har regionernas specifika egenskaper satts i fokus.²¹ Trenden går mot att ekonomisk utveckling idag ofta sker inom vad som skulle kunna beskrivas som avancerade tjänsteföretag, eller avancerade uppdragstjänster. Tre nyckelfaktorer som beskrivs är kapacitet att kunna hantera information, livskvalitet för att attrahera högutbildad arbetskraft samt kopplingar till nätverk av betydande städer på nationell och internationell nivå. Detta utvecklas ofta i regioner med urban karaktär och i förlängningen gör detta att tillväxten sker på olika platser.²²

5.4 Geografi, kreativitet och livsbanor

Förutsättningarna för kreativitet som Gunnar Törnqvist diskuterar kan mycket väl översättas till förutsättningar för företagande. De flesta miljöer som återfinns beskrivna i olika sammanhang är historiska. Detta är i sig inte märkligt eftersom förståelse för geografiska miljöer kan fås kanske först i efterhand. Törnqvist menar att geografiska miljöer dominerar bland historiska exempel, platser och bebyggelse

17 Berger, Sune (2000). Det nya samhällets geografi. Uppsala: Uppsala Publ. House, ss. 221- 222.

18 Ibid. s. 224.

19 Ibid. s. 243.

20 Ibid. ss. 247-251.

21 Ibid. ss. 251-253.

22 Ibid. ss. 287-288.

(11)

11

som bildat gränser för människors verksamhet. Tidigare hade kanske detta också en större betydelse eftersom information var en bristvara i en annan bemärkelse än idag.

Törnqvist inleder med att diskutera den industriella revolutionen och dess association till kreativitet, exempel som Manchester eller den tyska staden Göttingen (kvantmekanikens vagga) och sedan mer namnkunniga som Berlin, New York och Boston som blev världens högteknologiska centra under 1800-talet, städer som blev centra för kreativitet.²³

Begreppet tidsgeografi utvecklades av geografen Torsten Hägerstrand i större skala vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi i Lund på 1960- talet. Tidsgeografi skulle också kunna kallas mikrogeografi eftersom det är enskilda individers livsbanor som beskrivs. Tidsgeografin anger förlopp i både tid och rum, den ger möjlighet till att följa hur individer förflyttar sig mellan olika punkter, den ger möjlighet att beskriva ramar för människors handlingar och alternativa möjligheter. Den leder fram till frågeställningar om i vilken miljö entreprenörslusta och kreativitet formats – är det i skolan, under utlandsvistelser eller i universitetsmiljön.²⁴ Detta leder fram till en diskussion om var Uppsala universitet befinner sig inom denna tankemodell och huruvida universitetet gör studenterna kreativa. Där levnadsbanor strålar samman kan också kreativitet stråla samman, där levnadsbanorna bildar något som visuellt skulle kunna liknas vid flaskhalsar, detta resonemang gäller också vid studier utomlands där studenterna kommer i kontakt med en annan kreativ miljö.²⁵

Den institutionella miljön kan vara av många slag, allt från konstnärskollektiv till kunskapsföretag eller akademiska miljöer. Vilka världens mest framgångsrika universitet är blir en relevant fråga i det sammanhanget och där finns det olika sätt att mäta. Törnqvist diskuterar dessa sätt och tittar på skalor som omfattar nobelpris och publicerade artiklar. Det kan dock vara svårare att fastställa länken mellan framstående universitet och studenternas vilja att starta företag. Även fast Uppsala universitet brukar komma på en bra placering i dessa rankingar behöver inte det betyda att studenterna är villiga att starta egna företag.²⁶ Fast det vore ännu mer orimligt att hävda att det inte finns en koppling mellan ett väl ansett universitet och studenternas vilja att starta företag, även om det är skillnad på att vara och inspireras av en kreativ miljö och göra något åt det.

Törnqvist diskuterar här begrepp som kompetens och kunskapstradition. För historiska kreativa miljöer är det enkelt att sammanställa listor med berömdheter som kan kopplas till den aktuella platsen. Kreativitet och kunskap bygger på en lång kunskapstradition. Dessa traditioner kan sammanfalla med vissa platser. Ekonomiska överskott har alltid skapat möjligheter för innovationer. Det är också viktigt att individer ges möjlighet att kommunicera med varandra. Dagens hjälpmedel bryter

23 Törnqvist Gunnar (2004), Kreativitetens geografi. Stockholm: SNS förlag, ss. 70-71.

24 Ibid. ss. 72-74.

25 Ibid. s. 75.

26 Ibid. s. 40.

(12)

12

detta.

ständigt ny mark vad gäller detta. Dessa tekniska mötesplatser skapar också nya utbyten av idéer som inte längre kanske behöver vara bundna till en specifik plats.

Den kreativa miljön är ofta kulturellt mångsidig och rik på särskilda kompetenser, dessutom bör den ha lätt att komma i kontakt med olika kompetenser. Törnqvist menar att västvärldens tillväxt under efterkrigstiden delvis byggde på den kreativitet som släppts loss under andra världskriget, kanske kan samma förklaring formuleras om kalla kriget.²⁷ En invändning skulle kunna vara att idag är uppfinningar från efterkrigstiden en del av vardagen för nästan alla, som datorer och GPS.

En vinkel på att diskutera individen i det kreativa sammanhanget är att hjälp av nobelpristagares biografier för att diskutera dessa som en form av tidsgeografi. När individer hamnar i en kreativ miljö får denne större möjlighet att komma framåt.

Nobelpristagare är bra exempel eftersom de dels är odiskutabelt kreativa och dels kan kopplas till en akademisk miljö, vilket är extra relevant i detta sammanhang.

Urvalsprocessen är minutiös och ger priset en legitimitet som nästan är unik.²⁸ Därför är det intressant att se om Uppsala universitet och den funktion universitetet fyller kan ha en kreativ effekt inte bara på ett eventuellt eget företagande utan all form av kreativitet, även om ett eget företagande kan vara en bra indikator på

5.5 Operationalisering av teoretiska utgångspunkter

Detta kapitel ska fokusera på hypoteser som går att ställa till empirin, dessa hypoteser och arbetet kring dem går med andra ord att beskriva som en teoretisk modell. Det går att förvandla innehållet i Törnqvist bok till en modell som kan diskutera kreativitet. En kvantitativ modell där de förutsättningar som Törnqvist tar ut som förutsättningar ställs som frågor till det material som samlats in via enkäterna, en länk mellan den kvantitativa metoden och den kvalitativa teorin.

De två spår som teorin diskuterat, dels det mer övergripande med fokus på en region eller kommun och dels det fokuserat på individer och mindre organisationer, ska leda fram till hypoteser som går att prövas mot primärkällorna, där de olika perspektiven kan spåras. Svaren blir sedan om Uppsala upplevs vara en intressant plats att starta företag i och om detta passar ihop med det egna livet. Upplever respondenterna Uppsala som en kreativ plats borde detta också kunna kopplas till en plats där många är beredda att starta företag. Möjligheten att Uppsala upplevs som en kreativ plats, men att ingen är beredd att starta företag måste diskuteras. Har individer som fått intryck genom att studera och leva på andra orter större vilja att starta företag och hur förhåller det sig i så fall företagandet till deras livsbanor.

Uppsala kan beskrivas som ett kluster där människors livsbanor passerar igenom, hur dessa personer sedan ser på möjligheten att utvecklas i Uppsala kan vara värt att diskutera.

27 Törnqvist Gunnar (2004), Kreativitetens geografi. Stockholm: SNS förlag, ss. 50-63.

28 Ibid. ss. 66-71.

(13)

13

Dessa hypoteser har sedan testats på primärkällorna, från att se på universiteten enligt Törnqvist som en nod dit kreativa personer samlas och sedan slussas vidare, till attityderna kring att starta företag och synen på Uppsala. Hypoteserna berör också de frågeställningar om attityden till företagande som bland annat dyker upp i Tillväxtsverkets publikation Entreprenörsbarometern 2008. Detta beskriver också relationen mellan primär och sekundärdata. Frågornas utformning och relation till resten av studien motiveras dels med den teoretiska grunden om vilken rumslig relation företagande kan ha till både individen och samhället, dels med att sekundärkällorna använt sig av liknande frågeställningar. Frågorna i denna studie och dess enkät är dock mindre omfattande och förankrade i studiens syfte. Det resultat som presenterats utifrån enkäterna fokuserar enligt studiens syfte på attityder till företagande, därför är andra aspekter som skulle ha varit möjliga att presentera med hjälp av enkäterna bortvalda.

För att kunna lyfta fram det som ur enkäten går att diskutera med teorin har några rubriker satts i analysdiskussionen. Det ska också nämnas att informationen ibland överlappar mellan de olika rubrikerna, men detta är nödvändigt för att ett relevant sammanhang ska skapas. För att få in de motiveringar som det finns utrymme för i enkäterna har dessa sorterats efter vilken fråga de står under i den ursprungliga enkäten i resultatkapitlet, i analysen har sedan motiveringarna använts för att diskutera frågan med respondenternas egna tankegångar. För att kunna analysera studenternas tidigare erfarenheter i form av var de vuxit upp har kommunerna analyserats och diskuterats efter sin storlek.

5.6 Hypoteser

Hypotes 1. Studenter i urvalet som samlat på sig erfarenhet genom studier utomlands är mer positiva till företagande.

Hypotes 2. Studenterna i urvalet som är i slutet av sin studietid är mer öppna till företagande.

Hypotes 3. Studenterna i urvalet upplever Uppsala som en bra plats att bedriva företag på.

Hypotes 4. Studenterna i urvalets attityd till att starta företag varierar med deras uppväxtort.

Hypotes 5. Studenterna i urvalet är mer positiva än entreprenörsbarometerns urval.

(14)

14

6. ENTREPRENÖRSBAROMETERN 2008

Den statliga myndigheten Tillväxtverket, tidigare Nutek, publicerar med jämna mellanrum en undersökning om tillväxten i riket kallad entreprenörsbarometern.

Denna visar på en fortsatt positiv inställning till företagande. Bland unga är det främst Stockholms och Jämtlands län som utmärker sig i statistiken och kan tänka sig att starta nya företag.²⁹ Från detta material går det att utläsa mängder av fakta kring ungas attityder kring företagande. Inledningsvis berättar entreprenörsbarometern att andelen i åldrarna 18 till 30 år som hellre skulle vilja vara företagare än anställd har ökat från 29 procent år 2003 till 38 procent år 2009 för hela riket. Denna ökning är störst bland de unga männen. På frågan om unga skulle kunna tänka sig att vara företagare har andelen ökat från 71 procent till 74 procent under samma period, bland unga män kan 81 procent tänka sig att bli företagare jämfört med 67 procent av kvinnorna.³⁰ Att vara företagare tycks vara ett populärt alternativ bland unga, nästan fyra av tio vill vara företagare hellre än att vara anställda, men tidigare studier visar att andelen minskar högre upp i åldrarna som urvalet befinner sig i. Utrikes födda är mest intresserade av att företagare. Många av unga skulle också vara beredda att anställa andra, de populäraste branscherna är kultur, media, resor, hälsa, design, turism, försäljning, bygg och fastighet samt it och telekommunikation.³¹ Den största inspirationskällan för de unga är släkt och vänner. Skatteverket är även känt som en bra informationskanal, även organisationer som Nutek, Bolagsverket och Nyföretagarcentrum är kända.³² Bland de företag som startades 2007, 58526 till antalet var 10193 stycken startade av unga. Unga startar ofta företag inom utbildning, hälso- och sjukvård, finansiell verksamhet och andra företagstjänster.³³

Bland unga som kan tänka sig att starta nya företag är Stockholmarna mest positiva med 81 procent. I Uppsala, som är sämst i landet, är det endast 67 procent.³⁴ Det är också de som upplever att de pratat minst om företagande i skolan. Därför är det aktuellt att bland en grupp av unga, nämligen studenter, undersöka hur attityderna ser ut till företagande, för det betecknas som ett problem att viljan till företagande är så låg i Uppsala län.³⁵ Om man istället frågar unga som tror att de skulle klara av att starta företag ligger Stockholm bäst till med 87 procent, och Uppsala hamnar i mitten med 84 procent, sämst är Örebro län med 78 procent.³⁶ Vad gäller bagaget från

30 Ibid. s. 17.

31 Ibid. s. 30.

32 Ibid. s. 35.

33 Ibid. s. 15.

34 Ibid. s. 33.

36 Ibid. s. 39.

(15)

15

skolan ligger också Uppsala sämst till med 28 procent som anser sig fått en uppfattning om företagande från skolan, bäst är Jämtlands län med 46 procent.³⁷ Det går att fastslå att entreprenörskap i skolan spelar roll, ett generellt mönster är att de som uppmuntras att bli företagare i skolan också i högre grad kan tänka sig att bli detta. Mönstret är detsamma vad gäller var ungdomar helst vill arbeta.³⁸ Bland praktiska utbildningar är det mer populärt att vara företagare.³⁹ Det går också att fastslå att utrikes födda är mer positiva till företagande, de framhåller möjligheten till personlig utveckling och möjligheter till en god privatekonomi.⁴⁰ Urvalet till studien om ungdomars attityder till företagande gjordes av SCB som genomförde telefonintervjuer med personer mellan 18 och 30 år i ett så kallat riksurval. Syftet var att få kunskap om inställningen till entreprenörskap och företagande bland unga människor.⁴¹

7. RESULTAT

Från enkäten presenteras här resultatet som både löpande text och statistisk.

Förklaringar och förståelse av statistiken presenteras i löpande text. Presentationen sker tematiskt med utgångspunkt från enkäten. Det hade varit möjligt att väga samtliga aspekter av svaren mot varandra vad gäller det som presenteras här, dock blir detta frikopplat från studiens syfte att diskutera attityden till företagande. Därför är viljan till att starta företag och attityder kring företagande vägd mot de andra frågorna i enkäten, det är också dessa aspekter som är huvuddelen i analysen även om diskussionen där kan vara mer flexibel än vad som presenteras som resultat. Det resultat som presenteras i löpande text är ett urval av det resultat som finns i den statistiska modellen, exempelvis presenteras endast hur många i en kategori som kan tänka sig att bli företagare i procent, resten som antal av respondenterna i kategorin, detta för att göra texten mer läsbar.

Av de 100 studenterna (52 män och 48 kvinnor) i enkätstudien är 20 personer hellre företagare än anställda, nio stycken kvinnor och elva män. Av studenterna har 64 stycken, vilket också blir 64 procent, antingen startat ett företag idag eller kan tänka sig att bli företagare under studietiden, 20 kan inte tänka sig att bli företagare och 16 stycken har svarat vet ej. Bland kvinnorna kan 28 stycken tänka sig att bli företagare efter studietiden, 13 kan inte tänka sig att bli företagare och sju vet ej.

Bland männen kan 36 tänka sig att bli företagare efter studietiden, sju kan inte tänka sig det och nio vet ej. Av studenterna anser 40 stycken att Uppsala är en bra stad att starta företag i, endast tre tycker att det är en dålig plats och 57 har svarat vet ej. Av

37 Ibid. s. 42.

38 Ibid. s. 44.

39 Ibid. s. 45.

40 Ibid. s. 51.

41 Ibid. s. 65.

(16)

16

studenterna är det också 20 personer som anser sig ha en större vilja att starta företag sedan de flyttat till Uppsala, resterande 80 har svarat nej eller vet ej.

7.1 Tidigare erfarenheter utomlands och i Sverige

Av de som studerat utomlands kan 16 av 23 tänka sig att bli företagare efter studietiden. Detta blir 69.5 procent i den enskilda gruppen. Fem av 23 är hellre företagare än anställda, sex av 23 har påverkats positivt vad gäller att starta företag under studietiden i Uppsala och sju av 23 anser att Uppsala är en bra stad att starta företag i. Bland de 42 studenter som studerat vid andra eftergymnasiala lärosäten i Sverige kan 27 stycken tänka sig att bli företagare efter studietiden, detta blir 64.3 procent. Sju av 42 är hellre företagare än anställda, tio anser att de förändrats positivt till att starta företag under tiden i Uppsala och 19 anser att Uppsala är en bra stad att starta företag i. Detta resultat hjälper till att besvara hypoteserna om studier utomlands respektive tidigare erfarenheter.

7.2 Ålder och inskrivningstermin

Vad gäller ålder har studenterna delats upp i två grupper, 19 till 24 år samt 25 år och uppåt. Vad anser inskrivningstermin har studenterna delats upp i om de studerat tre år inklusive denna termin (vårterminen 2010) eller längre, inskrivningstermin vårterminen 2007 och tidigare är en grupp och höstterminen 2007 och senare är en grupp. Detta resultat hjälper till att svara på hypotesen om att studenter i slutet av sin studietid är mer benägna att starta företag vilket redovisas separat för ålder och för inskrivningstermin. I gruppen 19-24 år finns det 54 studenter, av dessa kan 33 stycken vilket ger 61.1 procent tänka sig att starta företag efter studietiden. 12 är hellre företagare än anställda, sju har blivit mer positivt inställda efter att ha börjat studera i Uppsala och 17 studenter anser att Uppsala är en bra stad att starta företag i.

Vad gäller studenter från 25 år och uppåt finns det i urvalet 46 studenter, bland dessa kan 30 tänka sig att starta företag vilket är 65.2 procent, åtta är hellre företagare än anställd, 13 har blivit mer positiva under studietiden i Uppsala och 23 studenter anser Uppsala vara en bra stad att starta företag i.

Vad gäller de 57 som började studera höstterminen 2007 och senare kan 36 studenter eller 63.2 procent tänka sig att bli företagare, nio är hellre företagare än anställda, tio har blivit mer positiva till att starta företag under studietiden i Uppsala och 23 anser att Uppsala är en bra stad att starta företag i. Bland de 43 som började studera innan höstterminen 2007 kan 28 tänka sig att bli företagare efter studietiden vilket blir 65.1 procent, tio är hellre företagare än anställd, tio har blivit mer positiva till att starta företag efter att de börjat studera i Uppsala och 17 anser att Uppsala är en bra stad att starta företag i.

(17)

17

7.3 Studieinriktning

Bland de 20 respondenter som studerar företagsekonomi eller nationalekonomi kan 13 tänka sig att starta företag efter studierna, detta blir 65 procent. Fem är hellre företagare än anställd, fyra har blivit mer positiva under studietiden och fem anser att Uppsala är en bra stad att starta företag i. Vid en jämförelse med exempelvis urvalets lärarstudenter som är 24 till antalet, kan 13 tänka sig att starta företag efter studierna, vilket blir 54.2 procent, två är hellre företagare än anställda, fyra tycker Uppsala är en bra stad att starta företag i och fyra har blivit mer positiva under tiden i Uppsala.

7.4 Stad eller land

Om studenterna exempelvis har vuxit upp i Stockholms län är 14 av 21 tillfrågade beredda att starta företag efter studietiden, vilket därmed utgör 66.7 procent. Åtta av de från Stockholms län är hellre företagare än anställd, sju anser att de blivit mer positiva under studietiden i Uppsala och åtta anser att Uppsala är en bra stad att driva företag i. En annan underkategori i primärkällorna är de från tätorter med mer än 100 000 invånare, bland dessa räknas här Stockholms län, Göteborg, Malmö, Uppsala och Västerås. Indelningen för kommunerna är hämtad från Statistiska centralbyrån.⁴² Bland de 44 studenter som kommer från tätorter med mer än 100 000 invånare kan 29 stycken eller 65.9 procent, tänka sig att starta företag, 13 är hellre företagare än anställd, nio har påverkats positivt vad gäller företagande under studietiden och åtta anser Uppsala vara en bra stad att starta företag i. Från tätorter mellan 30 000 och 100 000 invånare kommer 23 studenter i studien. Bland dessa kan 16 studenter tänka sig att bli företagare, det är 69.6 procent, fyra är hellre företagare än anställd, åtta har fått en större vilja att starta företag under studietiden i Uppsala och sju tycker Uppsala är en bra stad att starta företag i. Bland studenterna från mindre orter kan 19 av 33 tänka sig att bli företagare, detta är 57.6 procent. Tre är hellre företagare än anställda, tre studenter har också fått en större vilja under studietiden i Uppsala och 17 anser att Uppsala är en bra stad att starta företag i. Detta resultat hjälper till att förklara hypotesen om uppväxtsortens relation till företagande.

42 http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx, 2010-05-28.

(18)

Tabell 1, Statistisk modell.

8. ANALYS

Analysen av resultatet från enkätstudien samt från Entreprenörsbarometern 2008 presenteras här som en diskussion med teori och avslutningsvis formulerade hypoteser. Diskussionen utgår från studiens syfte och sker i huvudsak ur ett rumsligt perspektiv med utgångspunkt i det material studien använder som teori. Rubrikerna i detta kapitel skapade för att kunna lyfta ur innehållet i enkäterna tematiskt och för att kunna diskutera resultatet med teorin. Det kommer att vara möjligt att dra slutsatser om enkäterna som inte stöds av teorin. Det vill säga resultaten från enkäten som inte är en del av studiens syfte är bara intressanta i ett sammanhang. Sist i detta kapitel kommer hypotesernas riktighet att presenteras. Det första som är värt att fastslå i analysen är en liten jämförelse mellan studiens urval och Entreprenörsbarometern. I studien kan 64 procent tänka sig att bli företagare, mot Entreprenörsbarometerns 74 procent.⁴³

18

(19)

19

8.1 Kön och företagande

I denna studie är unga män mer intresserade att driva företag, 69.2 procent respektive 58,3 för kvinnor. Detta är något som också utmärker Entreprenörsbarometerns statistik om unga och företagande där 81 procent av männen och 67 procent av kvinnorna kan tänka sig att bli företagare.⁴⁴ Detta är också det mest iögonfallande resultatet av enkäten även om det exempelvis skulle beräknas för endast ekonomer är män överrepresenterade. Orsakerna till detta ligger utanför denna studie, här kan det endast konstateras hur respondenterna svarat, att den bilden bekräftas i denna undersökning är inget märkligt.

8.2 Ålder och företagande

I studiens enkätstudie ingår att respondenterna måste ange sin ålder. Detta gör att respondenternas ålder i förhållande till deras vilja att driva företag går att mäta.

Bland urvalets studenter mellan 19 och 24 år kan 61.1 procent tänka sig att bli företagare, medan 65.2 procent av de mellan 25 och 40 år kan tänka sig det samma.

Tänkbara förklaringar kan bland studenter vara att de som pluggat några år är mer medvetna om sin kompetens och att de äldre studenterna är i slutet av sina studier och behöver hitta vägar att försörja sig på då de inte längre studerar. I de beskrivningar Törnqvist gett i Kreativitetens geografi går det också att fastslå att det är först efter en studietid som kreativiteten kan få utlopp exempelvis genom företagandet. Detta märks svagt när studenternas segmenteras efter antal terminer i Uppsala – 65.1 procent av de som börjat studera innan höstterminen 2007 och 63.2 procent av de som börjat studera höstterminen 2007 och senare. När enskild individs livsbana studeras är studenterna som är i slutet av sin studietid i ett sådant skede i livet att de kan välja bland allt från att starta företag till flytta utomlands, kopplingen här blir mycket tydlig till Törnqvists diskussion om enskildas livsbanor. Avgörande blir i så fall om studenterna kan tänka sig att bo kvar i Uppsala. Staden anses vara en bra stad att starta företag i av dem som tagit ställning, 40 procent anser Uppsala vara en bra stad att starta företag i. I Entreprenörsbarometern 2008 siktas ålder på ett sätt som inte skulle vara möjligt på detta urval, därför finns ingen jämförelse studierna emellan.

8.3 Studieinriktning och företagande

Vad gäller olika studieinriktningar finns det också en medvetenhet i att väldigt specifika val av studier i princip medför att om studenten ska fortsätta med den inriktningen efter studietiden måste den också bli företagare. Vad gäller dessa tankegångar finns det också en medvetenhet om att Uppsala som stad och dess näringsliv erbjuder en viss marknad, men att många hellre kastar blicken mot Stockholm. Vad studenterna pluggar i Uppsala kan ha korrelation med deras vilja att

(20)

20

driva företag. Detta eftersom de inom vissa utbildningar socialiseras in i ett sammanhang där företagande är något positivt, inom andra utbildningar ses inte ett eget företagande inom det egna området som möjligt. Även om vissa senare kanske kommer att verka delvis som företagare utan att se sig som det. Dock kan det vara rimligt att anta att detta också har ett samband med utbildningens grad av specialisering, generella yrkesutbildningar kanske kan vara mer positiva. En teoretisk tolkning av detta enligt Törnqvist skulle kunna vara att studenterna har valt att studera i Uppsala eller någon annanstans eftersom de i framtiden kanske vill starta företag, men för att kunna göra detta vill de först läsa på universitetet för att lyckas.

Bland ekonomer (företagsekonomi och nationalekonomi) är viljan till att starta företag obetydligt större än genomsnittet hos andra studenter, 65 procent mot 64 procent. Däremot är den något större vad gäller de som är hellre är företagare än anställda, 25 procent mot 20 procent. Detta är kanske inte någon sensation men kan vara värt att nämna. Många andra respondenter som är positiva till företagande tar upp att de gärna skulle vilja driva företag men att de inte har kunskaper. Detta kan vara förklaringen till att de som studerar ekonomi är positiva eftersom deras utbildning, främst företagsekonomi, gett kunskaper. Andra studenter som exempelvis lärarstudenter kan vara positiva till företagande generellt men dels inte vara beredda att starta företag själva och dels inte utveckla sina tankar kring eget företagande.

Detta kan bero på att utbildningen de valt är inriktad på ett arbete som anställd av en kommun eller en friskola. Den teoretiska kopplingen fokuserar på kontakt med universitet och lärosäten, men inte specifikt på val av specifika utbildningar, som också kan vara en viktig faktor. Det går dock att utveckla detta resonemang till att studenternas vilja att starta företag kan variera med vart den enskilde befinner sig i sin egen tidsgeografi.

8.4 Uppväxtort och företagande

Bland de som kan tänka sig att starta företag och är positiva på olika sätt till företagande utmärker sig, de 25 respondenterna från Stockholms län något med 66.7 procent. I Entreprenörsbarometern 2008 är också Stockholm den mest positiva delen av landet till företagande bland unga med 81 procent.⁴⁵ Det finns ingen teoretisk koppling mellan uppväxtorten och viljan till att driva företag, det vore enklare att finna en teoretisk koppling mellan viljan att lämna hemorten och viljan att starta företag. Dessutom är uppväxtorten ganska slumpartad i förhållande till viljan att starta och driva företag. Stockholm framträder både i Entreprenörsbarometern 2008 och från enkätstudien som den plats i riket som har flest unga som vill starta företag.

Det går även att göra en teoretisk koppling genom att Stockholm är ett välfungerande ekonomiskt område och genom att kreativa personer strömmar dit för att utvecklas.

Även andra orter inklusive Stockholm med mer än 100 000 invånare har 65.9 procent

(21)

21

som kan tänka sig att bli företagare. Mest utmärker sig orter med 30 000 till 100 000 invånare med 69.6 procent som kan tänka sig att bli företagare. Om frågan istället formuleras vilka som kan tänka sig att driva företag hellre än att vara anställda utmärker sig Stockholms län med 38.1 procent att jämföra med 20 procent för urvalet som helhet. Detta bekräftas även i Entreprenörsbarometern 2008.

8.5 Tidigare erfarenheter och företagande

De respondenter som samlat på sig mycket erfarenhet är mer positiva till företagande. Bland de som studerat utomlands är det 69.5 procent och bland de som studerat på andra svenska eftergymnasiala lärosäten är det 64.3 procent. Detta resultat visar en marginell skillnad vad gäller studier inom Sverige, men en tydlig skillnad vad gäller utlandsstudier. Det resultatet kan kopplas till Törnqvists diskussioner om kreativitet och livsbanor, där utländska lärosäten av svenska studenter tycks ses som kreativa noder. Bland de 23 studenter som studerat utomlands anser ofta också att studierna utomlands gjort dem mer positiva till att starta företag. Dessutom har den enskilde individen kanske blivit mer självständig av att vistas utomlands, en faktor som också borde hjälpa till när det gäller att göra nya saker.

8.6 Studenter som driver företag

Bland de studenter som redan driver företag är ekonomstudenterna också överrepresenterade, i övrigt är det ganska slumpvis fördelat. Det kan tilläggas att de studenter som drivit företag tidigare ofta gjort detta innan de började studera för att sedan låta företaget upphöra eller vila. Så kallade Ungt företagande företag har också kommit fram som svar på frågan, Ungt företagande är en del av vissa gymnasieprogram och ibland en valbar kurs inom gymnasieskolan. Dessa studenter är också de mest positiva till företagande. Dock har dessa ofta drivit företag i sin hemkommun enligt enkätstudien, de kanske inte är beredda att flytta verksamheten till studieorten, eller så var det ett projekt som bedrevs mellan gymnasiet och högskolan.

8.7 Studenter som kommer att driva företag

En aspekt som utmärker undersökningen är att studenterna ofta är mycket positiva till att driva företag i framtiden. Det företagandet kan kanske ses som en bisyssla till det huvudsakliga yrket eller som en heltidssyssla om det finns en tillräckligt bärkraftig idé. Det kan tilläggas att de skillnader som tidigare uppenbarat sig också finns vad gäller denna aspekt. Dessa skillnader är främst att män är mer öppna för företagande och att ekonomistuderande också är mer öppna. Törnqvist menar i Kreativitetens geografi att ett lärosäte kan vara en kreativ plats genom en diskussion om vad de som passerat lärosätet gör senare i livet. En sådan diskussion placerar Uppsala i ett sammanhang där det i efterhand går att diskutera vilken roll

(22)

22

utbildningen har haft, inte bara för ett yrkesutövande inom en specifik utbildning, utan även för individens personlighet och väg genom livet. De studenter som i framtiden vill driva företag i Uppsala kanske har hämtat en del av viljan till att göra det genom att de själva kan beskriva Uppsala som en ekonomgeografiskt lämplig plats att starta företag på, vilket kopplar det egna livsvalet till diskussionen om agglomeration och kluster. Gynnsamma ekonomiska förutsättningar är en del av att definiera en plats som lämplig att driva företag på, då respondenterna motiverat sina svar.

8.8 Uppsala och företagande

Av studenterna anser 40 procent att Uppsala är en bra stad att starta företag i, de flesta är dock osäkra och har svarat ”vet ej” på den frågan, endast någon enstaka har svarat ”nej”. Att studenter inte vet om Uppsala är en bra eller dålig stad att starta företag i kan anses som ett problem, även om det kan vara svårt att svara på frågan innan personen i fråga provat att vara företagare i Uppsala. Genom lite riktade insatser mot studenter kanske deras attityd ändras och fler stannar kvar i Uppsala och blir en del av staden. De som svarat ”ja” motiverar ofta svaret med olika rumsliga faktorer som närhet till exempelvis Stockholm och Arlanda, liksom att även universitetet tas upp som en positiv faktor. En vinkel på de resonemang som respondenterna fört om detta är att det ekonomgeografiska utgångsläge som förespråkas av bland annat Porter och Marshall i högsta grad är relevanta.

Respondenterna formulerar själva en geografisk utgångspunkt kring företagandet i Uppsala. När respondenterna beskriver en plats gynnsam för företag hämtar de inspiration från den ekonomiska geografin. Att Uppsala inte skulle vara en lämplig plats för företagande som det går att anta i Entreprenörsbarometern 2008, då unga i Uppsala tycks minst villiga att starta företag i hela landet, finns det här någon form av belägg för. Bland de som fyllt i enkäterna kan 64 procent tänka sig att starta företag, att jämföra med 74 procent i Entreprenörsbarometern 2008. Till sist är det inte säkert att inställningen hos respondenterna i urvalet speglar vad som kommer att ske i framtiden.

För att koppla ihop Uppsala med Marshalls ursprungliga industridistrikt kan det påpekas att inom de områden som näringslivet i Uppsala har en viss specialisering mot kan det vara enklare att applicera denna modell. Dock hade nog en kvalitativ studie av vissa branscher gett mer specifik information kring detta. I Marshalls industridistrikt utmålas ofta företagen som små och mycket specialiserade, denna bild kan väl stämma överens med det som respondenterna tänker sig vad gäller deras egna framtida planer.

(23)

23

8.9 Svar på hypoteser

Hypotes 1. Studenter i urvalet som samlat på sig erfarenhet genom studier utomlands är mer positiva till företagande.

Studenter som samlat på sig erfarenhet utomlands är mer positiva till företagande än andra - 69.5 procent mot 64 procent. Dock gäller det endast detta material, urvalet är i minsta laget för att kunna svara på om det gäller generellt. Dock borde inte det vara någon orimlighet. Förklaringarna kan finnas i att de stimuleras av en kreativ miljö utomlands och att de samtidigt får livserfarenhet i en högre grad än om de stannat hemma eller en högre riskbenägenhet. Denna hypotes stämmer.

Hypotes 2. Studenterna i urvalet som är i slutet av sin studietid är mer öppna till företagande.

Denna hypotes ligger nära de tankegångar som presenteras i Kreativitetens geografi.

Där finns en teori om att universitet kan fungera som kreativa noder, när sedan studenterna ska sluta studera och måste försörja sig börjar de fundera i antagligen ganska många olika tankegångar om vad de vill göra senare i livet och hur de kan försörja sig. Detta sätter övergången mellan studier och arbete i fokus. Det är också en avgörande aspekt för exempelvis Uppsalas framtid om många studenter är beredda att stanna kvar i staden och starta företag. I denna studie har ålder och antal terminer undersökts, vid en tolkning av dessa är studenter i gruppen 25-40 år mer positiva till företagande med 65.2 procent, mot 61.1 procent i gruppen 19-24 år.

Studenter som läst några år är också mer positiva, inskrivna innan höstterminen 2007 på 65,1 procent och inskrivna höstterminen 2007 och framåt 63.2 procent. Denna hypotes stämmer med väldigt små marginaler vid ovan nämnda tolkning av materialet.

Hypotes 3. Studenterna i urvalet upplever Uppsala som en bra plats att bedriva företag på.

Många studenter är uppväxta på andra orter och har flyttat till Uppsala för att bedriva studier. De som motiverat varför de inte upplever eller inte vet om Uppsala är en bra stad att starta företag gör det genom att beskriva att de inte känner till dessa förhållanden. Andra som upplever att Uppsala är en bra miljö för företagande motiverar det genom geografiska samband som närhet till Stockholm, universitet och Arlanda. Dock blir svaret på denna hypotes att studenter inte vet om Uppsala är en bra stad att starta företag på eller inte. Av studenterna upplever 40 procent att Uppsala är en bra stad att starta företag i, och 20 procent har fått en mer positiv uppfattning om eget företagande under studietiden i Uppsala. Detta räcker inte för att besvara och bifalla hypotesen, hypotesen stämmer inte.

(24)

24

Hypotes 4. Studenterna i urvalets attityd till att starta företag varierar med deras uppväxtort.

För att besvara denna hypotes har uppväxtorten kategoriserats efter tätorternas storlek i tre kategorier om fler än 100 000 invånare, 30 000–100 000 invånare och mindre än 30 000 invånare. Dock är urvalet av studenter litet. Det går att se att studenter från Stockholm är mer benägna att starta företag, än de från de minsta orterna, men samtidigt är hela kategorin om 30 000 till 100 000 ännu mer positiva, om än marginellt med 69.6 procent positiva, jämfört med Stockholms läns 66.7 procent. Hypotesen stämmer om än marginellt.

Hypotes 5. Studenterna i urvalet är mer positiva än entreprenörsbarometerns urval.

Studenterna i urvalet är mindre positiva än det urval som presenterades i Entreprenörsbarometern, skillnaden är 74 procent positiva i Entreprenörsbarometern för riket och 67 procent för Uppsala mot 64 procent i denna studie. Detta kan förklaras med att de sökt sig till en plats för att utvecklas och sedan kanske ett eventuellt företagande blir mer aktuellt, eller att studenterna riktar in sig på utbildningar där de allra flesta är anställda, som exempelvis lärare. Hypotesen stämmer inte.

9. SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION

För att enklare kunna hålla ihop en råd tråd inleds detta avslutande kapitel med att upprepa studiens frågeställning, har studenter i Uppsala en avvikande attityd till företagande än andra unga vuxna i riket?

Eftersom studiens urval har varit begränsat kan frågeställningen endast besvaras utifrån detta, därefter kan läsaren själv dra slutsatser om studiens generaliserbarhet.

Jag själv anser att den kan ge en indikation på studenters attityd till företagande, samt att den tycks ligga ganska nära Entreprenörsbarometern 2008 i sitt resultat. Svaret på frågeställningen blir då att studenter i Uppsala enligt studiens urval har en något avvikande attityd till att starta företag än unga personer generellt i riket vid en jämförelse med Entreprenörsbarometern 2008. I denna studie kan 64 procent tänka sig att starta företag jämfört med 74 procent för hela riket och 67 procent för Uppsala i Entreprenörsbarometern 2008.

Oavsett om denna studie av studenter visar att de är mer intresserande att driva företag än vad som visades bland urvalsgruppen unga i Entreprenörsbarometern 2008 bör inte det resultatet lämnas därhän. Denna studie har visat att studenter är beredda att starta företag och att detta trots det relativt lilla urvalet ändå skiljer sig enligt hypoteserna mellan deras studieval, uppväxtort och hur nära de är examen. En annan förklaring kan vara att studenter visst är positiva till att starta företag, men inte nödvändigtvis i Uppsala. Utmaningen för Uppsala som kommun och region kan i

(25)

25

framtiden vara att försöka bevara den kreativitet och entreprenörsanda som kommer av universitetet. Det material som denna studie presenterat skulle utan vidare kunna bekräfta mycket av det som entreprenörsbarometern påstod. Dock verkar studenter i Uppsala inte dela den mindre positiva bild av företagande som tycks råda enligt Entreprenörsbarometern 2008. Den del av resultatet som är mer befogad att lyfta fram är att variationerna mellan de olika kategorierna i urvalet är ganska små, kanske skulle frågor formulerats annorlunda eller urvalet sett annorlunda ut för att få en större spridning. Företagandets koppling till kreativitet har också kunnat påvisas eftersom upplevelser som i teorin leder till kreativitet binds samman med platser som associeras till kreativitet, exempelvis utlandsstudier vid utländska universitet eller övergången från studier till arbetsliv.

Kopplingen tillbaka till geografiämnet sker genom att denna undersöknings resultat kan kontrasteras mot andra undersökningar genom att geografiska teorier använts och resultatet sedan kopplats tillbaka till dessa. En annan mer oväntad koppling till geografi i allmänhet och ekonomisk geografi i synnerhet är att när en plats som Uppsala ska beskrivas görs detta i geografiska termer av närhet till olika förutsättningar, kanske har studenterna i urvalet läst om Porters diamantmodell eller funderat själva i geografiska resonemang.

10. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING

10.1 Litteratur

Barnes Staff, Gertler & Barnes, Trevor (1999). New Industrial Geography. London:

Routledge.

Berger, Sune (2000). Det nya samhällets geografi. Uppsala: Uppsala Publ. House.

Esaiasson, Peter (2007). Metodpraktikan Konsten att studera samhälle individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.

Nutek, verket för näringslivsutveckling (2008). Entreprenörsbarometern 2008.

Stockholm

Porter, Michael (1979). "How competitive forces shape strategy". Harvard business Review, mars-april 1979.

Törnqvist, Gunnar (2004), Kreativitetens geografi. Stockholm: SNS förlag.

Svenska akademin (2006). Svenska akademins ordbok. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

10.2 Enkäter

Enkätundersökning med 100 studenter i Uppsala.

(26)

26

10.3 Internet

http://www.uu.se/node224, 2010-05-06.

http://www.slu.se/?id=202, 2010-05-06.

http://www.uppsala.se/sv/Foretagarbete/Fakta-om-naringslivet/Naringslivet-i- Uppsala, 2010-05-24.

http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx 2010-05-28.

http://www.ne.se/uppsala/n%C3%A4ringsliv, 2010-05-30.

http://www.uppsala.se/sv/Foretagarbete/Fakta-om-naringslivet/Naringslivet-i- Uppsala, 2010-06-12.

Bilaga 1, Enkäten

Enkät om studenters attityd till företagande.

Man [ ] Kvinna [ ] Ålder:___ Studieinriktning:________________

Inskrivningstermin, första termin i Uppsala ex, VT 04:_____________

Hemkommun? ________________ (huvudsaklig uppväxtort)

Har du studerat vid annat svenskt eftergymnasialt lärosäte än Uppsala? Ej distans Ja [ ] Nej [ ] Vilken/vilka? _____________________

Har det påverkat din attityd till eget företagande? Positivt [ ] Negativt [ ] Vet ej [ ]

Har du studerat utomlands? Ja [ ] Nej [ ]

Har det påverkat din attityd till eget företagande? Positivt [ ] Negativt [ ] Vet ej [ ] Studieort/lärosäte? __________________________

Driver företag idag, eller har du drivit företag tidigare? Ja [ ] Nej [ ] Vart? __________________________

Om inte, kan du tänka dig att bli företagare efter studietiden? Ja [ ] Nej [ ] Vet ej [ ] Motivera: ___________________________________________________________

Anser du att Uppsala är en bra stad att starta företag i? Ja [ ] Nej [ ] Vet ej [ ] Motivera: ___________________________________________________________

Är du hellre företagare än anställd? Ja [ ] Nej [ ] Vet ej [ ]

Har du en större vilja att starta företag efter du flyttat till Uppsala/börjat studera i Uppsala – Har din attityd förändrats av att vara i Uppsala Ja [ ] Nej [ ] vet ej [ ]

Motivera: __________________________________________________________