Utländska studenter

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet

Examensarbete C

Författare: Johan Wikström Handledare: Bengt Assarsson Vårterminen 2008

Utländska studenter

- Vilka samhällsekonomiska effekter kan motivera att deras utbildning i Sverige subventioneras?

1

Sammanfattning

De senaste åren har det förts en debatt i Sverige om utländska studenter vid svenska universitet och högskolor och om studieavgifter ska införas för denna grupp studenter.

Genom att försöka koppla de ofta förekommande argumenten i den diskussionen till den ekonomiska teorin om externa effekter syftar denna uppsats till att svara på vilka effekter av utländska studenter som, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, skulle kunna berättiga att det svenska samhället subventionerar deras utbildning. Det finns flera effekter, varav de flesta är externa, som gynnar svenska samhället och därmed skulle kunna berättiga subventioner. Den viktigaste är att kvalificerad arbetskraft lockas till Sverige.

Nyckelord: externa effekter, subvention, utbildning, utländska studenter, studieavgifter

2

Innehållsförteckning

1) Inledning ...3

2) Ekonomisk teori...5

2.1) Externa effekter ...5

2.2) Subventioner...8

2.3) Externa effekter av utbildning av inhemska studenter ...10

2.4) Subventioner av utbildning...14

3) Situationen idag...17

3.1) Ökning av utländska studenter i världen och Sverige ...17

3.2) Subventioner av högre utbildning i Sverige ...20

3.3) Förslag om studieavgifter...21

3.4) Studieavgifter i Danmark ...23

4) Diskussion om externa effekter av utländska studenter i Sverige...25

5) Slutsatser och avslutande kommentarer ...33

6) Litteraturförteckning...36

3

1) Inledning

Antalet studenter i världen som genomgår en högre utbildning i ett annat land än sitt hemland har ökat kraftigt de senaste decennierna och antalet uppgick 2007 till 2,7 miljoner enligt OECD. Även i Sverige har antalet utländska studenter ökat kraftigt med ett idag tredubbelt så stort antal vid högskolor och universitet jämfört med mitten av nittiotalet. Främst är det bland studenter som inte läser i Sverige inom ramen för något utbytesprogram, det vill säga så kallade freemovers, från länder utanför Europa som ökningen har varit som kraftigast de senaste åren.

I de flesta länder, inklusive Sverige, subventioneras utbildning av staten. En stor anledning till varför staten subventionerar utbildning är de positiva externa effekter som gynnar samhället då medborgarna studerar. Subvention av utbildning sker i störst grad genom dels att staten betalar kostnader för utbildningen, dels genom studiebidrag och studielån till studenterna. I Sverige, liksom i de övriga nordiska länderna, har vi lång tradition av att ge avgiftsfri utbildning till alla medborgare men även till utländska medborgare. I Danmark infördes studieavgifter 2006 för studenter från länder utanför det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet, EES, och i Sverige har det diskuterats om ett införande av liknande avgifter. Till hösten ska en proposition presenteras i riksdagen som föreslår studieavgifter för freemovers från länder utanför EES. Att studieavgifter införs för utländska studenter innebär att den statliga subventionen för deras utbildning avskaffas, om inte helt så delvis.

De externa effekter som uppstår då ett lands medborgare utbildar sig behöver inte nödvändigtvis vara samma effekter som uppstår i ett land då utländska studenter kommer dit för att utbilda sig. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter som inverkar på det svenska samhället då utländska studenter väljer att studera i Sverige. Vidare ska dessa effekter diskuteras utifrån ekonomiska teorier om externa effekter. Det kan vara av intresse att undersöka detta för att se vilka effekter av utländska studenters deltagande i svensk utbildning det finns som kan berättiga att deras utbildning subventioneras.

Jag ämnar inte försöka svara på frågan om de externa effekter som uppstår av utländska studenters deltagande i svenska utbildningar är tillräckligt stora för att motivera att dessa studenters utbildning subventioneras. Inte heller ska jag försöka svara på vilka effekter som

4

uppstår vid ett eventuellt införande av studieavgifter för utländska studenter. Därmed tar jag inte hänsyn till om antalet och sammansättningen av studenter från andra länder förändras vid en minskning av subventioneringen av deras utbildning. Jag ska inte heller fästa någon större vikt vid de privata positiva effekter som enbart påverkar personen som genomgått utbildningen, eftersom dessa effekter i sig inte ger anledning till statlig subvention. När jag i uppsatsen syftar på studenter från länder utanför EES utomeuropeiska studenter kommer jag ibland förenkla genom att skriva utomeuropeiska studenter, vilket egentligen inte är samma sak.

Det finns mycket litteratur om de ekonomiska teorierna om externa effekter och även en hel del artiklar om de externa effekterna av att ett lands medborgare genomgår högre utbildning.

Däremot finns det relativt lite ekonomisk litteratur skriven om de externa effekterna som påverkar ett land då det utbildar utländska studenter.

Kapitel 2 börjar med en kort genomgång av den ekonomiska teorin om privata och kollektiva varor. Sedan avhandlas de mest vedertagna teorierna om externa effekter och subventioner samt lite mer ingående på externaliteter av utbildning samt subventionering av utbildning.

Dessa teorier är hämtade ur ekonomiska böcker och artiklar som jag funnit genom sökningar i databaser och sökmotorer på Internet.

I kapitel 3 ges en bild av hur inflödet av utländska studenter ser ut i Sverige och andra länder samt hur dessa studenters utbildning subventioneras i Sverige och Danmark. Källorna till detta kapitel är nästan uteslutande rapporter och tidningsartiklar om högre utbildning i olika länder.

I kapitel 4 tar jag upp de huvudsakliga effekter som uppstår då utländska studenter utbildas i Sverige och diskuterar dem med utgångspunkt ur de ekonomiska teorierna om externa effekter. De effekterna jag avhandlar där är de som ofta nämns i debatten om utländska studenters medverkan i svenska utbildningar och om deras utbildningar ska subventioneras.

Förutom debattartiklar och andra texter skrivna av politiker och andra aktörer som Sveriges Förenades Studentkårer och fackföreningar hämtas effekterna som tas upp i denna del från två statliga utredningars betänkanden, SOU 2000:92 och SOU 2006:9.

Sist i uppsatsen kommer slutsatser och avslutande kommentarer.

5

2) Ekonomisk teori

I detta kapitel beskrivs först de ekonomiska teorierna om externa effekter och subventioner som ett sätt att justera för externa effekter. Sedan redogörs för vilka externa effekter som uppstår då folk i ett land utbildar sig samt hur utbildning subventioneras

2.1) Externa effekter

Genom tiden har ekonomer haft olika synpunkter på vad externa effekter egentligen är och det finns lite olika definitioner men jag ska presentera den som jag uppfattar som den mest vedertagna.

Då en ekonomisk aktörs agerande påverkar en annan aktörs nytta och denna påverkan inte sker via marknaden är det en extern effekt (även kallad externalitet) som har uppstått. När en aktörs agerande påverkar andra aktörer och denna påverkan går genom marknadens mekanismer rör det sig således inte om någon extern effekt. Rosen (2005) nämner följande exempel för att visa att det som spontant låter som en extern effekt inte alltid är det: Om folk som bor i en stads utkanter skulle få ändrade preferenser och vilja flytta in till stadens centrum skulle bostadspriserna i centrum öka, vilket gynnar hyresvärdar men går ut över de hyresgäster som bodde där sedan tidigare. Vidare skulle en förflyttning av folk medföra ökade affärer för näringsidkare i centrum medan motsvarande i stadens utkanter skulle få det bistrare.

Alla dessa effekter av förändringen i folks preferenser sker via marknadspriserna när efterfrågan ökar respektive minskar i staden centrum och utkanter. Eftersom effekterna regleras via marknadens mekanismer rör det sig om interna effekter.¹

I ekonomiska teorier om externa effekter brukar luftföroreningar dyka upp som exempel. Om en person röker en cigarr i ett rum där det även vistas en annan person drabbas ickerökaren av förorenad luft genom cigarröken. Den ofrivilliga passiva rökningen är inte någon effekt som går via marknadspriser och därmed är den en externalitet. Om det i ett pappersbruk bildas dioxin som biprodukt och som släpps ut i naturen förgiftas djur och natur. Alla andra som drar nytta av naturen, genom att exempelvis jaga eller promenera där drabbas då av den skada pappersbrukets utsläpp åsamkat. Denna minskade nytta som pappersbruket orsakar för de andra regleras inte via marknadens mekanismer och är således en extern effekt.

1 Rosen (2005) sid. 81

6

På motsvarande sätt som föroreningar är negativa externa effekter finns det positiva externa effekter. När en person vaccinerar sig mot en smittsam sjukdom minskar självklart risken för att denne person ska drabbas av sjukdomen. Samtidigt minskar risken att smittas även för personer i den vaccinerades närhet då de inte lär få sjukdomen från personen som vaccinerat sig. Att även personer i den vaccinerades omgivning tjänar på att denne vaccinerat sig är inget som regleras via marknadens mekanismer och är därmed en extern effekt.² Ytterligare exempel på positiva externa effekter är de teknologiska framsteg som fler kunnat dra nytta av än de som utvecklade teknologin. De senaste 50 åren har den teknologiska utvecklingen skett väldigt snabbt och många av de framsteg som gjorts och som har kunnat användas i apparater som allmänheten använder idag kommer från den omfattande krigs- och rymdforskningen.

Internet utvecklades som ett militärt projekt av den amerikanska krigsmakten under namnet Arpanet men används idag av många fler och till andra ändamål än vad nätverket först var avsett för.³ Likaså är GPS (Global Positioning System) utvecklat av den amerikanska krigsmakten för militära ändamål medan det idag kan användas av alla och till andra användningsområden.⁴

Det kan ibland vara svårt att skilja på kollektiva varor och externa effekter. Då en extern effekt som uppstår av en ekonomisk aktörs agerande påverkar alla i ekonomin kan denna externa effekt ses som en kollektiv vara. Rosen (2005) nämner följande exempel: en person installerar en elektrisk myggdödare i sin trädgård som tar död på alla myggor i hela samhället.

Eftersom alla som bor i samhället gynnas av att myggorna har försvunnit är det att betrakta som en kollektiv vara. Om det istället bara hade varit några av grannarna som hade blivit av med sina myggor hade det inte rört sig om en kollektiv vara utan bara varit en extern effekt.⁵

De exempel på externa effekter som jag hittills nämnt är exempel som ofta förekommer i litteraturen och som är relativt rättframma och uppenbara. Det finns andra exempel på externa effekter som kanske inte är lika uppenbara. Tullock (2005) beskriver hur bland annat fattiga och rika i samhället kan orsaka externa effekter genom de känslor som uppstår hos folk som är medvetna om att de fattiga och rika existerar. De allra flesta människor tycker illa om att det finns andra människor som är fattiga eller lider på andra sätt. Om folk fick välja skulle de

2 Rosen (2005) sid. 83

3 http://cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=Arpanet , 2008-05-08

4 http://cstjanster.idg.se/sprakwebben/ord.asp?ord=gps , 2008-05-08

5 Rosen (2005) sid. 83

7

föredra att det inte fanns människor som led på vår jord. Folk påverkas olika mycket av att se, höra om eller tänka på medmänniskor som lider. De allra flesta påverkas dock negativt och mår helt enkelt sämre av vetskapen om att det finns lidande människor. Denna effekt som lidande människor frambringar på andra är en extern effekt. Folk som påverkas negativt av andras lidande är i olika hög grad beredda att betala en viss del av sina resurser för att minska lidandet hos andra samt eventuellt lätta på sitt eget samvete och skuldkänslor. Vidare skriver Tullock att hur kraftig den externa effekten är, det vill säga hur mycket folk påverkas, av andras lidande inte bara beror på magnituden av lidandet utan även på hur mycket folk kan relatera till de lidande. Exempelvis skänker amerikaner pengar till välgörenhet som går till fattiga personer i USA trots att de flesta amerikaner är medvetna om att det finns många i Kongo som är undernärda och har det mycket sämre ställt än de fattigaste i USA. Tullock menar att de skänker mer pengar till fattiga amerikaner eftersom lidandet hos folk i ens närhet är lättare att relatera till och därmed, i form av medkänsla, orsakar en kraftigare externalitet.⁶ På motsvarande sätt kan folks blotta vetskap om att det finns människor som har mycket mer pengar än de själva orsaka avundsjuka och en vilja att de rikare ska ge pengar till dem. Även dessa känslor är en extern effekt.⁷

Problemet med externa effekter, är att dessa positiva/negativa effekter inte räknas med när aktören som genomför aktiviteten inte tar med de externa effekterna i kostnads- /intäktskalkylen. Exempelvis behöver inte pappersproducenterna betala något för den skada som deras utsläpp orsakar. Detta gör att de inte heller räknar den minskade nyttan som uppstår för andra aktörer till följd av pappersbrukets utsläpp som kostnader. När pappersproducenterna ska fatta beslut om sin produktion tas därmed inte alla kostnader som de orsakar med i beslutet. Att den totala samhällskostnaden som uppstår av produktionen inte är densamma som den kostnad producenterna möter är ett marknadsmisslyckande. I fall med negativa externa effekter underskattas kostnaderna av en ekonomisk handling då alla kostnader inte når den kostnadsgenererande aktören via marknaden. På samma sätt underskattas de positiva följderna av en handling när det finns positiva externa effekter, vilket kan resultera i att marknaden inte når upp till den optimala nivån av den aktuella varan eller aktiviteten.⁸

6 Tullock (2005) sid. 39-47

7 Tullock (2005) sid. 66-74

8 Rosen (2005) sid. 82-86, 103

8

Det finns dock olika sätt för staten att intervenera för att justera för bristerna i marknaden. När det handlar om negativa externaliteter är pigouvianska skatter ett, i den ekonomiska litteraturen, vanligt förekommande förslag på åtgärder som kan sättas in för att påverka marknadens aktörer att nå den samhällsekonomiska jämvikten. På motsvarande sätt finns pigouvianska subventioner att tillgå som ett sätt att styra marknadsaktörerna att nå den samhällsekonomiska jämvikten då det rör sig om positiva externaliteter.⁹

2.2) Subventioner

I nästa avsnitt av denna uppsats kommer det att redogöras för de positiva externa effekter som uppstår i samband med att folk i ett samhälle utbildar sig. Eftersom utbildning ger upphov till positiva externaliteter kan man misstänka att den samhällsekonomiskt optimala nivån av utbildning inte skulle nås utan statlig intervention då marknaden tenderar att producera för liten mängd av en vara vid positiva externaliteter. För att illustrera hur en pigouviansk subvention kan användas för att justera för en sådan marknadsbrist följer nu ett exempel.

Figur 1 visar en situation där en enskild students marginella privata nytta, MPN, av studier är mindre än marginalkostnaden, MK, av studier i samhällsoptimum. Marginalkostnaderna för studier är vad det kostar för ett lärosäte att producera utbildningen och denna subventioneras inte, utan studenten får istället själv betala alla utbildningskostnader. Förutom den enskilda studentens marginalnytta av studier förekommer även positiva externa effekter av utbildningen som resulterar i en marginell extern nytta, MEN. Summerar man studentens marginella privata nytta med den marginella externa nyttan fås marginella samhällsnyttan, MSN, av utbildning.

9 Rosen (2005) sid. 92-93, 103

9

I det exempel som figur 1 ska illustrera betalar studenten själv alla kostnader för sin utbildning. Studenten kommer då välja den kvantitet utbildning så att MK = MPN för att maximera sin egen nytta. Studenten tar inte hänsyn till de externa positiva effekterna av sin utbildning och väljer därmed utbildningsmängden Kv^P. Räknar man däremot med nyttan som uppstår av de externa effekterna ser man att den samhällsekonomiska jämvikten är i skärningen av MK och MSN. Den för samhället optimala kvantiteten utbildning är den då samhällsnyttan maximeras, vilket den alltså gör då utbildningsnivån är Kv^S. I detta exempel ses att om staten inte subventionerar utbildningen kan underutbildning uppstå, vilket innebär att samhällets befolkning utbildar sig i mindre utsträckning än vad som är optimalt ur samhällsekonomisk synvinkel. Staten skulle dock kunna se till att den optimala utbildningsnivån nås genom en subvention av utbildningen. Att använda sig av en så kallad pigouviansk subvention skulle i det här exemplet innebära att staten betalar ut en viss summa pengar per enhet utbildning, motsvarande avståndet ab i figuren. Avståndet ab är samma som a’b’ vilket är marginalvärdet av de externa effekterna i den samhällsekonomiska jämvikten.

Studenten kommer då att istället för marginalnyttan MPN möta marginalnyttan MPN + ab.

MPN + ab möter MK i samma punkt som där MSN möter MK, vilket medför att den för studenten optimala utbildningsnivån är den samma som den för samhället optimala utbildningsnivån. Därför väljer studenten den mängd utbildning som är optimal för samhället.

MPN + ab c

d

FIGUR 1

a

b a’

b’

Kv^P Kv^S

MK

MSN = MPN + MEN MPN

MEN Värde

Kvantitet utbildning 0

10

Skillnaden mellan MSN och MPN visar den marginella externa nyttan, vilket medför att skillnaden mellan MSN och MPN + ab visar den marginella externa nyttan minus subventionen. Triangeln acd visar vad som är kvar av nyttan av de externa effekterna efter det att kostnaden för subventionen dragits av. Den marginella externa nyttan, MEN, är avtagande vilket får till följd att MEN i jämviktsläget, ab, är mindre än MEN vid studentens tidigare enheter utbildning. Det, tillsammans med faktumet att subventionen är på konstant nivå (ab) för varje enhet utbildning, betyder att lutningen av MPN + ab är flackare än lutningen av MSN, marginella samhällsnyttan. Följden av detta blir att ytan acd är positiv. Den externa nyttan av utbildningen är större än kostnaderna för subventionen, vilket betyder att staten kan subventionera utbildningen och ändå vinna på att personen utbildar sig.¹⁰

Bara för att en viss aktivitet medför positiva externa effekter innebär inte det per automatik att subventioner bör sättas in för att uppmuntra att aktiviteten genomförs i större utsträckning.

När en aktivitet i samhället subventioneras innebär det att pengar omfördelas från samhällets alla skattebetalare till de aktörer som är mottagare av subventionen. Även om subventionen får en positiv verkan för samhällets totala nytta genom vissa externa effekter är det inte säkert att subventionen är i enlighet med de mål man har för resursomfördelning. Exempelvis är subventioner som enbart gynnar de allra rikaste i ett visst samhälle inte förenligt med hur det är bestämt att skattepengarna ska användas till att omfördela resurser mellan samhällets medborgare, även om den totala nettonyttan av subventionen är positiv. En sådan subvention kan motiveras med att den totala nyttan i samhället ökar medan man kan ha invändningar mot densamma eftersom det bara är en liten grupp som redan har det gott ställt som får det ännu bättre på bekostnad av de i samhället som inte har det lika gott ställt.¹¹

2.3) Externa effekter av utbildning av inhemska studenter

Det finns ett flertal ekonomiska artiklar skrivna om nyttan av utbildning, både studentens privata nytta och externa effekter. Haveman och Wolfe (1984), Haveman och Wolfe (2001) samt Behrman och Stacey (1997) är exempel på artiklar som avhandlar dessa effekter av utbildning.¹²

10 Rosen (2005) sid. 103-104

11 Rosen (2005) sid. 103-104

12 Haveman och Wolfe (2001) sid. 2

11

Haveman & Wolfe (1984 & 2001) presenterar de olika effekterna av utbildning och beskriver om de är positiva, privata, externalitetgenererande, kollektiva, exkluderbara, om de går via marknaden eller inte samt om effekterna resulterar i konsumtion eller investeringar. Då kollektiva varor kan ses som en slags extern effekt är det framför allt de interna och privata effekterna som skiljer sig från de externa och kollektiva effekterna. Eftersom denna uppsats främst avses behandla externa effekter av utbildning ska jag inte fördjupa mig i de interna privata effekterna utan bara nämna ett par av de viktigare.

Privata interna effekter av utbildning

De effekter som direkt påverkar studentens nytta är sannolikt orsakerna till att denne väljer att studera. Exempel på en sådan privat effekt är att en person får högre ersättning av arbete då dennes produktivitet ökar av utbildning. Då utbildade är mer produktiva ger de högre avkastning till arbetsgivaren som i sin tur ger den utbildade högre lön än vad en outbildad person skulle ha fått. Denna effekt går via marknaden då den utbildade får en högre lön på grund av den högre produktivitet som denne erhållit genom studierna och är därmed en intern effekt. Andra privata effekter som en utbildad person möter på sitt arbete kan vara ickemonetära, som bättre arbetsförhållanden eller intressantare arbetsuppgifter. Det har också visats att välutbildade har bättre hälsa. Effekterna behöver dock inte bara vara positiva.

Haveman och Wolfe (1984) tror till exempel att högutbildade personer i högre grad får stressiga arbeten. De flesta privata interna effekter av utbildning som går via marknaden är relativt rättframma och lätta att beräkna värdet för trots att det ändå finns svårigheter med att mäta många av dem.¹³

Humankapital respektive screening i samband med utbildning

Det kan även vara bra att här nämna skillnaden mellan humankapitalteorin och screeningteorin som är två olika teorier angående utbildning och avkastning av utbildning.

Humankapitalteorin bygger på att en persons produktivitet höjs av utbildning. Teorin om screening å andra sidan går ut på att det finns ett samband mellan välutbildade personer och hög produktivitet men att högre utbildningen inte är orsaken till den högre produktiviteten.

Istället menar screeningreorin att högproduktiva personer är de som klarar av en mer

13 Haveman och Wolfe (1984) sid. 380

12

avancerad utbildning och att de genomgår en sådan för att omgivningen ska förstå att de är högproduktiva. Ett argument som talar för tesen om humankapital och emot den om screening är att många utbildningar faktiskt ger kunskaper som är helt nödvändiga för ett yrke. För en del effekter av högre utbildning gäller att om tesen om screening är sann leder utbildningen till effekten men utbildningen orsakar den inte. Som ovan nämndes är en effekt av högre utbildning att den utbildade får högre lön. I detta fall har utbildningen lett till den högre lönen men inte orsakat den då produktiviteten inte har höjts av utbildningen. För andra av de effekter av högre utbildning som tas upp i denna uppsats är humankapitalteorin en förutsättning så i fortsättningen antas att det är tesen om humankapital istället för den om screening som råder.¹⁴

Externa samhälleliga effekter av utbildning

De, för den här uppsatsen, mer intressanta effekterna är de som påverkar andra än bara den utbildade personen och dennes arbetsgivare. Jag ska redogöra för de externa samhälleliga effekterna som nämns i litteraturen¹⁵:

• Ekonomisk tillväxt: Att utbildning ger ökad produktivitet i enlighet med humankapitalteorin nämndes ovan, då detta delvis är en intern effekt som bland annat ger ökad inkomst till den utbildade. Höjd produktivitet genom utbildning ger även upphov till externa effekter då mycket pekar på att den utbildades höjda produktivitet inte till fullo avspeglas i den utbildades inkomst. Den, ur samhällsekonomisk synvinkel, viktigaste externa effekten av utbildning kommer av att utbildning leder till högre produktivitet. Det är inte bara produktiviteten hos den person som genomgått en utbildning som ökar. En utbildad persons kunskap sprids till personer som denne interagerar med. En person som genom sin utbildning lärt sig olika sätt att effektivisera ett företags verksamhet kan sedan applicera dessa kunskaper på sin arbetsplats. Då hela arbetsplatsen blir effektivare höjs även produktiviteten hos den utbildades medarbetare. Med stor säkerhet leder höjd produktivitet till ökad ekonomisk utveckling i ett samhälle. Höjd produktivitet av utbildning kan i teorin ske även utan förekomst av externa effekter om den utbildades avkastning motsvarar produktivitetshöjningen, vilket dock inte är särskilt troligt. Det är

14 Barr (2004) sid. 295-298

15 Haveman och Wolfe (1984) sid. 381-390, Haveman och Wolfe (2001) sid. 7-11, Barr (2004) sid. 297-299, Rosen (2005) sid. 105-107

13

inte fullständigt bevisat att utbildning leder till ekonomisk utveckling i ett samhälle.

Självklart spelar utbildningens innehåll roll då den måste vara relevant och svara på de behov som finns för att öka produktiviteten hos studenterna. Vidare finns det andra faktorer som påverkar ekonomisk tillväxt så enbart satsningar på utbildning är långtifrån någon garanti för ekonomisk tillväxt i ett samhälle. Trots detta har det visats att utbildning har varit en av nyckelfaktorerna bakom tillväxten i alla OECD-länder de senaste decennierna och att inget land har nått någon betydande ekonomisk utveckling utan att först nå grundläggande läs- och skrivkunnighet för landets befolkning.

Nedan följer fler mindre effekter som helt eller delvis är externa och därmed i olika grad påverkar samhället i stort. Det rör sig i samtliga fall om samband som visats i olika undersökningar men i vissa av fallen är inte kausaliteten helt tillfredsställande bevisad. Flera av dessa effekter kan bero på att utbildning förutom kunskap även förmedlar vissa värderingar och ståndpunkter till de som studerar.

• Familjens välstånd: det har gjorts undersökningar som visat samband mellan högre studier och en rad förhållanden i den utbildades familj. Bland annat har det påvisats samband mellan ett barns hälsa, utbildningsnivå samt kognitiv utveckling och föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns även bevisade samband mellan en mans utbildningsnivå och hans frus lön. Detta är externa effekter som inte når längre än till personer i den utbildades absoluta närhet. Det finns dock externa effekter som inte bara påverkar den utbildades egen familj utan även samhället i stort.

• Mindre bidragsberoende: det är mindre sannolikhet att högutbildade är beroende av socialbidrag, arbetslöshetsersättning eller sjukersättning under deras arbetsföra ålder.

• Mer välgörenhet: välutbildade tenderar att lägga mer pengar och arbete på välgörenhet, även om man justerar för att deras inkomst generellt sett är högre.

• Mindre brottslighet: samband finns mellan högre utbildningsnivå och lägre brottslighet vilket påverkar alla i ett område.

• Bättre hälsa: att välutbildades hälsa är bättre får förutom de uppenbara privata effekterna även positiva samhällseffekter då det är mindre risk att smittor sprids och då mindre samhällsresurser går åt till vård.

• Effektivitet i konsumentval: undersökningar har visat att högutbildade använder sin inkomst mer effektivt till konsumtion, vilket i viss mån även påverkar andra.

14

• Effektivitet i arbetssökande: det finns även belägg för att högutbildade har lägre kostnader för arbetssökande samt att de är mer mobila geografiskt och mellan olika anställningar.

Denna högre effektivitet påverkar också andra än den utbildade personen själv.

• Teknologisk utveckling: det har gjorts undersökningar som tyder på att högutbildade i större utsträckning än andra är öppna för ny teknologi och att ökad utbildning i ett samhälle även ger mer forskning samt utveckling och spridning av ny teknik.

Observeras bör dock att om värdet av de ovan nämnda effekterna motsvaras av värdet av den avkastning som en person får av sin utbildning så är effekterna inga externaliteter. Genom de undersökningar som gjorts finns det dock goda belägg för att den ersättning en person får på grund av genomgången utbildning inte speglar värdet av alla de effekter som uppstår. Med andra ord har dessa undersökningar visat att externa effekter förekommer.

2.4) Subventioner av utbildning

Det är förknippat med väldigt stora svårigheter att beräkna storleken på de olika effekterna av utbildning. Den effekt som dock torde vara den största är att produktiviteten höjs genom utbildning. Den höjda ersättningen (monetära och ickemonetära) av arbete som en utbildad person får på grund av sin ökade produktivitet är sannolikt den största anledning till att denne har valt att genomgå en utbildning. Samtidigt är den ökade produktiviteten sannolikt den största samhällseffekten av utbildning. Då man kan anta att samhällsvinsten av att samhällets medborgare utbildar sig är stor ger detta upphov till anledningar för staten att subventionera utbildningar. Då högproduktiva personer bidrar till ökad ekonomisk tillväxt leder detta till att även statens skatteintäkter ökar, genom exempelvis företags och anställdas högre intäkter. Om man fortsätter det resonemanget förstår man att då statens skatteintäkter ökar av ökad utbildningsnivå i samhället behöver staten inte förlora på att satsa pengar på att subventionera medborgarnas utbildning. Detta, menar bland andra Barr (2004), är en viktig anledning till att staten bör subventionera utbildning. Barr menar dock att staten inte ensam ska finansiera medborgarnas hela högre utbildning då det faktiskt inte bara är samhället i stort som tjänar på att folk studerar utan även den enskilda individen som har utbildat sig. Den avkastning som en person erhåller av att ha utbildat sig skiljer sig från land till land. Beroende på hur stor avkastningen av högre utbildning är bör finansieringen av studierna delas mellan staten och den enskilda individen som mottager utbildningen. Det finns belägg för att konsumtionen av

15

utbildning blir större än den optimala nivån då staten finansierar för stor del av utbildningskostnaderna.¹⁶

Att staten står för alla de utgifter som det kostar att ge en utbildning vid ett lärosäte betyder inte att staten betalar alla utbildningskostnader som uppstår då en person studerar. En individ som väljer att studera möter vissa alternativkostnader då hon samtidigt väljer att inte arbeta.

Hade individen valt att inte studera hade hon istället kunnat lägga sin tid på att arbeta och tjänat pengar.

Om statens subventioner av högre studier är för stora kan det leda till en överutbildning i samhället, det vill säga att folk utbildar sig mer än den optimala mängden. Att utbildningsnivån inte ligger på den optimala nivån innebär att samhällets ekonomi skulle kunna vara bättre än vad den är. Om statens subventioner av högre studier istället är för små kan det få till följd att allt för få utbildar sig för att det ska vara optimalt för samhället.

Eftersom högre studier, förutom de privata positiva effekterna som gör att den utbildade får det bättre, även medför externa effekter innebär det att den totala nyttan av utbildning i samhället är större än den enskilda utbildade personens nytta.

Ett exempel på hur marknadens misslyckande med att nå den samhällsekonomiskt optimala utbildningsnivån kunde korrigeras med hjälp av subventioner visades i avsnittet om subventioner på sida 8 i denna uppsats.

Det finns flera anledningar till varför en stat bör subventionera medborgares utbildning. Dels finns de rent ekonomiska motiveringarna som nämndes ovan, att ett samhälles tillväxt och utveckling förbättras av att fler människor ökar sin produktivitet samt de olika externa effekter som uppstår genom att folk genomgår högre utbildning. Andra anledningar till att man kan tycka att staten bör subventionera högre utbildning grundar sig på ens värderingar och ideologier om rättvisa. När det talas om rättvisa och möjlighet att studera brukar ambitionen i vårt samhälle vara att det är en persons smak och kunskaper som avgör om den söker och blir antagen till en utbildning istället för personens familjs inkomster, socioekonomisk status, kön eller etnicitet. Subventioner av högre utbildning motiveras ofta med förklaringar om att alla individer ska ha lika möjlighet att utbilda sig, oavsett om man är

16 Barr (2004) sid. 321-322

16

rik eller fattig. Att alla ska ha samma möjlighet att utbilda sig kan man tycka dels på grund av ren sympati för medmänniskor som ej har tillräckliga egna tillgångar för att kunna betala för sina högre studier. Eftersom välutbildade tjänar mer pengar än lågutbildade skulle en situation där enbart de som redan har stora tillgångar har råd att studera innebära att de klyftor som finns mellan rika och fattiga i ett samhälle förstärks. Man kan även förespråka att fattiga personer ska ha samma möjlighet att utbilda sig då man vill uppnå heterogenitet bland studenterna vid högskolor och universitet. En snedfördelning bland studenter som innebär att bara personer med relativt stora egna tillgångar kan genomgå en högre utbildning skulle förmodligen vara negativt för både kvaliteten på undervisningen och produktiviteten bland samhällets arbetskraft.¹⁷

Att personer som kommer från hem utan större ekonomiska tillgångar inte skulle kunna studera på grund av brist på finansiella tillgångar om inte utbildningen subventionerades är emellertid inte helt oomstritt. Cameron och Rosen (1999) hävdar att familjeinkomsten i sig inte påverkar om en person påbörjar högre utbildning. Istället menar de att familjeinkomsten avspeglar den miljö i vilken studenten har växt upp i och att det är en persons förmåga och inte ekonomi som avgör om han eller hon påbörjar en högre utbildning.¹⁸ Barr (2004) menar att en individs ekonomiska tillgångar inte behöver spela någon roll när det gäller att genomgå en högre utbildning utan stora statliga subventioner. Istället för subventioner kan väl utformade studielån hjälpa studenterna att själva finansiera en större del av sina utbildningar.

Barr förespråkar studielån som återbetalas genom en viss andel av den utbildades inkomst till dess att lån samt ränta är återbetalda. På så vis innebär studielånet ingen nämnvärd risk för den som tar lånet. Vidare bör lånet vara tillräckligt stort för att täcka studentens levnadsomkostnader och studieavgifter samt ha en ickesubventionerad ränta. Om lånet tillsätts en subventionerad ränta istället för en marknadsmässig sådan medför det flera olika problem.

Dels kostar det staten väldigt mycket att låna ut pengar till en allt för låg ränta. Då det blir dyrt för staten att låna ut studielån finns risk att lånen som utdelas blir för små vilket kan få till följd att studenter inte har råd att utbilda sig eller att universiteten inte får tillräckligt mycket finansiering för att kunna tillhandahålla bra utbildning. Eftersom lånet och dess ränta återbetalas som en viss andel av den utbildades inkomst påverkar räntan ändå inte storleken på återbetalarens inbetalningar utan bara hur länge återbetalningen behöver fortgå.¹⁹

17 Barr (2004) sid. 321-322

18 Rosen (2005) sid. 107

19 Barr (2004) sid. 324-331

17

3) Situationen idag

I detta kapitel beskrivs hur inflödet av utländska studenter ser ut i Sverige och andra länder i världen. Det redogörs även kort för hur utbildning till utländska studenter subventioneras i Sverige och grannlandet Danmark.

3.1) Ökning av utländska studenter i världen och Sverige

Världen

Enligt OECD-rapporten Education at a Glance 2007 var antalet personer som genomgick högre studier i ett annat land än det där de var medborgare 2,73 miljoner år 2005, vilket innebar en ökning med 50 procent sedan 2000. I denna grupp ingår dock även många som sökt sig till ett annat land av andra anledningar än för att enbart studera där. Det finns många svårigheter med att få fram antalet personer som studerar i andra länder än sitt hemland men man kan anta att av de 2,73 miljoner studenterna har en majoritet haft studier som huvudsyfte med sin flytt. De allra flesta, 84 procent år 2005, som läser en högre utbildning i ett annat land än sitt hemland gör det i ett OECD-land. Vidare är fem länder, USA, Storbritannien, Kanada, Tyskland och Frankrike, värdar för 52 procent av alla som studerar i ett annat land än sitt hemland.²⁰

Kina är det land som flest personer lämnar för att läsa en högre utbildning. I några år har runt 130 000 kinesiska studenter åkt utomlands för att påbörja en högre utbildning men förra året ökade antalet till 150 000 och i år beräknas det överstiga 200 000.²¹

I många länder har man förstått att det är en betydande mängd studenter som söker sig till andra länder för utbildning och konkurrensen om studenterna har blivit hårdare de senaste åren. Många länder och lärosäten satsar på marknadsföring i de länder i Asien, Afrika och Latinamerika som är stora avsändare av studenter för att locka till sig så många studenter som möjligt. Att länders stater vill locka till sig utländska studenter beror framför allt på de externa effekter som denna uppsats avhandlar. Ett viktigt motiv för många lärosäten att attrahera utländska studenter är att dessa studenter ofta ses som en betydande inkomstkälla genom de studieavgifter de betalar. Utbildning kan vara en intäktsgivande exportvara. I flera länder

20 OECD (2007) sid. 300-304

21 http://www.chinadaily.com.cn/china/2008-01/17/content_6399780.htm , 2008-05-15

18

uppgår exporten av utbildning till flera procent av landets totala exportintäkter. Studenter som kom från länder utanför EU beräknades 2004 tillföra den brittiska ekonomin £ 4 miljarder genom studieavgifter samt levnadsomkostnader.²²

Sverige

Även i Sverige har antalet utländska studenter vid högskolor och universitet ökat kraftigt de senaste åren. Mellan läsåren 1997/98 och 2006/07 nästan tredubblades det totala antalet inresande utländska studenter vid svenska högskolor och universitet. Läsåret 2006/07 var det totala antalet utländska studenter vid svenska högre lärosäten drygt 27 900. Se figur 2. Av dem kom dock en majoritet, 18 700 studenter, från Norden och andra EU-länder. En grupp studenter som dock har ökat kraftigt är de asiatiska studenterna som läsåret 2006/07 var 5 900 personer, tolv gånger fler än under mitten av nittiotalet. En stor del av de asiatiska studenter som läser vid svenska högskolor och universitet kommer från länderna Kina, Pakistan och Iran. Läsåret 2006/07 hade antalet inresande studenter från dessa tre länder ökat med mellan 41 och 66 procent jämfört med det föregående läsåret.²³

(källa: http://www.hsv.se/download/18.47873ee11827f812de8000128722/Inresande2008-2.pdf , 2008-05-10)

22 http://education.guardian.co.uk/students/overseasstudents/story/0,,1755476,00.html , 2008-05-15

23 http://www.hsv.se/download/18.47873ee11827f812de8000128722/Inresande2008-2.pdf , 2008-05-10

FIGUR 2

19

Av de 18 700 europeiska studenterna som 2006/07 läste i Sverige gjorde ungefär hälften (8 954) det inom ramen för olika utbyten. Av de 9 220 utomeuropeiska studenterna var det däremot enbart en fjärdedel (2 270) som kom via ett utbytesprogram. Antalet freemovers, det vill säga de som ej studerade inom ramen för ett utbytesprogram från utomeuropeiska länder var under läsåret 6 950. Det totala antalet inresande studenter utgjorde över sju procent av de 380 147 studerande vid högskolor och universitet i Sverige under läsåret 2006/07. De utländska studenterna utgjorde störst andel vid Blekinge Tekniska Högskola där 19,7 procent av studenterna var från andra länder. Näst störst andel utländska studenter hade Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) där 18,9 procent var inresande från utlandet. KTH var även med sina 3 230 utländska studenter det lärosäte med störst antal. Enligt Högskoleverket har andelen utländska studenter som läser kurser inom naturvetenskap och teknik ökat kraftigt till 40 procent av de inresande 2006/07 och det sätts i samband med att lärosäten med tekniska utbildningar antar fler utländska studenter då de svenska studenterna i mindre utsträckning läser sådana utbildningar.²⁴

Högskoleverket genomförde en enkätundersökning bland freemovers från länder utanför EES våren 2007 där man ställde frågor bland annat om varför de valt att studera i Sverige. Enligt undersökningen var framtida karriärmöjligheter i stort sett den enda drivkraften till att läsa en högre utbildning i Sverige för studenter inom teknik och naturvetenskap från Asien och Afrika. Av undersökningen framgick även att en stor del av studenterna såg studierna i Sverige som en ett steg på vägen till arbete i EU.²⁵

Även om de utomeuropeiska studenterna idag inte betalar några studieavgifter kan de ändå vara viktiga för svenska lärosäten då enbart svenska studenter inte skulle fylla upp studieplatserna på vissa utbildningar som utan utländska studenter då skulle tvingas läggas ned.

En trend de senaste åren har som sagt varit att antalet freemovers som söker sig till Sverige från framförallt vissa länder i Asien och Afrika ökat kraftigt för vart år. Den trenden verkar ha fortsatt även detta år, då exempelvis över 14 000 bara från Pakistan och 7000 från Kamerun har sökt till höstens utbildningar vid svenska universitet och högskolor.²⁶ Totalt har

24 http://www.hsv.se/download/18.47873ee11827f812de8000128722/Inresande2008-2.pdf , 2008-05-10

25 Högskoleverket (2008) sid. 18-21

26 http://www.sr.se/cgi-bin/p3/nyhetssidor/artikel.asp?ProgramID=1646&artikel=2042164 , 2008-05-16

20

Högskoleverket fått in 50 000 ansökningar från utländska studenter till de mastersprogram som börjar till hösten.²⁷

Av figur 3 framgår att andelen utländska studenter av det totala antalet studenter i Sverige är relativt litet trots att den andelen ökat de senaste åren.

(källa: OECD (2007) sid. 314)

3.2) Subventioner av högre utbildning i Sverige

I Sverige behöver studenter inte betala några avgifter för sin högre utbildning, annat än en liten avgift för medlemskap i en studentkår. Staten finansierar utbildningen vid högskolor och universitet genom att betala ut en summa pengar till varje lärosäte, där summans storlek beror på vad lärosätenas utbildningar kostar att ge samt hur många som läser utbildningarna. 2005 kom 95 procent av finansieringen av grundutbildning vid svenska högskolor och universitet från staten. Vidare täcker staten vissa av studiekostnaderna för studenter genom att dela ut

27 http://www.rod.se/politikomraden/utbildning_och_skola/Utlandska-studenter-kan-fa-betala/ , 2008-05-16

FIGUR 3

Utländska studenters andel av utfärdade examina på olika utbildningsnivåer (2005) Alla examina erhållna av gäststudenter uttryckt i procent av totala antalet examina

Examina på grundnivå Examina på avancerad nivå Examina på forskarnivå

1. Till gruppen utländska studenter räknas även de studenter som kommit till landet av andra orsaker än för att studera.

2. Andelarna av examina på grundnivå och avancerad nivå har slagits samman.

3. Referensår 2004.

Länderna är rankade i fallande ordning efter det land som utfärdar störst andel av examina på grundnivå till utländska studenter.

21

studiebidrag som täcker delar av levnadsomkostnaderna och på så vis motsvarar en del av alternativkostnaderna av att studenten inte tjänar någon lön. I den mån som CSN:s studielån är mer förmånliga än de lån studenter istället kan få på en fri marknad subventionerar staten även delar av studenters levnadsomkostnader genom att erbjuda dessa lån.²⁸ En undersökning, där 15 industriländers studiesystem jämfördes med avsikt på bland annat studenters ekonomiska möjligheter till högre utbildning, presenterades av amerikansk/kanadensiska Educational Policy Institute 2005. Den rapporten fastslog att Sverige var i en klass för sig när det gällde att täcka studiekostnader genom studiestöd. I Sverige täcktes 90 procent av studenters studiekostnader av statligt stöd.²⁹

Studenter som kommer från andra länder än EES-länder eller Schweiz men som studerar i Sverige är i regel ej berättigade till svenskt studiemedel och får därmed inte ta del av lika stort statligt stöd som svenska studenter. I likhet med svenska studenter är dock all högre utbildning i Sverige avgiftsfri för utländska studenter, i dagsläget. Utländska studenter kan även ta del av andra förmåner som svenska staten bekostar, till exempel har studenter som vistas i Sverige i mer än ett år rätt till samma sjukvård som svenska medborgare enligt socialförsäkringslagen. Därmed subventionerar svenska staten ändå ickeeuropéers utbildning kraftigt.

3.3) Förslag om studieavgifter

I december 1999 beslutade den dåvarande regeringen att en utredning skulle tillsättas för att undersöka förutsättningarna för att öka antalet utländska studenter, särskilt från länder utanför EES, vid svenska högskolor och universitet. Utredningen hade även i uppdrag att undersöka frågan om studieavgifter för studenter från länder utanför EES. Att studenter från EES-länder inte skulle behöva betala studieavgifter beror på de avtal om fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och personer som utgör kärnan av EES-avtalet. Utredningen presenterade sitt betänkande, Advantage Sweden (SOU 2000:92), i oktober 2000. Anledningen till att regeringen beslutade att tillkalla en särskild utredare att undersöka förutsättningarna att öka antalet utländska studenter samt införande av studieavgifter för studenter från länder utanför EES var den allt mer tilltagande internationaliseringen av utbildningsmarknaden. Den högre utbildningen i Sverige ansågs i allt högre grad bli beroende av internationella tendenser i en

28 Center for Higher Education Policy Studies (2007) sid. 31-34

29 Usher och Cervenan (2005) sid. 32

22

global utbildningsmarknad. I många västländer ansågs det strategiskt viktigt för näringsliv, utbildning/forskning, samhälle och kultur att öka antalet utländska studenter vid högskolor och universitet. Man var rädd att hamna på efterkälken jämfört med andra industriländer som USA, Storbritannien, Nederländerna, Australien, Frankrike och Tyskland som aktivt marknadsförde sin högre utbildning för att locka studenter från Asien, Afrika och Latinamerika. Utredningen resulterade i ett förslag till en strategi för att öka antalet studenter från länder utanför EES, med eller utan studieavgifter. Enligt utredningens betänkande stod, i och med studieavgifternas vara eller icke vara, en lång svensk tradition av avgiftsfri utbildning mot möjligheten att tjäna pengar/hålla nere kostnaderna. Dessutom skulle avgifter kunna finansiera nya studieplatser.³⁰

I slutet av 2004 bemyndigades chefen för det dåvarande Utbildningsdepartementet av regeringen att tillkalla en särskild utredare för frågan gällande studieavgifter för studenter från länder utanför EES. En grupp som skulle utreda detta utsågs och deras arbete fick namnet Studieavgiftsutredningen. Studieavgiftsutredning hade i uppdrag att presentera ett förslag på hur studieavgifter skulle kunna utformas för studenter som kommer från länder utanför EES och som läser utbildning på grundnivå vid statliga universitet. En annan del av uppdraget var att undersöka om liknande avgifter borde införas för studenter på forskarnivå. Dessutom bestod uppdraget även i att utredningen skulle presentera ett förslag på hur avgiftsfriheten för studenter från Sverige och EES skulle kunna skrivas in i högskolelagen. I januari 2006 presenterades utredningens resultat, Studieavgifter i högskolan (SOU 2006:7). Där föreslogs att de statliga högskolorna och universiteten skulle få ta ut studieavgifter av personer från länder utanför EES och som inte ingår i något utbytesprogram så att utbildningen för denna grupp studenter skulle bli självfinansierande. Varje lärosäte skulle själva kunna välja avgifter för de olika utbildningarna så att full kostnadstäckning för respektive lärosätes alla utbildningar, och inte varje enskild utbildning, uppstår. Tillsammans med ett införande av studieavgifter borde andra åtgärder genomföras för att inte antalet utomeuropeiska studenter skulle sjunka på grund av avgifterna. Bland annat skulle man enligt förslaget utveckla utbildningar som är attraktiva för utlänningar, ge ökat stöd och service åt utländska studenter och genomföra regeländringar för att underlätta för utländska studenter att stanna och arbeta i Sverige efter genomgången utbildning här. Vidare fastslog utredningen att ett införande av studieavgifter borde göras ihop med ett utökande av Svenska Institutets stipendier till

30 SOU 2000:92 sid. 9-14

23

utländska studenter. Svenska institutet utdelar redan idag stipendier till studenter från utvecklingsländer för att täcka deras levnadsomkostnader under studietiden i Sverige. Svenska Institutet borde enligt Studieavgiftsutredningen tillföras mer medel så att de kan dela ut stipendier som även täcker studieavgifter. Dessa stipendier ska delas ut på basis av studenternas studiemeriter och inte deras ekonomiska bakgrund. Att kontrollera den ekonomiska eller sociala bakgrunden för enskilda studenter från olika delar av världen som söker sig till Sverige vore mycket svårt för Svenska Institutet. Däremot skulle kvoter kunna fastställas för utdelning av stipendier till olika länder, regioner, utbildningsområden eller studentkategorier. I betänkandet ingick även ett förslag på en lagtext för att garantera avgiftsfrihet för studenter från EES-länder. Enligt förslaget skulle tillsammans med studenter från EES-länder även studenter från Schweiz erbjudas fri utbildning i Sverige.

Studieavgifterna beräknades att i genomsnitt uppgå till 80 000 kronor per läsår och student för att studentens utbildnings- och administrationsomkostnader skulle täckas.³¹

Studieavgiftsutredningens förslag till ett system med studieavgifter för utomeuropeiska freemovers möttes av hård kritik från flera olika håll. Bland andra var vissa lärosäten, Sveriges Förenade Studentkårer, SFS, och Sveriges UniversitetsLärarFörbund, SULF, kritiska till förslaget då man bland annat menade att ett införande av studieavgifter för utländska studenter skulle öppna upp för att avgifter skulle kunna införas även för svenska studenter i framtiden. Efter att svarstiden gått ut på denna remiss i slutet av 2006 har inget beslut fattats men till hösten 2008 ska en proposition presenteras i riksdagen som bland annat syftar till ett införande av studieavgifter för studenter från länder utanför EES.³² Utformningen av avgiftssystemet i den kommande propositionen är ännu inte känd och det kan tänkas att den kommer att skilja sig från förslaget i SOU 2006:7

3.4) Studieavgifter i Danmark

Från och med den 1 augusti 2006 behöver studenter som kommer från länder utanför EES och som inte kommer genom ett utbytesprogram betala studieavgifter för högre utbildning i Danmark. Det kan vara intressant att se på de konsekvenser som har följt införandet av studieavgifter för utländska studenter i Danmark eftersom den grupp studenter som åläggs betala för sin utbildning är densamma som är aktuell för att behöva betala avgifter i Sverige.

31 SOU 2006:7 sid. 3, 9-12, 70

32 http://www.rod.se/politikomraden/utbildning_och_skola/Utlandska-studenter-kan-fa-betala/ , 2008-05-16

24

Dessutom är Danmark särskilt intressant att jämföra med eftersom det är Sveriges grannland och har många likheter med vårt samhälle och vår tradition av utbildning. Det system med avgifter som infördes i Danmark innebär att studenter som inte studerar i Danmark genom något utbytesprogram och som kommer från länder utanför EES måste betala avgifter. Vidare är studenter på forskarnivå anställda och är därmed undantagna från avgifter. Dessutom finansierar danska staten ett antal stipendier och friplatser som fördelas mellan lärosätena.

Studieavgifternas storlek ska vara sådan att de täcker kostnaderna för utbildningen.

Lärosätena kan ta ut en högre avgift men då ska överskottet gå till ytterligare friplatser och stipendier.³³

Precis som i Sverige behöver personer från länder utanför EES ett uppehållstillstånd för att få bo i Danmark. I diagrammet nedan redovisas det antal uppehållstillstånd som utfärdades till personer som skulle studera i Danmark åren 2000-2008. I denna grupp ingår inte bara studenter vid högskolor och universitet utan även studenter vid bland annat folkhögskolor och gymnasier. Majoriteten är dock personer som fick uppehållstillstånd för studier vid högskolor och universitet. Den andelen låg på 75 procent både före och efter införandet av studieavgifter.

(källor: Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration (2006 & 2008))

33 SOU 2006:7 sid. 40

FIGUR 4

25

Av figur 4 framgår att antalet ickeeuropeiska studenter fluktuerar lite från år till år men det går ändå att skönja en uppåtgående trend. Antalet studenter från länder utanför EES ökade under några år i Danmark fram till toppnivån, 6854 studenter, 2005. 2006, det år då studieavgifter infördes för denna grupp studenter, sjönk antalet med 26 procent. Antalet ökade dock återigen 2007 till en nivå av 88 procent av antalet studenter året innan utbildningen belagdes med avgifter. ³⁴

Det är dock alla studenter som kommer från länder utanför EES som måste ha uppehållstillstånd, även utbytesstudenter. Därför är det inte helt oproblematiskt att se på antalet utomeuropéer som fått uppehållstillstånd när man vill undersöka studieavgifternas effekt eftersom utbytesstudenter är undantagna från avgifterna. Enligt Svenska Institutets dokument Nationell Strategi var det endast 200 betalande gäststudenter som kom till Danmarks ca 160 mastersprogram det första läsåret efter att avgifterna infördes. Författarna till det dokumentet menar dock att det ringa antalet betalande studenter till viss del kan förklaras av att danska högskolorna haft mycket kort tid till att förbereda sig inför införandet av studieavgifterna samt att ingen gemensam nationell strategi för internationell marknadsföring av danska utbildningar fanns.³⁵

Det kommer förmodligen dröja flera år innan några mer långtgående slutsatser kan dras av hur minskningen av subventioner påverkar antalet ickeeuropéer som studerar i Danmark.

4) Diskussion om effekter av utländska studenter i Sverige

I denna del av uppsatsen diskuteras olika effekter av utländska studenters deltagande i svensk utbildning som påverkar den svenska ekonomin. Syftet med det är att se vilka fördelar och nackdelar de utländska studenter medför som kan motivera att deras utbildning ska eller inte ska subventioneras. Dessa indirekta intäkter och kostnader är mycket svåra att mäta. De effekter som tas upp är de som brukar nämnas i diskussionen om huruvida de utländska studenternas svenska utbildning helt ska subventioneras eller om studieavgifter ska införas.

Effekterna som tas upp i denna del av uppsatsen hämtas från debattartiklar och andra texter

34 Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration (2006) sid. 7-13, Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration (2008) sid. 11-19

35 Svenska Institutet (2006) sid. 7-8

26

skrivna av politiker och andra aktörer som Sveriges Förenades Studentkårer, företrädare för lärosäten och myndigheter samt fackföreningar. Även två statliga utredningars betänkanden, SOU 2000:92 och SOU 2006:9, samt ovan nämnda aktörers remissvar på dessa betänkanden har jag tagit del av för att få en bild av vilka de vanligaste argumenten för eller emot fortsatt subventionering av utländska studenters utbildning i Sverige är.

Tillskott av högutbildad arbetskraft

Att studenter kommer från andra länder för att genomgå kortare eller längre utbildningar vid svenska universitet och högskolor innebär ett potentiellt tillskott av välutbildad arbetskraft.

Att det innebär ett potentiellt tillskott och inte ett definitivt tillskott av välutbildad arbetskraft beror på att det inte alls är säkert att personer som studerar i Sverige stannar kvar för att arbeta i landet efter utbildningen. Tvärtom är det en väldigt liten andel av gäststudenterna i Sverige som väljer att stanna kvar för att arbeta i landet efter genomgången utbildning. Under åren 2004-2005 fick 11 031 personer uppehållstillstånd för att de skulle studera i Sverige, enligt uppgifter jag har fått från Migrationsverkets statistikenhet. Vidare hade fram till i maj 2008 totalt 425 av dem fått uppehållstillstånd för att de skulle arbeta i Sverige. Det innebär att av de som kommit från länder utanför EES för att studera i Sverige har knapp fyra procent arbetat i landet efter avslutade studier.³⁶ Förutom denna relativt lilla grupp arbetar en del gäststudenter i Sverige under studietiden men då rör det sig ofta om okvalificerade arbeten. Det är inte ovanligt att utländska studenter som läser en högre utbildning vid sidan om studierna arbetar extra med att exempelvis dela ut tidningar eller städa restauranger. Regeländringar som syftar till att göra det lättare för utländska studenter i Sverige att stanna kvar och arbeta efter studierna har föreslagits. Eftersom det redan idag är möjligt att få arbetstillstånd i Sverige om man har ett arbete när utbildningen i Sverige tar slut kan man fråga sig om det är reglerna som är den avgörande faktorn till att så få gäststudenter stannar kvar i Sverige efter utbildningen.

Regeländringar som underlättar för de utländska studenterna är alldeles säkert bra för att få fler studenter att stanna i Sverige men det finns även andra tänkbara anledningar till att denna grupp flyttar ifrån Sverige. En faktor som troligtvis spelar väldigt stor roll när en ung och välutbildad person bestämmer i vilket land hon eller han ska arbeta i är vilken lönenivån är i

36 De som behöver uppehållstillstånd för att studera eller för att arbeta i Sverige är de som kommer från länder utanför EES. Den 2004-05-01 och 2007-01-01 utvidgades EES med nya länder på samma vis som EU. Det innebär att vissa av de som fick uppehållstillstånd för studier i Sverige under 2004-2006 kan ha börjat arbeta i Sverige efter EES-utvidgningen och därmed ej finnas med bland de 425. Den gruppen torde dock inte vara särskilt stor.

27

de olika länderna. I Sverige är avkastningen på högre utbildning relativt låg jämfört med andra utvecklade länder. Det kan leda till att många utländska studenter som inte har så mycket andra kopplingar till Sverige söker sig till andra länder där avkastningen av högre utbildning är högre.

Om de utländska studenterna skulle stanna kvar och arbeta i Sverige skulle det kunna innebära ett välbehövligt tillskott av kvalificerad arbetskraft. Idag talas det mycket om att vi i Sverige, precis som i många andra västländer, står inför en demografisk utmaning de närmaste åren då tillskottet av ny arbetskraft i samhället inte sker i tillräckligt snabb takt för att kompensera för det stora bortfall från arbetsmarknaden som uppstår då de många 40-talisterna går i pension.

Som jag redovisade i avsnitt 2.4 är en av de viktigaste effekterna av utbildning att de utbildade personernas produktivitet ökar, i enlighet med humankapitalteorin. Den ökade produktiviteten sprider sig också som ringar på vattnet till personer som de utbildade och högproduktiva personerna interagerar med. I vanliga fall, när man ser på effekterna av att folk utbildar sig i ett land, uppstår en extern effekt av denna produktivitetsökning, såvida inte hela ökningen speglas av den ersättning den utbildade personen får. En sådan positiv externalitet uppstår inte i det landet då den utbildades ökade produktivitet inte kommer till användning genom att den lever och arbetar i landet. Det är just vad som ofta händer med de utländska studenter som genomgår utbildningar vid svenska högskolor och universitet då de flesta efter avklarad utbildning söker sig vidare till andra länder för att arbeta. Ofta är andra europeiska länder eller USA målet. Den positiva externaliteten som har verkan på samhällsekonomin då en utbildad person bidrar till ekonomisk utveckling i sin omgivning uppstår i det samhälle personen väljer att arbeta. Om en person som utbildar sig i Sverige sedan flyttar till ett annat land och arbetar är det det nya landet som blir mottagare av den externa effekten. Denna externa effekt av att utländska studenter genomgår en högre utbildning i Sverige uppstår därmed endast om studenterna efter utbildningen stannar och arbetar i Sverige. Vidare uppstår självfallet inte denna externa effekt heller då inhemska studenter efter avklarad utbildning arbetar i andra länder i stället för i Sverige.

Utlänningar som läst en högre utbildning i Sverige är inte bara välutbildade, de har även god kännedom om sina ursprungsländer och kan därmed tillföra mycket kunskap till de svenska företag och institutioner som anställer dem. Den sortens goda kunskap och kännedom om sina

28

ursprungsländer är det få personer som vuxit upp i Sverige som besitter. Ur det perspektivet är utländska studenter mer produktiva än inhemska studenter vad gäller att sköta vissa arbeten.

Många av de utländska studenterna i Sverige kommer från stora länder i Asien och Afrika, exempelvis Kina, Indien och Nigeria. Detta är länder där den ekonomiska utvecklingen tagit fart på senare år, eller där bedömare anser att den ekonomiska utvecklingen kommer ta fart snart och som anses bli eller redan vara väldigt betydelsefulla delar av världsekonomin. För att Sverige inte ska tappa handelsandelar på världsmarknaden är det av stor betydelse att svenska företag blir aktiva i, och handlar med de länder som kommer att utgöra en stor del av världsekonomin.

Bistånd

Effekten som diskuterades ovan, om tillskott av välutbildad arbetskraft, går ut på att Sverige genom att utbilda utländska studenter kan få ett tillskott av kvalificerad arbetskraft. Ökad arbetskraftsinvandring och då särskilt invandring av högutbildad arbetskraft är något regeringen och flera andra politiska partier samt andra aktörer som Svenskt Näringsliv och flera fackförbund gärna vill se bli verklighet. Det är väldigt bra för Sverige att locka till sig kvalificerad arbetskraft för att stå sig i konkurrensen med andra västländer som annars attraherar de flesta utlänningar som utbildar sig i Sverige. Att försöka få fler utländska studenter att stanna kvar och arbeta i Sverige efter avklarad utbildning kan dock kanske rimma lite illa med ambitionerna om att utbildning av folk från fattiga länder ska fungera som bistånd. I litteraturen och debatten om utbildning av utländska studenter anges ofta att utbildningen spelar en viktig roll som bistånd. En stor del av de studenter som söker sig till Sverige och andra västländer för högre studier kommer från utvecklingsländer i Asien och Afrika. Tanken bakom att utbildning ska fungera som bistånd går i kort ut på att personer från utvecklingsländer utbildas i Sverige för att sedan åka tillbaka till sina hemländer och bidra till landets utveckling med sina nyss införskaffade kunskaper.

Det är dock inte så okomplicerat som att studenterna från utvecklingsländer kommer till utvecklade länder, skaffar sig kunskap vid universiteten och sedan återvänder till sina hemländer och använder sin kunskap för att bidra till ökad ekonomisk och social utveckling.

Studenter som kommer från utvecklingsländer för att genomgå en högre utbildning vid högskolor och universitet i Sverige söker sig ofta efter utbildningen till andra länder i Europa och Nordamerika för att arbeta och en liten grupp stannar kvar i Sverige för att arbeta. Inte

29

heller är denna så kallade brain draining så okomplicerad att man utan vidare kan säga att utvecklingsländer inte kan få ut något av att deras invånare studerar och arbetar i utlandet.

Även om studenterna från utvecklingsländer inte direkt återvänder för att arbeta i sina hemländer kan de ändå bidra till utvecklingen där. Dels kan de återvända till sina hemländer efter att ha arbetat i något västland efter några år. De kan även bidra till utvecklingen i sina hemländer när de arbetar i Sverige eller något annat industriland. Exempelvis kan de skicka hem delar av de pengar de tjänar till sina anhöriga som är kvar i hemlandet. På så vis sker ett flöde av kapital från västlandet där personen arbetar till utvecklingslandet som studenten kommer ifrån. Vidare kan personer från utvecklingsländer som studerat och sedan arbetar i ett utvecklat land bidra till utvecklingen i hemlandet genom att företag i personernas hemländer gynnas genom exempelvis ökad handel, då dessa personer som får anställning i västländer har kontakter i, och kunskap om sina hemsamhällen.

Upprättande av internationella kontakter

I debatten om utländska studenter uppges ofta att det är viktigt att utlänningar lockas till våra högskolor och universitet då deras deltagande i utbildningar gör så att kontakter knyts mellan svenska och utländska studenter. Denna effekt av utlänningars studier i Sverige har jag snuddat vid när de två ovanstående effekterna diskuterades. När utländska studenter, efter att ha genomgått en högre utbildning i Sverige, återvänder till sina hemländer och börjar arbeta kan de kontakter som knöts med folk i Sverige resultera i ökade affärer mellan företag i Sverige och utlandet.

Även om det är i ett annat land än Sverige och hemlandet de utländska studenterna får anställning i efter avklarad utbildning i Sverige kan kontakter som knyts mellan de svenska och de utländska studenterna vara gynnsamma för svenska företag.

Troligtvis kommer personen som har fått ett utvidgat kontaktnät av studier i Sverige få högre ersättning för sitt arbete då arbetsgivaren märker att personens kontakter ökar dennes produktivitet i arbetet. Att den utbildade personens höjda produktivitet, som är en följd av sitt kontaktnät, resulterar i höjd arbetsersättning betyder att denna effekt, åtminstone delvis har gått via marknadens mekanismer. Därmed är det delvis en privat och intern effekt för den som utbildat sig. Vid en kontakt mellan en person i Sverige och en person i utlandet som resulterar i exempelvis ett affärskontrakt är det inte bara den utländska personen som kan känna av en