Protokoll BIN 2011-08-30 §§ 73-81

(1)

VARA KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

Utdragsbestyrkande

Bildningsnämnden 2011-08-30 1

Plats och tid Kommunhuset, Vara kl. 09.00 – 12.45

Beslutande Carl-Uno Olsson (S), ordf.

Ros-Marie Persson (S) Bengt Karlsson (S) Irene Karlsson (C) Henric Dahlin (C) Per Gunnarsson (M) Jhonatan Jansson (M) Alexander Larsson (M) Tobias Fahlqvist (FP)

Övriga deltagande Christina Hagberg (V), ej tjänstg. ers.

Maritha Jacobson (FP), ej tjänstg. ers.

Ann-Kristin Torstensson, kostchef §73 Yvonne Carlson, skolskjutssam.ordn. § Lennart Carlsson, rektor § 73

Lars-Åke Svantesson, rektor § 74 Maria Mjörnestrand, utvecklingsledare Mia Forsäng, utvecklingssam.ordn.§ 76 Maria Westh, jurist

kl. 9.00-12.00 kl. 9.00-11.30 73

§ 73, 74

Nina Schmidt, bildningschef Inger Gustafsson, sekreterare

Justerare Alexander Larsson

Justeringens plats och tid Bildningsförvaltningen 2011-09-02 kl. 16.00

Under-

skrifter Sekreterare Paragrafer 73-81

Inger Gustafsson

Ordförande

Carl-Uno Olsson

Justerare

Alexander Larsson

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ Vara kommun, Bildningsnämnden

Sammanträdesdatum 2011-08-30

Datum för anslagets upp-

sättande 2011-09-02

Datum för anslagets

nedtagande 2011-09-24

Förvaringsplats för proto-

kollet Bildningsförvaltningen

Underskrift

(2)

Innehållsförteckning

Information ... 2

IT-strategiplan ... 3

Revidering av tillämpningsregler för barnomsorg ... 4

Inomhusbad... 5

Delegeringsordning ... 8

Hyresbidrag Museets Vänner... 9

Redovisning av delegeringsbeslut... 10

Anmälan ... 11

Övrigt ... 12

(3)

VARA KOMMUN

Utdragsbestyrkande BIN § 73

Information

Kost - skolmåltider

Kostchef Ann-Kristin Torstensson informerar om kostenheten och måltids- verksamheten inom skola och barnomsorg. Informerar om personal, planering av matsedlar, råvarukostnad och kostnad per portion.

Skolskjutsar

Skolskjutssamordnare Yvonne Carlson informerar om skolskjutsverksamheten.

Berättar om avtal med entreprenörer och omfattningen av fordon samt antalet skolskjutsberättigade elever och aktuella frågor vid skolstarten.

Alléskolan

Rektor Lennart Carlsson informerar om uppföljning av förra årets SKOP- undersökning, vilka åtgärder som vidtogs och om resultatet av den uppföljande undersökningen som gjordes i våras. Resultaten har över lag blivit mycket bätt- re.

Ansökan om att driva förskola från Jungs Friskola ek. förening

Bildningschefen informerar om ansökan som inkommit från Jungs Friskola att driva förskola för 5-åringar.

Verksamhetsplan

Utvecklingsledare Maria Mjörnestrand informerar om tidplan för framtagande av verksamhetsplan och hur arbetet skall bedrivas.

Organisationsutredningen

Bildningschefen informerar om tidplan och arbetet med utredningen.

_________

(4)

VARA KOMMUN

AU § 81 Dnr 2011.41 610

IT-strategiplan

Beslut

1. Bildningsnämnden fastställer IT-strategiplan för nämndens verksamhets- områden. Bilaga

2. Planen skall revideras årligen.

_________

Beredning

Lars-Åke Svantesson, sammankallande för arbetsgruppen för framtagande av IT-plan för bildningsnämndens verksamheter, redovisar hur arbetet bedrivits samt förslag till IT-plan.

_________

Bildningsnämndens behandling

Rektor Lars-Åke Svantesson och utvecklingsledare Maria Mjörnestrand redovisar arbetet med framtagande av IT-strategiplan för förskola och skola samt hur genomförandearbetet är planerat.

_________

(5)

VARA KOMMUN

AU § 83

Revidering av tillämpningsregler för barnom- sorg

Beslut

Bildningsnämnden fastställer reviderade tillämpningsregler för barnomsorg.

Bilaga _________

Bakgrund

I och med att nya skollagen träder i kraft behöver tillämpningsregler för barnomsorg revideras.

Förslag till revidering av tillämpningsregler för barnomsorgen föreligger.

_________

(6)

VARA KOMMUN

Utdragsbestyrkande

BIN § 76 Dnr 2009.12 811

Inomhusbad

Beslut

Bildningsnämden föreslår kommunfullmäktige

1. 150 miljoner kronor avsätts i investeringsbudgeten till baden, varav 20 miljoner till renovering av Nästegårdsbadet och resterande belopp till nybyggnation av bad i Vara på befintlig plats med inriktning och målsättning som beskrivs i framlagd badutredning. Finansiering i övrigt ska redovisas i 2012 års budget.

2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen

att samtidigt genomföra upphandling av byggnationen i Vara och renovering i Kvänum enligt partneringmodellen

att genomföra separata entreprenadupphandlingar av samtliga verksamheter exempelvis bad, gym, bowling m.m. varav bowling inte ligger med i investeringsramen.

att i övrigt fatta erforderliga beslut för verkställighet enligt ovan samt detaljplan.

3. Medel för ökade driftkostnader tillskjuts bildningsnämnden budget.

_________

Bakgrund

En grundlig badutredning har gjorts under 2010-2011. Utredningen har varit indelad i tre etapper: Etapp 1 är en nulägesanalys och beskriver dagssituationen för baden i kommunen. Etapp 2 är en omvärldsanalys som beskriver de olika anläggningar som finns i Varas omgivningar och dels olika trender inom bad- utvecklingen. Etapp 3 belyser frågeställningen om hur framtidens bad i Vara skall se ut och vad de olika förslagen kostar både i investering och drift.

En styrgrupp bestående av politiker från kommunstyrelsens och bildnings- nämndens arbetsutskott har lett arbetet kring framtidens bad. De har konstate- rat att framförallt Allébadet är i akut renoveringsbehov.

Alla invånare, organisationer, föreningar och företag i kommunen har haft möjlighet att lämna synpunkter. Utifrån de synpunkter som kom in tog styrgruppen fram en målsättning med baden och en lista på funktioner som skulle finnas på anläggningen. En arkitektfirma tog fram ritningsunderlag och kost- nadskalkyler.

Följande tre alternativ har tagits fram.

Rusta upp båda baden - återställa gamla standarden 75 mkr

(7)

VARA KOMMUN

Utdragsbestyrkande

Nybyggnation av Allébadet på valfri plats i Vara 130 mkr Uppfräschning Nästegårdsbadet inkl. rutschkana 7,5 mkr Rivning av nuvarande Allébad och nybyggnation på samma plats 138 mkr Uppfräschning Nästegårdsbadet inkl. rutschkana 7,5 mkr Beredning

Utvecklingssamordnare Mia Forsäng redovisar arbetet med badutredningen och arbetet i styrgruppen.

Styrgruppen för bad har överlämnat en slutrapport med delrapporter och föl- jande förslag till beslut:

1. Kommunfullmäktige avsätter 150 miljoner kronor i investeringsbudgeten till baden, varav 20 miljoner till renovering av Nästegårdsbadet och resterande belopp till nybyggnation av bad i Vara på befintlig plats med inriktning och målsättning som beskrivs i framlagd badutredning. Fi- nansiering i övrigt ska redovisas i 2012 års budget.

2. Kommunfullmäktige uppdrar till kommunstyrelsen

att genomföra upphandling av byggnationen enligt partneringmodellen att genomföra separata entreprenadupphandlingar av samtliga verksamheter exempelvis bad, gym, bowling m.m. Varav bowling inte ligger med i investeringsramen.

att i övrigt fatta erforderliga beslut för verkställighet enligt ovan.

3. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att hos samhällsbyggnads- förvaltningen beställa ny detaljplan som möjliggör byggnation av nytt bad i Vara.

Bildningsnämnden diskuterar förslagen samt konstaterar att ytterligare driftkostnader inte ryms inom nämnden ram utan erforderliga medel måste tillskju- tas.

Yrkande

Per Gunnarsson (M) yrkar att kommunen upphandlar de funktioner som till- hör kommunens egentliga uppdrag och därutöver prioriterar, såsom simunder- visning, tillgång till träningsbassäng, tillgång för föreningar och allmänhet etc.

Alternativa platser för byggnad anges av kommunen och platserna ska vara sådan att utrymme finns för det som huvudmannen önskar på kommersiell basis addera till anläggningen.

Thobias Fahlqvist (FP) yrkar att det avsätts 70 miljoner kronor i investeringsbudgeten för renovering av både Nästegårdsbadet och Allébadet och att ingen ny- eller tillbyggnad sker.

(8)

VARA KOMMUN

Utdragsbestyrkande

Irene Karlsson (C) yrkar att punkt 2 i styrgruppens förslag ändras till att upphandling görs samtidigt av byggnationen i Vara och renoveringen i Kvänum enligt partneringmodellen.

Bildningsnämndens sammanträde ajourneras för enskilda överläggningar under tio minuter.

Proposition

Ordföranden ställer proposition på styrgruppens förslag med ändring enligt Irene Karlssons yrkande, Per Gunnarssons yrkande samt Thobias Fahlqvists yrkande och finner att bildningsnämnden bifallit styrgruppen förslag med Irene Karlssons ändringsyrkande.

Reservation

Mot beslutet reserverar sig Thobias Fahlqvist till förmån för eget förslag samt Per Gunnarsson, Alexander Larsson och Jhonatan Jansson till förmån för Per Gunnarssons yrkande.

_________

(9)

VARA KOMMUN

AU § 94

Delegeringsordning

Beslut

Bildningsnämnden fastställer förslag till delegeringsordning. Bilaga _________

Bakgrund

Förslag till ny delegeringsordning för bildningsnämnden har arbetats fram.

Förändringar är gjorda utifrån den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011.

_________

(10)

VARA KOMMUN

AU § 95 Dnr 2011.34 805

Hyresbidrag Museets Vänner

Beslut

1. Museets Vänner erhåller 10 000 kr i hyresbidrag för tiden 1 juli 2011 – 30 juni 2012.

2. Medelsanvisning: Kultur-fritid centralt 3123170-30200 _________

Bakgrund

Föreningen Museets Vänner ansöker om ett hyresbidrag om 15 000 kr för tiden 1 juli 2011 – 30 juni 2012 för uppställning av Lars Hasselbergs vagnssam- ling. Vagnarna är uppställda på Rangeltorps säteri. Den totala lokalytan i två byggnader är ca 650 m² fördelad på en yta för utställningsverksamhet och en för förvaring.

Beredning

Kultur/bibliotekschefen föreslår att föreningen erhåller bidrag enligt tidigare år men inför översyn av bidragsreglerna kan alla former av hyresbidrag komma att samordnas.

_________

(11)

VARA KOMMUN

Redovisning av delegeringsbeslut

Beslut

1. Bildningsnämnden godkänner redovisningen av delegeringsbeslut.

2. Förvaltningen får i uppdrag att se över och föreslå förändringar för utbe- talning av hästbidrag.

_________

Bakgrund

Följande delegeringsbeslut redovisas vid dagens sammanträde.

Beslut Delegat

Au § 80, 84, 85, 86, 90, 92, 97 Arbetsutskottet

Kk § 2, 9, 12 Konstkommittén

DB 151-178 Bildningschefen

DB 179-185 Biblioteks/kulturchef

DB 186-190, 191-192 Rektorer

DB 193-206, 207-218 Specialpedagoger _________

(12)

VARA KOMMUN

Anmälan

Meddelas och läggs till handlingarna:

Au § 82 Barnomsorg Au § 87 Anmälan Au § 88 Information Au § 89 Övrigt Au § 91 Budget 2012 Au § 96 Anmälan Au § 98 Information _________

(13)

VARA KOMMUN

Övrigt

Intagning på Lagmansgymnasiet

Ordföranden informerar om att andelen elever från Vara kommun som valt Lagmansgymnasiet har ökat.

Per Gunnarsson föreslår att en redovisning över antalet intagna elever på gymnasiet görs på nästa nämnd.

Drogsamordnare

Henrik Dahlin frågar om rekrytering av drogsamordnare.

Bildningschefen redogör för försök till rekrytering och att det inte finns några medel för tjänsten i årets budget.

_________

(14)

Fastställd av bildningsnämnden 2011-08-30 § 74

IT-STRATEGIPLAN

för

förskola och skola

(15)

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Syfte ... 1

Nuläge ... 2

Mål och riktlinjer... 3

Rekommendationer ... 8

(16)

1

Inledning

IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med ny teknik (Skolverket, 2009.)

För elever idag är digital teknik en livsstil. De använder digitala verktyg för att skapa nätverk, kommunicera, producera och hämta information. De är inte bara konsumenter utan också producenter av digitala medier. Den digitala värl- den är en viktig del av ungdomskulturen idag.

Det är skolans uppgift att skapa förutsättningar för eleverna att använda dessa verktyg för lärande, men också att bidra till att de utvecklas till engagerade medborgare. Skolan ska ge dem möjligheten att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor och förbereda dem för vidare studier och för yrkeslivet

Mot denna bakgrund måste informationsteknologi ingå som en naturlig del i den pedagogiska verksamheten. IT i skolan är med andra ord inte en fråga om teknik utan handlar om pedagogik/skolutveckling. Därför är det av yttersta vikt att personal som arbetar i skolan är väl insatt och känner trygghet i använ- dandet av IT. Kompetensutveckling och kontinuerliga diskussioner kring möj- ligheter och begränsningar med IT behövs för att skapa och behålla denna trygghet.

Syfte

Strategin syftar till att utveckla och säkerställa arbetet med IT i hela utbild- ningskedjans dagliga verksamhet. Den utgår ifrån nationella, kommunala och lokala styrdokument:

• En av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser för ett livs- långt lärande.

Definitionen digital kompetens innebär säker och kritisk användning av infor- mationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunika- tionsändamål. Den underbyggs av grundläggande IT-färdigheter, dvs.

användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.

• Läroplan för förskola, Lpfö 98

”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning.”

• ^Läroplan för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmen,

Lgr 11

”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter

och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga”

(17)

2

Ur kursplanen i svenska ”Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter. Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer”.

• Gy11, Läroplan för gymnasiet

Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till hand- lingsberedskap. Eleverna ska därför genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets- som på individnivå.

Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Ele- vernas medverkan vid val av arbetsformer och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd.

Ovanstående kräver tillgång till dator och nätverk samt förmåga att hantera dessa hjälpmedel. Ett entreprenöriellt förhållningssätt där eleven utifrån givna mål utformar sitt eget lärande skall råda.

• Kommunens Lednings- och styrdokument, IT 2007 – 2011under IT inom undervisning.

”I utvecklingen av nya arbetssätt i skolan är IT ett av flera viktiga verktyg. IT är ett redskap för eleven i det vardagliga skolarbetet, för att öka elevens förmåga att söka, tolka, förstå, hantera och kritiskt granska information. IT-användningen i skolan bidrar till att alla elever får de kunskaper som behövs för att klara sig i dagens samhälle och en grund läggs för de ytterligare kunskaper som behöver inhämtas för ett gott liv i morgondagens samhälle. Ett utvecklingsområde är att möjliggöra för föräldrar att digitalt kommunicera med skolan för att följa sina barns skolgång.”

• Vision formad av Bildningsförvaltningens ledningsgrupp.

Vi måste bli bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger.

Nuläge

• 712 datorer i Skoldatanätet. (se bilaga 2)

• Användningen av datorer för elever, barn och personal begränsas idag främst av att det finns för få datorer. Datorparken är delvis föråldrad och det leder till stora problem. Användningen av IT som verktyg och kompetensen hos medarbetarna varierar inom varje förskola/skola och mellan förskolor/skolor

• Interaktiva skrivtavlor finns på flertalet skolor och används i varierande utsträckning. Skolorna har kommit olika långt när det gäller användan- det av skoldatanätet som en intern lärplattform/portal. Detsamma gäll- er också utnyttjandet av e-mail för kontakt med hemmen.

(18)

3

Mål och riktlinjer

Det kommer ständigt nya verktyg som vänder upp och ner på synen på lärande och kunskap.

För en ökad måluppfyllelse är förutom tillgång till tekniken, pedagogens för- måga och intresse avgörande för hur verktygen används för lärande i teoretiska ämnen och i skapande verksamheter viktiga. Tid till pedagogiska diskussioner kring möjligheter med IT är en förutsättning för att trygghet och experiment- lusta ska finnas för såväl elever som medarbetare.

Samarbete inom den egna verksamheten och med andra verksamheter i kommunen t.ex. skolbibliotek och skolbibliotekscentral, företag och organisationer i kommunen är av stor vikt.

• Kompetensutveckling

Under år 2011 kommer majoriteten av Varas pedagoger att ha avslutat PIM (Praktisk IT och Mediekompetens) nivå 3. Det är inte bara viktigt att förvalta kun- skaperna och arbeta med dem konkret i vardagen, utan också att gå vidare och utforska nya möjligheter. Pedagogerna ska aktivt söka dessa nya vägar. De ska kontinuerligt erbjudas tid för kompetensutvecklande insatser och tydliga planer för dessa ska utarbetas. Liknande planer måste också finnas när det gäller skolledarnas kompetensutveckling. Vid anställning ska IT-kompetens värderas och tillämpad IT- kompetens värderas vid löneöversyn för våra medarbetare.

• Utforskande arbetsmiljöer

Att vara i fronten för IT och lärande innebär att tid måste avsättas till utfors- kandet av ny teknologi, nya arbetsformer och deras relation till lärande. I takt med den digitala utvecklingen öppnar sig nya möjligheter att använda exempelvis mobiluppkoppling, gps, sms, mms o.s.v. i undervisningen. Pedagogerna ska ha tillgång till den forskning om de metoder som finns idag och som kommer att finnas i framtiden.

SAMR-modellen

Dr Ruben Puentedura är en amerikansk forskare som tagit fram SAMR- modellen.

SAMR är en förkortning som sammanfattar en fyra stegs modell för att titta på och förstå användning av teknik i lärandet, varav de två första stegen inte inne- bär något nytt i grunden.

De fyra stegen är:

1. Substitut: Datorn är substitut för annat teknisk verktyg, utan en betydande förändring av verktygets funktion. t ex man skriver en text på datorn. Under- visningen har inte förändrats.

Alla skolledare, pedagoger och barn/elever integrerar IT på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten.

(19)

4

2. Augmentation: Datorn ersätter en annan teknisk verktyg, med betydande funktionalitet ökar. T ex man använder sig av stavningsprogram och gramma- tikprogram. Texten utvecklas. En liten förändring har skett.

3. Ändring: Datorn gör det möjligt att förändra stora delar av en uppgift som skall utföras. T ex den skrivna texten delas med andra och bearbetas och utvecklas. Ett annat tänkande sker kring texten.

4. Omdefiniering: Datorn kan skapa nya uppgifter som är otänkbara utan en dator.

Undervisningen sker på ett nytt sätt.

Detta är en modell som ska hjälpa lärare att se vad de kan göra för att få ut så mycket som möjligt av användandet av datorn i undervisningen.

Puentedura menar att hemligheten bakom bättre resultat i skolan är denna om- definieringsprocess gällande lärande. Att enbart använda teknik är inte en framgång i sig. Istället är det av största vikt att man som pedagog och rektor reflekterar kring lärandet och när och hur det sker

• Kommunikationsportal

Varas kommunikationsportal ska vara en mötesplats där både elever, medarbetare och föräldrar på skolorna kommunicerar, informerar och samarbetar. Por- talen ska också användas för att publicera pedagogiskt material och för att sam- la elevarbeten. Verktyget ska möjliggöra kommunikation mellan förälder, elev

(20)

5

och pedagog där eleverna har hög delaktighet. En tydlig koppling till kursplaner, mål och kriterier ska finnas så att samtliga parter kan vara aktiva i proces- sen med såväl formativ bedömning som IUP. Införande av kommunikationsportal i grundskola skall påbörjas 2011. Gymnasiet genomfört år 2010. Försko- lan påbörjas 2012.

• Internet

Internetanvändning ska ses som en naturlig del i undervisningen. För många elever är Internet och sociala medier en resurs de använder dagligen för att kommunicera och söka information men också för mediekonsumtion och pub- likation. Skolan ska möta eleverna på denna arena för kommunikation och samarbete med kunskap om säkerhet, etik, lagar och källkritik.

• Digitala läromedel och resurser

Alla barn/elever vid Varas skolor ska ha tillgång till ett varierat utbud av digitala verktyg anpassat efter den enskilde elevens behov och förutsättningar. Detta kan omfatta olika programvaror som ordbehandling och bildredigering, programvaror för musik- och bildproduktion och publicering, interaktiva lärob- jekt, multimediaresurser, lärspel och specialpedagogiska hjälpmedel.

Alla rum i skolan är rum för lärande. Det betyder att alla rum ska utrustas med lämplig infrastruktur som stöd för IK-lösningar (t ex trådlösa nätverk och in- ternetåtkomst) och utrustning som stödjer olika former av lärande och skapande. Här nedan följer Varas mål för vilken digital utrustning som ska finnas.

IT-verktyg

• Barn i behov av särskilt stöd (specialpedagogbedömning). Genomfört 2011

• Personal i förskolan/fritidshem: En dator/pedagog. Genomfört 2012

• Personal i skolan: En dator per pedagog i skolan Genomfört årsskiftet 2011/2012

• Förskolan: Minst ett digitalt verktyg/avdelning (läsplatta, tablet-PC, dator eller liknande) Genomfört 2011

• Gymnasiet: Ett digitalt verktyg/elev. Genomfört 2012

• Ett digitalt verktyg/elev på 7-9 skolorna. Start ht 2012.

• Två testskolor med digitalt verktyg till varje elev i förskoleklass – år 6.

Genomfört ht 2013

• Samtliga förskoleklass- år 6 skolor genomfört vt 2014

Alla barn/elever och pedagoger har tillgång till teknisk utrustning med relevanta, pedagogiska läromedel och programvaror som passar verksamheten

(21)

6

Övriga kommunikationsverktyg

• Alla elever och barn ska i sin dagliga verksamhet ha tillgång till utrustning med modern teknik för ljud och projektion av bilder och fil- mer. Projektor skall finnas i alla klassrum. Genomfört 2012.

• Alla förskolor och skolor ska utrustas med trådlösa nät. Genomfört 2011

• Interaktiva skrivtavlor skall finnas tillgängliga på samtliga enheter. Ge- nomfört 2012

• Bildskärmar för information

• Teknik och programvaror som ger möjlighet till och underlättar direkt- kommunikation mellan skolor i kommunen, inom Sverige och med våra internationella kontakter.

Följande avsnitt fungerar som ett stöd för skolorna när det gäller att konkretisera digital kompetens. Det är av yttersta vikt att tid finns att lyfta diskussionen kring IT, lärande och kunskapssyn. Konkreta handlingsplaner anpassade efter den egna verksamheten och med koppling till nationella och kommunala styrdokument ska utarbetas på varje enhet.

Digital kompetens finns med som en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser. Begreppet innefattar kunskaper, färdigheter och attityder till digitala verktyg och IT.

Digital kompetens innebär bl.a. förmågan till säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i såväl skola och arbetsliv som på fritiden. Den underbyggs av grundläggande IT-färdigheter, t.ex. att kunna använda den digitala teknik som finns för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera via olika digitala kommunikationsverktyg. Definitionen information innefattar även konstnärliga uttryck som t ex film, musik och bildkonst för kunskapsbildning.

Varje barn/elev i Vara kommun ska garanteras förutsättningar att erhålla digital kompetens. Tillgång till lärarkompetens och den tekniska utrustning som be- hövs ska vara en självklarhet.

Den lokala pedagogiska planeringen bildar grunden för varje förskola och skola i arbetet med digital kompetens.

För att konkretisera arbetet med digital kompetens finns följande rekommendationer från förskola till gymnasieskola och vuxenutbildning.

Alla barn/elever använder IT i sitt lärande genom att söka, granska, lagra, producera, redovisa och utbyta information och skapa för att kommunicera, d.v.s. ha den digitala kompetens som stämmer överens med den enskilde individens behov och förutsättningar.

(22)

7

Grunden för den digitala kompetensen läggs i förskolan och är väsentlig för den samlade måluppfyllelsen i skolan. Stegen i rekommendationerna för de olika skol- formerna bygger på varandra.

Förskola

Varje barn har en förmåga att….

• kunna sätta på och stänga av datorn

• kunna hantera mus och tangentbord

• kunna använda individanpassade pedagogiska program …tillsammans med pedagog…..

• få möjlighet att använda digitalkamera för att fotografera, filma och föra över bilder till datorn

• få möjlighet att använda multimedia (bild, ljud och text) i kreativt skapande

• få möjlighet att använda enkla sökstrategier på Internet

Grundskola Förskoleklass-3 Varje elev kan efter skolår 3….

• använda grundläggande ordbehandling

• utnyttja miniräknarens och datorns möjligheter i matematik

• använda sökmotorer på Internet

• arbeta med källkritik, etik och säkerhet och vara medveten om hur texter påverkar mottagaren

• spara arbeten på olika enheter, t.ex. hemkatalog eller USB-minne

• använda Vara skolors kommunikationsportaler för kommunikation, publicering och information, samt

använda den för formativ bedömning och digital IUP

Grundskola 4-6

Varje elev kan efter skolår 6….

• producera skolarbeten i ett ordbehandlingsprogram med bilder och redigera text

• presentera skolarbeten i ett presentationsprogram

• använda e-post

• använda digitala verktyg för kreativt skapande

• använda enkla bild- och ljudredigeringsprogram

• hitta relevant information på Internet, jämföra källor och pröva deras trovär- dighet

• vara medveten om etik, säkerhet och lagar på Internet

(23)

8

Grundskola 7-9….

Varje elev kan efter skolår 9…

• använda digitala verktyg för att göra beräkningar, presentera och tolka data

• använda olika former av presentationsprogram

• använda digitala verktyg för att redigera fotografier, film och ljud

• sålla i stora informationsmängder

• kritiskt bedöma källors relevans och trovärdighet

• tillämpa och vara insatt i lagar som PUL och Upphovsrättslagen

• publicera, samarbeta och kommunicera på Internet t.ex. via wikis, blogg, chatt och communities

Gymnasieskola och vuxenutbildning Varje elev kan…

* arbeta fördjupat med programvaror relevanta för vald studieinriktning så som textbehandling,

layout, grafisk presentation, registerhantering, kalkylering och informations- sökning

* tillämpa den digitala teknik som används i arbetslivet för vald studieinriktning

* förstå och använda lämplig digital teknik i en lärsituation

* ha ett fördjupat etiskt och källkritiskt förhållningssätt till Internet

* tillämpa relevanta lagar och regler i den egna digitala produktionen

Särskola

Varje elev kan utefter sina förutsättningar…

• använda ordbehandlingsprogram för att skapa dokument som innehåller formaterad text och bilder

• använda presentationsprogram som stöd för muntlig framställning

• använda bildredigeringsprogram för bearbetning av bilder och vara medveten om frågor gällande

bildmanipulation

• använda kommunikationsportalen i tillämpliga delar

Rekommendationer

Följande avsnitt innehåller rekommendationer för användning av IT och be- skrivningar av olika ansvarsområden.

Krav för lägsta nivå i användandet av Vara skolors kommunikationsportaler:

• Skolledare ska använda portalen som informationskanal gentemot personalen.

• Alla medarbetare ska använda portalens möjligheter för att informera och ta del av den information som publicerats av kollegor, elever, skolledare och IT- samordningen.

• All pedagogisk personal ska använda portalen i sitt pedagogiska arbete med

(24)

9

eleverna anpassat efter elevernas ålder och behov. Den digitala IUP:n är en viktig del av detta arbete.

Rekommendationer för grundläggande IT-kunskaper för personal Genomgången PIM-utbildning, nivå 3, är en grundnivå och majoriteten av Varas pedagoger ska ha avslutat utbildningen under 2011. Vid nyanställning förutsätts att personen innehar en grundläggande digital kompetens och får vid anställningen en grundläggande introduktion i kommunikationsportalens an- vändning och möjligheter.

För att nå målen måste ytterligare tid till fortbildning i IT erbjudas och genom- föras kontinuerligt. Tydliga planer för detta måste upprättas.

Ansvarsfördelning

För att kunna arbeta framgångsrikt mot mål och vision behövs en väl funge- rande organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Samarbete, öppenhet och förståelse för varandras arbetsuppgifter och de olika verksamheternas behov är några av förutsättningarna för att arbetet ska fungera och gå framåt.

Personalresurser kan t.ex. vara en lokal portaladministratör, IT-ansvarig och ansvariga för olika IT-projekt.

Styrgrupp

En grupp bestående av förvaltningschef, ansvarig för IT-grupp samt bildnings- nämndens arbetsutskott.

Gruppens ansvar är utvärdering och utveckling av mål och riktlinjer gällande IT-utvecklingen inom bildningsnämnden.

(25)

Bilaga 1

Under uppbyggnadsfasen (3:år) skall IT pedagogen ansvara för att stötta och utmana verksamheterna

Arbetsbeskrivning

IT-Pedagog

För att öka måluppfyllelsen i verksamheterna:

• utveckla och implementera datorn som undervisningsverktyg.

• ansvara för fortbildning av lärare inom datorbaserad undervisning via kurser eller nära

samarbete.

• stötta lärare som vill jobba ämnesövergripande och processinriktat genom att underlätta

arbetet och höja kvalitén på arbetsprocess och bedömning med hjälp av IT.

• föra diskussioner kring läroplan, kursplaner och betygskriterier med fo- kus på den roll IT

spelar i arbetsprocessen.

• ta fram pedagogisk programvara som ökar kvalitén på undervisningen.

Den huvudsakliga skillnaden mellan IT-ansvarig och IT-pedagog är IT- pedagogens aktiva roll i den pedagogiska aspekten av datoranvändningen.

IT-tekniker

ansvarar för supportverksamhet för de tjänster skolan beställer av dem, t.ex.

datorer och program som ligger i plattformen.

De ansvarar också för att utföra de beställningar och stödja de utvecklingsöns- kemål som kommer från skolan och användarna.

IT-grupp/samordningsgrupp för Varas skolor

består av 3 skolledare och 1 pedagog/enhet. Den har ett utvecklingsansvar och uppdraget är att:

• sammanställa och arbeta övergripande och har ett uppföljningsansvar för att nå mål och visioner i

IT-strategin för Varas skolor

• stödja utvecklingen av det pedagogiska arbetet i kommunikationsportalen

• omvärldsbevaka när det gäller IT i skolan

• ge support i IT-pedagogiska frågor

• efter behov erbjuda workshops och fortbildning för pedagoger och skolledare, antingen själva eller

via externa utbildare

(26)

Bilaga 1

• samordna olika nätverk för IT-intresserade i Varas skolverksamhet

• representera skolans IT-behov gentemot andra verksamheter

Skolan

ansvarar för att:

• utarbeta en lokal konkret handlingsplan för arbetet med IT

• utveckla IT-pedagogiken i den egna verksamheten och att det av- sätts tid och möjligheter till

IT-pedagogisk kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner kring användandet av IT

• det finns tillgång till en IT-ansvarig

IT-ansvariga

har rättigheter att hämta programvaror för att installera dem på datorerna i verksamheterna. Köp av programvaror går genom Yvonne Carlsson på för- valtningen som ansvarar för diskussion med ansvar för IT i kommunen.

Har skolan valt datorer utanför Vara kommuns plattform kan ansvarsområdet ändras eller utökas och omfatta andra delar som rör handhavande och support.

Arbetsbeskrivning IT-Ansvarig

• Fungerar som en kontaktlänk mellan kommunens IT-avdelning och skolan.

• Åtgärdar själv alla problem som går att avhjälpa lokalt, samt vidarebe- fordrar övriga problem

till IT-enhetens Helpdesk.

• Ansvarar för datasäkerhet på arbetsplatsen och för att lämplig utbildning givits alla som tar

del av kommunens nätverk.

• Administrerar användare i kommunens nätverk och ger behörigheter för webbplatsen samt

tar hand om supportfrågor från webbredaktoren.

• Ansvarar för fortbildning av lärare inom IT-lösningar och en datorbaserad arbetsgång via

kurser eller nära samarbete.

• Implementerar Vara Kommuns IT-policy genom att upprätta, definiera och implementera

strategier utifrån ett systemperspektiv.

(27)

Bilaga 1

Rekommendationer för lokal handlingsplan – IT (Centralt ramverk eller lokalt utformade)

Den lokala handlingsplanen kan med fördel utformas utifrån följande fråge- ställningar:

• Vilka visioner har vår verksamhet?

• Vilka pedagogiska mål har vi med IT? Var står vi nu och vart vill vi nå?

• Hur ska vi skapa förutsättningar för eleverna att uppnå digital kompetens?

• Vilka pedagogiska och tekniska resurser har vi att tillgå?

• Vilka etappmål är aktuella?

• Vilka investeringar behöver göras?

• Vilken kompetensutveckling behöver vi?

• Vilka ansvarsområden har vi för utvecklingsarbetet?

• Hur samverkar och samarbetar vi med övriga verksamheter i IT-frågor?

(28)

Bilaga 2

Ekonomisk kalkyl (maj 2010)

Vi har i dagsläget 712 datorer i skoldatanätet.

Kostnaden per dator är 5975:- Total kostnad 4257 tkr

Kostnad för leasad PC 2640:-/år

Antal leasade PC-datorer för 4257 tkr/2640:- är 1613 st.

Om vi går från att hyra datorer från IT till att leasa skulle datorantalet i skolorna kunna öka från 712 till 1613 dvs med 901 st. Detta till samma kostnad. Då är inte personaldatorerna medräknade, men där finns ytterligare besparing att göra

(29)

Tillämpningsregler för barnomsorg

Att gälla fr.o.m. 2009-01-01 Reviderade bin 2009-12-08 § 95 Reviderade bin 2011-08-30 § 75

VEM HAR RÄTT TILL BARNOMSORG?

•

Barn till föräldrar som förvärvsarbetar eller studerar eller på grund av andra särskilda skäl ansöker om plats i barnomsorgen ska få detta.

•

Barn till föräldrar som är arbetslösa garanteras plats inom förskoleverksamheten* 15 tim/

vecka*.

•

Barn till föräldrar som är föräldralediga för vård av annat barn garanteras plats inom försko- leverksamheten* 15 tim/vecka*.

•

Alla tre-, fyra- och femåringar erbjuds avgiftsfri Allmän förskola 15 tim/veckan, tre timmar per dag.

•

Barnomsorg beviljas från det att barnet fyllt ett år.

KÖTID, PLATSTILLDELNING och FÖRTUR

•

Sökande erhåller plats så snart sådan är tillgänglig. Dock senast fyra månader efter ansök- ningsdatum.

•

Placering på förskola har inget samband med skolornas upptagningsområde

• Förtur kan fås enl. följande:

1) Om man avstått från/blivit av med plats inom skolbarnomsorgen p.g.a. arbetslöshet.

2) Om behov av särskilt stöd och stimulans, enligt 8 kap 7 § Skollagen, föreligger 3) Vid byte av barnomsorgsplats.

4) Alla som har eller haft plats för syskon. Så kallad "syskonförtur".

INSKOLNING

•

Inskolning görs utifrån barnets behov och omfattar ca 10 dagar.

•

Inskolningstiden är avgiftsbelagd.

VISTELSETID

•

I vistelsetiden ingår föräldrars arbetstid/studietid, restid, tid för lämnande och hämtade av barnet och samtal med personal.

(30)

•

Schema över vistelsetiden lämnas snarast, dock senast i samband med inskolningens början.

•

Varaktiga ändringar, gällande minst åtta veckor, av schemat lämnas snarast till enheten. Dock senast 14 dagar innan ändringen börjar gälla.

•

Tillfälliga ändringar rörande vistelsetiden avtalas med personalen.

•

Vid förälders semester/ledighet är barnet hemma i en sammanlagd tid av minst fyra veck- or/år.

•

Fr.o.m. 1 augusti det år barnet fyller tre år gäller allmän förskola.

•

Debiteringsmässigt sker övergången från förskoleverksamhet* till skolbarnomsorg ("fritids") den 1 augusti.

•

Barnomsorgen är stängd högst fyra dagar per år för fortbildning och planering och innebär ingen avgiftsreducering. Varje enhet meddelar datum minst två månader i förväg.

*

Med förskoleverksamhet menas förskola("dagis") eller familjedaghem för barn i åldern 1-5 år

*Tiden, 15 timmar/vecka, förläggs till 3 timmar 5 dagar/vecka eller 5 timmar 3 dagar/vecka. Tiden förläggs i samråd med föräldrarna utifrån barnets behov och enhetens möjlighet att skapa en så god miljö för alla barn som möjligt. Beroende på hur barnsituationen ser ut på den enskilda förskolan har enheten rätt att förändra utlägg- ningen av tid för längre eller kortare perioder.

UPPSÄGNING AV PLATS

•

Uppsägning av plats inom barnomsorgen skall ske skriftligt. Uppsägningstiden är två må- nader och räknas från den dag den skriftliga uppsägningen inkommit till enheten.

• Vid två obetalda räkningar sänds skriftlig information till räkningsmottagaren om avstäng- ning från barnomsorgsplats.

• Vid uppsägning kan plats återfås tidigast fyra månader efter att placeringen avslutats.

• Vid övergång mellan enskild och kommunal verksamhet måste uppsägning och ny ansö- kan göras.

Skolbarnsomsorg (fritidshem)

• Skolbarnsomsorg (fritidshem) är till för barnen i åldrarna 6 t.o.m. vårterminen det år barnet fyller 13 år.

• Kö, platstilldelning och förtur hanteras lika för fritidshem som för förskolan. Se KÖTID, PLATSTILLDELNING och FÖRTUR

• Har ni plats på förskolan behövs inte platsen sägas upp när det blir dags för förskoleklass, utan ni meddelar behov av fritidshemsplats vid anmälan till förskoleklass. Vid övergång mellan enskild och kommunal verksamhet måste uppsägning och ny ansökan göras.

(31)

Vistelsetiden

• Vistelsetiden bygger på föräldrarnas arbetstid/studietid, restid, och där ska även ingå tid för att lämna och hämta barnet och tid för samtal med personalen.

• Schemat ska lämnas snarast till fritidshemmet, dock senast 14 dagar innan ändringen börjar gälla och ha en varaktighet av minst 8 veckor.

Loven

• Det är viktigt att ni bokar tid för loven. Tänk igenom vilken tid ni behöver, oavsett om ni ökar eller minskar tiden, så att fritidshemmen kan planera verksamhet och personalstyrka.

• Om ni har behov av omsorg endast på loven kan ni ansöka på respektive fritidshem om lov- plats. Ansökan ska lämnas senast en vecka före aktuell vistelse. Denna plats kostar 100 kr per bokad dag och betalning sker vid bokning. Om platsen omfattar 2 mån. eller mer sker ansökan hos barn- och utbildningskontoret.

Uppsägning

• Uppsägning av barnomsorgsplats ska ske skriftligt till fritidshemmet.

• Uppsägningstiden är 2 månader från det att uppsägningen lämnats.

• Blir någon av vårdnadshavarna arbetslös eller föräldraledig ska skolbarnomsorgen sägas upp skriftligt och platsen avslutas efter 2 månader. Vid arbetslöshet har man rätt att ha plats i kö, vilket inte är fallet vid föräldraledighet. I övrigt gäller samma tillämpningsregler som för förskolan.

• Vid två obetalda räkningar sänds skriftlig information till räkningsmottagaren om avstängning från barnomsorgsplats.

• Vid uppsägning återfås plats tidigast fyra månader efter att placeringen avslutats (gäller ej vid förälders arbetslöshet)

(32)

Delegeringsordning

Bildningsnämnden

Gäller fr.o.m 2011-09-01

Antaget av Bildningsnämnden 2011-08-30 § 77

(33)

Reglemente 2011-01-11

Bildningsnämnden

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning... 1 Delegering av beslutanderätt inom nämnd ... 2 Förkortningar ... 5

(34)

Delegeringsordning 2011-08-09

Bildningsnämnden Sidan 2

Delegering av beslutanderätt inom nämnd

Vad innebär delegering?

Delegering enligt kommunallagen (KL) innebär att beslutanderätten, i ett visst ärende eller i en ärendegrupp, flyttas över till någon annan (= delegaten). Delegaten träder helt in i nämndens ställe.

Ett beslut av delegaten ses som ett nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning.

Nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan naturligtvis återkalla delegeringsuppdraget.

Nämnden kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden har redovisningsansvaret, men delegaten har det juri- diska ansvaret (t ex tjänstefel, skadestånd).

Förutsättningar för nämndens delegeringsrätt

Delegering inom en nämnd förutsätter alltid beslut i två led. Först måste fullmäktige i ett reglemente eller i ett särskilt beslut ha uppdragit till nämnden att hantera ett visst verksamhetsområde eller besluta i vissa ärenden eller ärendegrupper. Därefter kan nämnden om den vill besluta om delegering av denna beslutanderätt. Nämnden lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegeringsordning där beslutanderätten i olika ärenden överförs till delegater.

Nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten skall delegeras.

Räckvidden för en nämnds delegeringsbefogenhet framgår av 6 kap 34 § KL (se nedan) som an- ger vilka ärendetyper som inte får delegeras

Vad kan delegeras?

Nämndens delegeringsrätt - delegeringsförbud

Nämnden får enligt 6 kap. 34 § KL inte delegera beslutanderätten i följande slag av ärenden:

1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, d.v.s. nämndens övergripande ansvar för verksamheten,

2. framställningar eller yttranden till fullmäktige,

3. yttranden med anledning av att fullmäktiges beslut överklagats, 4. yttranden med anledning av att nämndens egna beslut överklagats,

5. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om ärendet är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

6. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter bl.a. inom socialområdet

Sammanfattningsvis kan man säga att ärenden som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt är förbehållna nämnden. Oftast handlar det om ärenden som får stora konsekvenser för kommunen och ofta där politiska bedömningar är avgörande. Någon klar gräns för vad som är delegerbart eller inte delegerbart finns inte. Man får se på hur ofta ärendena förekommer, kommunens storlek, budgetomslutning, förvaltningens/verksamhetens storlek och organisation.

Förutom de generella undantagen från delegering ovan innehåller en del specialförfattningar, t.ex.

socialtjänstlagen, också uttryckliga delegeringsförbud.

(35)

Delegering och ren verkställighet

Man skiljer mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet. I delegeringsordning skall m.a.o.

endast upptas beslut i kommunallagens mening.

Gränsen mellan beslut som kräver delegering och ren verkställighet går inte att dra med exakthet.

Beslut i kommunallagens mening kännetecknas bl.a. av att det finns utrymme för alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Normalt kan denna typ av beslut överklagas genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Men man kan inte endast gå på överklagbarheten för att särskilja ren verkställighet från beslut i kommunallagens mening eftersom t.ex. yttranden normalt inte kan överklagas men ofta innehåller självständiga bedömningar och fodrar delegering för att kunna föras över från nämnd till annan.

Vid ren verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ. Det rör sig här om ”mekanisk verkställighet”, t.ex. avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa eller tilldel- ning av daghemsplats efter en klar turordning. Beslut av rent förberedande eller verkställande art kan inte överklagas (jmf 10 kap 2 § 2 p KL). Även om den enskilde inte kan överklaga beslutet genom laglighetsprövning – eller förvaltningsbesvär - finns andra vägar för den enskilde att an- gripa ett beslut den enskilde upplever som felaktigt, nämligen genom rättslig prövning vid allmän domstol, anhållan om en JO-granskning eller påkallande av de kommunala revisorernas upp- märksamhet.

Delegering av rätt att överklaga

Beslut att överklaga dom av allmän förvaltningsdomstol går att delegera, liksom beslut att begära inhibition. En förutsättning är att det överklagade beslutet i sig är delegerbart. Ett bemyndigande skall vara försett med förbehållet, att vad gäller ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda får delegeringen inte omfatta ärenden av principiell betydelse eller annars av större vikt.

Beslut utan delegeringsuppdrag

Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Kommunen kan dock bli civilrättsligt bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådant fall även driva ärendet via allmän domstol.

Vem kan man delegera till?

En nämnd kan enligt 6 kap 33 § KL lämna delegeringsuppdrag till:

- ett utskott bestående av ledamöter eller ersättare i nämnden - en ledamot eller ersättare i nämnden

- en anställd hos kommunen

Det är inte tillåtet att lämna delegeringsuppdrag till:

- flera anställda i grupp

- till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering - anställd i kommunalt företag

Det bör också vara klart, genom delegeringsordningen eller på annat sätt, vem som går in i en delegats ställe vid delegatens frånvaro.

(36)

Vidaredelegering

Enligt 6 kap 37 § KL kan en nämnd om den uppdrar till en förvaltningschef inom den egna nämn- dens verksamhetsområde att fatta vissa beslut, även medge att förvaltningschefen i sin tur får överlåta sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. Detta kallas vidaredelegering. En förut- sättning för detta är att nämnden i ett beslut tillåtit det. Beslut som fattats på grund av vidaredelegering skall anmälas till förvaltningschefen. Någon uttrycklig skyldighet för förvaltningschefen att an- mäla dessa beslut till nämnden föreligger däremot inte, men nämnden kan sätta upp sådana krav som villkor för delegeringen (se nedan under rubriken ”Allmänna bestämmelser för kommunstyrelsens delegeringsordning punkt 11. ”Vidaredelegering och anmälan”. )

Vidaredelegering kan endast ske i ett led.

Delegering av beslutanderätten i brådskande ärenden där nämndens av- görande inte kan avvaktas

En nämnd får enligt 6 kap. 36 § KL uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot i nämnden att besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Det rör sig alltså här om ärenden som oundgängligen måste avgöras. Vilka beslut som kan delegeras och om det finns några begränsningar framgår inte av lagtexten. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse skall anmälas vid nämndens nästa sammanträde. Denna typ beslut anses som ett beslut av nämnden.

Anmälan av delegeringsbeslut

Beslut som fattats med stöd av delegering skall enligt 6 kap 35–37 §§ KL anmälas till nämnden.

Nämnden bestämmer själv hur och när detta skall ske. (se vidare under ”Allmänna bestämmel- ser” punkterna 7-11)

Syftet med anmälan är flera. Nämndernas informations- och kontrollbehov skall tillgodoses, dessutom kan det ha betydelse för beslutets laga kraftvinnande. Ett beslut vinner nämligen laga kraft tre veckor efter att det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att det protokollförda beslutet justerats.

Antingen kan delegaten skriva ett särskilt protokoll över beslutet som anslås eller räknas klagoti- den från den dag, då anslag skedde om justering av protokollet från det sammanträde vid vilket beslutet anmäldes hos nämnden.

Exempel på ren verkställighet

- Beslut om tidsbegränsad vikariatsanställning upp till 6 månader - Utfärdande av anställningsavtal och intyg.

- Planering och godkännande av semester samt beviljande av annan ledighet upp till 6 månader.

- Godkännande av uppsägning på egen begäran.

- Utbildning, studiebesök, konferensbesök och övriga tjänsteresor med upp till 0,08 prisbasbelopp

- Representation och uppvaktning (löpande, vardaglig under 0,06 prisbasbelopp) - Ledigkungörande av tjänst.

- Lönesättning då av kommunen utfärdade riktlinjer finns.

- Arbetsmiljöfrågor av löpande karaktär.

- Debitering och uttagande av avgift enligt taxa och fullföljande av krav - Indrivningsåtgärder enligt lagstiftningen angående summarisk process - Söka och bevaka statsbidrag.

- Bidragsgivning enligt fastställda normer

- Utseende av firmatecknare för kommunen i fråga om postgiro, bank samt postförsändelser av alla slag (= KS ordförande)

(37)

- Anskaffning av varor, inventarier, tjänster och entreprenader upp till ½ basbelopp - Försäljning av lös egendom upp till ½ basbelopp

- Löpande underhåll och reparationer av kommunens fastigheter (begränsning om upphandling) - Interna lokalupplåtelser

- Upplåtelse av fritidsgårdar, anläggningar och lokaler vid enstaka tillfällen - Förändringar av fritidsgårdar och anläggningars öppethållande

samt andra frågor av liknande art och omfattning som ovan.

Förkortningar

Förkortningar på delegater AU Arbetsutskott

FC Förvaltningschef FJ Förvaltningsjurist

AN Antagningsnämnd

Konstkom. Konstkommittén Kom.dir. Kommundirektör K/BC Kultur/bibliotekschef Ordf. Ordförande

ReC Resultatenhetschef Sks Skolskjutssamordnare

Förkortningar på lagar, författningar och förordningar m.m.

GrF Grundskoleförordningen GyF Gymnasieförordningen LAS Lag () om anställningsskydd

MBL Lag () om medbestämmande i arbetslivet

KL Kommunallagen

SKL Sveriges Kommuner och Landsting

SL Skollag

SkF Särskoleförordningen VuF Komvuxförordning

VuUF Förordning om vuxenutbildning för utvecklingsstörda

(38)

Anmälan av delegeringsbeslut

0 Anmäls inte, underlaget för beslutet skall finnas hos beslutsfattaren

1 Anmäls genom att en sammanställning av beslutet föreläggs bildningsnämnden kontinuerligt

2 Anmäls genom AU:s protokoll kontinuerligt 3 Anmäls genom kommitténs protokoll kontinuerligt

4 Anmäls genom att sammanställning av beslut föreläggs bildningsnämnden en gång per år.

(39)

1. Allmänna ärenden

Nr Delegeringsärende Lagrum Delegat Ersättare Anmälan

Prövning av enskilds begäran att få ut allmän handling

FC 0

Brådskande ärenden KL 6 kap

36§

Ordf. 1

Fastställa dokumenthanteringsplan för Vara kommun

Kom.dir.

Fastställa riktlinjer för verkställighet med utgångspunkt från policies samt lednings- och styrdokument

Kom.dir.

2. Ekonomiska ärenden

Utdelning från donationsfonder FC 1

Beslut om bidragsbelopp för respektive enskild verksamhet utifrån fastställd bidragsram

FC 1

Inköp av konst inom budget Konstkom. 3

Beslut om tilläggsbelopp enskild verksamhet

AU 2

Beslut om tilläggsbelopp kommunal verksamhet

FC 4

Bidrag enligt fastställda riktlinjer och avtal

Kulturbidrag, Startbidrag, Grundbi- drag, Driftsbidrag till ungdomsanlägg- ningar, samlingslokaler och vissa id- rottsanläggningar. Lokalt aktivitets- stöd, Ledarutbildningsbidrag, Verk- samhetsbidrag kulturföreningar, stu- dieförbund, Bidrag ridklubbar

K/BC FC 1

(40)

3. Överklaganden, yttranden och anmälningar till domstol, åklagarmyn- dighet och andra myndigheter

Avvisning av för sent inkommet överklagande

FC

Yttranden FC FJ Rapportering

4. Upphandling

Utseende av personer som för nämndens räkning har rätt att öpp- na anbud

Handläggare i närvaro av ytterligare en tjänsteman.

Protokoll upprättas

5. Övergripande frågor

Representation och uppvaktningar av föreningar utöver vad som följer av fastställda regler

AU 2

Förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser

AU 2

Yttrande ang. planer som initierats av annan nämnd

AU 2

Beslut om skolskjuts enligt SL 10:32- 33, 40 11:31-32, 39 19:20- 21, 28

Sks FC 1

Beslut om att lärare/förskollärare som inte uppfyller utbildningskra- ven får användas i undervisning längre tid än sex månader

SL 2:19 FC 4

Beslut om att på försök motta elev från annan skolform

SL 7:8 Rektor

(41)

6. Utbildning

6.1 Grundskolan och förskoleklass

Mottagande av elev från annat elev- område i kommunen

Rektor 1

Beslut att barn skall börja fullgöra sin skolplikt först då barnet fyller åtta år

SL 7:10 Rektor 1

Förlängd skolplikt för att slutföra sista årskursen

SL 7:13 Rektor 1

Beslut om rätt att slutföra skol- gången efter skolpliktens upphö- rande

SL 7:16 Rektor 1

Föreläggande till vårdnadshavare att fullgöra sin skyldighet att se till att eleven fullgör sin skolgång (ej för- enat med vite)

SL 7:23 Ordf. AU 1

Mottagande av elev från annan kommun, förskoleklass och grundskola

SL 9:13 10:25

FC 1

Placering vid annan skolenhet än den som vårdnadshavare önskar, förskoleklass - grundskola

SL 9:15 SL 10:30

FC 1

Yttrande ang. elev som vill gå i annan kommun

SL 10:25 FC 1

Medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt

SL 24:23 FC 1

Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade

GrF 9:3 Rektor 4

Beslut om fördelning mellan års- kurserna av undervisningstiden

GrF 9:4 Rektor 4

Erbjuda ämnen inom elevens val GrF 9:8 Rektor 0 Anordnande av tvåspråkig under-

visning

GrF 9:12 FC 1

Anordnande av engelskspråkig undervisning

GrF 9:14 FC 1

(42)

6.2 Gymnasieskola

Avstängning av elev. SL 5:17-20 Ordf. AU 1

Mottagande av sökande till utbildning

SL 15:12 16:32-33, 36, 43-44, 47

SL17:14, 19, 21 Nya GyF 7:7

AN 3

Beslut om ekonomiskt stöd till in- ackordering

SL 15:32 SYV 4

Beslut om att elevs utbildning på nationellt program till sitt innehåll får avvika från vad om annars gäller för programmet

SL 16:14 Rektor 4

Utbildningsplan för individuellt program.

SL 17:7 Rektor 1

Fördelning av undervisningstid över läsåren och beslut om antalet undervisningstimmar

GyF 1:11 Nya GyF 4:22

Rektor 4

Programfördjupning Nya GyF

4:6

Rektor 0

Utbud av valbara kurser som individuellt val

GyF 5:17 NyaGyF 4:7

Rektor 0

Beslut om utbyte av arbetsplatsför- lagd utbildning till utbildning för- lagd i skolan

Nya GyF 4:13

FC 1

Beslut om att utbildningen skall skolförläggas om det gynnar eleven

Nya GyF 6:5

Rektor 0

Beslut om antal platser inom fri kvot

Nya GyF 7:3

AN 3

Byte av studieväg Nya GyF

7:9

Rektor 0

Intagning vid senare tidpunkt och beslut om inträdesprov

GyF 6:13 NyaGyF 7:8

Rektor 0

Beslut om återintagning GyF 6:16 Nya GyF

Rektor 0

(43)

7:10 Beviljande av förlängd undervis-

ning.

GyF 5:24 NyaGyF 9:7

Rektor 4

6.3 Vuxenutbildning inkl. sfi OBS lag- stöd i kraft 1 juli 2012 Skiljande från undervisning SL 5:17-19

VuF 6:6,7

Ordf. 1

Beslut om mottagande till kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och sfi

SL 20:13- 14, 22 SL 21:7 SL 22:15

Rektor 0

Beslut om upphörande av utbildning, eller att på nytt bereda utbildning, för elev i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och sfi

SL 20:9 SL 21:9 SL 22:16

Rektor 0

Beslut om åtagande om interkom- munal ersättning

SL 20:21 Rektor 0

Beslut om vilka kurser och delkur- ser som skall anordnas och antal gymnasiepoäng/timmar.

VuF 2:3-4, 2:12 VuUF 1:6, 2:2, 2:3

Rektor 0

Beslut om kursplan, förkunskaps- krav och betygskriterier för lokala kurser

VuF 2:10, 3:7, 4:6 VuUF 1:4, 2:4, 4:3

Rektor 0

Beslut om antalet undervisningstimmar för varje kurs

SFIF § 7 Rektor 0

Anmälningsskyldighet p.g.a frånva- rao

VuF 6:2 SFIF § 12

Rektor 0

(44)

6.4 Särskola

Avstängning eller förvisning av elev, gymnasiesärskolan

SL 5:17-19 Ordf. 1

Beslut om utbildningsprogram SL 6:9 Rektor 4

Mottagande i grundsärskola och övergång till grundskola

SL 7:5

ReC 1

Beslut om integrerad elev grundskola/grundsärskola

SL 7:9 ReC 1

Mottagande av elev från annan kommun i grundsärsko-

la/gymnasiesärskola

SL 11:25- 26 SL 19:13- 14

ReC 1

Placering vid annan skolenhet än den som vårdnadshavare önskar, grund- och gymnasiesärskola

SL 11:29 SL 19:19

ReC 1

Beslut om tillhörighet till målgrup- pen och antagning till gymnasiesär- skola

SL 18:8-9 ReC 1

Yttrande över mottagande i gymna- siesärskola i annan kommun

SL 19:13 ReC 1

Beslut om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade

GrF 10:3 Rektor 4

Beslut om fördelning mellan års- kurserna av undervisningstiden

GrF 10:4 Rektor 4

Beslut om kursplaner för lokala kurser och antal timmar per kurs

GySF 1:9 Nya GyF 13:3, 13:5

Rektor 0

Fördelning av undervisningstid GySF 1:10 Nya GyF 13:6

Rektor 0

Beslut om lokala tillägg GYSF 5:2, 5:4

Nya GyF 13:14

Rektor 0

Anmälningsskyldighet p.g.a frånva- ro

Nya GyF 13:19

Rektor 0

(45)

6.5 Barnomsorg

Beslut om förtur till placering i för- skola samt avgiftsreducering

SL 8:7 SL 8:16

FC 1

Beslut om placering i skolbarnomsorg enligt Skollagen samt avgiftsreducering

SL 14:6 SL 14:12

FC 1

Placering i barnomsorg från annan kommun

SL 8:13 FC 1

Yttrande angående barns placering i annan kommun

SL 8:13 FC 1

Avstängning från plats i barnomsorg p g a bristande betalning.

FC 1