Rädda Lund
Fornvännen 115-119
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1969_115 Ingår i: samla.raa.se
Smärre meddelanden 115
dependent on the degree of industrialization in the area. Consequently it is not the abundance of finds and prehistoric remains within the region that determines the scope for research and protection as regards prehistoric remains, but the degree ol industrialization in the area.
It is elesirated that this state of affairs should be changed without clelay that a body for cooperation sluilel be created on the lines given above, for the planning of prehistoric research in Sweden. In the aulhor's opinion, the projects whieh should then be given priorily—bul al present, owing to the lack of planning research, face the prospect of long posiponement—are these which aim by all possible means to save the archaeological source material whose existence can in a theoretical way be establishetl (Figs. 1-2) but which has not actually yet been discovered and which is now threalened with destruetion because of lhe intensive exploitation of land.
Translated by Richard Cox
Rädda Lund
Riksantikvarieämbetet har den 28.10.1968 till Statens planverk avgivit ett ytt- rande- angående en genom Lunds stadskärna planerad trafikled, den s. k. Södra Centrumleden. Yttrandet måste anses ha principiell räckvidd och återges hiir in extenso:
Angående Södra Centrumleden i Lund
Stadskärnan i Lund iir av begränsad storlek. Till skillnad från vad som iir fallet i många andra äldre stiider, där gränserna med tiden blivit mer eller mindre utsuddade, framträder kärnan i Lund alltjämt som en sammanhängande enhet.
Denna egenskap måste i dag bedömas som värdefull ej blott ur kulturhistorisk synvinkel utan i lika hög grad allmänt miljömässig! sett, dä den dels ger platsen karaktär och identitet, dels underlättar besökarens orientering i staden. Inom stadskärnan bestäms karaktären i väsentlig grad av den bevarade gamla stads- plänestrukturen.
Bebyggelsen iir med sin växlande 1 ii t Het och höjd karakteristisk för den mindre staden och marken är flerstädes inte siirskilt hårt exploaterad. Dessa förhållanden tillsammans med bebyggelsens skiftande ålder och kvalitet gör stadskärnan till en lämplig ram liir blandade aktiviteter, även sådana av liten storlek och lön- samhet som hiir naturligt ihop med centrumfunktionerna men iir beroende av tillgäng pa listigheter i centralt liige med låga värden och därför låga hyror.
Utträngda till mer perilera lägen blir dessa verksamheter i regel inte livskraftiga.
Förslagen till Södra Centrumleden kan ej bedömas isolerade utan måste sättas i sammanhang med centrumområdets trafikförsörjning och med trafiksystemet i Lund i dess helhet. Med tanke pä de- konsekvenser elt genomförande också av iivriga delar av trafiksystemet med dess parkeringsanläggningar skulle- ha liir den
gamla stadskärnan i L u n d , vill ä m b e t e t ställa hela trafiksystemet i detta o m r å d e u n d e r debatt och redovisar n e d a n ele väsentligaste s y n p u n k t e r n a .
P a r k e r i n g s a n l ä g g n i n g a r n a . Åtta stycken parkeringshus redovisas i n o m centrum- o m r å d e t . Möjligheten att i n o m rimlig tid k u n n a uppföra dessa parkeringshus förefaller ha varit b e s t ä m m a n d e för deras placering. Stadskärnans b a k g å r d a r och baksidor har utnyttjats. I n n a n besökaren n å r b u t i k e r n a , h a r h a n o l t a på smala ocli slingrande gator fät! leta sig fram till p a r k e r i n g s h u s e n liir att d ä r l ä m n a bilen. Den i n r e släden förutsattes då ha anpassat sig till ele nya affärslägen som skapats g e n o m att f o l g ä n g a r s i r ö m m a m a n u n å r staden från parkeringshusen, h a n dess tidigare baksida. Parkeringshusen har inplacerats så a u g å n g a v s t å n d e t till n ä r m a s t e p a r k e r i n g s h u s inte skall behöva överskrida 200—300 meter. Fiir d e n som b o r eller a r b e t a r i n o m o m r å d e t och fiirdas dit med bil är detta givetvis fördelaktigt; för den tillfällige besökaren, som ofta har flera mal liir sin besök i city, h a r d e t t a m i n d r e betydelse. T i l l g ä n g l i g h e t e n och överskådligheten blir dålig vid en radikal trafikseparering, om m a n liir k o r t t i d s p a r k e r i n g har tillgäng endast lill dessa p a r k e r i n g s h u s .
Sökarringen. Fiir atl avlasta c e n t r u m o m r å d e ! Iran trafik samt lor .111 fördela trafiken mellan p a r k e r i n g s a n l ä g g n i n g a r n a oeh infarterna från stadens ytterom- råden avser man atl b r e d d a och lill en sökarring s a m m a n b i n d a de gator, som nu begränsar den gamla s t a d s k ä r n a n . l'ä a v g ö r a n d e p u n k t e r k o m m e r möjlighe- terna an genomföra d e n n a b r e d d n i n g att ta mycket lång tiel. förutom a n värde- fulla miljöer spolieras. En sida av Nygatan m.isie- offras. Bostäder, saviil nya som gamla, k a n t a r d e n n a trafikled och har sina e n t r é e r direkt mot ringen. De tiita a v b r o t t e n av smågator samt infarter med dålig sikt Iran p a r k e r i n g s h u s e n för- sämrar framkomligheten och m i n s k a r säkerheten. For dem som söker sig in mot c e n t r u m från o m k r i n g l i g g a n d e b o s t a d s o m r å d e n försämras k o n t a k t e n med city.
Ett o m r å d e i staden liir så gotl som e n b a r t c e n t r u m f u n k t i o n e r skulle k o m m a alt avskiljas g e n o m d e n n a snäva sökarring. O m r å d e t förmodas vara lill fullo u t n y t t j a t i m a r k p l a n e t redan ar 2000 och kan endast e x p a n d e r a i höjden i n o m sökarringen. R i n g e n u t g ö r i och fiir sig elt h i n d e r för c e n t r u m o m r å d e t s ex- pansion u t a n l o r ringen och ell motiv fiir att den »ständigt e x p a n d e r a n d e biltra- fiken 1 skall beredas parkeringsplatser i n n a n f ö r ringen. I städer, som I. n. utsiiiie-s fiir l i k n a n d e h j ä r t o p e r a l i o n e r , tycks i stort sett endast riksföretag och kedjeföre- tag med u t o m o r d e n t l i g t stora resurser k u n n a överleva. För elet differentiera ide- affärslivet, specialbutikerna, s e r v i c e i n r ä t t n i n g a r n a , företag, som iir i n r i k t a d e på personlig service, s u n t k o m m a n d e n y e t a b l e r i n g av dylika företag står i n t e längre eii fastighetsbestånd med låga hyror och överkomliga investeringskostnader till buds.
Södra C e n t r u m l e d e n . P l a n e r n a på att bryta igenom L u n d s stadskärna härstam- mar från den tid, då d e n n a kärna utgjorde en stor del av stadens yta och var ett väsentligt h i n d e r fiir framkomligheten. 1 och med stadens kraftiga tillväxt och d e t väl utvecklade trafiksystemet u t a n l o r c e n t r u m o m r å d e t h a r k ä r n a n k o m m i t att u p p t a e n relativt liten yta av staden och b i l d a r knappas) längre något h i n d e r för framkomligheten m e l l a n stadens yttre o m r å d e n . M e d södra c e n t r u m l e d e n s tillkomst skulle g e n o m g å e n d e trafik genast sugas in m o t c e n t r u m o m r å d e t och belasta k o r s n i n g s p u n k t e r och sökarring till förfång för den trafik, som e n b a r t
Smärre meddelanden 117
Fig. 1. Principförslaget som framlägger av riks- antikvarieämbetet, landsantikvarien och stadsan- tikvarien att föra trafiken i en vidare ring omkring centrumområdet i Lund. P anger unge- färligt läge av parkcriiigsanläggningarna som föresläs placerade vid infarterna, intill stads- kärnan och med anknytning till centrumområ- dets nuvarande bntikssträk.
Fig. 2. Sammanfattning av gällande trafikleds- plan tör centrumområdet i Lund med plane- rade parkeringsanläggningar inom den gamla stadskärnan. Södra centrumledcn redovisas i tre alternativa lägen: Det nordligaste kallas A, det sydligaste C, däremellan B.
8 — 694424 Fornvännen H. 2, 1969
skall ta sig in till centrum. I såväl alternativ A som B föresläs utomordentligt kraftiga ingrepp i den gamla stadens miljö och gatunät och införandet av en helt ny skala i inre staden. I ett två kvarter brett bälte tvärs över stadskärnan mäste rimligtvis så gott som all bebyggelse ersättas inom en relativt knapp tidsrymd för att anpassas till de nya förhållanden, som leden skapar. Alternativet B kan kanske siigas vara skonsammare mot den befintliga miljön då såren i denna ter sig mindre avskräckande. Leden framtvingar emellertid under kort tid en omfattande förnyelse av omgivande fastighetsbestånd. Alternativet C är mest skonsamt mot miljön, men invändningarna mot sökarringen kvarstår. Förslags- ställarna till alternativ A har uppgjort en ej i detalj utvecklad idéskiss, där trafikleden utformats som en försänkt led pä vilken parkeringsanläggningen fiir hela södra centrumområdet placerats. Skissen har enligt ämbetet vissa förtjänster, trots att även detta alternativ förutsätter genombrott och nybebyggelse. Gatunät och bebyggelseskala kan bevaras, kontakten med bostadsområdet i söder avskäres icke och flexibiliteten i centrumområdet ökas väsentligt. Elt antal kvarter måste i sitt inre omdanas liir att rymma parkeringsanliiggningarna, vilka dock kan omges med skärmar av kontors- eller studentrum. Denna försänkta led, som tan- gerar stadskärnan i söder, kan kompletteras med en led som tangerar kärnan i väster mellan Norrtull och Västertull. Norra centrumområdets parkeringshus anslutet direkt till leden och sökarringens nuvarande tralikkapacitet förändras icke. I sammanhanget bör dock observeras, att Lunds kulturlager är mycket djupt och att undersökningar under alla förhållanden måsle föregå dylika ar- beten under mark, vilket givetvis medför tidsutdräkt och avsevärda kostnader.
Ämbetet iir övertygat om att trafikförsörjningen av centrumområdet kan ord- nas på ett enklare och självklarare siitt än genom de lösningar, som nu föresläs.
Detta bör kunna ske utan att bilisternas bekvämlighet behöver eftersättas i någon större utsträckning och utan att man behöver befara, att köpcentrums kund- underlag sviktar och framför allt utan att planer, som medför genomgripande omgestaltning av stadskärnan och omstrukturering av stadens näringsliv, behöver tillgripas. Ämbetet vill försöka skissera ett sådant alternativ.
Utgångspunkt fiir detta är: Varje trafikantkategori skall på ett sä okomplicerat sätt som möjligt kunna nä centrumområdet och vistas i detta utan att bli ute- sluten eller utestängd till förmån fiir någon annan kategori.
Den mellersta ringen i trafiksystemet får utgöra sökarring. På strategiska punk- ter, lätta att hitta vid infarterna till centrumområdet frän ringen, placeras par- keringsanliiggningar av tillräcklig kapacitet. Gångstråken, som förbinder dessa parkeringshus med varandra och som möts vid Stortorget, skall även i framtiden utgöra stadens naturliga butik- och gångstråk, trevliga att röra sig i. För att underlätta fiir fotgängare från omgivande bostadsområden att nä centrum och för fotgängare att vistas i centrum bör trafikrörelserna reduceras sä mycket som möjligt. 1 första hand näs dessa mål genom naturliga åtgiirder, såsom att stads- kärnan görs mindre inbjudande fiir genomfartstrafik, busstationen förläggs utan- för kärnan, lämpligen i direkt kontakt med järnvägsstationen, parkeringshusen placeras utanför ringen och tillåts icke att med sin trafik belasta ringen. I andra hand kan dessa uppnäs genom dynamiskt tillämpade åtgärder säsom enkelrikt- ning, avstängning från biltrafik, begränsning av antalet parkeringsplatser pä
Smärre meddelanden 119
gatorna inom innerstaden, förbättring av gångmiljön etc. Motortrafik fiir rörelse- hindrade skall självfallet vara tillåten inom stadskärnan, dessutom alla former av servicetrafik och stadsbusstrafik.
1 princip innebär dagens situation ej att samhället skulle stå »pä tröskeln till en bilålder» och att stora trafikbyggen därför skulle vara motiverade eller önskvärda, l stället tecknar sig allt tydligare nödvändigheten av balanserade trafiklösningar pä grund av de erfarenheter bilismen redan har hunnit ge. Äm- betet vill betona det önskvärda i allmännyttiga lösningar, som tar hänsyn till miljökvaliteten. Samhället har ett ansvar för alt styra utvecklingen så att den kommer det stora flertalet till godo. Balansen måste därför avse hela samhälls- miljöns område. I fallet Lund är stadskärnan av så begränsad storlek, att den stins allvarligt av trafikbyggen av den dimension det hiir kan gälla. Ju mer omfattande och fixerad den tekniska utformningen blir, desto snabbare åldras den dessutom.
Goda förutsättningar finns alltså enligt ämbetets mening att bevara strukturen i Lunds stadskärna. En fortsatt kontinuerlig utveckling måste vara att föredraga framför jättelika ingrepp, som skapar nya problem. Dessa åsikter delas av lands- antikvarien och stadsantikvarien. Även inom stadsfullmäktige har krav på en omprövning av frågan rests. Särskilt yngre arkitekter och studeranden har en- gagerat sig mot projektet. Bilens dominans i stadslandskapet har också pä sista tiden starkt ifrågasatts i kulturdebatten.
Kan den allmänna opinionen vinnas för sådana synpunkter som ämbetet fram- fört i sitt yttrande rörande Lunds trafiksystem, skulle svårigheterna minska att bedriva en meningsfull byggnadsmiljövård.
Ny dansk lag om byggnadsfredning
Den 8 juni IQ06 upphörde Nordens äldsta lag frän 1918 till skydd för kultur- historiskt märkliga profanbyggnader att gälla och ersattes med en ny »Lov om bygningsfredning». De nya danska lagbestämmelserna innebär i princip kanske inte några direkta nyheter av större vidd, men moderniseringen tyder utan tve- kan pä en positiv och realistisk inställning till byggnadsminnesvårdeiis problem i ett föränderligt samhälle.
Såsom förut utarbetas en förteckning över de aktuella byggnaderna och denna lista revideras vart femte är. Byggnad — eller del av sådan — som kan komma ifråga, skall i regel vara över 100 är och lagens tillämpning blir beroende av huruvida husets arkitektoniska eller kulturhistoriska värde bedöms vara av vä- sentlig betydelse. Denna formulering kan, om man sä vill, uppfattas som en skärpning av kvalitetskraven, dä i den föregående lagtexten blott stadgades att byggnadsverket skulle äga konstnärligt eller historiskt värde. Ärenden rörande lagen handliigges, såsom tidigare, av »det saerlige bygningssyn», som emellertid utökats till 7 medlemmar med riksantikvarien säsom ordförande. Bland med- lemmarna i övrigt skall liksom förut ingå en arkitekt och en domarkompetent
