Ser du ornamentiken?: En fenomenologisk studie om tre unika guldhalskragar från folkvandringstiden

Institutionen för arkeologi och antik historia

Ser du ornamentiken?

En fenomenologisk studie om tre unika guldhalskragar från folkvandringstiden

Sofia Gran

Kandidatuppsats 15 hp i Arkeologi VT 2018 Handledare: Ylva Sjöstrand Campus engelska Parken

Abstract

Gran, S. 2018. Ser du ornamentiken? – en fenomenologisk studie om tre unika guldhalskragar från folkvandringstiden

Gran, S. 2018. Do you see the ornamentation? – a phenomenological study of three unique golden collars from the Migration Period.

The Migration period gold collars from Ålleberg, Färjestaden and Möne are three unique objects with a large amount of ornamentation. Ornamentation is often studied in a close perspective. This study goes from the normally used close perspective and studies the gold collars at a distance in their current museum environment at Statens Historiska Museum, SHM.

The aim of the study is to nuance the research on gold collars ornaments by depriving from the perspective of museum. The main issue is how the collars appear at a distance and in motion and what knowledge the observation of the collars can contribute with.

In order to answer the questions and fulfil the purpose of the study the theory is

phenomenology. This is also included in the method, which is focused observation. The essay also indirectly tests if phenomenology is possible to use in a controlled environment.

The Research material is primarily based on the observations of the gold collars in Statens Historiska Museum. It is also based on previous research and literature studies.

The conclusion of the essay was that all three gold collars ornamentation appear similar at a distance, although there was a small difference in the ornamentation. Another conclusion is that it is not possible to say anything new about the social function of the collars in their present context, but that it could provide evidence of a theory presented by previous researchers.

Keywords: Gold collars, Ornamentation, Phenomenology, Observation, Museum,

Kandidatuppsats i Arkeologi 15 hp. Handledare: Ylva Sjöstrand. Ventilerad 2018-05-24 och godkänd 2018-06-07

© Sofia Gran

Omslagsbild: Detaljer på kragen från Färjestad. Fotograf: Författaren

Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet, Box 626, 75126 Uppsala, Sweden

Tack

Jag vill börja med att tacka min handledare Ylva Sjöstrand för all hjälp under arbetets gång.

Sedan vill jag även tacka min syster Emma för hennes stöd under skrivandets gång. Till sist vill jag tacka hela min familj för deras stöd och hjälp under dessa tre år i Uppsala.

Innehåll

1. Inledning ... 5

1.1. Bakgrund... 5

1.2. Syfte och Frågeställning ... 6

1.3. Avgränsning ... 6

1.4. Källmaterial ... 6

1.5. Begreppsförklaring ... 7

2. Metod och Teori ... 8

2.1 Metod: Fokuserad observation. ... 8

2.2. Teori: Fenomenologi ... 8

2.3. Genomförda observationer ... 9

3. Forskningshistorik ... 10

3.1. Forskningsbakgrund ... 10

3.2. Wilhelm Holmqvist ... 10

3.3. Kent Andersson... 11

4. Material och Analys ... 12

4.1 Guldhalskragen från Ålleberg ... 12

4.1.1 Observation av Ållebergskragen ... 13

4.2 Guldhalskragen från Färjestaden ... 14

4.2.1 Observation av Färjestadskragen ... 15

4.3 Guldhalskragen från Möne ... 16

4.3.1 Observation av Mönekragen ... 16

4.4 Allmänna iakttagelser av Guldrummet ... 17

4.5 Analys av materialet ... 18

5. Diskussion ... 20

5.1. Ornamentiken ... 20

5.2. Kragarnas sociala funktion ... 21

5.3. Den museala miljön ... 22

6. Avslutande del ... 24

6.1. Resultat ... 24

6.2. Slutsatser ... 24

6.3. Vidare forskning ... 25

6.4. Sammanfattning ... 25

7. Referenser ... 26

8. Illustrationsförteckning ... 28

1. Inledning

Hur ter sig guldföremål på avstånd? Ser ornamentik likadant ut på nära håll kontra på avstånd?

Vad kan en fenomenologisk studie av museala objekt bidra med för kunskap? Detta är intressanta frågor med flera möjliga svarsalternativ. I denna studie kommer dessa frågor att undersökas och tolkas. Detta kommer att ske genom en studie av tre unika och nordiska guldhalskragar från folkvandringstiden som innehar en rik variation i dess ornamentik, har en både synlig och osynlig tendens samt är utställda i en museal miljö på Statens Historiska Museum.

Inledningskapitlets upplägg är att det först kommer en mindre beskrivning av

bakgrunden, där uppsatsens problemformulering presenteras. Sedan följer en beskrivning av syfte och uppsatsens frågeställning för att sedan efterföljas av uppsatsens avgränsningar. Efter avgränsningarna kommer ett kortare stycke om källmaterial och dess kritik. Kapitlet avslutas med en begreppsförklaring.

1.1. Bakgrund

Ornamentik är ett område som har fascinerat och studerats utav många arkeologer. Det kan ses ligga en mystik över områdets betydelse och innebörd. Tidigt i forskning berörande ornamentik låg fokus på att studera stil och ursprung. Forskning kring nordisk ornamentik från folkvandringstiden har på senare tid börjat gå från att fokusera på stil till att fokusera mer på symbolernas betydelse. Vissa har tolkat det som religiösa symboler kopplade till förkristen eller kristen tro (Domeij Lundborg 2006:120, 2009:70; Hedeager 1999:53) och andra har fokuserat helt på att datera variationerna i dekoren och även se det som dekor utan vidare innebörd (Müller 1880:4; Åberg 1925). Något som emellertid är en brist i båda dessa forskningsgrenar är att studera ornamentiken utifrån en idé om att föremålen kunde betraktas på mycket nära håll, likt det sätt som de studeras av arkeologer eller beskådas av museibesökare. Närhet till objekten, som analyser av ornamentik och utskiljning av mytologiska narrativ förutsätter, måste dock ha varit mycket få förunnade, med tanke på att de utvalda guldhalskragarna uppenbarligen varit burna alternativt ägda utav en elit i samhället. Eliten och dess ägodelar kan med stor sannolikt varit människor och föremål som varit betraktade med ett avstånd till det vanliga folket.

Ornamentiken studeras med ett fokus på att urskilja små detaljer på föremålet. Att se ornamentiken på nära håll är eventuellt inget som gjordes när själva ornamentiken betraktades under dess aktiva bruk. Om det studerades på avstånd eller nära håll är självfallet inget vi i dag kan veta. Men, genom att det ses som elitföremål och att det finns en föreställning om att det hålls ett avstånd mellan eliten i samhället och övriga samhällsmedborgare var det troligtvis så att kragarna inte betraktades på nära håll.

Föremål som har studerats med fokus på att urskilja detaljer trots dess osynlighet på längre avstånd är de tre nordiska guldhalskragar som är daterade till folkvandringstiden. Dessa har tolkats varit burna av högt uppsatta individer i samhället med makt, eller varit placerade på skulpturer med religiös laddning. Utan att ta ställning till om dessa objekt har varit burna av människor eller suttit på skulpturer så vill författaren i denna studie undersöka hur forskningen kring kragarna påverkas av att studera dem med avseende på att de är föremål som har betraktats i rörelse och på avstånd. Då på sådant avstånd att ornamentikens detaljrikedom inte längre går att urskilja.

Det studien ämnar att göra med dessa föremål är att studera dem med hänsyn till att de har varit i rörelse och setts på avstånd då de kan ha tillhört individer med makt och höga positioner i samhället. Dessa individer har troligtvis de flesta inte kunnat komma så nära som det behövs för att kunna se ornamentiken. Det studien ämnar då att göra är att undersöka hur tolkningarna kring dessa arkeologiska föremål nyanseras. Då det museala perspektivet som används inom arkeologisk forskning problematiseras och frångås, och att föremålen studeras på ett längre avstånd.

1.2. Syfte och Frågeställning

Vilket redan har nämnts, är syftet med studien att nyansera forskningen om guldhalskragarnas ornamentik genom att frångå det museala perspektivet. Huvudfrågan i studien är: hur ter sig kragarna, och vad kan observation av kragarna bidra med för kunskap? Frågeställningen som används för att uppfylla syftet är följande:

• Hur ter sig ornamentiken sett på avstånd och i rörelse?

• Finns det skillnader mellan de olika kragarnas ornamentik i fråga om hur tydliga de är på håll?

• Kan något nytt sägas om guldhalskragarnas sociala funktion utifrån en hänsyn till deras

”osynlighet” på håll, men detaljrikedom på mycket nära håll?

1.3. Avgränsning

Det som främst studeras i denna uppsats är guldhalskragarnas ornamentik men även kragarna i helhet som föremål. Detta gör att studien har flertalet avgränsningar. För det första kommer uppsatsen inte att gå in på tekniska detaljer inom filigralstil. Alla tre guldhalskragarna är filigranarbeten men eftersom det inte är relevant med de tekniska detaljerna inom denna stil kommer det inte att vara en del utav uppsatsen. Sedan kommer studien inte heller att ta ställning till vilka influenser som anses ha präglat deras utformning.

Det uppsatsen dock gör är att se hur de genomförda observationerna kan komplettera och nyansera teorier och tolkningar av tidigare framförd forskning. Gällande den tidigare forskningen har denna avgränsats till att enbart beröra den forskningen som fokuserar på kragarnas ornamentik och dess bärare. Detta innebär att i forskningshistoriken kommer inte all forskning som har berört kragarna att kommenteras. Då det är begränsat med tid och inom ramen för en C-uppsats skulle inte all forskningshistorik rymmas. I den tidigare forskningen förekommer det en kort sammanfattning utav forskning som har bedrivits på guldhalskragarna men även kort om två personer som har studerat dessa unika objekt.

Guldhalskragarnas tekniska uppbyggnad kommer inte heller att beröras i uppsatsen då det inte är relevant för denna studie (för att se en detaljerad beskrivning av guldhalskragarnas uppbyggnad och konstruktion se Holmqvist 1980). I materialpresentationen förekommer det dock en ytterst kort beskrivning utav hur kragarna sitter ihop men det är enbart för att ge en bild utav hur kragarna och dess guldrör ser ut. Det innebär att det inte är någon större vikt som lagts vid den tekniska uppbyggnaden. Varifrån guldet som finns i kragarna kommer, kommer inte att benämnas i uppsatsen.

1.4. Källmaterial

Källmaterialet uppsatsen främst baseras på är arkeologiskt material, vilket är de tre guldhalskragarna. Genom detta material baseras mycket av uppsatsen på den fakta och iakttagelser som genererats ur observationer av materialet. Detta medför att det främst är

primärkällor som används, i form av objekten. Även sekundärkällor i form av litteratur berörande de tre guldhalskragarna används i uppsatsen men det huvudsakliga materialet är de iakttagelser som kommit fram genom observationerna. Sekundärkällorna kombineras med primärkällorna för att kunna nyansera forskningen kring guldhalskragarnas ornamentik. Det går tydligt att urskilja vad som är källmaterial genererat ur observationerna och vad som framkommit ur litteraturstudien.

Något som bör finnas med i åtanke gällande det källmaterial som genererats ur observationerna är att det är personliga uppfattningar och tolkningar. En annan observatör skulle kunna tolka föremålen annorlunda. Gällande sekundärkällorna som kommit ur litteraturstudien är det viktigt att även här ha en förståelse för att det skrivna materialet om guldhalskragarna är tolkningar och teorier gjorda utav forskarna. Ingen i dag innehar den exakta kunskapen om guldhalskragarnas sociala funktion eller hur kragarna beskådades i dess aktiva bruk.

1.5. Begreppsförklaring

Förklaringen av begreppen är baserade på hur jag definierar begreppen men även hur de används i denna uppsats.

Elit: Syftar i den här uppsatsen på det högsta skicket i samhället som innehar makt och influenser.

Ornamentik: I denna uppsats definieras ornamentik som dekor. Vad ornamentiken har för betydelse och innebörd är inget som påverkar hur begreppet används i uppsatsen.

Museal miljö: Det jag menar med museal miljö i uppsatsen är den miljö och omgivning som finns på ett museum. I denna uppsats är det Guldrummet på Statens Historiska Museum som kommer att vara den museala miljö som benämningen syftar på. Detta medför att det indirekt även är SHMs miljö som studeras då Guldrummet hör till SHM.

Museala perspektivet: Det jag menar med det museala perspektivet är ett nära perspektiv inne i en museal miljö. Där man måste gå nära för att kunna se och studera föremålet, vilket är vanligt att man gör på ett museum. Det är även vanligt att arkeologer studerar artefakter i ett nära perspektiv.

Makt: Syftar på att en människa kan styra och leda över andra människor. I denna uppsats används makt i den mening att bärarna av kragarna skulle kunna haft en position i samhället där hen kunde utöva makt över andra, genom sin elitposition.

2. Metod och Teori

För att skapa en tydlig bild utav uppsatsens metod och teori är detta kapitel upplagt så att först beskrivs uppsatsens metod, fokuserad observation. Därefter beskrivs uppsatsens teori, fenomenologi. Slutligen beskrivs tillvägagångssättet för de två observationer som har genomförts.

2.1 Metod: Fokuserad observation.

Uppsatsens metod är fokuserad observation genomförd på Statens Historiska Museum, SHM.

Hur föremål uppfattas är personligt, varierar från person till person och är även beroende av vilken situation föremålet tolkas tillhöra (Högberg 2000:12). För att kunna besvara uppsatsens frågeställning är en observation av kragarna nödvändig. Hur föremål uppfattas är, som redan nämnt, personligt och varierar från person till person. För att då kunna tolka och få en egen uppfattning om kragarna är observation den metod som är bäst lämpad för denna studie.

Fokuserad observation är när observationen samlas in under ett tillfälle. De iakttagelser som genereras av observationen kan ställas i relation mot tidigare forskning vilket i sin tur skulle kunna ge ett nytt perspektiv på redan existerande forskning.

Hur ett föremål ter sig i rörelse och på avstånd är inget som går att läsa sig till. Det är något som behövs upplevas för att kunna tolkas och vara grund för slutsatser. Detta är ännu en orsak till varför fokuserad observation är nödvändig i denna studie. Kunskap som genereras av en observation är kunskap om hur observationsföremålet ter sig. Detta kan vara i både dagliga, sociala och kulturella sammanhang (Pripp & Öhlander 2014:114). I denna studie blir föremålen observerade i den miljö de befinner sig i. Detta medför att kragarna inte studeras i deras ursprungliga miljö utan i en museal miljö. Genom detta tillförs ytterligare ett element till min studie då det blir en metodologisk prövning av att använda en fokuserad observation av ett arkeologiskt källmaterial i en skapad miljö. Detta gör att uppsatsen indirekt även kommer att studera om observation av kragarna i dess nuvarande kontext kan bidra med ny kunskap och dessa föremåls sociala roll under folkvandringstiden.

2.2. Teori: Fenomenologi

Teoretiska basen för uppsatsen är fenomenologi. Grunden i fenomenologi är att saker framstår på olika sätt beroende på vilken aktör det är som studerar. Det beror helt enkelt på vem, var och hur som studerar det som ska studeras. Kunskap byggs då på erfarenheter (för att se en mer ingående beskrivning av fenomenologi se Reeder 2009). Fenomenologi har beskrivits som både en teori men även en disciplin (Larrabe 1990:196). I denna uppsats används fenomenologi som teori. Inom det arkeologiska fältet har fenomenologi slagit igenom och definieras ofta som studier av materiell kultur som utgår från observationer av hur materialet präglar den egna perceptionen (Tilley 2008:271). Detta medför att det är den egna kroppen som är det främsta verktyget i undersökningen. Anledningen till det är att ens egna sinnen och erfarenheter genererar en annan typ av fakta än vad till exempel litteraturanalyser eller kvalitativ statistik bidrar med.

Denna teori appliceras vanligen på landskapsstudier då arkeologen inom landskapsstudier behöver använda sina sinnen för att bland annat undersöka hur långt fornlämningar är synliga (för beskrivning kring fenomenologi i landskapsstudier se Tilley 2008, 1994). Jag kommer dock

att använda mig utav fenomenologi för att studera artefakter och dess museala miljö. Detta gör att denna studie blir unik och medför att uppmärksamheten inte enbart läggs på guldhalskragarna utan även hur den museala miljön påverkar dem, samt hur miljön präglat forskningen kring dessa objekt. Indirekt provar studien om fenomenologi i en kontrollerad miljö är möjlig och användbar.

Fenomenologi är en teori som inte är utan kritik. En av de som har riktat kritik mot fenomenologi är Andrew Flemning. Han menar att fenomenologi är en lovande teori men att den information som kommer ur en fenomenologisk undersökning inte kan räknas som trovärdig (Flemning 1999:119). Detta då det är personliga erfarenheter som inte är möjliga att bevisa som används och som användningen av teorin baseras på. Jag är väl medveten om denna kritik och även att det kan ses som ett problem när man använder fenomenologi, därav anledningen till att denna studie kommer att komplettera den fenomenologiska metod som används med en litteraturstudie.

2.3. Genomförda observationer

Först kommer den första och mest givande observationen att beskrivas och till sist kommer den andra minde observationen att beskrivas. Först studerades själva rummet som föremålen befinner sig i, för att få ett första allmänt intryck utav platsen. Detta genererade i intrycket att de montrar kragarna var utställda i hade en mörkare belysning än de resterande montrarna. Efter att ha skapat mig ett allmänt intryck av rummet började observationen av kragarna.

Alla kragar studerades på samma sätt för att få en lika bild utav dem. Först studerades varje krage på avstånd för att se hur den ter sig på avstånd. Detta gjordes genom att först stå still och studera dem på avstånd för att sedan, fortfarande på avstånd, börja gå i sidled. För att då se hur det ter sig i rörelse. Efter observationen gick jag sakta fram mot kragarna för att se hur de ter sig när man går emot dem. Första kragen som studerades var Mönekragen, sedan Färjestadskragen och till sist Ållebergskragen. Denna ordning var inte bestämd sedan innan utan den blev efter den ordning kragarna var placerade i rummet. Resultatet av observationen redovisas under rubrikerna 5.1.1. till 5.3.1. Själva observationen genomfördes under en och en halvtimmes lång period.

En viktig aspekt av studien hänger samman med att observationen genomfördes under en dag då det fortfarande var påsklov i Stockholm. Det medförde att det var ovanligt mycket folk på muséet den dagen. Detta blev först ett störningsmoment och tankar om att avbryta observationen och genomföra den en annan dag uppkom. Dock upptäcktes det att den stimmiga miljön som var i Guldrummet var till fördel. Genom denna stimmiga miljö kunde nämligen guldhalskragarna studeras i en annan kontext än den lugna miljön som vanligtvis brukar infinnas på ett museum. Tack vare den stora mängden av barn kunde kragarna studeras utifrån hur kragarna ter sig när man får trängas för att se dem och även när man blir distraherad av andra moment som gör att fokus på kragarna tappas. Detta gjorde att det blev bra förutsättningar för att besvara denna studies frågeställning, hur guldhalskragarna framträder för en person som ser dem på håll, i rörelse och utan möjlighet att få komma tillräckligt nära för att se deras detaljrikedom vid en folkmassa.

För att få en bild utav guldhalskragarna i en lugn miljö men även för att få ännu en översikt utav Guldrummet och dess miljö genomfördes en andra observation några veckor senare. Denna varade i ungefär 45 minuter och genomfördes i en mycket lugnare omgivning än den omgivning första observationen gjordes i. Observationen skedde när SHM precis hade öppnat vilket medförde att det var ytterst få människor inne i lokalerna. I början av observationstillfället förekom det inga andra människor i lokalen vilket medförde att det gick att verkligen studera guldhalskragarna och dess omgivning i en lugn miljö utan stim och störning av andra människor. Andra observationen kan även ses som en komplettering till den första observationen och det kommer inte göras någon skillnad i observationstillfällena i redovisningen utav resultatet. Detta då det inte var några markanta skillnader som framkom i den andra observationen.

3. Forskningshistorik

Forskningshistoriken är uppdelad genom att först beskrivs en allmän överblick kring

forskning berörande guldhalskragarna. Sedan redovisas två forskare, Wilhelm Holmqvist och Kent Andersson, som har studerat kragarna men även dess ornamentik. Holmqvist och Andersson är utvalda eftersom de båda har bedrivit relevant forskning för denna studie.

3.1. Forskningsbakgrund

Sedan den första guldhalskragen hittades år 1827 har kragarna setts som praktföremål; föremål som har blivit uppmärksammade av forskare sedan de hittades och varit fokus för arkeologisk forskning och även studier kopplat till religion i över 150 år (Pesch 2015:657). När Ållebergskragen anlände till Stockholm var det den dåvarande riksantikvarien, Johan Gustav Liljegren, som var den första som studerade kragen. Detta kan ses som startskottet för studiet av guldhalskragarna. Av de som har studerat kragarna finns historiska namn som Bror Emil Hildebrand, Hans Hildebrand, Oscar Montelius och Sune Lindqvist (Pesch 2015:658).

Mycket av den första forskningen handlade om kragarnas ursprung och var de egentligen var tillverkade. Liljegren beskrev att de hade ett asiatiskt ursprung medan Bror Emil Hildebrand ansåg att de var bysantinska föremål (Holmqvist 1980:11f). År 1875 presenterade Oscar Montelius teorin om att det är föremål som är tillverkade i Norden (Holmqvist 1980:12). Sedan dess har denna teori om att det är nordiska föremål stannat kvar och idag ses föremålen som nordiska arbeten. Detta visar på att den första tiden av kragarnas studier har fokuserat mer på dess ursprung och inte speciellt mycket på dess ornamentik. Fokus har även legat på kragarnas uppbyggnad. Jan Peder Lamm är en av de som har fokuserat på kragarnas uppbyggnad och han utvecklade även ett system för att göra studier kring kragarna enklare (Lamm 1991:164).

Gällande kragarnas ornamentik är det Wilhelm Holmqvist som är den person som gjort den mest ingående studien. Detta är en titel man ännu bedömer han har då det inte har gjorts några mer ingående studier av kragarna efter honom (Pesch 2015:662).

3.2. Wilhelm Holmqvist

År 1980 gav Holmqvist ut boken Guldhalskragarna där han i detalj beskriver kragens uppbyggnad men även ornamentiken och dess betydelse. Innan dess hade ingen bedrivit en sådan ingående studie av kragarna. Det man kan utläsa av upplägget i Holmqvists Guldhalskragarna är att han har flertalet frågor som han besvarar i olika kapitel där varje kapitel kopplas ihop till frågorna han ställer. Några av frågorna Holmqvist har ställt är vem kunde ha burit såhär värdefulla smycken? Var kommer de ifrån, hur gamla är kragarna samt vem kunde tillverka dessa föremål? Går man djupare in i texten kan man se att när det gäller ornamentiken är den övergripande frågan mer vad symbolerna har för innebörd men även vad det är för symboler. I tidigare publikationer har Holmqvist lagt fram sin tolkning om att alla tre kragar är symbolbärare där symbolerna har någon form av innebörd (Holmqvist 1977:50). Detta visar på att han studerar kragarna i ett mer närgående perspektiv med fokus på figurerna. Han intresserar sig även för kragarnas tekniska uppbyggnad men fokus ligger mer på ornamentiken.

Ornamentiken på kragarna gjorde Holmqvist en gedigen tolkning av gällande dess innebörd

och betydelse. Bland annat tolkade han några figurer på Ållebergskragen som att de var nordiska sfinxer (Holmqvist 1958, 1980:58). Något Holmqvist även framförde var en tolkning kring skillnaden som finns i ornamentiken på kragarna. Han menade att skillnaden i ornamentiken mellan kragarna från Västra Götaland och Öland beror på skillnader i politik och religion mellan dessa delar av Sverige (Holmqvist 1977:50).

Svagheter som kan ses med Holmqvist forskning är att han fokuserar mer på ornamentiken och dess innebörd och inte sätter in det i ett större perspektiv. Han fokuserar mer på detaljerna än helheten och det större perspektivet. Där kommer denna studie in. Kanske kan vi se både likheter och skillnader om vi studerar objektens tydlighet i rörelse och inte enbart vid stil- och motivanalys.

3.3. Kent Andersson

En annan som har studerat kragarna och dess ornamentik är Kent Andersson. Det han har gjort är att han likställer halskragarna vid riksregalierna, vilka är kronan, äpplet och spiran (Andersson 2008:70). Föremål som i sig ses som praktföremål som är skapade för att visas upp.

Genom denna likställning tolkar han även att kragarna är för stora för att vara burna utav människor. Han menar att objekten har suttit på något föremål, tillexempel ett religiöst föremål (Pesch 2015:77). Andersson anser att figurerna på kragarna skulle kunna vara kopplade till föreställningar kring mytologi men även föreställningsvärld. Mycket av Anderssons tolkningar av ornamentiken kopplas till religion och föreställningsvärldar.

Gällande tolkningen av ornamentik menar Andersson att det Holmqvist har tolkat vara adoranter på Ållebergskragen i själva verket kan vara Oden som är i färd med att omvandla sig till ett djur och inte att det är en tillbedjare (Andersson 2011:129).

Gällande Holmqvist tolkning av ornamentiken på kragarna anser Andersson att Holmqvist inte sätter in kragarna och ornamentiken i ett större perspektiv. Han ser ornamentiken för fristående, enligt Andersson (Andersson 2011:127). Andersson sätter in ornamentiken i ett större perspektiv men fokuserar mer på innebörden och vad symbolerna kan kopplas till.

Svagheter med Anderssons tolkningar och teorier är att även han fokuserar på detaljerna och vad ornamentiken kan ha haft för innebörd och betydelse. Andersson kan ses studera kragarna från ett nära perspektiv men inte lika nära perspektiv som Holmqvist. Andersson kan ses beröra guldhalskragarna i ett större perspektiv. Det är här denna studie kommer in genom att studera kragarna på avstånd men även i ett större perspektiv, dock med den museala miljön som scen.

4. Material och Analys

Det arkeologiska källmaterial som studien främst använder är de tre guldhalskragarna samt publicerat material kopplat till dem. I varje rubrik kring kragarna redovisas även resultatet av observationerna av föremålen, och avsnittet är alltså en kombinerad materialpresentation och analys. Anledningen till att observationsresultatet beskrivs under varje krage är för att enklare ge en bild utav kragarna och det som genererats ur observationerna. Det resultat som kommit av observationen är egna tankar och reflektioner kring de arkeologiska objekten som används i denna studie. Vad detta kan ha för betydelse för uppsatsen kommer att diskuteras under kapitel 5. Kapitel 4 avslutas med en sammanställande analys av det material som framkommit som sedan ligger till grund för diskussionen i kapitel 5.

4.1 Guldhalskragen från Ålleberg

Figur 1. Ållebergskragen. Fotograf: författaren

Första guldhalskragen som hittades i Sverige var Ållebergskragen. År 1827 hittades den av två bönder på jakt efter bakugnshällar vid Ålleberg beläget i Västra Götaland (Holmqvist 1980:9).

Kragen var ett lösfynd vilket innebär att inga andra fynd hittades i samband med denna guldhalskrage. Exakt hur gammal kragen är, är inte fastslagit men den har dateras vara från början folkvandringstiden. Detta är tidigt 400-tal då folkvandringstiden sträcker sig mellan 400- 550 e.Kr. (Lamm 1993:369).

När kragen hittades bedömde dåvarande riksantikvarie, Johan Henrik Liljegren, att detta föremål inte var tillverkat i Norden utan härrörde från Asien (Andersson 2011:113). Teorin om importerat föremål från Asien dementerades av senare forskning under 1870-talet då forskningen påvisade att Ållebergskragen är ett nordiskt arbete (Andersson 2011:115).

Ållebergskragen består utav tre rör av guld som är täckta med filigral (Fig. 1), vilket är så kallad pärlad tråd av guld. Rören är ihopsatta genom att det är två halvor med rör som har förts samman. Mellan rören förekommer det symboler som är tillverkade av guldplåt.

På kragen förekommer det flera symboler, totalt är det 17 stycken av olika motiv (Holmqvist 1980:36). Symbolerna på kragen upprepas flertalet gånger vilket gör att det totala antalet symboler på kragen uppgår till 105 stycken (Holmqvist 1977:43). Ornamentiken på kragen har tolkats bestå utav både människofigurer och djurfigurer men även hybrider (Fig. 2).

Av de bevarade symbolerna finns det bland annat två människofigurer och vildsvinsfigurer (Holmqvist 1980:34). Det har även tolkats förekomma en sfinx på kragen (Holmqvist 1977).

Det är ett djur med djurhuvud men med en människas kropp. Gällande människofigurer har det tolkats att en av figursorten är tillbedjare, eller adoranter som de även betecknas. Dessa har i sin tur tolkas visa på kopplingar till Odens kult eller andra religiösa föreställningar.

Figur 2. Del av ornamentiken på Ållebergskragen. Fotograf: författaren

När det gäller storleken på figurerna är de skapade efter den plats på kragen där den skulle vara placerad, vilket gör att figurerna på botten av kragen är större än figurerna på toppen.

Guldsmeden har då tillverkat figurerna individuellt och deras storlek har varit baserade på var de skulle vara placerade. Detta visar på hur svårtillverkad kragen, men även de andra kragarna, var. I dag tolkas det som att det inte är någon som har kunnat eller kan skapa kragarna på samma sätt som de är skapta. Ållebergskragen och de andra kragarna är sådana mästerverk som är skapade av flera mästare inom guldsmide under folkvandringstiden.

4.1.1 Observation av Ållebergskragen

På avstånd ser kragen ut som de andra kragarna gör på avstånd, kragens rör smälter ihop och ser mer ut som enbart ett rör av guld och inte flera guldrör som guldhalskragen innehar. Istället för de tre guldrör Ållebergskragen består utav ser det enbart ut som det är ett bredare guldrör.

En annan iakttagelse kring kragen på avstånd är att den ser ut att vara plattare än de andra kragarna. Detta skulle kunna vara ett resultat utav att den bara har tre ringar. På avstånd ser det inte heller ut som att kragen går från större ringar i botten till mindre ringar i toppen, vilket är något som går att se tydligt på ett nära avstånd.

Dock är ornamentiken på den här kragen lite mer tydlig på avstånd än vad de andra kragarnas ornamentik är men den är fortfarande plottrig och svår att urskilja. Det krävs dock några steg bort från montern för att det ska bli svårt att urskilja ornamentiken. Gällande ornamentiken går det att urskilja både ansiktsmasker och vildsvin. Kragen ser ut att vara lite sned och om det var så den såg ut när den användes eller om det uppkom i samband med att kragen hittades är oklart. Känslan är dock att det är något som kan ha uppkommit vid upptagningen på 1800-talet.

En tanke som uppstod vid observationen var att Ållebergskragen inte har samma prakt som de andra kragarna. Den glimmar inte lika mycket som de andra kragarna gör och den ser även

smutsig ut. Intrycket av kragen är att den ser äldre ut men även en känsla utav att kragen är ett provexemplar, att den eventuellt skulle vara en första prototyp, uppstår då den sticker ut i mängden från de andra två kragarna. Den inviger en känsla av att den inte hade samma funktion och eventuellt inte bars av individer med lika hög status eller makt som bärarna av det andra två kragarna.

Symbolernas storlek på kragen ser ut att vara större än de resterande kragarnas figurstorlekt.

Dock är symbolerna storleksmässigt lika Mönekragens symboler.

På Ållebergskragen förekommer det symboler på skarvarna som är mellan varje zon. Detta är något som utmärker kragen. Dessa symboler utmärker kragen då det är synliga på ungefär 2 meters avstånd.

Känslan som kommer när man studerar kragen är att på avstånd inviger den ingen känsla utav makt. Den inviger heller ingen makt på nära avstånd. Detta väcker frågan om kragens bärare var en maktutövare eller inte. Desto längre tid man studerar kragen desto mindre magnifik ter den sig. Vid första anblick såg den magnifik ut men efter några minuter började känslan av magnifikt föremål försvinna. Ållebergskragen ser ut som ett provexemplar och ser inte ut att vara lika bra gjord som de andra kragarna.

Ållebergskragen är mer fragmenterad än de andra och det är flertalet symboler och sektioner på kragen som fattas. Dock är några av de symboler som fattas på kragen utställda i samma monter som själva kragen. Trots detta går det ändå att se att det är flertalet figurer på kragen samt delar av guldrören saknas på kragen. Där det syns att guldrören saknas ser det ut som att det har satts dit plaströr. Detta är dock inget som påverkar observationen av kragen.

Av de teman som finns kring varje montersektion (mer om sektionernas teman under rubrik 4.4.) är Ållebergskragen placerad under temat religion. Vad detta kan ha för betydelse för observationen av kragen kommer att diskuteras längre fram i uppsatsen under kapitel fem.

4.2 Guldhalskragen från Färjestaden

Figur 3. Färjestadskragen. Fotograf: författaren

Andra kragen, Färjestadskragen, hittades år 1860 i Färjestaden som är beläget på Öland (Holmqvist 1980:9). Gällande kragens ålder, som redan nämnt, är den inte exakt fastslagen men beräknas härröra från folkvandringstiden.

Färjestadskragen har fem guldrör med totalt 24 stycken olika symboler. Precis som Ållebergskragen är även denna krage ett filigransarbete. Det är också två halvor som har satts ihop med gångjärn (Fig. 3).

Även på denna krage upprepas symbolerna och det gör att det totala antalet symboler som finns på kragen är 274 stycken (Holmqvist 1980:37). De tolkningar som har gjorts på kragens symboler visar på att det är helt zoomorf dekor. Det innebär att dekoren består helt utav djurfigurer. Till skillnad från Ållebergskragen finns det inga människofigurer på

Färjestadskragen. Många av symbolerna har tolkats vara fåglar eller likna fåglar. Av dessa fåglar förekommer det några som tolkas vara av samma art som fåglarna på Ållebergskragen (Holmqvist 1980:77). Av de övriga sorter som inte tolkas vara samma som Ållebergskragens fåglar, tolkas de vara gäss och svanliknande fåglar (Holmqvist 1980:77).

Även på denna krage går symbolerna från större till mindre. I botten är det större figurer än vad det är på toppen. Guldsmeden som skapade dessa har även här tillverkat figurerna individuellt efter deras tänkta placering på kragen.

Figur 4. Del av ornamentiken på Färjestadskragen. Fotograf: författaren.

4.2.1 Observation av Färjestadskragen

På avstånd syns det tydligt att kragen går från större ringar i botten till mindre guldringar i toppen av kragen. För att se ornamentiken måste man gå riktigt nära. På avstånd ser den mer ut som enkla guldrör utan någon ornamentik. Det räcker med att gå några steg bort från kragen för att det ska bli plottrigt och svårt att urskilja detaljer. Kragen glimmar på avstånd som även de andra kragarna gör. Den ändrar sig inte i rörelse utan det ser likadant ut vilket jag tolkar beror på att det är för att symbolerna upprepas på kragen.

Ornamentiken på denna krage behöver beskådaren gå riktigt nära för att se. Även när man står på ett nära avstånd ter sig ornamentiken vara plottrig och svår att utläsa (Fig. 4). På denna krage behöver man kisa mer för att se ornamentiken än vad som behövs på de andra två kragarna.

Gällande ornamentiken och dess figurer ser det ut som om att symbolerna på kragen är mindre än figurerna på Mönekragen men även mindre än på Ållebergskragen. Detta gör att Färjestadskragen har de minsta figurerna. Det ser även ut som att symbolerna är mer intryckta mellan rören. På denna krage kunde inga ansiktsfigurer urskiljas.

En tanke som kom vid observationen var att denna krage inte har någon maktingivande känsla, varken på avstånd eller på nära håll. Den känns dock magnifik och även en känsla av att det har lagts ner mer tid på tillverkningen av denna krage infinner sig. Detta gör att det känns som om att denna krage är mer magnifik än vad de andra två är. Dock kan detta vara en påverkan av information som lästes innan observationen där det framgick att Färjestadskragen är den krage som räknas som den mest ståtliga. Kragen som föremål känns det mer som att det är ett praktföremål och inget maktföremål. Gällande praktföremål blir det mer tydligt när man läser temat som kragens montersektion ingår i, och det temat är kungamakt. En annan tanke som dök upp under observationen var att Färjestadskragen inte kan ha märkts lika mycket på avstånd som Mönekragen.

4.3 Guldhalskragen från Möne

Figur 5. Mönekragen. Fotograf: författaren

Den tredje guldhalskragen som är funnen är Mönekragen. Detta är även den senaste guldhalskrage från folkvandringstiden som är hittad. År 1864 hittades den av en torpare som fann den bredvid Möne kyrka, som är belägen i Västra Götaland (Holmqvist 1980:9). Kragen påträffades på ett avstånd av ungefär 30 km från Ålleberg (Tóth 2016:60). Mönekragen har tolkats vara den krage med enklast dekor (Andersson 2008:77).

Kragen består av sju guldrör ihopsatt av två halvor med guldrör som har svetsats samman.

I den bakre delen finns det ett gångjärn för att kragen ska kunna gå att öppna. Det finns även en sprint som gör att det går att låsa kragen. Vilket det även finns på de andra två kragarna. Även kragen från Möne är ett filigransarbete.

Mönekragens symboler har tolkats vara bland annat människofigurer, ödlor, ormar, ansiktsmasker och fyrfota djur (Holmqvist 1980:80). Det förekommer även fabeldjur, då tolkade som bland annat drakar (Andersson 2011:124). Det totala antalet symboler på kragen är något som har flera tolkningar. Det tolkas vara antingen 302 symboler (Holmqvist 1980:39) eller 458 stycken (Lamm 1994:45).

På denna krage är inte symbolerna ordnade så att figurerna är större på botten och mindre på toppen. Här har den guldsmed som tillverkat kragen inte skapat symbolerna individuellt.

Guldsmeden har klippt bort delar av figurerna om de har varit för stora eller om de inte fick plats (Andersson 2011:124). Ringarna på kragen går efter storlek där den största ringen är i botten.

På kragen förekommer det reparationer som forskare har tolkats vara genomförda under forntiden vilket i sin tur har tolkats vara bevis på att kragen har varit välanvänd. Detta då den har gått sönder och reparerats under vad som tolkas vara dess brukningstid (Andersson 2011:124).

4.3.1 Observation av Mönekragen

En observation av Mönekragen är att på håll ser den inte lika praktfull ut som den gör på ett nära avstånd. För att se Mönekragens symboler måste man stå väldigt nära, ett avstånd på ungefär 5-10 cm. Vid observationen studerades kragen så nära det gick, vilket blev till dit monterglaset började. Dock något som kunde ses på håll var att kragen glimmade, vilket den även gjorde när man studerade kragen i rörelse. Även fast ornamentiken inte syns på avstånd är kragen ett föremål som syns på avstånd. Något annat som är synligt och går att urskilja på avstånd är att kragen går från större guldringar i botten av kragen till mindre ringat i toppen av kragen.

På ett längre avstånd ser man att det är ett guldföremål men det går inte att utläsa några detaljer i kragen eller dess ornamentik. På ett avstånd av ungefär fem meter ses det som att föremålet smälter ihop och endast är ett stort glimmande guldföremål. För att få känslan av att allt smälter ihop räcker det med att ta fyra steg bort från kragen.

Själva ornamentiken av kragen observerades vara plottrig och man måste nästan kisa med ögonen för att studera det (Fig. 5). Är man inte insatt i vad kragens ornamentik har tolkats som är det svårt att förstå vad symbolerna kan vara för något. Detta är något som appliceras på alla de tre kragarna. För att se ornamentiken måste man gå nära (Fig. 6). För att verkligen se detaljerna måste man stå så nära att man in princip står inne i den personliga sfären på bäraren av kragen. Ornamentiken ändras inte när man studerar kragen i rörelse, utan den ser likadan ut då symbolerna upprepas flertalet gånger. Känslan som kommer kring ornamentiken är att det känns plottrigt även på nära håll. Gällande ansiktssymbolerna på kragen ser det ut som om att det är andra sorters masker än vad som finns på Ållebergskragen. På ornamentiken ser det även ut som guldsmeden var mindre noggrann och att figurer som troligtvis var tänkta att se likadana ut inte var helt lika.

Vid observation på ett längre avstånd inviger kragen inte heller någon känsla av att bäraren av kragen innehade makt. Tittar man på den nära infinner det sig en liten maktingivande känsla.

Dock infinner sig det även en känsla av att det är ett praktföremål men inte ett föremål som skulle uppvisa på någon större makt. En annan tanke som uppstod vid observationen var att om man skulle se kragen på en person så skulle den definitivt sticka ut i mängden men osäkert om man verkligen skulle associera kragarna till den makt bäraren eventuellt hade om bäraren tillhörde eliten i samhället. Även en ceremoniell känsla uppkom vid observationen, att detta är ett föremål som eventuellt användes mer för ceremoniella tillställningar. Gällande vilket tema denna krage stod under så var det temat stormän.

Figur 6. Del av ornamentiken på Mönekragen. Fotograf: Författaren

4.4 Allmänna iakttagelser av Guldrummet

Guldrummet är ett runt rum med, vad som tolkas vara, en önskebrunn placerad mitt i rummet.

Där det tydligt går att se att besökare har kastat mynt ner i den brunn som är mitt i rummet Totalt finns det 12 montrar placerade inne i rummet fördelade på fyra olika sektioner, där varje sektion tolkas ha egna teman. Vid början av varje sektion står det vad som tolkas är teman och de teman som står är följande: kungamakt, religion, stormän samt vikt och värde. Mellan varje monter finns det röda tygstycken med citat från bland annat Beowulf och Snorre Sturlasson. Av de fyra sektionerna är det bara tre stycken som innehåller en guldhalskrage.

Guldhalskragarnas montrar har en mörkare belysning än vad utställningsmontrarna bredvid föremålen har (Fig.7). Dock ter sig Ållebergskragens monter vara mörkare än resterande montrar innehållande kragar. Färjestadskragen ser ut att ha en ljusare belysning än de andra.

Alla kragar är placerade i egna montrar med två andra montrar bredvid. I utställningsplatserna bredvid varje krage är det flertalet föremål utställda medan i guldhalskragarnas platser är det

antingen enbart kragen eller mindre föremål som inte tar fokus från kragarna. I Ållebergskragens monter finns det figurer utställda som inte längre sitter fast på kragen. För att se figurerna får besökaren se dessa via förstoringsglas framför varje figur. Gällande kragarnas montrar, är alla kragar utställda på samma sätt. Alla tre står på vad som ser ut att vara tjocka mörklila glasskivor som hålls uppe utav träben. Genom belysningen har varje krage ett lila sken undertill. I de flesta montrar finns det även små lampor som belyser olika delar utav föremålen.

Tillexempel i Mönekragens monter finns det lampor som belyser innersidan av kragen.

Vid varje monter finns det en text kopplat till antingen föremålet eller det tema som den sektionen har. En observation var att kragarna inte är de montrar som blicken dras till direkt utan blicken dras till de montrar som innehåller mer och större föremål. Det skulle kunna vara ett resultat utav placering av föremålen och behöver nödvändigtvis inte bero på att kragarna inte skulle vara objekt som sticker ut. Mer om detta under diskussionsavsnittet.

Figur 7. Bild på utställningsmontrar med Ållebergskragen i mitten. Fotograf: författaren.

4.5 Analys av materialet

Utifrån den fenomenologiska metoden som är vald visar materialet på att alla tre kragar blir plottriga på avstånd och det blir då svårt att urskilja någon ornamentik på ett längre avstånd.

Ållebergskragen sticker ut i detta genom att ornamentiken på kragen är lite mer tydlig på avstånd än resterande kragars ornamentik. Dock är det ändå svårt att urskilja dekoren på håll.

Kring Ållebergskragens utstickning kan det ses som att denna krage eventuellt hade en annan funktion eller att det fanns en annan tanke bakom skapandet av denna krage, kan även vara att bäraren av kragen önskade denna design. Eller att bäraren av Ållebergskragen inte hade samma status eller tillhörde lika hög rang som bärarna utav Färjestadskragen och Mönekragen. Det skulle även kunna bero på att kragen är äldre än de två andra kragarna. Ytterligare en tänkbar anledning är att det beror på att mästaren som skapade Ållebergskragen inte hade samma kunskaper som de andra två. Detta kommer att diskuteras under rubrik 5.

Något mer som kommit fram kring hur kragarna ter sig på avstånd är att på två av kragarna, Färjestadskragen och Mönekragen, går det tydligt att urskilja konstruktionen gällande större ringar i botten och mindre storlek på ringarna närmare toppen. Det är inte synligt på Ållebergskragen, vilket kan bero på att kragen från Ålleberg består utav enbart tre guldringar medan det andra består utav fem samt sju stycken rör av guld.

På alla tre kragar invigs en känsla av att det inte finns någon maktingivande känsla.

Kragarna ter sig mer vara ceremoniella föremål än föremål som använts i maktutövande.

Ornamentiken är inte läsbar på avstånd och om det är något man vill använda för att visa sin maktposition och status borde ornamentiken vara mer synbar på avstånd. Även att kragarna i sig inte är tydligt synliga på ett längre avstånd tyder på att de är ceremoniella föremål. Det går att se att det är guldföremål men inte något mer ingående. Det skulle kunna visa på att det

egentligen är föremål som dels beskådades på ett nära avstånd i dess aktiva bruk men även att det var föremål som användes i ceremoniella sammanhang. Mycket troligt är dessa sammanhang religiösa ceremonier baserat på tidigare tolkningar av ornamentikens innebörd.

Mer om detta under diskussionsavsnittet.

Genom att en fokuserad observation har använts har nya iakttagelser utav kragarna framkommit. Iakttagelserna som framkommit berör mer intryck utav guldhalskragarna och de framkomna observationerna kombinerat med tidigare forskning har även frambringat belägg för hur kragarna eventuellt kan ha haft för social funktion. Mer om detta under rubrik 5.2. Något som dock måste finnas med i åtanke med det material som genererats utav observationen är att det är egna observationer och tankar. En annan observatör skulle kunna tolka intrycken av guldhalskragarna annorlunda. Men även att miljön kragarna befinner sig i är en skapad miljö där det med stora möjligheter finns en tanke bakom hur objekten ska beskådas.

Kombinationen utav presentationen av guldhalskragarna och observationsmaterialet är två komponenter som kompletterar varandra. Detta visar att fenomenologi som teori och metod, där fenomenologi behöver kompletteras med andra källor, är användbar i denna form av studie och även i en kontrollerad miljö.

5. Diskussion

Diskussionskapitlet är upplagt på så sätt att delfrågorna diskuteras under olika rubriker. För att även diskutera den museala miljön och vad kragarnas nuvarande miljö kan bidra med för kunskap men även vad miljön har haft för påverkan är en rubrik avsatt för denna diskussion.

Syftet med denna studie var att nyansera forskningen om guldhalskragarnas ornamentik genom att frångå det museala perspektivet. Huvudfrågan i studien är hur ter sig kragarna, och vad kan observation av kragarna bidra med för kunskap? Frågeställningen som användes för att uppfylla syftet var följande: Hur ter sig ornamentiken sett på avstånd och i rörelse? Finns det skillnader mellan de olika kragarnas ornamentik i fråga om hur tydliga de är på håll? Kan något nytt sägas om guldhalskragarnas sociala funktion utifrån en hänsyn till deras ”osynlighet” på håll, men detaljrikedom på mycket nära håll?

5.1. Ornamentiken

Hur ter sig ornamentiken sett på avstånd och i rörelse? Finns det skillnader mellan de olika kragarnas ornamentik i fråga om hur tydliga de är på håll?

Av analysen som baseras på det material som har genererats från observationen men även på litteraturstudien har det framkommit att alla tre guldhalskragar ter sig liknande på avstånd och i rörelse. Ornamentiken på avstånd blir plottrig och svår att utläsa. Eftersom alla tre kragar blir liknande på avstånd skulle det kunna vara så att detta var ett medvetet val av de tre mästarna som skapade kragarna. Det skulle även kunna visa på att kragarna inte var menade att beskådas på avstånd, utan var något som skulle beskådas på ett mycket nära avstånd. Detta medför att det väcks frågor kring om det var ett omedvetet val att göra dekoren liten och svår att urskilja på avstånd eller om det fanns någon bakomliggande mening med ornamentikens storlek.

Alla tre kragar glimrar på något sätt, Färjestadskragen och Mönekragen glimmar mer än Ållebergskragen. Om detta är för att kragarna är tillverkade på detta sätt, eller om det är för att Ållebergskragen är smutsigare än det andra två eller om det är ett resultat av museets belysning är något som är svårt att veta. Gällande belysningen kommer detta att diskuteras under rubriken 5.3. Av de tre kragarna är det Ållebergskragen som är den krage som sticker ut mest ur mängden.

Gällande skillnad mellan ornamentiken går det att inte att urskilja en större skillnad mellan ornamentiken på Färjestadskragen och Mönekragen. Ållebergskragen sticker ut i detta fall då det var den kragen som det går att se ornamentiken tydligare på avstånd. Dock är ornamentiken fortfarande plottrig. En mindre skillnad går att urskilja mellan kragarna gällande dess ornamentik. Det är då storleken på själva ornamentiken. Det som framkommer i analysen är att Ållebergskragens symboler är av större storlek än de två andra, medan Färjestadskragen har den minsta storleken på figurerna. Gällande symbolernas storlek är detta enbart något som märks på ett nära avstånd och inte på håll. Detta gör att gällande om det finns skillnader mellan kragarnas ornamentik i fråga om hur tydliga det är på håll, är det inga skillnader. Detta då skillnaderna uppstår på ett nära avstånd. Som redan nämnt i början av diskussionen, skulle det kunna vara ett medvetet val att detaljer går att urskilja på ett närmare avstånd.

I den tidigare forskningen nämns Holmqvist som den som har gjort den mest gedigna tolkningen av ornamentiken. Där framgår det att det finns flertalet olika symboler på kragarna.

Det påvisar att det finns skillnader i guldhalskragarnas ornamentik men att det då är synligt på

det nära håll som stil- och motivanalyser kräver. Vid analysen framgår det att på Ållebergskragen går det att tydligt urskilja några utav Holmqvist tolkningar, som ansiktsmasker och vildsvin. Men, som även nämns i redovisningen av observationen av Mönekragen, är man inte insatt i vad kragens ornamentik har tolkats som så är det svårt att förstå symbolerna. Att det inte går att urskilja skillnader i guldhalskragarnas ornamentik på avstånd, vilket redan har behandlats i stycket ovan, kan påvisa att det inte fanns en tanke om att kragarna skulle beskådas på ett längre avstånd men även att det inte skulle vara skillnader i dess utstyrsel. Det var snarare tre föremål som skulle beskådas och beundras på ett nära avstånd. Mer om detta under rubrik 5.2.

Det som observationen av kragarna medförde var att alla tre kragar är olika men samtidigt lika. Sättet kragarna är lika på är det här att de ter sig lika i rörelse men att kragarna skiljer sig smått åt på avstånd. På guldhalskragarna från Möne och Färjestaden på avstånd går det att urskilja en nedtrappning i guldringarnas ordning från botten till toppen medan detta inte går att urskilja på Ållebergskragen. Det skulle kunna bero på att kragen från Ålleberg innehar mindre antal guldringar. Det skulle i en annan synvinkel kunna visa på att kragen från Ålleberg antingen var äldre än det två andra kragarna eller att Ållebergskragen hade en annan funktion.

5.2. Kragarnas sociala funktion

Kan något nytt sägas om guldhalskragarnas sociala funktion utifrån en hänsyn till deras

”osynlighet” på håll, men detaljrikedom på mycket nära håll?

Kragarnas funktion när de var i aktivt bruk är inget som idag går att veta exakt. Denna studie bidrar då med tolkningar men inga exakta svar då människorna med den ursprungliga kunskapen om kragarna levde under folkvandringstiden.

Genom att ornamentiken inte går att urskilja på avstånd går tankarna mot att det eventuellt inte var meningen att kragarna skulle synas på avstånd utan att det var föremål som beskådades på ett nära avstånd. Detta kan ses som att det går i linje med Kent Anderssons teori om att kragarna har varit föremål som suttit på tillexempel ett religiöst föremål. Detta kombinerat med den ceremoniella känsla som uppkom vid observationen av Mönekragen skulle kunna styrka Anderssons teori. Det skulle kunna visa på att det inte är något nytt som skulle sägas kring just detta men att det skulle ge belägg för att kragarna inte var burna utav människor.

I linje med tidigare ornamentikstudier, men även både Holmqvists och Anderssons forskning gällande kragarna, kan de eventuellt ses som religiösa föremål som använts i ceremoniella sammanhang. Dock kan inte enbart två observationer utav kragarna säga om det är religiösa föremål eller ej. Tidigare tolkningar av både Holmqvist och Andersson gällande ornamentikens innebörder kombinerat med de genomförda observationerna skulle kunna påvisa att kragarnas sociala funktion mer var inriktad på en religiös funktion. Genom kragarnas osynlighet på avstånd och en mer ceremoniell känsla. Det, i sin tur, påvisar även likheter med studier av ornamentik på nära avstånd. I bakgrundsavsnittet nämns det att studier av ornamentik på senare tid har börjat fokusera på symbolernas betydelse, där det finns forskare som påvisar att ornamentiken är religiösa symboler. Med symbolers eventuella religiösa betydelse i åtanke och guldhalskragarnas osynlighet på avstånd men detaljrikedom på nära håll skulle det kunna påvisa en religiös funktion.

I miljön kragarna befinner sig i nu kom både en känsla av prakt och även en ceremoniell känsla. Även detta skulle kunna ge belägg för Anderssons teori om att kragarna kan likställas med dagens riksregalier. Riksregalier i sig är föremål som inviger en stark praktkänsla och kan ses vara skapade för att visas upp. Med detta tänk att guldhalskragarna likställs med riksregalier kan även guldhalskragarna ses vara skapade för att visas upp. Det skulle kunna visa på att kragarna hade en mer uppvisande funktion än en praktisk funktion. Det skulle även kunna uppvisa en religiös funktion. Med den religiösa funktionen menar jag att religiösa föremål kan ses vara föremål som visas upp alternativ dyrkas. Intrycket som har kommit av de två

observationerna av guldhalskragarna som studien baseras på, är att föremålen är objekt som har varit ämnade till att visas upp men att kragarna inte nödvändigtvis måste ha varit burna av människor.

Det som även framgår av observationerna är att alla kragarna inte har samma känsla av makt och prakt, utan att alla tre kragar har olika intryck när det kommer till detta.

Ållebergskragen har inte samma prakt- eller maktkänsla som de andra två. Om det beror på att kragen är äldre eller att den inte hade samma sociala funktion som de andra två är något som inte går att besvara då det är svårt att veta kragens roll när den var i aktivt bruk. De tolkningar jag har kring denna skillnad har behandlats under rubrik 5.1. Som där nämns kan skillnaden bero på antingen att bäraren av Ållebergskragen hade en annan rang eller att den guldhalskragen är äldre än det andra två.

I uppsatsen studeras indirekt om guldhalskragarnas nuvarande kontext kan bidra med någon ny kunskap kring kragarnas sociala funktion. Kring det som har tagits upp under denna rubrik kan det ses som att det inte är direkt något nytt som observationerna bidrar med. Det som har kommit fram kombinerat med tidigare forskning och tolkningar kring kragarna kan däremot utöka bilden och kunskapen om kragarna. Något som har framkommit som skulle ge belägg för kragarnas sociala funktion är tolkningen kring att de inte var föremål som var burna utav människor. Observationerna kan då ses som att det har bidragit till Anderssons tolkning om att det var föremål placerade på bland annat religiösa föremål. Det i sig skulle kunna ses som bidrag till att nyansera forskningen kring guldhalskragarna men även bidra med tolkningar kring att kragarna inte varit burna utav människor.

5.3. Den museala miljön

Den museala miljön har spelat en stor roll för undersökningen då det är i denna miljö objekten befinner sig i. Genom att det är en fenomenologisk studie har miljön beskrivits och tolkats utifrån egna sinnen. Något som observerades inne i Guldrummet var de olika teman som var vid varje montersektion. Troligen finns det en tanke bakom dessa valda teman och att föremålen i montrarna är kopplade till temat. Namnen på teman skulle kunna visa på en missvisande bild på kragarna men även påverka själva observationen. Det skulle kunna göra att observatören omedvetet kopplar kragarna till temana. Detta skulle kunna leda till att de slutsatser kring bland annat kragarnas sociala funktion skulle vara påverkade och då inte vara egna dragna slutsatser.

Fördelen i denna studie var att dessa teman stormän, religion, vikt och värde samt kungamakt inte upptäcktes förrän den andra observationen gick mot sitt slut.

En stor påverkande faktor i denna studie är den miljö kragarna befinner sig i. Hur kragarna är utställda påverkar observationen av dem. Genom att det i grunden troligtvis finns en tanke bakom hur de är placerade och hur belysningen är uppbyggd, som leder till att hur kragarna uppfattas. Enligt min mening kan detta ha en stor betydelse för hur guldhalskragarna blir observerade. Eftersom att, med stor risk, skulle jag ha kunnat blivit omedvetet påverkad av hur kragarna är utställda. Genom att belysningen i kragarnas montrar är mörkare och vissa delar av kragarna har små lampor som belyser vissa delar av kragarna. Detta skulle kunna ha medfört att jag som observatör omedvetet hade dragits till de belysta delarna om kragarna enbart hade studerats på ett nära avstånd, men eftersom studien går ifrån det nära museala perspektivet studerades kragarna främst på ett längre avstånd. Det medförde att de små lampor som belyste delar av kragarna inte var synliga. Med det menas att på avstånd syns guldhalskragarna i ett helhetsperspektiv, vilket medför att den eventuella påverkan som kan förekomma på ett nära avstånd gällande belysning i stor mening var minimal på ett längre avstånd.

Om observationen hade varit möjlig att genomföra i guldhalskragarna ursprungliga kontext hade resultatet troligtvis blivit annorlunda. Dock är det omöjligt att påvisa hur kragarna uppfattades och beskådades i dess ursprungliga miljö, då ingen idag vet exakt vad guldhalskragarna hade för funktion och vad deras ursprungliga kontext var.

Gällande användandet av observation i den museala miljön beskrevs det under kapitel 2.1.

att det skulle vara en metodologisk prövning av att använda en fokuserad observation av ett

arkeologiskt källmaterial i en skapad miljö. Uppsatsen har påvisat att det är mycket möjligt att använda en fokuserad observation i den museala miljön guldhalskragarna befinner sig i. Något som är viktigt med metoden inom miljön är att det hela tiden måste finnas med en tanke kring att miljön är skapad för att belysa och visa upp valda föremål. Bortsett från det så går det fortfarande att skapa en bild utav föremålen och ta in de intryck som uppkommer vid beskådningen utav det arkeologiska källmaterialet. I sin tur visar det på att en fenomenologisk studie går att genomföra utanför det vanliga användningsområdet i landskapsstudier.

Genom att det är en fenomenologisk undersökning och uppsatsen då till stor del är baserad på egna tolkningar och observationer måste det finnas med i åtanke att en annan observatör skulle kunna komma med andra antaganden och tolkningar. I uppsatsen, under rubrik 2.2, är det nämnt att kritik mot fenomenologi är att det inte är prövbar fakta som genereras, vilket kan göra att det resultat som framkommer under en fenomenologisk studie ses som icke trovärdig.

I denna studie har en del som genererats ur observationen kunnat påvisa och ge belägg för redan tidigare forskning och teorier, vilket visar på att resultatet som kommer ur en fenomenologisk undersökning bidrar med trovärdig fakta om det kombineras med någon annan metod, i detta fall en litteraturstudie.

6. Avslutande del

För den avslutande delen utav uppsatsen är upplägget sådant att först redogörs i listform det resultat som har genererats. Detta för att få en mer översiktligt bild utav det resultat som kommit fram ur studien Efter redogörelsen av resultatet kommer en längre redovisning av slutsatserna för att sedan efterföljas av vidare forskning. Uppsatsen avslutas med en kortare sammanfattning utav hela studien.

6.1. Resultat

Resultatet och då tillika slutsatserna som har genererats ur studien är följande:

• Alla tre guldhalskragar ter sig liknande i rörelse och på avstånd gällande dess ornamentik.

• Det finns till viss grad skillnader i kragarnas ornamentik.

• Gällande guldhalskragarnas sociala funktion baserat på deras osynlighet på håll men detaljrikedom på nära avstånd går det inte att säga något nytt. Dock bidrar observationerna med belägg för tidigare tolkningar om kragarnas funktion och bruk.

6.2. Slutsatser

Gällande hur kragarna ter sig på avstånd och i rörelse är slutsatsen att alla tre kragar ter sig liknande i rörelse, men även att de ter sig liknande på avstånd. Detta med undantag för att Ållebergskragen inte ser ut som att gå från större till mindre guldringar på avstånd.

Viss skillnad finns det mellan kragarnas ornamentik. Ållebergskragen är den krage som skiljer sig lite från de andra kragarna på avstånd. Dock är skillnaderna i ornamentiken ytterst få och de mindre skillnaderna i ornamentiken är kopplad till symbolernas storlek. Denna skillnad syns dock endast på ett nära avstånd, vilket gör att ingen större skillnad finns mellan ornamentiken på håll eller gällande guldhalskragarna i rörelse.

Gällande om något nytt kan sägas kring kragarnas sociala funktion genom observation i en museal miljö är slutsatsen att det inte går att enbart baserat på observationerna påvisa något nytt kring kragarnas sociala funktion. Observationerna kombinerat med tidigare forskning samt det material som framkommit genom litteraturstudien kan ge belägg för tidigare tolkningar. Då gällande hur guldhalskragarna har används och dess funktion. Troligtvis är det föremål som har suttit på ett annat föremål, exempelvis en staty, och guldhalskragarna var med stor sannolikhet tre föremål som var ämnade att beskådas på ett nära avstånd. Det i sin tur skulle då kunna ses påvisa en religiös funktion.

Den museala miljön som indirekt studerades påvisar att hur arkeologiska källmaterial är utställda har en liten påverkan i hur föremålen uppfattas. Dock visar studien på att det är möjligt att använda fokuserad observation på ett arkeologiskt källmaterial som är utställd i en skapad miljö. Det gör att indirekt påvisas det att fenomenologi är en teori och metod som fungerar att använda i en skapad miljö.

Avslutningsvis går det att se att syftet har uppfyllts och frågeställningen har besvarats. Den här studien har inte kunnat komma fram med exakta svar eftersom det är omöjligt att veta exakt hur guldhalskragarna brukades och vad deras funktion var. Det går inte heller att säga vilken funktion ornamentiken egentligen spelade in i kragarnas sociala funktion på grund utav deras

detaljrikedom på nära håll med osynlighet på avstånd. Att gå ifrån det nära museala perspektivet och studera kragarna på avstånd har bidragit till att andra perspektiv och aspekter på guldhalskragarna har lyfts fram. Fokus har skiftat från det nära perspektiv arkeologer och även museibesökare använder vid studier av objekt med sådan magnifik och detaljrik ornamentik, till ett perspektiv på avstånd. Där det krävs att gå några steg bak från föremålen för att studera och observera dem i all sin prakt.

6.3. Vidare forskning

Gällande kragarna är det fortfarande många frågor och mysterier kring dessa föremål. Det gör att det finns möjligheter till vidare forskning gällande både kragarnas ornamentik och funktion.

Det som har kommit fram i denna studie skulle även kunna bidra till vidare forskning kring guldhalskragarna.

Studien skulle även kunna bidra till forskning gällande fenomenologi i en skapad omgivning av objekt som inte befinner sig i sin ursprungliga kontext. Denna studie öppnar upp för reflektion kring användandet utav fenomenologi i en kontrollerad miljö. Eftersom det är en miljö där det är bestämt hur objekt visas och framställs, och det i sin tur kan skapa frågor om arkeologiska föremål och museala objekt kan bidra med ny kunskap i den kontrollerade miljö museum är.

6.4. Sammanfattning

Syftet med uppsatsen var att nyansera forskningen om de tre guldhalskragarnas ornamentik genom att frångå det museala perspektivet. Frågeställningarna som användes för att uppfylla syftet hade ett fokus på kragarnas ornamentik men även ett fokus på om guldhalskragarnas nuvarande kontext kunde bidra med ny information om föremålens sociala funktioner.

För att uppfylla syftet användes fenomenologi som teori samt fokuserad observation som metod. Observationerna genomfördes på Statens Historiska Museum, avdelning Guldrummet.

Observationerna hade ett fokus på att studera guldhalskragarna på ett längre avstånd men även den museala miljö de arkeologiska objekten befann sig i. Uppsatsen har även indirekt gjort en metodologisk prövning genom att använda fenomenologi i en kontrollerad miljö, vilket visade sig vara lyckat.

Uppsatsens slutsatser och resultat blev att alla tre guldhalskragars ornamentik ter sig liknande på avstånd även fast det förekom en viss skillnad i dess ornamentik. En annan slutsats blev att det inte gick att säga något nytt om kragarnas sociala funktion i dess nuvarande kontext men att studien kunde bidra med belägg för en teori som framlagts av tidigare forskning.