Bibliotekens möjligheter och begränsningar kopplat till digitalisering och bibliotekens
webbsidor
med fokus på digitalisering och barn och unga
Madeleine Gustafsson
Institutionen för ABM
Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267
Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2021, nr 818
Författare/Author Madeleine Gustafsson
Svensk titel
Bibliotekens möjligheter och begränsningar kopplat till digitalisering och bibliotekens webbsidor. Med fokus på digitalisering och barn och unga.
English Title
Opportunities and limitations for libraries linked to digitalization and libraries’ websites. Focusing on digitalization and children and young people.
Handledare/Supervisor Paul Agnidakis
Abstract
In Sweden, political decision-makers assume that digitalization has become part of people’s everyday lives and look at its possibilities. In 2017, a new digitalization strategy was formed by the government. The main goal is to improve the digital competence of Sweden’s residents and confidence in the digital society.
Children and young people are a priority when it comes to investing in digitalization both in school and in libraries. Digital competence as well as good reading skills are considered crucial to be able to participate in society. At the same time, previous research indicates that reading ability in children is decreasing. The responsibility of improving digital competence falls on the municipalities who believe that libraries can promote digital participation by developing visitors’ digital skills. The question is whether all libraries have this possibility and can meet this need of the population and to what extent depending on the resources the libraries have and the local conditions and restrictions that exist. The research questions are: How do libraries work with digital media and e-books to reach children and young people based on libraries’ websites and library plans?
How do library plans relate to local practitioners; libraries’ websites and libraries’ e-books websites? What conditions, opportunities and constraints are linked to digital media and digitalization; based on libraries’
websites and library plans? What does it mean for libraries that the municipalities have the power and emphasize certain views and discourses in the library plans? The purpose is to investigate dominant conceptions in library plans and how these are put into practice on the libraries’ websites, with a focus on children and young people.
The result showed that in the library plans, digitalization and libraries were either described based on possibilities or challenges and limitations. Children and young people were described together with a wide range of media types which shows that libraries are aware that children and young people use different kinds of media.
The analysis of the various websites for children and young people showed that the children’s websites of libraries can look very different in terms of both appearance and content. The best thing would be if the websites looked similar in order for children and young people to be able to receive the same service no matter which website they visit. The analysis of the websites with e-books showed that they were more similar in appearance.
Ämnesord
bibliotek, digitalisering, barn och unga, e-böcker, webbdesign, webbplats, webbsida, Internet, användbarhet Key words
library, digitalization, children and young people, e-books, web design, website, Internet, usability
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 6
BEGREPPSDEFINITIONER ... 7
DISPOSITION ... 7
TIDIGARE FORSKNING ... 8
Tidigare forskning om e-böcker och digitalisering ... 8
Tidigare forskning om barns läsning ... 9
Tidigare forskning om barn och unga ... 10
TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 14
Norman Faircloughs kritiska diskursanalys ... 14
Utformning av webbplatser ... 16
METOD ... 19
Dokumentanalys av webbsidor ... 19
Diskursanalys av biblioteksplaner ... 20
Materialinsamling ... 21
Urval ... 22
Etiska ställningstaganden ... 24
ANALYS - WEBBSIDORNA ... 25
BIBLIOTEKENS SIDOR MED E-BÖCKER ... 25
Bibliotek Västmanland ... 26
Bibliotek Uppsala ... 28
Stadsbiblioteket Göteborg ... 29
Biblioteken i Norrbotten ... 30
Delsammanfattning ... 31
BIBLIOTEKENS BARN- OCH UNGDOMSSIDOR ... 34
Västerås Stadsbibliotek ... 35
Bibliotek Uppsala ... 38
Polarbibblo ... 40
Lysekils Stadsbibliotek ... 42
Delsammanfattning ... 44
DISKURSANALYS - BIBLIOTEKSPLANER ... 47
Barn och unga ... 47
Vad innebär digitalisering för biblioteken? ... 49
Digitalisering bidrar till ett demokratiskt samhälle ... 50
Digitalisering som aktör ... 51
Bibliotekens möjligheter och begränsningar ... 52
Delsammanfattning ... 54
SLUTDISKUSSION ... 55
VAD INNEBÄR DET FÖR BIBLIOTEKEN ATT KOMMUNERNA HAR MAKTEN OCH FRAMHÄVER
VISSA SYNSÄTT OCH DISKURSER I BIBLIOTEKSPLANERNA?... 55
HUR ARBETAR BIBLIOTEKEN MED DIGITALA MEDIER OCH E-BÖCKER FÖR ATT NÅ BARN OCH UNGA UTIFRÅN BIBLIOTEKENS WEBBPLATSER OCH BIBLIOTEKSPLANER? ... 57
HUR FÖRHÅLLER SIG BIBLIOTEKSPLANERNA TILL LOKALA PRAKTIKER (BIBLIOTEKENS WEBBSIDOR OCH SIDORNA MED E-BÖCKER)?... 58
VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR FINNS KOPPLAT TILL DIGITALA MEDIER OCH DIGITALISERING (UTIFRÅN BIBLIOTEKENS WEBBPLATSER OCH BIBLIOTEKSPLANER)? ... 59
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ... 61
KÄLLOR ... 61
LITTERATUR... 63
Inledning
I Sverige förutsätter politiska beslutsfattare att det digitala har blivit en del av människors vardag och ser till digitaliseringens möjligheter. Målet med regeringens nya digitaliseringsstrategi från år 2017 är att Sverige ska vara i framkant vad gäller användandet av digitaliseringens möjligheter genom att den digitala kompetensen hos Sveriges invånare och förtroendet för det digitala samhället förbättras (Regeringskansliet 2014-2019). Barn och unga är en prioriterad grupp vad gäller satsningar på digitalisering och läsning både i skolan och på biblioteken. Med detta menas att biblioteken vill att fler barn och unga ska bli intresserade av att läsa och bli en del av det digitala samhället.
Digital kompetens samt goda läskunskaper anses vara avgörande för att barn och unga ska kunna delta i samhället. Samtidigt indikerar tidigare forskning att läsförmågan hos barn minskar (Nagorsen-Kastlander 2013, s.40). Arbetet med att förbättra den digitala kompetensen hamnar hos kommunerna som har lotsat det vidare till biblioteken, som kan främja digital delaktighet genom att utveckla besökares digitala kompetenser. Frågan är om alla bibliotek har denna möjlighet och kan tillgodose detta behov hos befolkningen, speciellt hos barn och unga.
Frågan är också till vilken grad behovet kan tillgodoses beroende på vilka resurser biblioteken har och de lokala villkor och avgränsningar som finns, som kan påverkas av kommunernas syn på och uppfattning om biblioteken. Här finns både begränsningar och förutsättningar beroende på hur stora eller små biblioteken är, hur deras ekonomi ser ut samt beroende på hur mycket tid de har möjlighet att ägna åt detta. Hur kommunerna ser på digitalisering kan påverka hur biblioteken väljer att lägga upp sitt arbete med digital delaktighet.
På en mer central nivå har digitalisering förändrat hur människor i det svenska samhället läser och har gjort att kunskap inte längre endast hämtas från fysiska böcker utan även från elektroniska tidskrifter, e-böcker, elektroniska databaser och från digitala videor och ljudprogram. Det har i sin tur förändrat bibliotekens tjänster. En del internationella bibliotek har till och med börjat undersöka om det går att använda sig av robottjänster på bibliotek för att inspirera fler människor att vilja läsa (Shen & Lin 2018, s.528).
Förändringarna på central nivå har resulterat i att förändringar även skett på lokal nivå. Lokal nivå handlar här om lokala bibliotek. På lokal nivå har digitalisering förändrat hur biblioteken ser på sina besökare och hur biblioteken interagerar med dem. Besökare har idag fler möjligheter att interagera med biblioteket genom sociala medier och bibliotekens webbsidor och kan exempelvis uttrycka sina åsikter genom att lämna inköpsförslag eller recensera bibliotekets
tjänster (Holmberg, Huvila, Kronqvist-Berg, Nivakoski & Widén-Wulff 2009, s.10-11).
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att belysa dominerande föreställningar i biblioteksplaner och hur dessa omsätts i praktiken (på bibliotekens webbsidor).
Fokus kommer att vara på både bibliotek och digitalisering och barn och unga.
Med fokus på digitalisering menas att bibliotekens olika webbsidor kommer att undersökas för att se hur biblioteken marknadsför dem och hur de kan förbättras och hur förhållandet mellan bibliotek och digitalisering framställs i biblioteksplaner. Med fokus på barn och unga menas att bibliotekens barn och ungdomssidor och deras webbsidor med e-böcker kommer att undersökas för att se hur de kan förbättras då barn och unga är den grupp som är mest intresserad av att låna andra medietyper än fysiska böcker på biblioteken. I uppsatsen kommer inte allt fokus vara bara på barn och unga utan fokus kommer att vara på både barn och unga och bibliotek och digitalisering. Exakt vilka biblioteksplaner som kommer att studeras framgår i metod-delen. Det finns satsningar på andra grupper hos biblioteken men denna uppsats har avgränsats genom att fokusera på satsningarna som görs för barn och unga. Uppsatsen har också avgränsats på så vis att endast biblioteksplaner och bibliotekens olika webbsidor kommer att studeras.
Uppsatsen kommer att utgå ifrån följande frågeställningar:
Hur arbetar biblioteken med digitala medier och e-böcker för att nå barn och unga utifrån bibliotekens webbplatser och biblioteksplaner?
Hur förhåller sig biblioteksplanerna till lokala praktiker (bibliotekens webbsidor och sidorna med e-böcker)?
Vilka förutsättningar, möjligheter och begränsningar finns kopplat till digitala medier och digitalisering (utifrån bibliotekens webbplatser och biblioteksplaner)?
Vad innebär det för biblioteken att kommunerna har makten och framhäver vissa synsätt och diskurser i biblioteksplanerna?
Begreppsdefinitioner
Här nedan kommer återkommande begrepp i denna uppsats att definieras.
Digitalisering kan definieras på olika sätt, denna uppsats utgår ifrån en avgränsad definition av digitalisering som tar sig uttryck i digitala medier och e-böcker. Med digitala medier menas bibliotekens olika webbsidor och sociala medier. Lokala praktiker syftar på bibliotekens olika webbsidor (sidorna med e-böcker och bibliotekens barn- och ungdomssidor). Diskurser på central nivå handlar om vilka dominerande föreställningar och synsätt som finns i biblioteksplanerna. B & I står för bibliotek- och informationsvetenskap.
Disposition
Uppsatsen kommer att disponeras på följande sätt:
I den inledande delen presenteras först ämnet som kommer att undersökas, sedan kommer syfte, frågeställningar och begreppsdefinitioner. Som följs av tidigare forskning där tidigare forskning om e-böcker och digitalisering, om barns läsning och om barn och unga kopplat till bibliotek presenteras. Efter det kommer teorierna att introduceras; Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och de olika teorierna om hur en webbplats bör konstrueras. Efter teorierna kommer metod där val av metod, material, urval och etiska ställningstaganden redogörs. I analysen presenteras först resultatet av dokumentanalysen av bibliotekens sidor med e- böcker som avslutas med en delsammanfattning, sedan redogörs resultatet för dokumentanalysen av bibliotekens olika barn och ungdomssidor som avslutas med en delsammanfattning. Efter det kommer resultatet från diskursanalysen av biblioteksplanerna som även den avslutas med en delsammanfattning. I slutdiskussionen återges först syftet med uppsatsen och uppsatsens frågeställningar. Sedan kommer en kort genomgång av textens innehåll i biblioteksplanerna utifrån Norman Faircloughs analysverktyg och åtföljs sedan av frågeställningen: vad innebär det för biblioteken att kommunerna har makten och framhäver vissa synsätt och diskurser i biblioteksplanerna.
Sedan följer de andra frågeställningarna om hur biblioteken arbetar med digitala medier och e-böcker för att nå barn och unga utifrån bibliotekens webbplatser och biblioteksplaner, och om hur biblioteksplanerna förhåller sig till lokala praktiker. Efter det kommer frågan: vilka förutsättningar, möjligheter och begränsningar finns kopplat till digitala medier och digitalisering. Uppsatsen avslutas med förslag till vidare studier.
Tidigare forskning
Tidigare forskning om e-böcker och digitalisering
Här nedan kommer tidigare forskning inom B&I på internationell och nationell nivå att presenteras men även forskning från andra institutioner kring digitalisering, e-böcker och barn och unga. När tidigare forskning inom B&I har utförts på internationell nivå kring bibliotek och digitalisering har en del studier fokuserat på e-böcker och deras format, funktioner och möjligheter. En sådan studie utfördes av James A Buczynski år 2010, professor i B&I på Seneca College i Kanada. I studien framkom att e-böcker går att läsa på många olika enheter.
Tillexempel bärbara datorer, mediaspelare (Apples iPod, bärbara Sony Playstation), mobiltelefoner, stationära datorer med mera. E-böckernas format kan se olika ut och bestå av enbart text eller av både text och bild, ljudfiler, videofiler och länkar till webbsidor (Buczynsk 2010, s. 12). Det kan också skilja sig mellan olika e-böcker när det kommer till vilka enheter som det går att läsa e-boken på (Buczynsk 2010, s. 13). I den här uppsatsen kommer inte e-böckernas funktioner att undersökas utan fokus kommer att vara på bibliotekens webbsidor med e- böcker och bibliotekens webbsidor för barn- och unga.
Tonåringars attityder till läsning och e-böcker har undersökts av Åse Kristine Tveit och Anne Mangen år 2014. Tveit är professor emeritus vid avdelningen för arkiv, bibliotek och informationsstudier vid Oslo universitet och Anne Mangen är gästprofessor vid universitetet i Stavanger. I studien fick tonåringar på en skola i Norge läsa början på en fysisk bok och sedan fortsätta läsa den som e-bok och svara på en enkät. Det visade sig att pojkar föredrog e-böcker i högre grad än flickor och e-boken var mer populär hos tonåringar som inte tycker om att läsa, till skillnad från tonåringar som läser ofta som föredrar den fysiska boken (Tveit
& Mangen 2014, s. 179).
Anne Morris, James Dearnley och Cliff McKnight, professorer vid institutionen för informationsteknologi på Loughboroughs universitet utförde år 2004-2006 en studie om e-böcker. Resultatet från studien visade att fördelarna med e-böcker ansågs vara att de är lätta att ta med sig och komma åt oavsett var en individ befinner sig. Andra fördelar var att det går snabbt att få tag i en e- bok(bekvämt), det går att söka i dem och ta en skärmdump samt att texten kan förstoras och att det går att anteckna i dem. En individ i studien som var fysiskt oförmögen att läsa fysiska böcker uppskattade e-boken (Mcknight, Dearnley &
Morris 2008, s. 35).
I sin masteruppsats från 2015 intervjuade Emelie Hallenberg skolbibliotekarier. Studien indikerar att skolbibliotekarier har accepterat att digitala medier är en del av barns och ungdomars vardag och de uppfattar det som
medier mer än vad de läser fysiska böcker (Hallenberg 2015, s. 43). Ett fåtal masteruppsatser kring digitalisering har gjorts tidigare på nationell nivå som inriktat sig på bibliotek och e-böcker. Clara Lindström har i sin uppsats från år 2015 fokuserat på e-boksmarknaden och folkbibliotekariers och förläggares attityder till e-bokshantering. Resultatet visade att folkbiblioteken behöver lägga mer resurser på och förbättra sina kunskaper om e-böcker och deras format (Lindström, 2015). Karolina Karjalainen undersökte i sin masteruppsats från 2012 hur bibliotek och e-böcker framställdes i artiklar från år 2005 till 2011 i tidskriften Biblioteksbladet och kom där fram till att det fanns flera olika diskurser om e- böcker och bibliotek. Det framställdes som förutbestämt att e-boken skulle bli väldigt populär på biblioteken i framtiden. E-böcker nämndes också tillsammans med begreppet ekonomi. De lyftes fram som en tillgänglig resurs hos biblioteken som ska göra bibliotekens service ännu bättre (Karjalainen, 2012). Tidigare uppsatser har inte fokuserat på bibliotekens barn och ungdomssidor och deras webbsidor med e-böcker.
Tidigare forskning om barns läsning
Tidigare forskning inom B&I på nationell nivå kring läsning indikerar att läsförmågan hos barn minskar. I en masteruppsats från 2013 har Annika Nagorsen Kastlander intervjuat 23 barn för att ta reda på hur de ser på läsning, text och bibliotek. Resultatet visade att faktorer som kan påverka om ett barn vill läsa eller inte är kön där flickor är mer intresserade av att läsa än pojkar (Nagorsen Kastlander 2013, s.40), samt huruvida föräldrar uppmuntrar sina barn att läsa (Nagorsen Kastlander 2013, s.15). En del barn läser för att de tycker om att läsa och ser det som ”en flykt från verkligheten” medan andra ser det som ett nödvändigt ont som de måste göra. Dessa barn tycker inte om att läsa fysiska böcker och föredrar istället att använda Internet, titta på TV eller spela datorspel (Nagorsen Kastlander 2013, s.40).
Sally Maynard, professor vid institutionen för informationsteknologi på Loughboroughs universitet, har undersökt barns och föräldrars attityder till läsning i sin studie från 2010. Från början när barnen är små har de allihop en positiv attityd till läsning men när de blir äldre blir en del av barnen i skolan mer negativa till läsning, särskilt om läsningen associeras med krav (Maynard 2010, s.
237-238). Tidigare studier på internationell nivå indikerar att barn föredrar e- böcker framför fysiska böcker och att e-böcker kan ha en positiv effekt på barns attityder till läsning, bland annat i och med e-bokens olika funktioner;
ljudeffekter, animationer och muntlig läsning. Det framkom i en studie av Abdus Sattar Chaudhry, professor vid institutionen för B&I vid Kuwaits universitet, från år 2014 som undersökte barns attityder till läsning. Studien visade att det är viktigt att ta hänsyn till hur e-böcker ser ut, hur lättillgängliga de är och hur användbara
e-läsarna är. I denna studie användes Ipads och Ipods för att läsa e-böcker (Sattar Chaudhry 2014, s. 458).
Skolbiblioteket har som uppgift att stödja eleverna i deras utveckling och lärande, genom att stärka deras läsförmågor, utveckla deras digitala kompetenser och förbättra deras kunskaper om källkritik och informationssökning (Färgelanda kommun 2018, s. 3). Forskning om läsning inom B&I på nationell nivå har bland annat fokuserat på skolbibliotek. I forskningsantologin Skolbibliotekets roller i förändrade landskap identifierar en av forskarna, Mats Dolatkhah, olika problem skolbiblioteken står inför. Ett problem som tas upp av honom är att det nu finns olika medietyper vilket gör att skolbiblioteken måste bestämma sig för vilken form av läsning de vill prioritera (Limberg & Lundh Hampson 2013, s. 63). Det behövs också mer forskning inom ämnet för att biblioteken ska veta mer om fördelarna och nackdelarna med de olika formerna av läsning (Limberg & Lundh Hampson 2013, s. 69).1
Tidigare forskning om barn och unga
Inom B&I på internationell nivå har förhållandet mellan unga, teknologi och bibliotek studerats i en studie från 2016 av Denise Agosto, Rachel M. Magee och Michael Dickard. Denise Agosto är professor vid institutionen för informationsvetenskap vid Drexels universitet, Rachel M. Magee är doktorand vid Drexels universitet och har studerat B&I och Michael Dickard är doktorand inom informationsvetenskap vid Drexels universitet. I studien intervjuades 25 elever på en högteknologisk skola i USA. Resultatet visade att de unga ansåg att biblioteket hade en väldigt liten relevans i deras teknikfokuserade vardag. En del av eleverna ansåg att de var tvungna att välja mellan digital teknik eller biblioteket där de föredrog digital teknik. De kunde få tillgång till internet från flera olika platser och behövde därför inte besöka biblioteket. Anledningen till att elever befann sig på biblioteket var för att umgås, studera eller för att läsa böcker för nöjes skull. En del elever föredrog fysiska böcker och andra e-böcker då det uppfattades som mer bekvämt och lättare att komma åt en e-bok. Författarna till studien föreslår att biblioteken bör fokusera mer på att lära ut hur barn och unga ska söka och värdera information som finns utanför bibliotekens gränser än att endast tillhandahålla digital teknik (Agosto, Magee, Dickard & Forte 2016, s. 248-263).
Tidigare forskning på nationell nivå har studerat olika bibliotekstidskrifter för att se hur barn och unga framställs men denna studie kommer undersöka hur barn och unga framställs i de olika biblioteksplanerna. I en magisteruppsats från 2002
1 I forskningsantologin står det angivet att Limberg & Lundh Hampson ska anges som referenser men de olika kapitlen i antologin är skrivna av olika personer.
av Åse Hedemark & Jenny Hedman undersöktes det hur användare på biblioteket beskrevs i tre bibliotekstidskrifter från år 1999-2002. Ungdomarna beskrevs här som störande (Hedemark & Hedman, 2002). En annan magisteruppsats av Magdalena Danielsson och Ulrika Degerth från år 2005 har tittat på hur ungdomar beskrivs i tidskriften Biblioteksbladet från år 1916 till år 2005. Där fann författarna fyra diskurser, ”den nymodiga”, ”unga vuxna”, ”den fostrande” och
”den uppsökande”. Den fostrande innebar att biblioteken ansåg att ungdomarna skulle anpassa sig efter bibliotekets regler. Den nymodiga var en tidsperiod där biblioteken istället försökte anpassa sig efter ungdomarna. Den uppsökande handlade om att biblioteken arbetade med att försöka nå de ungdomar som inte använde biblioteket. Unga vuxna innebar att biblioteket fokuserade på att förmedla information från olika myndigheter och arbetade med traditionella arbetsuppgifter (Rydsjö & Elf 2007, s. 138).
Enligt Rydsjö & Elf så kan bibliotekarier ha olika synsätt gentemot ungdomar. En del anser att biblioteket är till för alla och att inga särskilda grupper därför ska särbehandlas. Andra bibliotek menar att det bör göras särskilda insatser riktade till ungdomar. Ett tredje synsätt är att satsningar har gjorts men att det inte gått så bra (Rydsjö & Elf 2007, s. 139). Barn och unga (9-24 år) är den grupp som allra mest lånar andra medier än böcker på biblioteken (Rydsjö & Elf 2007, s.
119). Åse Hedemark, universitetslektor inom B&I på Uppsala universitet, har i sin studie från 2018 undersökt ungas syn på läsning och bibliotek. Det framkom att de flesta av ungdomarna gick till biblioteket för att låna böcker, träffa sina vänner och för att plugga. Det var väldigt få som nyttjade det digitala biblioteket. De som gjorde det använde det för att se om en viss bok fanns att låna på biblioteket. En del av deltagarna kände inte till att det fanns e-böcker och ljudböcker att låna från digitala bibliotek (Hedemark 2018, s. 49.). Studien visade att barn och unga gärna skulle vilja att bibliotekens webbsidor har ett liknande upplägg som Adlibris. På deras sida har kunden ofta möjlighet att läsa några sidor ur det första kapitlet av en bok och där går det att få tips på böcker utifrån vad barnet tidigare har läst för böcker (Hedemark 2018, s. 30). Ungdomarna i studien visste inte heller att det fanns programverksamhet riktade till unga på biblioteket. De tyckte att biblioteken borde marknadsföra verksamheterna mer, både via skolor och sociala medier. Det fanns en uppfattning om att bibliotekarierna inte var så insatta i digitala medier och hur man till exempel skapar videor på YouTube (Hedemark 2018, s.53-55).
Nagorsen-Kastlander studerade hur barn ser på bibliotek, text och läsning genom kvalitativa intervjuer där det framkom att barnen förknippar läsning och bibliotek med böcker (Nagorsen-Kastlander 2013, s. 31). Nagorsen-Kastlander konstaterar att biblioteken behöver bli bättre på att integrera fler medier i sin verksamhet (Nagorsen-Kastlander 2013, s. 2). Skillnaden mellan denna uppsats och tidigare studier är att denna kommer tillföra mer information om hur
biblioteken har valt att framställa bibliotekens webbsidor, hur de kan förbättras och om vilka synsätt om barn och ungdomar och bibliotek och digitalisering som finns i biblioteksplanerna. Exakt vilka biblioteksplaner som kommer att studeras beskrivs i metodkapitlet.
I sin magisteruppsats från år 2004 undersöker Carin Carlzén hur olika stadsbibliotek marknadsför sig via sina webbsidor. Webbsidorna studerades utifrån navigationssystem, organisationssystem och grafisk design och Carlzén intervjuade webbansvariga vid de olika biblioteken. I sin uppsats kom Carlzén fram till att hur väl biblioteken marknadsför sig via sina webbsidor berodde på när deras webbsida skapades, om bibliotekens webbsidor var självständiga eller hörde ihop med kommunens webbplats, ekonomiska resurser, hur mycket tid och intresse som fanns, samt personalens kunskaper och erfarenheter. Hur mycket kontroll biblioteken hade över webbsidornas struktur och innehåll berodde på om de var självständiga eller inte. Om biblioteken använde sig av administrationsverktyg eller var tvungna att anpassa sig efter kommunen kunde de inte styra lika mycket över hur webbsidorna utformades. Carlzén anser att webbsidorna är inbjudande och enkla att använda men att deras utseende och design behöver förbättras och att personalen bör ägna mer tid åt att arbeta med sina webbsidor. Carlzén tror att biblioteken skulle få mycket värdefull information och feedback angående sina webbsidor genom att utföra fler användarundersökningar (Carlzén 2004, s. 66-67).
Paula Ohlsson och Hanna Sällström har i sin kandidatuppsats från år 2011 kommit fram till samma sak som Carlzén, nämligen att det saknas personal, tid eller kunskap hos biblioteken. Huruvida biblioteken är självständiga eller inte spelar stor roll för hur ofta biblioteken ägnar tid till sina webbsidor. I vissa fall valde biblioteken att ägna mer tid åt sociala medier istället då det inte fanns möjlighet att utveckla webbsidornas interaktivitet ytterligare på grund av att deras sida hörde ihop med kommunens webbsida. I studien intervjuades 9 bibliotekarier på sex olika bibliotek. Utöver detta undersöktes biblioteksplanerna för de olika biblioteken också genom en innehållsanalys med fokus på bibliotekens webbsidor.
Undersökningen visade att målen i biblioteksplaner inte är anpassade till bibliotekens webbsidor och att det därför inte finns några direkta anvisningar för hur biblioteken ska arbeta med sina webbsidor (Ohlsson & Sällström 2011, s. 35- 38).
Johanna Blomberg och Ludvig Holmdahl utförde en studie år 1999 där de undersökte hur en webbsida ska se ut som riktar sig till barn och unga. De kom fram till att det ska finnas tydliga knappar på webbsidan som barnen kan klicka på, barn ska kunna interagera på webbsidan och sedan ska sidorna också vara färgglada och det får inte finnas för mycket text på dem (Blomberg & Holmdahl, 1999). Här kan man fråga sig om denna studie är relevant eftersom den är så gammal men jag har valt att ha med den i alla fall då jag i min undersökning
kommer att undersöka bibliotekens barn och ungdomssidor och eftersom det är den enda studien kopplat till bibliotek som faktiskt har undersökt hur barn och unga vill att bibliotekens webbsidor ska se ut. I en kandidatuppsats utförd av Emma Jacobsson och Frida Kristoffersson undersöktes det hur SVTs webbsida kunde utvecklas, genom att intervjua barn i 9-12 års åldern för att ta reda på hur barnen vill att en webbsida ska se ut. Resultatet visade att interaktivitet är viktigt för barnen när de besöker en webbsida. Ett av barnen som intervjuades sa att ”det måste finnas något mer man kan göra än att bara läsa”. En chatt och spel var något som uppskattades av barnen och som de ville skulle finnas med på webbsidan.
Vad gäller webbsidans utseende så skulle den ha många olika färger (Jacobsson &
Kristoffersson 2010, s.32-37). Jacobsson & Kristofferssons studie är inte kopplad till just bibliotek men fortfarande relevant då den har undersökt barns uppfattning om webbsidor.
I denna uppsats har jag inspirerats av Carlzéns studie och valt att göra en dokumentanalys där bibliotekens olika webbsidor som riktar sig till barn och unga kommer att undersökas för att se hur de väljer att marknadsföra sig, hur deras grafiska design, organisationssystem och navigationssystem ser ut samt för att undersöka vilka bilder, vilken text som finns med och vilka ord som används.
Webbsidorna kommer att undersökas för att se om det finns stora skillnader mellan de olika biblioteken vad gäller utseende och innehåll och om webbsidorna riktar sig till barn och unga eller till deras föräldrar. De kommer också att studeras för att se om det finns möjlighet för barnen att interagera på sidorna, om de kan betygsätta böcker, lämna boktips, ge synpunkter på aktiviteter etc.
Skillnaden mellan min egen undersökning och Carlzéns studie är att denna uppsats inriktar sig enbart på sidorna för barn och unga medan Carlzén har undersökt bibliotekens webbsidor överlag. Vad jag kan se har inte bibliotekens webbsidor för barn och unga studerats tidigare. Därför kommer denna uppsats kunna bidra med viktig information om dessa webbsidor. Denna uppsats skiljer sig från Ohlssons & Sällströms studie på så sätt att de undersökte det hela från bibliotekariernas perspektiv medan denna studie kommer att undersöka de olika webbsidorna. De undersökte biblioteksplaner genom en innehållsanalys för att se om det fanns mål som riktade sig till bibliotekens webbplatser medan jag i denna uppsats kommer att göra en kritisk diskursanalys för att se hur bibliotek och digitalisering och barn och unga beskrivs i planerna. Eftersom det är få barn och ungdomar som använder det digitala biblioteket är det viktigt att bibliotekens webbsidor med e-böcker uppmärksammas, vilket kommer att göras i denna studie.
Förhoppningsvis kan min forskning inspirera biblioteken att ägna mer tid åt att utveckla sina webbsidor ytterligare för att fånga intresset hos fler barn och unga.
Tidigare studier har visat att en del barn inte tycker om att läsa fysiska böcker och att e-böcker kan ha en positiv effekt på barns attityder till läsning. Här kan biblioteken arbeta med att fånga upp de barn som inte tycker om fysiska böcker,
genom att via sina webbsidor och sitt utbud av e-böcker förbättra dessa barns attityder till läsning. Denna uppsats kan bidra med information kring detta, som biblioteken sedan kan använda sig av för att öka läsandet hos barn.
Teoretiska utgångspunkter
Norman Faircloughs kritiska diskursanalys
Denna uppsats utgår ifrån diskursanalys som teori och metod för analysen av biblioteksplaner. En diskursanalys kan beskrivas som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen. Inom diskursanalys finns det olika inriktningar; Ernest Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och diskursiv psykologiteori med flera (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 9).
Kritisk diskursanalys används för att studera och analysera maktrelationer som finns i samhället (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 10). För att ta reda på vilka dominerande föreställningar och synsätt som finns i biblioteksplanerna (hos kommunerna) och hur detta kan påverka bibliotekens verksamhet kommer denna uppsats att utgå ifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Analysen innefattar en modell som består av tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik (Fairclough 1995, s.73-75). Text kan vara både tal, bilder och skriven text. Den diskursiva praktiken handlar om konsumtion och produktion.
Produktion handlar om hur en text är relaterad till andra texter och diskurser medan konsumtion fokuserar på hur texten blir läst. Textanalysen fokuserar på hur texten är uppbyggd och vilken vokabulär och grammatik som används. Analysen av den sociala praktiken undersöker hur den diskursiva praktiken är relaterad till den sociala praktiken som den tillhör (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 61- 62).
Winther, Jørgensen & Phillips rekommenderar att en diskursanalys inleds genom att forskaren först identifierar ett problem som ska undersökas, sedan formuleras forskningsfrågor, efter det görs ett urval av material utifrån forskningsfrågorna, transkribering om tal eller intervjuer används och till sist en analys (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 68-71). I metod-delen kommer det att beskrivas hur diskursanalysen ska påbörjas och vilket problem som identifierades, vilka forskningsfrågor som kommer att användas, urval, samt vad som kommer att undersökas i biblioteksplanerna. För att besvara mina frågeställningar kommer forskningsfrågor att formuleras för diskursanalysen.
Forskningsfrågorna framkommer i metod-delen som beskriver hur diskursanalysen har gått till.
Biblioteksplanerna kommer att undersökas utifrån Norman Faircloughs analysverktyg. Här skulle andra verktyg kunna användas men i denna uppsats kommer agens och handlingar att undersökas, för att se hur dessa framställs i
biblioteksplanerna då det kan ge en inblick i hur kommunerna ser på barn och unga, biblioteken och digitalisering och bibliotekens roll. Det vill säga hur beskrivs till exempel digitalisering av kommunerna, när digitalisering nämns vem eller vad beskrivs som agens. För att undersöka hur agens och handlingar framställs kommer texterna att undersökas utifrån hur verben är formulerade, om de är aktiva eller passiva samt genom agent och processtyp. Agent är den som har rollen som agens; det vill säga det eller den som kontrollerar en viss handling.
Processtyper beskriver sådant som händer eller har hänt i en tänkt eller verklig situation (Fairclough 1992, s. 180-182).
För att undersöka hur texterna konstruerar verklighetsförhållanden kring digitalisering och bibliotek och barn och unga kommer texterna att studeras utifrån modalitet, nominalisering och metaforer. Modalitet handlar om hur mycket en talare håller med om innehållet i en mening och kan enligt Winther, Jørgensen
& Phillips, användas för att studera hur sociala relationer konstrueras (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 73). Det finns olika grader av modalitet beroende på hur säkert eller osäkert talaren uttalar sig om ett påstående. Till exempel skulle ett säkert påstående kunna vara ”jorden är platt” och ett mer osäkert påstående skulle i så fall vara ”jorden är kanske platt”. Modalitet kan dessutom vara objektivt eller subjektivt. En subjektiv modalitet är när det framgår att talaren håller med om påståendet, exempelvis att hen tycker eller tror att jorden är platt medan en modalitet som uttrycks objektivt är sådant som uppfattas vara sant, att ”jorden är platt” (Fairclough 1992, s. 158-162). Nominalisering är när begrepp och påståenden beskriver effekten av en handling men inte nämner vem som har utfört handlingen (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 73), som till exempel nedhuggning av träd. Enligt Fairclough kan metaforer användas för att konstruera en viss verklighet (Fairclough 1992, s. 194).
Diskurser har enligt Fairclough ideologiska effekter, det vill säga de bidrar och rekonstruerar ojämlika maktförhållanden mellan olika grupper som exempelvis kvinnor och män, sociala klasser eller mellan olika institutioner etc.
Med hjälp av en kritisk diskursanalys kan forskaren studera dessa effekter och på så vis bidra till social förändring och mer jämlika maktförhållanden (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 57). En kritisk diskursanalys kommer att göras för att ta reda på vilka dominerande idéer och diskurser som finns i biblioteksplanerna och hur dessa kan påverka bibliotekens verksamhet. Vad innebär det för biblioteken att kommunerna har makten och framhäver vissa synsätt och diskurser i biblioteksplanerna? Hur framställs barn och unga i biblioteksplanerna? Vad har biblioteken för möjligheter och begränsningar kopplat till digitala medier och digitalisering enligt kommunerna? Hur påverkar dessa synsätt bibliotekens arbete och förhållningssätt? En diskursanalys ger endast information om vilka synsätt och diskurser som finns i olika texter och säger ingenting om hur det är på
biblioteken. Biblioteksplanerna är upprättade av de olika kommunerna som är en maktinstans.
Kritisk diskursanalys studerar vad som uppfattas vara sant och falskt samt om det finns regler för vad som är tillåtet och inte tillåtet att säga (Winther, Jørgensen
& Phillips 2002, s. 18). Aspekten digitalisering kommer att studeras för att få fördjupad kunskap om hur bibliotek och digitalisering framställs i biblioteksplanerna samt aspekten barn och unga för att se hur barn och beskrivs i texterna och om förhållandet mellan barn och unga och digitala medier beskrivs i planerna. Digitalisering är intressant att studera eftersom det är ett aktuellt ämne som biblioteken arbetar med för att minska den digitala klyftan. Diskursanalys är en metod som i varje undersökning ska anpassas efter det material och de frågeställningar som forskaren har (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 67-68).
Eftersom materialet som studeras och mina frågeställningar är relaterat till själva texterna begränsas mitt arbete till en textanalys.
Utformning av webbplatser
Utöver kritisk diskursanalys kommer denna uppsats att utgå ifrån olika teorier om hur en webbplats bör konstrueras för att ta reda på hur biblioteken marknadsför sig på sina webbsidor. För att kunna få en inblick i hur lokala praktiker ser ut, hur biblioteken arbetar för att nå barn och unga med digitala medier och e-böcker och för att få en fördjupad kunskap om bibliotekens möjligheter och begränsningar kopplat till digitala medier och digitalisering kommer teorier om hur en webbplats ska utformas att tillämpas. Teorierna kommer att presenteras här nedan. Likheten mellan min undersökning av biblioteksplanerna och lokal praktik (webbsidorna) är att båda dessa kommer att undersöka vilka texter och bilder som finns. Det vill säga vilket eller vilka synsätt som framställs av kommunerna i biblioteksplanerna och vilket budskap det förmedlar till biblioteken samt vilket intryck användaren får av biblioteken när denne besöker deras webbsidor som är riktade till barn och unga.
I min diskursanalys av webbsidorna kommer först och främst Yuwu Songs teori att tillämpas. Men de andra teorierna här nedan kommer också att användas.
Yuwu Song, bibliotekarie på ett bibliotek i Arizona, har skrivit en bok om hur biblioteken kan utforma sina webbsidor. Han påpekar det faktum att en del besökare endast besöker bibliotekens webbsidor och att det därför är viktigt att biblioteken noga planerar hur deras webbsidor ska se ut och vad de ska innehålla.
Song rekommenderar att biblioteken gör användarstudier för att ta reda på vilka användare det är som besöker bibliotekens webbplatser och vad de har för behov.
Han anser att detta bör finnas med på bibliotekens webbsidor:
• Titeln på webbsidan
• Vilket datum webbsidan skapades och datum för när den senaste ändringen gjordes
• Länk till institutioner om biblioteket är en del av en annan institution
• Länk till en textversion av en webbplats för besökare med långsamma anslutningar
• Kontaktinformation samt information om copyright
• Bibliotekets logga
• En översikt över webbsidans innehåll (Song 2003, s. 9-10).
Jakob Nielsen har studerat datavetenskap vid ett universitet i Danmark och har skrivit flera böcker om webben och användbarhet. Han anser att användbarhet (usability) är viktigt att tänka på när en webbsida ska utformas. Det innebär att webbplatsen ska vara lätt att använda och fånga intresset hos besökaren (Nielsen 2000, s. 9). Tommy Sundström är författare till Användbarhetsboken och något av en expert på användbarhet. Användbarhet handlar enligt Sundström dels om att webbplatsen ska vara användarvänlig i sin navigation, typografi och hastighet men det är också viktigt att användaren får ut något av webbplatsen, det vill säga att ”användaren har nytta av den”. Det vill säga att användaren besöker webbplatsen av en anledning och har ett mål som användaren vill att webbplatsen ska uppnå. För att kunna nå dit passerar användaren flera dörrar. Sundströms modell för användbarhet består av fyra dörrar; webbplatsens utseende, språket och texten på webbsidan, webbsidans struktur och vilka möjligheter som finns till interaktion för användaren på webbsidan (Sundström 2005, s. 13-14).
Utseendet är det första som användaren möts av och det är därför viktigt att den webbansvariga ägnar mycket tid till att fundera över hur webbplatsen ska se ut. Språket är nästa dörr, vilket också ger ett starkt intryck. Strukturen handlar om hur välordnad webbsidan är: om den ger ett rörigt intryck, hur den är organiserad;
med menyer och länkar och så vidare och hur startsidan hänger ihop med de andra sidorna på webbplatsen. Interaktionen är också viktig att ta hänsyn till (Sundström 2005, s. 14-15), om användaren har möjlighet att exempelvis kontakta biblioteket genom e-post eller chatt eller har möjlighet att kontakta andra användare på webbplatsen. Sundström anser att den webbansvariga bör ha goda kunskaper om användarna och vad de vill få ut av webbplatsen samt vad målet med webbplatsen är för att webbplatsen ska bli så bra som möjligt (Sundström 2005, s. 23-24).
Bilder kan finnas med på webbsidan men där bör den webbansvariga vara
försiktig och inte ha med för många eller för stora bilder då det kan ha en negativ effekt på webbsidans synlighet (Weideman 2009, s. 44-45).
Louis Rosenfeld, konsult inom informationsarkitektur, och Peter Marville, ordförande för en konsultfirma inom informationsarkitektur har tillsammans skrivit en bok om informationsarkitektur och hur webbsidor bör utformas. Vid skapandet av en webbsida bör hänsyn tas till informationsarkitekturen: vilka namn som länkarna har på webbsidan, organisationssystemet (hur information kategoriseras och relationen mellan olika grupper), navigationssystemet (hur användaren klickar sig vidare för att hitta information) och hur söksystemet ser ut.
Till exempel om det finns en sökruta som kan matchas mot webbsidans index som representerar webbsidans innehåll (Rosenfeld & Marville 2002, s. 46 och s. 135).
Daniel D. McCracken, som var professor inom datavetenskap på City universitet i New York och Rosalee Wolfe, professor inom datavetenskap på DePauls universitet i Chicago, har skrivit en bok om hur webbsidor kan utformas med fokus på användaren.
Swanson, Troy A, bibliotekarie på ett college i Illinois, har undersökt hur informationsarkitektur kan användas vid skapandet av bibliotekens webbsidor och fokuserar i sin studie på organisationssystemet. Organisationssystemet innefattar två delar: organisationsschema som kan vara att de olika webbsidorna på en sida delas in efter deras uppgifter eller funktioner för besökarna och/eller personal (Swanson 2001, s. 5) och organisationsstruktur som handlar om relationen mellan olika grupper på en webbsida (McCracken & Wolfe 2004, s. 55-62). På alla webbsidor finns det olika typer av navigationssystem som ger besökaren information om var denne befinner sig (vilken webbplats men också var inom en viss webbplats) och vart denne kan förflytta sig:
Globala navigationssystem innefattar en webbplats huvudområden och huvudfunktioner och består ofta av en webbsidas navigationsfält som finns allra längst upp. Dessa huvudområden ska alltid finnas med oavsett vilken sida på en viss webbplats besökaren är inne på. Lokala navigationssystem syftar på vissa delar av en webbplats eller vissa sidor på en webbplats exempelvis en meny som endast finns på just den webbsidan eller den delen. Kontextuella navigationssystem kategoriserar information som inte hör till det globala eller det lokala navigationssystemet. Exempelvis ord i en text på en webbsida som länkar vidare till en annan sida. Andra exempel är guider, webbplatskartor och index (Rosenfeld & Marville 2002, s. 112-113).
Nielsen anser att en organisations logga bör finnas med högst upp på webbsidan och på alla dess sidor samt att varje sida ska ha en tydlig rubrik och en tydlig HTML länk. Det kan också vara användbart att följa de rekommendationer som finns angående länkfärger för att underlätta för besökaren så att det blir tydligt vilka länkar som besökaren redan har varit inne på, länkar som inte har besökts ska vara blåa och besökta antingen röda eller violetta (Nielsen 2000, s.
188-191). Den grafiska designen på en webbplats bör vara tilltalande men webbplatsen får inte ta för lång tid att ladda (Jatuba Webbdesign, 2012). Den grafiska designen bör designas utifrån fyra principer; närhetsprincipen, konsekvensprincipen, kontrastprincipen och principen för placering i rak linje där objekt som hör ihop ska placeras vid samma linje. Närhetsprincipen innebär att objekt som hör ihop ska placeras tillsammans och objekt som inte hör ihop ska det finnas ett större utrymme mellan. Konsekvensprincipen handlar om att relaterade objekt ska likna varandra till utseendet och storleksmässigt. Kontrastprincipen menar att objekt som ser olika ut ska ha olika utseende. Färger ska också begrundas noga då objekt som har samma färg brukar anses höra ihop av besökare och färgerna för bakgrund och text bör vara olika (McCracken & Wolfe 2004, s.
165-166). Innehållet på en webbsida ska vara välskrivet och mycket information ska förmedlas med få ord för att besökare inte ska tappa intresset (Nielsen & Tahir 2002, s. 14). Om en webbsida uppdateras ofta får den fler besökare.
Teorierna om hur en webbsida ska utformas kommer att tillämpas på bibliotekens olika webbsidor; sidorna med e-böcker och bibliotekens barn och ungdomssidor för att ta reda på hur de är utformade och hur de kan förbättras. Det vill säga hur vill biblioteken marknadsföra sig på sina webbsidor och vilket intryck får användaren (barn och unga) när de besöker dessa webbsidor?
Metod
Dokumentanalys av webbsidor
För att besvara frågeställningarna om hur biblioteken arbetar med digitala medier och e-böcker för att nå barn och unga och vilka förutsättningar, möjligheter och begränsningar som finns kopplat till digitala medier och digitalisering kommer en dokumentanalys att utföras där bibliotekens barn och ungdomssidor och deras sidor med utbud av e-böcker kommer att studeras med fokus på barn och unga.
Analysen kommer att utföras genom att färger, länkar, bilder och texter undersöks och genom att utgå ifrån dessa frågor: Hur vill biblioteken marknadsföra sig på sina webbsidor? Vilket intryck får man som användare när man besöker dessa webbsidor som riktar sig till barn och unga?
Webbsidorna kan ge information om hur biblioteken väljer att marknadsföra sig och hur de arbetar för att nå barn och unga, samt vilka lokala möjligheter eller begränsningar som finns med dessa sidor kopplat till digitala medier och digitalisering. Dokumentanalysen kan ge mer information till biblioteken om hur de kan utveckla sina barn och ungdomssidor och sidorna med e-böcker för att bidra till att fler barn och ungdomar blir en del av det digitala samhället och för att fler barn och unga ska bli intresserade av att biblioteket. Med denna undersökning kan biblioteken få mer kunskap om hur deras webbsidor kan förbättras för att öka
intresset för e-böcker och bibliotekens olika verksamheter som riktar sig till barn och ungdomar. Genom att webbsidorna förbättras kan det inspirera fler barn och unga men också vuxna att vilja läsa mer och det kan få barn och unga att bli mer intresserade av att besöka biblioteket (både fysiskt men också på internet) och nyttja deras tjänster.
Diskursanalys av biblioteksplaner
Diskursanalys som teori kommer att appliceras genom att denna uppsats utgår ifrån Winther, Jørgensen & Phillips modell där ett problem först identifieras (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 68-71). För att besvara frågeställningarna om hur biblioteksplanerna förhåller sig till lokala praktiker och vad det innebär för biblioteken att kommunerna har makten och eventuellt framhäver vissa diskurser och synsätt i biblioteksplanerna kommer en diskursanalys att göras. Kommunerna har beslutat att biblioteken ska arbeta med digital delaktighet och därför kommer diskurser att undersökas på en mer central nivå genom att studera vilka synsätt och dominerande föreställningar som finns om bibliotek och digitalisering och barn och unga i biblioteksplanerna. Biblioteksplanerna kan ge en inblick i vilka förutsättningar och begränsningar som kommunerna anser finns kopplat till digitalisering och digitala medier och hur det kan påverka bibliotekens verksamhet.
Biblioteksplaner kommer att studeras eftersom det är kommunerna som har utfärdat dem (en maktinstans) och de riktar sig till personalen på de olika biblioteken. De delar i planerna som handlar om bibliotek och digitalisering och barn och unga kommer att väljas ut. Utifrån mina frågeställningar kommer olika frågor att formuleras för diskursanalysen. Diskursanalysen av biblioteksplanerna kommer att utgå ifrån dessa frågor:
• Vilken syn på digitalisering och bibliotek framkommer i de olika biblioteksplanerna?
• Hur framställs agens och handlingar i biblioteksplanerna av kommunerna?
• Hur beskrivs barn och unga i biblioteksplanerna?
• Beskrivs förhållandet mellan barn och unga och digitalisering?
Genom dessa frågor går det att få en inblick i vilka föreställningar som förekommer centralt hos kommunerna. Biblioteksplanerna kan ge information om hur kommunerna anser att biblioteken ska arbeta med digital delaktighet och hur bibliotekens arbete riktat till barn och unga ska se ut. De kommer att studeras för
att se hur kommunerna beskriver barn och unga och digitalisering, om digitalisering beskrivs utifrån möjligheter eller begränsningar.
Intressanta områden kommer att markeras utifrån frågorna. Genom att redan från början utgå ifrån olika frågor när material ska väljas ut kan det resultera i att jag som forskare gör ett snävt urval. Det kan göra att man kanske inte är lika öppen för andra diskurser och endast fokuserar på det material som är relevant för frågorna. Materialet som kommer att samlas in är det material som kan kopplas direkt till bibliotek och digitalisering och barn och unga. I resultatet kommer citat att plockas ut från biblioteksplanerna som antingen är utmärkande genom att det skiljer sig från de andra biblioteksplanerna eller som är typiskt och förekommer i många av planerna. Biblioteksplanerna kommer att undersökas utifrån Norman Faircloughs analysverktyg.
Som nämnts tidigare så kommer agens och handlingar att undersökas i denna uppsats, för att se hur dessa framställs i biblioteksplanerna då det kan ge en inblick i hur kommunerna ser på barn och unga, biblioteken och digitalisering och bibliotekens roll. Det vill säga hur beskrivs exempelvis digitalisering av kommunerna, när digitalisering nämns vem eller vad beskrivs som agens. För att undersöka hur agens och handlingar framställs kommer texterna att undersökas utifrån hur verben är formulerade, om de är aktiva eller passiva samt genom agent och processtyp. I teori-delen beskrivs det vad agent och processtyp innebär.
För att undersöka hur texterna konstruerar verklighetsförhållanden kring digitalisering och bibliotek och barn och unga kommer texterna att studeras utifrån modalitet, nominalisering och metaforer. För förklaring av dessa begrepp, se teorikapitlet. I denna undersökning kommer texterna att studeras noga i biblioteksplanerna för att se om det finns några metaforer kopplade till bibliotek och digitalisering och barn och unga. Texterna kommer också undersökas för att se om det finns nominaliseringar och några objektiva eller subjektiva modaliteter relaterade till bibliotek och digitalisering eller barn och unga. En sådan skulle till exempel kunna vara ett påstående som framställs som sant, om att digitalisering har en negativ eller en positiv påverkan på barns och ungas läsning.
Materialinsamling
Här nedan kommer materialinsamlingen angående biblioteksplanerna att presenteras. Information kommer att samlas in genom att studera biblioteksplaner.
I biblioteksplanerna kommer de texter där orden ”digitalisering”, ”e-böcker”,
”digitala”, ”digital teknik”, ”digitaliserade” och ”digitala medier” finnas med att studeras. Biblioteksplanerna är utfärdade av kommunerna och riktar sig till personalen på de olika biblioteken. Utifrån biblioteksplanerna skapar biblioteken verksamhetsplaner som de ska följa. Biblioteksplanerna talar om för biblioteken hur de ska planera sin verksamhet och vilket förhållningssätt de bör ha. Totalt kommer 80 biblioteksplaner att studeras. Mitt resultat kan därför inte sägas
representera alla biblioteksplanerna. Biblioteksplanerna varierar i omfattning, men består av cirka 11 sidor var. Alla biblioteksplanerna fanns tillgängliga via Kungliga bibliotekets blogg (Kungliga biblioteket, 2018).
De flesta biblioteksplaner är uppbyggda på liknande sätt. De inleds ofta med fakta om kommunen, berättar om vad syftet med biblioteksplanen är och sedan refererar de till bibliotekslagen och beskriver bibliotekens uppdrag samt hur just den kommunen arbetar för att nå sitt mål, samt information om prioriterade grupper. De flesta innehåller även information om digitalisering och digital delaktighet. De avslutas sedan med kort information om hur uppföljningar sker.
Biblioteksplanerna säger inte hela sanningen men visar hur dessa aspekter har konstruerats i de olika planerna. När fokus läggs på vissa diskurser kan det ge ett intryck av ett visst synsätt är det som representerar alla inom det fältet. I det här fallet säger biblioteksplanerna ingenting om vilka synsätt som faktiskt finns på biblioteken utan ger endast information om vilka synsätt som finns i de olika texterna. Resultaten från diskursanalysen kan inte kopplas direkt till biblioteken och det går därför inte att veta om dessa diskurser reproduceras i praktiken eller inte (medvetet eller omedvetet). Att diskurserna framkommer i biblioteksplanerna behöver inte betyda att kommunerna har gjort det medvetet eller att de är jätteframträdande. Men eftersom samma synsätt förekommer i många av planerna verkar detta vara ett synsätt som delas av många av kommunerna. På webbsidorna kommer all information att studeras och analyseras: färger, bilder, länkar och text.
Materialet kommer att analyseras utifrån mina frågor.
Urval
Enligt Winther, Jørgensen & Phillips ska en diskursanalys inledas genom att forskaren först formulerar frågor och sedan gör ett urval ur materialet (Winther, Jørgensen & Phillips 2002, s. 68-72). Innan urvalet hade därför ett val gjorts angående vilka aspekter och diskurser som skulle studeras (bibliotek och digitalisering och barn och unga) och frågor hade formulerats. Genom att jag redan från början avgränsade mig kan det resultera i att andra diskurser missas samt att diskurserna som studeras får en större betydelse i denna studie än om alla diskurser i planerna hade studerats. Genom att redan från början avgränsa sig genom att ha frågor att utgå ifrån innan materialet på webbsidorna analyseras kan det göra att man inte är lika öppen för andra diskurser. Ett annat tillvägagångssätt kunde ha varit att inte formulera några frågor alls utan att endast utgå ifrån hur de olika webbsidorna ser ut och är uppbyggda. Biblioteksplanerna är ganska omfattande och det finns många andra aspekter som kunde ha studerats men eftersom fokus är på bibliotek och digitalisering och barn och unga så kommer denna undersökning att studera hur bibliotek och digitalisering och barn och unga framställs i planerna.
Att studera biblioteksplanerna för alla bibliotek skulle ha varit för omfattande och jag var därför tvungen att begränsa mig. Jag har valt att undersöka biblioteksplanerna för Region Norrbotten, Västra Götalands län, Västmanlands län och Uppsala län. Dessa valdes för att jag ville få med både stora och små kommuner och för att se om det finns några skillnader mellan de olika länen.
Något som kan vara bra att veta om är att en del av biblioteksplanerna är äldre än andra där en del är från 2016 och andra är från år 2017 och framåt vilket kan göra att de skiljer sig åt lite där en del har uppdaterats mer än andra. När det kommer till diskursanalys som metod finns det ett flertal verktyg av Norman Fairclough för forskaren att välja mellan för att analysera texter. Jag var här tvungen att begränsa mig och har därför valt att endast använda mig av en del av Faircloughs verktyg.
Här kunde andra verktyg ha använts men jag har valt att undersöka hur agens och handlingar framställs i biblioteksplanerna då det kan ge en inblick i hur kommunerna ser på barn och unga, biblioteken och digitalisering och bibliotekets roll. I min analys av sidor med e-böcker kunde andra webbsidor ha studerats men jag har avgränsat mig till att undersöka fem webbsidor: Stadsbiblioteket Göteborg, Bibliotek i Västra Götaland, Bibliotek Västmanland, Bibliotek Uppsala och biblioteken i Norrbotten. Dessa fem valdes ut för att jag ville få med både större och mindre län i min undersökning. De olika sidorna kommer att besökas för att se hur de ser ut och hur de kan förbättras. Stockholms Stadsbibliotek valdes bort då det inte går att få en bra överblick över deras utbud. För att komma åt hela utbudet behövs appen Bibblix och på deras webbsida finns endast topplistor med ett fåtal av deras e-böcker för barn och unga. Det bör tilläggas att webbsidorna är olika stora där vissa innefattar fler bibliotek än andra vilket också kan ha en viss betydelse för hur stort utbudet är.
Utöver sidorna med e-böcker kommer även ett par av bibliotekens barn och ungdomssidor att studeras eftersom e-böckerna endast är en tjänst som biblioteken tillhandahåller. Vilket innebär att de inte styr över sidornas innehåll (den information som finns). Däremot kan de påverka sitt utbud. Webbsidan Polarbibblo har valts då det är en sida för barn och unga som skapats gemensamt av biblioteken inom Norrbotten. Webbsidan för Lysekils kommun och sidan för Västerås Stadsbibliotek har valts ut för att visa att det finns stora skillnader mellan hur bibliotekens olika webbsidor för barn och unga kan se ut. Speciellt en sida som hör till kommunen (webbsidan för Lysekil kommun) i jämförelse med en sida som biblioteken själva har skapat (Bibliotek Uppsalas webbsida).
Att studera alla bibliotekens barn- och ungdomssidor skulle inte ha fått plats i denna uppsats och jag har därför begränsat mig genom att välja ut fyra stycken webbsidor som ska undersökas. Här kunde andra webbsidor ha studerats men jag har avgränsat mig genom att studera fyra stadsbiblioteks webbsidor för barn och unga. Dessa fyra valdes ut för att jag ville studera både mindre och större
bibliotek i min undersökning. Dessa fyra kan inte representera bibliotekens barn- och ungdomssidor i helhet eftersom det endast är ett fåtal av alla bibliotekens webbsidor som har studerats men det kan ge en fingervisning om hur bibliotekens barn- och ungdomssidor kan se ut.
Etiska ställningstaganden
En etisk aspekt att begrunda är huruvida det ska framgå i resultatet av diskursanalysen vilka biblioteksplaner som har studerats och som det citeras ifrån.
I min undersökning står det vilken kommun som har upprättat de olika biblioteksplanerna då de är offentliga dokument som går att nå på Kungliga bibliotekets blogg. Eftersom de inte har upprättats av någon specifik person kan de inte sägas kränka någons personliga integritet. Av samma anledning har det skrivits fram vilka webbsidor som studeras eftersom de inte har skapats av någon specifik individ.
Analys - webbsidorna
Bibliotekens sidor med e-böcker
För att undersöka hur biblioteken arbetar med digitala medier och e-böcker för att nå barn och unga utifrån bibliotekens webbplatser och vilka lokala förutsättningar, möjligheter och begränsningar som finns kopplat till digitala medier och digitalisering har en dokumentanalys utförts på lokal nivå genom att studera bibliotekens sidor med e-böcker och bibliotekens barn och ungdomssidor. Den första dokumentanalysen (där bibliotekens sidor med e-böcker undersökts) har inletts genom att besöka de olika bibliotekens webbsidor med e-böcker. Analysen har utförts genom att studera de böcker, texter, länkar, funktioner och bilder som finns på sidorna. Enligt Yuwu Song finns det ett antal faktorer som bör finnas med på bibliotekens webbsidor; titeln på webbsidan, datum för när sidan är skapad och när den senast ändrades, kontaktinformation, copyrightinformation, bibliotekets logga, en översikt över webbsidans innehåll, länk till annan institution om biblioteket hör dit och en länk till en textversion av webbsidan för besökare som har en långsam anslutning (Song 2003, s. 9-10).
Louis Rosenfeld och Peter Marville anser att en viktig faktor att ta hänsyn till är informationsarkitekturen; länkar, organisationssystemet, söksystemet och navigationssystemet (Rosenfeld & Marville 2002, s. 46 och s. 135). Därför har dessa aspekter studerats när de olika webbsidorna undersöktes.
Organisationsstrukturen har också studerats. Webbsidorna har analyserats utifrån Sundströms modell för användbarhet som undersöker webbplatsens utseende, språk, struktur och interaktion. Här nedan kommer resultatet från min undersökning.
Bild 1- Bibliotek Västmanlands sida med e-böcker.
Bibliotek Västmanland
Längst upp på startsidan finns det en bild på blommor tillsammans med texten Bibliotek i Västmanland. Till höger finns en sökruta. Det globala navigationssystemet handlar om en webbsidas huvudfunktioner (Rosenfeld &
Marville 2002, s. 46 och s. 135). Under sökrutan finns det globala navigationssystemet som består av menyerna start, e-böcker, ljudböcker och så funkar det. Under menyn e-böcker finns kategorierna 6-9 år, 9-12 år, barn och ungdom, historia, noveller, deckare och spänning, memoarer och biografier och romaner. Under ljudböcker finns samma kategorier som för e-böcker. Nedanför finns det en kort text som informerar om hur många böcker besökaren får låna per vecka samt information om var besökaren kan gå för att läsa om hur besökaren ska göra för att kunna låna en e-bok. Bredvid texten finns tre e-böcker som biblioteket tipsar om. Längst ner på sidan finns information om vilka bibliotek som ingår i biblioteken i Västmanland, information om webbplatsen och möjlighet att ändra språk på webbsidan.
På sidan för barn och ungdom kan böckerna sorteras utifrån publiceringsdatum, titel (bokstavsordning) eller författare utifrån bokstavsordning.
När besökaren klickar på en specifik bok finns information om författarens namn, översättare och illustratör samt en sammanfattning om vad boken handlar om och en bild på bokens omslag. Där står det också hur länge e-boken kan lånas och på vilka enheter den kan läsas. Alla e-böcker har en sammanfattning som ger läsaren
sammanfattningarna vid en första anblick från varandra vare sig boken är skriven av en manlig eller kvinnlig författare eller riktar sig till pojkar eller flickor då de alla beskriver vad just den boken handlar om. Många av omslagen föreställer olika personer, flickor eller pojkar. De flesta böcker tillhör endast genren barn och ungdom och det går därför inte att se om omslagen skiljer sig åt beroende på om de tillhör en viss genre inom barn och ungdom. Det finns böcker på flera andra språk utöver svenska: arabiska, danska, finska, farsi, engelska, franska, italienska, kurdiska, nederländska, rumänska etc. Vad gäller Sundströms modell för användbarhet som innefattar fyra dörrar: webbsidans språk, utseende, struktur och interaktion på webbsidan (Sundström 2005, s. 14-15), så har webbsidans utseende redan beskrivits. Sidan är lätt att använda och huvudmenyerna gör det enkelt för barn och unga att förstå vart de ska klicka för att utföra en specifik uppgift eller komma åt en viss information. Språket är enkelt för barn och unga att förstå, inga svåra ord som barnen inte känner till. Strukturen är välordnad med placeringen av menyer, länkar, bilder och text, däremot finns det inte så många möjligheter för användaren, i detta fall barn och ungdomar, att interagera med webbsidan eller med varandra (förutom betygsättande av böcker och tillgång till kontaktuppgifter).
Åse Hedemark kom i sin studie från år 2018 fram till att det är väldigt få ungdomar som använder sig av det digitala biblioteket och att en del av ungdomarna som deltog i studien inte visste om att det går att låna e-böcker på biblioteket (Hedemark 2018, s. 49). Här behöver biblioteken bli bättre på att nå ungdomar och att informera de om alla tjänster som finns tillgängliga via de olika biblioteken.
Bild 2- Bibliotek Uppsalas sida med e-böcker.
