EDA – PÅ GOTT OCH ONT
Förstföderskors kunskaper och behov av information om EDA
EDA – FOR BETTER OR WORSE
Primiparas knowledges and need for information about EDA
Examensarbete inom huvudområdet Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Avancerad nivå
15 Högskolepoäng Hösttermin År 2016
Författare: Karin Halderot
Maria Sjöstrand
SAMMANFATTNING
Titel: EDA – På gott och ont: Förstföderskors kunskaper och behov av information om EDA
Författare: Halderot, Karin; Sjöstrand, Maria
Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde
Kurs: Examensarbete i Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, RP720A, 15 högskolepoäng
Handledare: Herfelt Wahn, Elisabeth; Nilsson, Lena
Examinator: Ekström, Anette
Sidor: 22
Månad och år: september, 2016
Nyckelord: barnmorskor, barnmorskemottagning, smärtlindring
Bakgrund: Antalet förstföderskor som använder sig av EDA har ökat och idag använder dryga hälften EDA under förlossning. Det är den mest effektiva smärtlindringsmetoden som förlossningsvården har att tillgå. EDA vid förlossning är dock förknippat med biverkningar och risker. Barnmorskor har en viktig roll att ge information och undervisning om smärtlindring till gravida kvinnor.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstföderskors kunskaper och behov av information om EDA inför förlossning.
Metod: Studien genomfördes och analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förstföderskor.
Resultat: De analyserade intervjuerna utmynnade i två huvudkategorier; EDA är en metod med fördelar och nackdelar och Förstföderskor har behov av olika information på olika sätt, med tre, respektive två, tillhörande underkategorier.
Konklusion: Kvinnornas kunskaper varierade, och många var osäkra. De hade behov av olika information om EDA på flera olika sätt. De upplevde att det varken fanns tid eller möjlighet för diskussion om EDA med barnmorskor, vilket kunde bidra till en känsla av att inte ha fått tillräckligt med information. Barnmorskor behöver därför blir bättre på att erbjuda förstföderskor information om EDA, men även annan smärtlindring som används under förlossning, förslagsvis genom uttökad tid på MHV.
ABSTRACT
Title: EDA – For better or worse: Primiparas knowledges and need for information about EDA
Author: Halderot, Karin; Sjöstrand, Maria
Department: School of Health and Education, University of Skövde
Course: Master Degree Project in Midwifery, 15 ECTS
Supervisor: Hertfelt Wahn, Elisabeth; Nilsson, Lena
Examiner: Ekström, Anette
Pages: 22
Month and year: September, 2016
Keywords: maternity care, midwifes, pain relief
Background: The number of primparas who use EDA has increased, and today more than half of them use EDA during childbirth. It is the most effective method of pain relief that is available in maternity care. EDA during childbirth is, however, associated with side effects and risks. Midwives have an important role to provide information and education about pain relief to pregnant women.
Purpose: The purpose of this study was to investigate primiparas knowledge and need of information about EDA during childbirth.
Method: The study was conducted and analyzed by qualitative content analysis method with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with eight primiparas.
Results: The analyzed interviews resulted in two main categories; EDA is a method with advantages and disadvantages and Primiparas need different information in different ways, with three and two associated subcategories.
Conclusion: The women's knowledges varied, and many were unsure. They needed different information about EDA in several different ways. They felt that there was neither time nor opportunity for discussion about EDA with midwives, which could contribute to a feeling of not having received sufficient information. Midwives must therefore improve in offering primiparas information about EDA, but also other forms pain relief used during childbirth, suggested by extended time at maternal health care.
FÖRORD
Vi vill tacka alla deltagare som medverkat i denna studie för er tid och ert engagemang.
Vi vill också tacka våra tålmodiga handledare, Elisabeth och Lena, för all stöttning under arbetets gång.
Karin och Maria
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
DEFINITIONER OCH TERMINOLOGI... 1
INLEDNING... 2
BAKGRUND ... 2
Barnmorskors yrkesroll och ansvar... 2
Gravida kvinnors behov av information... 3
Förlossningssmärta... 3
Förlossningsupplevelsen ... 4
Barnmorskors stöd vid förlossningssmärta... 4
Smärtlindring under förlossning... 4
Epiduralanalgesi ... 5
PROBLEMFORMULERING ... 6
SYFTE ... 6
METOD ... 6
Val av metod ... 6
Miljö ... 7
Urval ... 7
Deltagare ... 7
Datainsamling... 8
Analys... 8
Tabell 1 - Analysprocessen... 9
Etiska övervägande ... 9
RESULTAT ... 10
Tabell 2 – Huvudkategorier och underkategorier ... 10
EDA är en metod med fördelar och nackdelar ... 10
EDA som metod ... 10
EDAns negativa effekter... 10
EDAns smärtlindrande effekter ... 11
Förstföderskor har behov av olika information på olika sätt ... 11
Förstföderskor har behov av diskussion med barnmorskor om EDA... 11
Förstföderskors informationskällor till kunskap om EDA ... 12
DISKUSSION ... 14
Metoddiskussion... 14
Konklusion ... 17
Förslag på klinisk tillämpning... 17
Förslag på fortsatt forskning ... 17
REFERENSLISTA ... 18
DEFINITIONER OCH TERMINOLOGI
1177 En webbsida för sjukvårdsrådgivning. Under tema ”graviditet”, finns bland annat information om smärtlindring under förlossning. En sida ägnas åt ryggbedövning och tar upp tillvägagångssätt, effekt, samt för- och nackdelar. Informationen är granskad av vårdpersonal.
Att föda barn En bok som ges till alla gravida i Jönköpings landsting med information om graviditet, förlossning och efterbördstiden.
Barnmorskor I resultatet avses endast mödravårdsbarnmorskor och kommer att hänvisas till som barnmorskor.
EDA En smärtlindringsmetod som administreras av narkosläkare, via en epiduralnål, mellan två kotor in i epiduralrummet. Läkemedlet som består av en kombination av lokalbedövning och fettlöslig opiod ges via infusionspump för att ge en kontinuerlig tillförsel av läkemedlet. Det är den mest effektiva smärtlindringsmetoden som finns tillgänglig i förlossningsvården, och även den bäst dokumenterade.
Förstföderskor Avses i detta arbete vara kvinnor som står inför sin första förlossning och kommer i detta arbetes resultat benämnas som kvinnor.
Grupp 8 En feministisk organisation verksam under 1970-talet. Deras huvudfråga var kvinnors rätt till heltidsarbete, vilket förutsätter alla föräldrars rätt till dagisplats för sina barn. Kvinnors rätt till sin kropp var en stor fråga, och gruppen jobbade därför också för rätten till fri abort, samt rätten till smärtlindring under förlossning. Gruppens ursprung var en basgrupp om åtta kvinnor, därav namnet.
Kunskap Vad en person vet om något, eller vad en person har närmare kännedom om. En persons kunskap är ett resultat av hens sanningar och trosföreställningar.
MHV Mödrahälsovården. I begreppet mödrahälsovård inkluderas i detta arbete alla former av vård av gravida, oavsett hur respektive landsting/region väljer att ordna detta.
INLEDNING
Antalet förstföderskor som använder sig av epiduralanalgesi (EDA) har ökat de senaste årtiondena, till dagens dryga hälften. Det är den mest effektiva smärtlindringsmetoden som förlossningsvården har att tillgå och många kvinnorna är nöjda med den smärtlindrande effekten. EDA vid förlossning är dock förknippat med flera biverkningar och risker. Den kan ge störningar i förlossningsförloppet, negativa effekter på amningen, och kan vara en bidragande faktor till en negativ förlossningsupplevelse. En positiv förlossningsupplevelse är ett av målen för förlossningsvården. Delaktighet och information är viktiga aspekter för att uppfylla detta.
Som blivande barnmorskor har vi intresserat oss för i vilken utsträckning förstföderskor har kunskap om EDA som smärtlindring under förlossning. Sjukvården tillhandahåller, på olika sätt, övergripande information. På internet finns ett stort utbud av mer eller mindre sann information och på sociala medier omtalas EDA ibland som något fantastiskt, medan andra skriver att den orsakat allvarliga skador. Förlossningsläkare Gunvor Ekman-Ordeberg och Nina Olofsson säger i en tidningsartikel att de nästan
“vågar [...] lova en smärtfri förlossning” genom att ge ryggbedövning tidigt i förlossningsskedet (Svärdkrona, 2000). Det är dock barnmorskors ansvar att ge information om, samt vägleda förstföderskor i valet av, smärtlindring. Förhoppningen med denna studie är att, genom ökad kunskap om förstföderskors behov av information om smärtlindring med EDA inför förlossning, ska barnmorskor få bättre förutsättningar att erbjuda ett gott stöd.
BAKGRUND
Barnmorskors yrkesroll och ansvar
Barnmorskors arbete omfattar flera olika områden och har som syfte att ur ett livscykelperspektiv främja sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, samt vårda vi ohälsa och sjukdom (Berg, 2005). Barnmorskor ska ge stöd, omvårdnad och råd under graviditet, förlossning samt tiden efter förlossningen (ICM, 2015a). Arbetet bedrivs utifrån en personlig värdegrund av ideologiska och etiska ställningstaganden.
Människosynen, samt att främja hälsa, är centrala delar inom barnmorskans profession (Kennedy, Shannon, Chuahorm & Kravetz, 2004).
Barnmorskor har en viktig roll i att ge information och undervisning till gravida kvinnor (ICM, 2015a). Adekvat information inger trygghet (Lindgren, Rehn & Wiklund, 2014).
Gravida kvinnor har, med stöd av sin barnmorska, rätt till att aktivt delta i beslutsfattandet om sin vård och barnmorskor är skyldiga att ge den information som krävs för att kvinnor ska kunna göra ett informerat val (ICM, 2015b). Denna informationen ska anpassas efter kvinnorna och informationen ska bland annat innefatta metoder för vård och behandling, samt väsentliga risker för komplikationer och biverkningar (SFS, 2014:821). Det är barnmorskors ansvar att försäkra sig om att kvinnorna har förstått informationen. Gravida kvinnor har också rätt att avstå behandling, och det är då barnmorskors skyldighet att ge information om de
konsekvenser detta kan få. Barnmorskor ska alltså ge vård i samtycke, och detta samtycke kan när som helst tas tillbaka (ICM, 2015b).
Gravida kvinnors behov av information
Graviditet är en central process i livet, som innebär möjlighet till en meningsfull och personlig utveckling. Under graviditeten genomgår kvinnor förändringar, och förbereder sig för rollen som föräldrar (Norling-Gustafsson, Skaghammar & Adolfsson, 2011). Blivande föräldrar efterfrågar möjligheten att utbyta erfarenheter och kunskap med andra föräldrar, men önskar också information, och bekräftelse av information, från barnmorskor. (Norling-Gustafsson et al., 2011; Socialstyrelsen, 2015b).
Information som inhämtas från internet diskuteras dock sällan med barnmorskor, (Larsson, 2009), trots att många är osäkra på̊ hur de ska kunna värdera och ta ställning till den (Socialstyrelsen, 2015b). Blivande föräldrar anser att information som förmedlas på internet är trovärdig, om den stämmer överens med vad de tidigare hört eller läst, eller om det finns referenser (Larsson, 2009). Seefat-van Teeffelen, Nieuwenhuijze och Korstjens (2009) konstaterar att kvinnor behöver ges möjlighet till kommunikation med barnmorskor och chans att få svar på sina frågor för att känna att de får ett bra stöd. I studien av Larsson (2009) uppger majoriteten av kvinnorna att de någon gång under graviditeten sökt information på̊ internet om graviditet, förlossning och det väntade barnet. Kvinnorna är, bland annat, mest intresserade av informationen om komplikationer under graviditeten, men söker även fakta om förlossningens olika skeden och smärtlindring (ibid).
Förlossningssmärta
Smärtan under förlossningen är till en början av visceral karaktär, som främst utgörs av dilationen av cervix och uttänjning av de nedre uterinsegmenten. Smärtsignalerna leds långsamt till hjärnan och resulterar i en diffus och molande smärta. Under krystningsskedet kommer smärtan från nedre delen av förlossningskanalen, vulva och perineum och är av somatisk karaktär. Det innebär att smärtan leds snabbt till hjärnan och resulterar i en skarp smärta (Nissen & Mårtensson, 2009).
Svår smärta påverkar barnet negativt, genom försämrad placentacirkulation och ökat syrgasbehov (Olofsson, 2014). Ohanterad smärta leder till ångest, rädsla och stress (Lindgren et al., 2014). Stress kan leda till hyperventilering, som har negativ effekt på förlossningsförloppet och barnet (Olofsson 2014). Rädsla och stress orsakar spänningar som kan leda till förlängt och okoordinerat förlossningsarbete (Lindgren et al., 2014).
Ökade nivåer av stresshormoner i blodet stör bildandet av oxytocin (Ueda, Yokoyama, Irahara & Aono, 1994) som är avgörande för att uterus ska kunna kontrahera effektivt under, och efter, förlossning (Matthiesen, Ransjö-Arvidson, Nissen & Uvnäs-Moberg, 2001). Oxytocin har också betydelse för amningen och mor-barn interaktionen (Matthiesen et al., 2001). Smärta som leder till att kvinnan förlorar kontrollen under förlossningen, är tillstånd som dessutom kan leda till en negativ förlossningsupplevelse (Waldenström, Borg, Olsson, Sköld & Wall, 1996).
Förlossningsupplevelsen
Kvinnors förlossningsupplevelse är något som följer dem under hela deras liv.
Förlossningsupplevelsen har visat sig påverkas av flera faktorer; smärta, barnmorskestöd, förlossningsduration, förväntningar på förlossningen, eget engagemang, delaktighet i förlossningen, samt kirurgiska ingrepp. Just smärta är dock inte direkt kopplat till en negativ förlossningsupplevelse, utan de som trots smärta och ångest kan bibehålla kontroll under förlossningen, upplever förlossningen som positiv.
Men när smärta och ångest, leder till en förlust av kontroll, samt brist på, eller otillräcklig, information, kan det leda till en negativ förlossningsupplevelse (Waldenström et al., 1996). Barnmorskans stöd är en faktor som har betydelse för kvinnans upplevelse av smärtan under förlossningen (Hodnett 2002).
Barnmorskors stöd vid förlossningssmärta
Barnmorskor har en viktig roll att hjälpa födande kvinnor att hantera både den fysiska och psykiska aspekten av förlossningssmärtan. Brist på, eller otillräcklig, information kan bidra till en negativ förlossningsupplevelse, men om barnmorskor däremot bekräftar, och ökar kvinnors kunskaper om förlossning, bidrar det till en bra, eller till och med bättre än förväntad, upplevelse av förlossningen (Hallgren, Kihlgren, Norberg
& Forslin, 1995). Det är därför viktigt att kvinnor får kontinuerlig information om vad som hänt och vad som kommer att hända under förlossningen (Berg, 2005). Personliga förväntningar, barnmorskestöd och delaktighet i beslutsfattandet om sin egen vård är mer betydelsefull för kvinnors upplevelse av smärta än andra former av smärtlindringsmetoder (Hodnett, 2002).
Smärtlindring under förlossning
Att lindra smärta vid förlossning har inte alltid varit en självklarhet. På 1500-talet var det västerländska samhället starkt präglat av kristendomen och bibelns ord “...med smärta ska du föda dina barn.” De som försökte hjälpa kvinnor att lindra förlossningssmärta dömdes för kätteri (Nissen & Mårtensson, 2009). På 1600-talet ändrades samhällets syn på födandet då det skulle vara fördelaktigt för Sveriges ekonomiska och politiska ställning att ha en stor befolkning (Karlsson, 2008). Den nya synen öppnade upp möjligheten för att lindra smärta. Den bedövande substansen eter användes till en början vid operationer men 1847 användes den första gången i samband med förlossning. Förhoppningarna växte för vidare utveckling av smärtlindring vid förlossning och i början av 1900 talet blev detta en viktig fråga för kvinnorörelsen.
Under tidigt 1900 talet började kloroform, trilen, lustgas och opioider användas inom svensk förlossningsvård. År 1951 upptäckte den franska förlossningsläkaren Lamaze psykoprofylax och idén om naturlig smärtlindring fick sitt genomslag. På 60-talet utvecklades mer effektiv smärtlindring i form av olika lokalbedövningsmedel. Trots att det fanns en del smärtlindring att tillgå fanns den inte alltid tillgänglig och de flesta kvinnor fick föda helt utan. Det var till följd av detta som Grupp 8 startade sin kamp om kvinnors rätt till smärtlindring vid förlossning, och 1975 fattade riksdagen ett beslut som ger alla kvinnor rätt till smärtlindring under förlossningen. Därmed ökade efterfrågan på smärtlindring fram till 80-talet då kvinnor ville ha en mer aktiv och självständig roll i barnafödandet (ibid).
Epiduralanalgesi
EDA började att användas på 1960-talet (Hanson, 2004). Då var det en effektiv bedövning, som förlamade hela underkroppen, och gjorde kvinnorna sängliggande. I början på 1990-talet revolutionerades bedövningen då de lokala analgesimedlen minskades, till fördel för syntetiska opioider, med effekten av att kvinnor kunde vara uppegående. I samband med detta ökade användningen drastiskt från ca 20 % i början av 90-talet till drygt 45 % i slutet av samma årtionde (ibid). Under 2000-talet kom en motreaktion på den ökade medikaliseringen av förlossningsvården (Karlsson, 2008) och i statistiken ses en minskad användning, på några få procentenheter, under några års tid (Socialstyrelsen, 2015a). Idag är dock användandet på rekordnivåer, strax över hälften av alla förstföderskor väljer att använda EDA (ibid).
EDA är den mest effektiva metoden för smärtlindring inom förlossningsvården och även den bäst vetenskapligt dokumenterade (Nissen & Mårtensson, 2009). Som tidigare beskrivet har svår förlossningssmärta många negativ effekter och det är viktigt att kvinnor får hjälp att hantera sin smärta. För detta är EDA ett bra val, kvinnor är oftast mycket nöjda med den som smärtlindring (Olofsson, 2014; Nystedt, Edwardsson &
Willman, 2004). Bieffekter av metoden kan även ha en positiv effekt när förlossningsförloppet blir komplicerat. Den kan sänka blodtrycket vid preeklampsi (Olofsson, 2014) och minska intensiteten vid hypertona och hypereffektiva värkar (Nissen & Mårtensson, 2009).
Det finns dock flera negativa effekter vid användning av EDA. Klåda är en vanlig biverkan. Svårigheter att kissa, övergående tyngdkänsla i benen, samt svårigheter att stå eller gå förekommer hos 1 av 10. Smärtlindringen kan ha otillräcklig eller inte förväntad effekt, eller enbart ta på en sida. Huvudvärk kan uppstå och 1 av 100 drabbas av svår huvudvärk till följd av durapunktion (Olofsson, 2014). EDA är förknippat med negativa effekter på amningen (Adams, Frawley, Steel, Broom & Sibbritt, 2015; Torvaldsen, Roberts, Simpson, Thompson & Ellwood, 2006; Wiklund, Norman, Uvnäs-Moberg, Ransjö-Arvidson & Andolf, 2009). Det ökar risken för en försämrad förlossningsupplevelse (Nystedt Högberg & Lundman, 2005), samt riskerar att förlänga förlossningsförloppet (Caruselli et al., 2011; Gerli, 2011 ; Gizzo, 2012; Kukulu &
Demirok, 2008; Weigl et al., 2010), vilket i sin tur också ökar risken för en negativ förlossningsupplevelse (Waldenström, Hildingsson, Rubertsson & Rådestad 2004).
Vidare ökar EDA risken för att barnet förlöses med hjälp av tång eller sugklocka (Adams et al., 2015; Eriksen, Nohr & Kjaergaard, 2011; Nguyen et al., 2010; O’Hana et al., 2008), samt ökar sannolikheten för oxytocindropp (Caruselli et al., 2011; Kukulu &
Demirok, 2008), som även det är förknippat med negativa effekter på amningen (Brimdyr et al., 2015). Det finns även några allvarliga, men ytterst sällsynta, komplikationer i samband EDA. I Sverige uppskattas att ca 1 på 200 000 bedövningar resulterar i allvarlig och bestående nervpåverkan, genom blödning, mekanisk skada eller infektion i ryggkanalen (Olofsson, 2014).
PROBLEMFORMULERING
Enligt patientlagen har gravida kvinnor rätt till information om förväntat vård- och behandlingsförlopp, väsentliga risker för komplikationer och biverkningar samt eftervård. Detta innebär att information om för- och nackdelar med de smärtlindringsmetoder som finns att tillgå under förlossning ska ges till kvinnan, om hon så önskar. Studier visar att gravida kvinnor många gånger saknar tillräcklig kunskap om EDA vid förlossning och inte känner till riskerna med metoden, samtidigt som mer än hälften av alla förstföderskor använder denna smärtlindringsmetod. Blivande föräldrar vill diskutera och få hjälp med att sortera informationen som finns tillgänglig på internet. Det är barnmorskors ansvar att förmedla evidensbaserad information om, samt erbjuda stöd i valet av, smärtlindring. Genom att belysa vilka kunskaper kvinnor har om EDA, och deras behov av information om EDA, är förhoppningen att barnmorskor får bättre förutsättningar att möta kvinnors behov av information och stöd.
SYFTE
Syftet med studien var att undersöka förstföderskors kunskaper och behov av information om EDA inför förlossning.
METOD
Val av metod
Som angreppssätt, för att besvara studien syfte, valdes en kvalitativ ansats och studien genomfördes som en intervjustudie. Kvalitativ forskning syftar till att beskriva fenomen och förstå dess samband, det handlar om erfarenheter, upplevelser och uppfattningar (Fossey, Harvey, McDermott & Davidson, 2002). Det kvalitativa tillvägagångssättet har som syfte att se världen ur deltagarna perspektiv, att komma nära deras erfarenheter, samt se dessa i ett större sammanhang (Simmons, 1995).
Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Innehållsanalys är en forskningsmetod för att göra överföringsbara och giltiga slutsatser, från data till sitt sammanhang. Syftet är att ge kunskap, nya insikter och en praktisk vägledning till handling. Målet är att uppnå en kondenserad och bred beskrivning av fenomenet, och resultatet av analysen blir teman och, eller, kategorier som beskriver det studerade fenomenet. En kategori avser främst en beskrivande nivå av innehållet i texten och kan därför ses som ett uttryck för det uppenbara innehållet i texten, det manifesta. En kategori kan sedan delas in i flera olika underkategorier. Genom att skapa teman länkas därefter de underliggande betydelser i kategorierna ihop. Ett tema beskriver det latenta innehållet i texten, kondenserade meningsenheter, koder eller kategorier, på en tolkande nivå. Den induktiva ansatsen i innehållsanalysen innebär en förutsättningslös analys av intervjuerna. Till skillnad från deduktiv ansats som ofta används när en teori ska testas på nytt eller bekräftas i en ny
kontext och därför kräver tidigare forskning. En metod som bygger på induktiva uppgifter rör sig från det specifika till det allmänna, så att särskilda fall observeras och sedan kombineras till en större helhet (ibid).
Miljö
Intervjuerna genomfördes med deltagare i en mellanstor stad i södra Sverige, samt en storstad. Sjukhuset i den mellanstora staden har förlossningsavdelning som har ca 2100 förlossningar per år. Storstaden har flera sjukhus med förlossningsavdelningar.
Deltagarna från storstaden planerade att föda på en förlossningsavdelning som har ca 3650 förlossningar per år. Båda städernas barnmorskemottagningar erbjöd föräldrautbildning i form av föräldragrupper, samt en föreläsning i storsal som innehöll information om smärtlindring under förlossning. Fem intervjuer genomfördes på caféer i den mellanstora staden, efter deltagarnas eget önskemål. Intervjuerna med deltagarna från storstadsregionen, samt med en av deltagarna från den mellanstora staden, genomfördes på telefon.
Urval
Strategiskt urval användes för att få största möjlig variation på deltagarnas bakgrund, såsom ålder, etnicitet, utbildningsnivå, civilstatus och partnerkön. Inklusionkriterier för deltagarna var 1) förstföderskor, 2) i graviditetsvecka 35-40 då de enligt basprogrammet för gravida blivit informerade om smärtlindring av sin barnmorska på MHV och 3) att de var svensk eller engelsktalande, då det endast är de två språk som vi behärskar och vi inte haft ekonomiska resurser att anlita en tolk. Våra exklusionskriterier var 1) förstföderskor som planerades att förlösas med kejsarsnitt, eftersom de då inte behövde fundera på smärtlindring, samt 2) de som tidigare haft upplevelser av ryggbedövning i andra situationer.
Deltagare
Informanter rekryterades till en början från MHV i en mellanstor stad i södra Sverige.
Det resulterade endast i en deltagare. För att hitta fler informanter användes senare sociala medier, där en förfrågan om deltagande postades i en grupp för gravida, i samma mellanstora stad i södra Sverige. Detta resulterade i ytterligare tre deltagare. Slutligen rekryterades fyra deltagare med hjälp av bekvämlighetsurval. Två av dem var från samma mellanstora stad i södra Sverige som de övriga deltagarna, och två av dem var boende i en storstadsregion i Sverige. Alla rekryterade deltagare uppfyllde inklusionskriterierna och kunde således inkluderas i studien. Sammanlagt har alltså åtta deltagare medverkat i studien. Deltagarna tillfrågades först om medverkan i studien och erhöll i samband med detta, eller kort därefter, ett informationsbrev om studien samt kontaktuppgifter.
Kvinnorna som deltog i studien var mellan 22-31 år och levde ihop med den blivande barnafadern, två av dem i en storstad och sex av dem i en mellanstor stad. De var i graviditetsvecka 36-39. Lägsta utbildningsnivån var folkhögskoleutbildning - två
var svensktalande och uppväxta i Sverige. De hade deltagit i sina besök på MHV och hade alla blivit erbjudna att gå på en förlossningsförberedande föreläsning.
Datainsamling
Intervjuerna inleddes med en presentation och en genomgång av hur intervjun planerades att genomföras. Därefter tillfrågades kvinnorna om eventuella frågor avseende deltagande i studien. För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Några av dessa frågor var; ”Berätta om dina tankar kring smärtlindring under förlossning”, ”Berätta vad du känner till om EDA under förlossning”. Därefter ställdes uppföljande frågor, till exempel; ”Berätta mer om…”,
”Vad tyckte du om det?” Syftet med att använda intervjuer som datainsamlingsmetod var att få deltagarens egen bild av verkligheten (Lantz, 2007). Vid en semistrukturerad intervju är det viktigt att den intervjuade får tillfälle att utveckla sina idéer och dessutom får en chans att förklara mer utförligt hur han eller hon tänker. Vid semistrukturerade intervjuer är frågorna öppna för att den som intervjuas ska kunna tala fritt om det ämne som behandlas (Denscombe, 2009).
Vid de sex första intervjuerna deltog båda författarna. Den ena ansvarade för att leda intervjun och den andra skötte ljudupptagning, antecknade sådant som inte fastnar på en ljudupptagning, såsom rörelser, kroppsspråk och mimik, samt hjälpte intervjuledaren med följdfrågor. Författarna turades om att leda intervjun. De två sista intervjuerna genomfördes enskilt av båda författarna. Fem intervjuer genomfördes på en plats som deltagarna själva valt, vilket i alla fall innebar ett café. De två sista intervjuerna samt en av de sex första hölls på telefon på grund av svårigheter att mötas. Intervjuerna varade mellan 20-40 minuter och spelades in med hjälp av en mobiltelefon. Ljudupptagningen överfördes sedan till en säker plats, och raderades från telefonen. Därefter transkriberades varje ljudupptagning ordagrant inför analys. Traditionell stavning användes, så att dialekt och individuella språkliga drag inte framkommer. Även styckesindelning infördes. Stödmeningar från intervjuare, som användes för att bekräfta informanten, såsom “ja”, “mm” och “just det”, togs bort. Skratt, suckar, pauser osv.
noterades under transkribering.
Analys
De transkriberade texterna från intervjuerna lästes upprepade gånger innan analysprocessen påbörjades. Intervjuer har därefter analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som utgår från Graneheim och Lundman (2004). Vid en kvalitativ innehållsanalys fokuserar analysen på att beskriva variationer, genom att identifiera skillnader och likheter i textinnehållet. Det manifesta innehållet handlar om det textnära och uppenbara innehållet som uttrycks på en beskrivande nivå. Analys av data innebär ett mått av tolkning, dock söker innehållsanalys i första hand inte den underliggande djupare innebörden, utan resultatet stannar snarare vid det mer uppenbara som skrivits ner (Graneheim & Lundman, 2004). Syftet med studien var att undersöka kunskap och behov av information och analysen av texten har därmed fokuserat vid det manifesta innehållet, som har format våra kategorier i resultatet.
De transkriberade intervjuerna utgjorde studiens analysenhet. Ur analysenheten identifierades meningsenheter - ord, stycken och text som hörde ihop och som var meningsbärande delar av texten. Dessa meningsenheter kondenserades och abstraherades genom att onödiga delar lyftes bort så att meningsenhetens centrala betydelse framkom. Meningsenheterna försågs med koder som kort beskrev vad texten handlade om. Kategorier skapades därefter för att täcka in koder med liknande innehåll.
Analysen av texten, i form kondensering, kodning och indelning i kategorier, illustreras i Tabell 1
Tabell 1 - Analysprocessen Meningsbärande
enhet
Kondenserad enhet
Kod Underkategori Huvudkategori
Men sist vi skulle prata om det så var hon väldigt stressad, eller jag kände att hon var väldigt stressad
Barnmorskan var stressad
Inte tid
Förstföderskors har behov av diskussion med barnmorskor om EDA
Förstföderskor har behov av olika
information och på olika sätt
Etiska övervägande
Vid en empirisk studie finns det många etiska aspekter som bör tas i beaktning under forskningsprocessen. Det finns fyra allmänna huvudkrav som ska uppfyllas vid forskning som handlar om att skydda individen. Dessa är krav om information, samtycke, konfidentialitet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2007).
Alla kvinnor i studien har innan intervjun informerats om dess tillvägagångssätt och det övergripande ämnet för arbetet. Det specifika syftet avslöjades inte, då det kunde riskera att styra deltagarnas svar. Deltagarna har vidare informerats om att deras uppgifter har hanteras konfidentiellt, att deltagandet var frivilligt samt att de hade rätt att avbryta när som helst, rätt att ställa frågor och rätt att inte besvara frågor, allt utan risk för påföljd. I samband med detta inhämtades informerat samtycke från deltagarna.
Det är viktigt att ha utvärdera möjliga konsekvenser av studiens resultat för både deltagarna och samhället (Kvale, Brinkman & Thorell, 2014). Denna studie kan medverka till information som kan bidra till att utveckla hur barnmorskor talar om smärtlindring på MHV, samt hjälpa barnmorskor på förlossning att förstå hur kvinnor tänker kring smärtlindring. För att säkra deltagarnas konfidentialitet så raderades de inspelade intervjuerna direkt efter transkribering och intervjuerna kunde därefter endast kopplas till bakgrundsinformation om respektive deltagare. När resultatet presenterades avidentifierades deltagarna och endast en ytlig beskrivning av städerna, där de rekryterats ifrån, har gjorts.
RESULTAT
Syftet med studien var att undersöka förstföderskors kunskaper och behov av information om EDA inför förlossning. I resultatet presenteras vilka kunskaper kvinnorna har om EDA, metodens för- och nackdelar samt kvinnornas behov av information. Vårt resultat utmynnade i två huvudkategorier, med tillhörande underkategorier, som redovisas i Tabell 2.
Tabell 2 – Huvudkategorier och underkategorier
Huvudkategorier Underkategorier
EDA är en metod med fördelar och nackdelar
EDA som metod
EDAns negativa effekter EDAns smärtlindrande effekter Förstföderskor har behov av olika
information och på olika sätt
Förstföderskor har behov av diskussion med barnmorskor om EDA
Förstföderskors informationskällor till kunskap om EDA
EDA är en metod med fördelar och nackdelar
Kvinnorna nämner flera olika saker de känner till om EDA och dess för och -nackdelar.
Kunskapen varierar mellan kvinnorna och det förekommer att de är osäkra på sina kunskaper om smärtlindringen. De uppger att det är en effektiv smärtlindringsmetod men som innebär en del risker.
EDA som metod
Kvinnorna benämner EDA som “ryggbedövning” eller “ryggmärgsbedövning”. De känner till att den ges i ryggen av en narkosläkare och att den inte kan ges när som helst under förlossningsförloppet. Kunskapen varierar dock kring detaljer. Kvinnorna är osäkra på var i ryggen EDA administreras. Vissa säger att det är en spruta som ges i ryggraden och andra att läkemedel administreras via en slang in i ryggraden.
... man ska gå in i ryggraden eller nerven eller vad det nu är. (3)
EDAns negativa effekter
Kvinnorna nämner flera nackdelar med att använda EDA. Dels att det har hört att det gör ont eller är obehagligt när narkosläkaren ska ge bedövningen. Samtidigt kan bedövningen ta fel, inte tillräckligt, eller bedöva för mycket och de menar att den inte fungerar för alla. Kvinnorna uttrycker att smärtlindringen kan göra att de blir bortdomnade i kroppen och att värkarna avtar så att förlossningsförloppet avstannar.
Kvinnorna uppger att om förlossningsförloppet avstannar kan det även leda till att värkförstärkande dropp blir nödvändigt. De uttrycker att smärtlindringen kan leda till minskad krystreflex som leder till att de måste krysta aktivt.
Kroppen är ju väldigt bra på att sköta sig själv och använder du epidural så kan det vara svårt. Kroppen hjälper inte till av sig själv utan att du ska veta hur du ska krysta. Så det har man tränat mycket på att krysta själv om kroppen int e gör det åt dig. [...] Epiduralen bedövar ju ens egna värkar (7)
Kvinnorna vet att huvudvärk och illamående är vanliga biverkningar i samband med EDA. De uppger även att EDA kan påverka kvinnor psykiskt och ett läkemedel som tidigare använts i EDA kan påverka barnet så det blir slöare och får sänkt kroppstemperatur.
EDAns smärtlindrande effekter
Kvinnorna tycker att den största fördelen med EDA är att det är en effektiv smärtlindringsmetod. De uttrycker att smärtlindringen ger en paus från värkarna - en chans att samla ny energi, och för någon en chans att behålla kontrollen.
Ja att man kanske kan få lite en... Att man kanske återfår sina krafter. Lite mer energi. För den tar ju bort mycket av smärtan. Att man fylls på lite, med mer energi. Det är nog det, att man får ett andrum. (8)
Kvinnorna uppger att den smärtlindrande effekten ger en möjlighet att slappna av, vilket de vet är viktigt för förlossningsförloppet. De vet att EDA inte ska påverka rörligheten utan ger dem möjligheten att vara uppe och röra på sig samt att den kan fyllas på, den räcker alltså länge, och menar att den saknar större risker.
Förstföderskor har behov av olika information på olika sätt
Kvinnornas kunskaper är varierande och de är därmed i behov av olika information.
Kvinnorna önskar denna information på olika sätt och föredrar därför olika källor till sin information. Men det framkommer att tiden med barnmorskor är begränsad, kvinnorna saknar möjlighet till diskussion, och de väljer därför att söka information på annat håll.
Vänner och familj är den enskilt viktigaste informationskällan för kvinnorna.
Förstföderskor har behov av diskussion med barnmorskor om EDA
Kvinnorna önskar möjlighet och tid att ställa frågor, samt ha en dialog med barnmorskor om för- och nackdelar med EDA. Att få diskutera anser de är ett enklare sätt att bestämma sig för vad de tycker.
Jag tycker mer om att sitta och prata, alltså bolla, höra för och nackdelar när en person sitter och säger dom, än att jag ska sitta och läsa om dom. Det är lättare att komma fram till vad man tycker då. (2)
Det framkommer att förlossningsrädsla kan öka behovet av dialog med barnmorskan, då rädsla gör att kvinnorna drar sig för, eller är oförmögna, att på egen hand ta till sig information. Det blir då viktigare att någon tar upp dessa frågor med dem. Men kvinnorna uttrycker att tiden med barnmorskorna är begränsad och otillräcklig. De
om EDA behöver dock inte nödvändigtvis vara ensam med en barnmorska. Kvinnorna förslår föreläsning i mindre grupp, eller föräldragrupper, för möjlighet att diskutera med och ställa frågor till barnmorskor.
Man vet att det är bara fem minuter avsatt för de där frågorna ändå. [...]Det är 30 min per gång . Väga, mäta magen, gå igenom prover, blodtryck. Och det är ju ungefär det man hinner med. (3)
Kvinnorna uppger att de blir rekommenderade av barnmorskor att läsa på om smärtlindringsmetoder via olika medier. De blir också rekommenderade att gå på en föreläsning om förlossning i vårdens regi. Dessa källor till information uppskattas och värderas högt. Men eftersom dessa källor till information är envägskommunikationer ger de inte kvinnorna möjlighet till diskussion och frågor. Det förekommer också att kvinnorna upplever att barnmorskorna förväntar sig att de ska uppsöka information, och bestämma sig vilken smärtlindringsmetod de önskar, på egen hand. De blir hänvisade att läsa på, för att sedan bli förhörda under nästa besök. Detta upplever kvinnorna mycket negativt.
Det förekommer att den otillräckliga tiden med barnmorskorna, och därmed bristen på dialog, är så avgörande att kvinnorna upplever att de har otillräcklig kunskap om EDA.
Men det förekommer även att kvinnorna anser att de har den information om EDA som de behöver. Kvinnorna med denna åsikt uttrycker att de har tillgodosett sitt behov av information på annat sätt och att de därför inte är lika beroende av barnmorskor för information.
Förstföderskors informationskällor till kunskap om EDA
Kvinnorna uppger flera olika informationskällor som de använder sig av för att tillgodose sitt behov av information om EDA. Kvinnorna uttrycker att vänner och familj är den källa, eller en av de källor, som väger tyngst och är sammantaget de som påverkar kvinnornas val mest. Kvinnorna menar att deras familj och vänner är öppna och ärliga då de pratar om egna erfarenheter av att ha använt, eller inte använt, EDA. De kan ge svar på om metoden var bra eller dålig i motsats till en bok som endast beskriver generell och övergripande om hur metoden fungerar. För vissa blir det därför den viktigaste källan till information.
Det mina vänner säger väger tyngst på något sätt. [...]För [en bok] säger ofta,
”då blir det så här” och ”då är det ungefär såhär”. Sen står en liten notis:
”funkar inte för alla”. Lite så. (3)
Det förekommer också att kvinnorna diskuterar med sina vänner om erfarenheter av EDA men sedan inhämtar fakta om metoden på annat håll. De uppger att barnmorskor är en källa till fakta om själva metoden. De upplever barnmorskor som opartiska, de har tillit till deras kompetens och kunskaper om smärtlindring. Kvinnorna tar också till sig information om smärtlindring från källor som rekommenderas av barnmorskor, däribland vårdguiden - 1177 (www.1177.se) och boken “Föda barn”. De närvarar även vid förlossningsföreläsningar av barnmorskor, anordnade av vården. Men vissa kvinnor uttrycker en misstro mot barnmorskorna. De hör att olika barnmorskor ger olika råd och
information. Detta upplever kvinnorna som att barnmorskorna inte alls är opartiska, utan lägger in sina egna åsikter i sin information.
Barnmorskor [är] enormt olika och ger enormt olika råd, alltså gällande mat, vikt, information om smärtlindring, och förlossning... (1)
Utöver vänner, familj och barnmorskor söker kvinnorna information om EDA på flera andra sätt. Sökningar på internet och sociala medier, framförallt diskussionsforumet familjeliv (www.familjeliv.se) och Facebook (www.facebook.com), är vanligt förekommande. Kvinnorna uppger dock att det är viktig att vara källkritisk. Det förekommer att kvinnorna undviker vissa eller alla sociala medier helt och hållet.
Jag googlade en gång och då kom jag in på familjeliv och sen så bestämde jag mig för att, nej, det är ingen bra idé. [...] det slutar alltid med att man tror att man ska dö (skratt) (3)
Kvinnorna har även läst böcker om smärtlindring, några skrivna av barnmorskor, som de värderar som bra och tillförlitliga källor. Slutligen nämns filmer på Youtube (www.youtube.com) och appar på telefonen som källor till information.
DISKUSSION
Metoddiskussion
När trovärdigheten i en kvalitativ studie ska bedömas används begreppen giltighet, pålitlighet och överförbarhet (Lundman & Graneheim, 2004). För att besvara syftet användes metoden kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Enligt Graneheim och Lundman (2004) är det en bra metod att använda för att analysera människors beskrivning av upplevelser. Som datainsamlingsmetod användes intervjuer. Styrkan med en intervju är att den skapar kunskap mellan den som intervjuar och den som intervjuas. Kunskapen skapas aktivt genom frågor och svar (Kvale et al., 2014). Detta tillvägagångssätt är relevant för att svara på studiens syfte och styrker studiens giltighet.
Studiens giltighet styrks också av att strategi för urval, inklusions- och exklusionskriterier, deltagarnas bakgrundsfakta, analysarbetet tydligt redovisats (Graneheim & Lundman, 2004). Av samma anledning har vi styrkt vårt resultat med citat.
Från början var planen att enbart använda strategiskt urval på MHV. På grund av svårigheter att rekrytera deltagare från MHV, rekryterades även deltagare genom sociala medier. Slutligen användes bekvämlighetsurval för att få med de sista deltagarna i studien. Att studiens urval förändrats över tid kan ses som en svaghet för studiens pålitlighet. Samtidigt så har förfarandet resulterat i en större variation i deltagarnas bakgrund.
Pålitligheten styrks också av att vi båda medverkade vid de flesta intervjuerna. Att vara fler intervjuare kan resultera i fler och bredare uppföljningsfrågor (Lundman &
Graneheim, 2012).De två sista intervjuerna utfördes dock enskilt. Men vi tror inte att det har påverkat innehållet i de två sista intervjuerna nämnvärt. Tidsåtgången har blivit mindre för varje intervju samtidigt som innehållet blivit mer koncentrerat. Vi drar slutsatsen att vi med tiden blivit bättre på intervjuteknik, att ställa följdfrågor och koncentrera intervjun till det som svarar på syftet. Därmed anser vi inte att det är en svaghet för studiens pålitlighet. När intervjuerna var insamlade har vi genomfört hela analysprocessen tillsammans och i varje steg reflekterat och diskuterat vår analys, vilket också ökar pålitligheten genom att minska risken för feltolkning av analysenheten (Lundman & Graneheim, 2012)
Genom att tydligt beskriva deltagarna i studien samt miljön, får läsaren möjlighet att bedöma överförbarheten, det vill säga i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra grupper och situationer (Lundman & Graneheim, 2012). Vi anser att överförbarheten är god för svenskfödda förstföderskor, med eftergymnasial utbildning, i mellanstora till stora städer, vilket motsvarar undersökningsgruppen. Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om kvinnor med lägre eller högre ålder än rikssnittet på förstföderskor deltagit.
Lundman och Graneheim (2012) skriver att en induktiv innehållsanalys innebär en förutsättningslös analys av texter. Att vara förutsättningslös innebär att vara utan förväntningar eller fördomar (Förutsättningslös, 2015). Ingen människa är dock utan fördomar eller förutfattade meningar och alla tolkar sitt sammanhang utifrån sina egna
upplevda erfarenheter. Detta är naturligt. Att vara förutsättningslös ställer alltså krav på att den som analyserar intervjuerna kan lägga sina erfarenheter och förutfattade meningar åt sidan för att granska texten objektivt. Vi som genomfört intervjuerna var inte utan förförståelse. Vi läser båda till barnmorskor. Vi har också tillgodosett oss mycket information om EDA under sammanställningen av bakgrunden till denna studie.
Detta har gett oss kunskaper som påverkar vår inställning och förförståelse. På detta tillkommer våra egna erfarenheter. En av oss har fött barn och har erfarenhet av att ha använt EDA. Samtal vi haft med vänner och bekanta hade gett oss förförståelse av att kunskapen om EDA hos förstföderskor är liten. Denna förförståelse har vi varit medvetna om och försökt sätta åt sidan under intervjuerna, men kan ha påverkat hur vår intervjuguide var utformad.
Då vi varit två intervjuare, men bara en deltagare, skulle det kunna uppfattas som ett maktövertag från vår sida (Kvale & Brinkmann, 2014). Dock har vi inte upplevt att detta ämne har varit känsligt för deltagarna att prata om, och det faktum att fem av dem valt att genomföra intervjun på ett café skulle kunna styrka detta. Samtidigt kan det faktum att intervjuerna genomförts på en allmän plats, som ett café, vara en svaghet.
Risken för att andra människor skulle kunna ta del av det som sas, kan ha gjort att deltagarna undvikit att nämna alltför privata detaljer.
En svaghet i studien var att ingen provintervju genomfördes, vilket hade kunnat förbättra vår intervjuteknik. Däremot har vår intervjuteknik förbättras för varje intervju och det största problemet med de första intervjuerna upplever vi var att det blev mycket text att transkribera, som inte svarade på syftet.
Resultatdiskussion
Syftet med studien var att undersöka förstföderskors kunskaper och behov av information om EDA inför förlossning. I resultatdiskussionen diskuteras huvudfynden från resultatet. Huvudfynden var att kvinnorna saknade tillräcklig information om EDA som kunde bero på att de saknade diskussion med barnmorskan i ämnet till följd av tidsbrist. Kvinnorna efterfrågade längre besök samt föräldragrupper och föreläsning i mindre grupp där smärtlindring kan diskuteras ihop med en barnmorska. Kunskapen var varierande hos kvinnorna samtidigt som allvarliga komplikationer av EDA uteblev att nämnas. Kvinnorna sökte information från olika källor och deras viktigaste källa till information var vänner och familj.
Ett viktigt fynd i vårt resultat var att kvinnorna tyckte att de saknade tillräcklig information om EDA. Den viktigaste faktorn till missnöjdhet var brist på tid för diskussion, och frågor, om smärtlindring med barnmorska. Nicholls och Webb (2006) belyser vikten av att barnmorskor kan diskutera och ha en dialog med kvinnorna och menar att god kommunikationsförmåga är den enskilt viktigaste faktorn för att vara "en bra barnmorska", men även stödjande och kunnig. Hildingsson och Rådestad (2005) kommer fram till att de kvinnor som anser att det inte har tillräckligt med antenatala besök har större sannolikhet att vara missnöjda med MHV. Detta styrker vårt resultat, att kvinnorna ansåg att det inte fanns tillräckligt med tid på MHV för att diskutera smärtlindring, samt att barnmorskor många gånger upplevdes stressade. Hildingsson
studie. Kvinnorna i deras studie önskar längre och fler besök, samt en föräldrautbildning tillgänglig för alla kvinnor. De önskar vidare att MHV ska vara patientcentrerad och individanpassad, för både kvinnorna och deras partner, genom att de själva får vara med och välja innehållet i mödravårdsprogrammet (ibid). Patientlagen (SFS, 2014:821) är tydlig med att kvinnor har rätt till information om förväntat vård- och behandlingsförlopp, samt väsentliga risker för komplikationer och biverkningar. Vårt resultat indikerar att barnmorskor brister i sitt ansvar att ge kvinnor adekvat och önskad information.
Fröhlich, Tan, Walsh och Carey (2011) undersöker i sin studie förstföderskors kunskap om potentiella komplikationer i samband med EDA. Fler kvinnor i studien nämner ovanliga och allvarliga komplikationer vid användning av EDA medan vanliga men mindre allvarliga nämns av färre.(ibid). Detta motsäger dock vårt resultat där det framkom att kvinnorna kände till flera vanliga nackdelar och komplikationer, medan mer allvarliga och ovanliga komplikationer inte alls nämndes. Fröhlich et al. (2011) kommer vidare fram till att de flesta förstföderskorna vill bli informerade om alla potentiella komplikationer vid EDA. Förstföderskorna anser att det är viktigare att få information om allvarliga men ovanliga risker, såsom nervskada, än om mindre allvarliga men vanligare risker, såsom minskade värkar och hypotension (ibid).
Barnmorskans etiska kod (ICM, 2015b) uttrycker att barnmorskor ska arbeta med att stödja kvinnors rätt att aktivt delta i beslutsfattande om sin vård och uppmuntra dem att föra sin egen talan. Hodnett (2002) menar att personliga förväntningar, barnmorskestöd, och delaktighet i beslutsfattandet om sin egen vård, är mer betydelsefull för kvinnors upplevelse av smärtan än andra former av smärtlindringsmetod. Men kvinnor i förlossningssmärta har troligen svårigheter att ta in den information som krävs för delaktighet och för att göra ett informerat val, bland annat kring smärtlindring. En välinformerade kvinnor är enklare för barnmorskor att samarbete med under förlossningen. Men vårt resultat visar på att kvinnorna saknar information om EDA från barnmorskan från MHV. Vi anser att det är mycket viktigt att kvinnor får allsidig och utförlig information från sin barnmorska på MHV, samt möjlighet till diskussion. Detta bekräftas också av Hallgren et al. (1995), som konstaterar att oreflekterad kunskap är en faktor som försvårar möjligheten att inhämta mer kunskaper.
I vårt resultat framkommer att den sammantaget viktigaste informationskällan var familj och vänner. Fröhlich et al., (2011) kommer även de fram till att majoriteten av kvinnorna förlitar sig på familj eller vänner som deras mest värdefulla informationskälla om EDA, men till skillnad från vår studie också barnmorskor. Att barnmorskor värderas högt som informationskälla kommer även Weston och Anderson (2014) fram till i sin studie. De konstaterar att gravida kvinnor söker information på internet gällande mindre frågor, men föredrar barnmorskor när det gäller större frågor. Det förekom att kvinnorna i vår studie inte ansåg att det fanns tillräcklig tid för diskussion och frågor med barnmorska, vilket även Lagan, Sinclair och Kernohan (2010) kommer fram till. Deras studie visar vidare att kvinnorna tyckte att informationen de fick från vården var oklar vilket styrker vårt resultat där barnmorskor beskrevs som partiska och opålitliga, av samma anledning. Men det förekom även att kvinnorna beskrev barnmorskor som viktiga, opartiska och tillförlitliga. Hade barnmorskorna gett tid för diskussion och frågor, hade de kanske varit ett av de viktigaste stöden även för kvinnorna i vår studie.
Konklusion
Kunskapen om EDA bland kvinnorna var varierande. De kände till metoden och kunde nämna flera för- och nackdelar, men många var osäkra på sina kunskaper. Kvinnorna hade behov av olika information om EDA på flera olika sätt, där vänner och familj var den sammantaget viktigaste informationskällan. Slutligen upplevde de att det varken fanns tid eller möjlighet för diskussion om EDA med barnmorskor, vilket kunde bidra till en känsla av att inte ha fått tillräckligt med information.
Förslag på klinisk tillämpning
Barnmorskor behöver blir bättre på att erbjuda förstföderskor information om EDA men även annan smärtlindring som används under förlossning. För att kvinnorna ska kunna göra ett informerat val anser vi att tiden ägnad åt smärtlindringsmetoder på MHV bör utökas, för att ge större möjlighet till att ställa frågor och diskutera för- och nackdelar.
Förslag på fortsatt forskning
Förslag på fortsatt forskning är en uppföljande studie efter förlossningen, för att undersöka om kvinnorna upplevde att deras kunskap om EDA innan förlossningen var tillräcklig. Vidare vore det av intresse att undersöka om kvinnornas kunskap om EDA påverkar deras inställning till metoden.
REFERENSLISTA
Vi har använt oss av referenssystemet APA enligt Högskolan i Skövdes riktlinjer.
Adams, J., Frawley, J., Steel, A., Broom, A. & Sibbritt, D. (2015). Use of pharmacological and non-pharmacological labour pain management techniques and their relationship to maternal and infant birth outcomes: Examination of a nationally representative sample of 1835 pregnant women. Midwifery, 31, 458-463.
doi:10.1016/j.midw.2014.12.012
Berg, M. (2005). A midwifery model of care for childbearing women at high risk:
genuine caring in caring for the genuine. Journal of Perinatal Education, 14(1), 9-21.
doi:10.1624/105812405X23577
Brimdyr, K., Cadwell, K., Widström, A.-M., Svensson, K., Neumann, M., Hart, E. A., Harrington, S., ... Phillips, R. (2015). The Association Between Common Labor Drugs and Suckling When Skin-to-Skin During the First Hour After Birth. Birth, 42(4), 319- 328. doi:10.1111/birt.12186
Caruselli, M., Camilletti, G., Torino, G., Pizzi, S., Amici, M., Piattellini, G., & Pagni, R. (2011). Epidural analgesia during labor and incidence of caesarean section:
prospective study. Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine, 24(2), 250.
doi:10.3109/14767058.2010.482625
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (2 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eriksen, L., Nohr, E. & Kjaergaard, H. (2011). Mode of delivery after epidural analgesia in a cohort of low-risk nulliparas. Birth, 38(4), 317-326. doi:10.1111/j.1523- 536X.2011.00486.x
Fossey, E., Harvey, C., McDermott, F. & Davidson L. (2002). Understanding and evaluating qualitative research. Australia and New Zealand Journal of Psychiatry, 36(6), 717-732. doi:10.1046/j.1440-1614.2002.01100.x
Fröhlich, S., Tan, T., Walsh, A., & Carey, M. (2011). Epidural analgesia for labour:
Maternal knowledge, preferences and informed consent. Irish Medical Journal, 104, 10, 1-3.
Förutsättningslös. (2015). I Nationalencyklopedin. Hämtad 18 december, 2015, från http://www.ne.se.login.libraryproxy.his.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/förutsättningslö
s
Gerli, S., Favilli, A., Acanfora, M., Bini, V., Giorgini, C. & Di Renzo, G. (2011). Effect of epidural analgesia on labor and delivery: a retrospective study. Journal of Maternal- Fetal & Neonatal Medicine, 24(3), 458-60. doi:10.3109/14767058.2010.498904
Gizzo, S., Di Gangi, S., Saccardi, C., Patrelli, T. S., Paccagnella, G., Sansone, L. &
Nardelli, G. B. (2012). Epidural analgesia during labor: Impact on delivery outcome, neonatal well-being, and early breastfeeding. Breastfeeding Medicine, 7(4), 262-7268.
doi:10.1089/bfm.2011.0099
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nursing Education Today, 24(2), 105-12. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hallgren, A., Kihlgren, M., Norberg, A. & Forslin, L. (1995). Women's perceptions of childbirth and childbirth education before and after education and birth. Midwifery, 11(3), 130-137. doi:10.1016/0266-6138(95)90027-6
Hanson, U. (2004). Skall kvinnan föda sitt barn i smärta?. I B, Lindgren (red.), Svensk kvinnosjukvård under ett sekel. (151-158). Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Henricson M. Diskussion. I Henricson M. Vetenskaplig teori och metod. Lund:
Studentlitteratur; 2012. s. 471-478.
Hildingsson, I., & Thomas. J.E. (2007). Women ́s perspectives on maternity service in Sweden: processes, problems, and solutions. Journal of midwifery and women ́s health.
2, 126-133.
Hildingsson, I., & Rådestad I. (2005). Swedish women ́s satisfaction with medical and emotional aspects of antenatal care. Journal of advanced nursing. 52, 239-249. doi:
10.1111/j.1365-2648.2005.03584.x
Hodnett, E. (2002). Pain and women's satisfaction with the experience of childbirth: A systematic review. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 186(5), 160-172.
doi:10.1067/mob.2002.121141
ICM (2015a). ICM International Definition of the Midwife. Hämtad från http://www.internationalmidwives.org/assets/uploads/documents/Definition%20of%20t
he%20Midwife%20-%202011.pdf
ICM. (2015b). International Code of Ethics for Midwives. Hämtad från http://www.internationalmidwives.org/assets/uploads/documents/CoreDocuments/CD20 08_001%20V2014%20ENG%20International%20Code%20of%20Ethics%20for%20Mi dwives.pdf
Karlsson, T. (2008). Att föda som en man. Olofström: Nomad.
Kennedy, H. P., Shannon, M. T., Chuahorm, U. & Kravetz, M. K. (2004). The Landscape of Caring for Women: A Narrative Study of Midwifery Practice. Journal of Midwifery & Women’s Health, 49(1), 14-23. doi:10.1111/j.1542-2011.2004.tb04403.x
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e uppl.).
Kukulu, K. & Demirok, H. (2008). Effects of epidural anesthesia on labor progress.
Pain Management Nursing, 9(1), 10-6. doi:10.1016/j.pmn.2007.09.003
Lagan, B. M., Sinclair, M. & George K. W. (2010). Internet Use in Pregnancy Informs Women’s Decision Making: A Web-Based Survey. Birth, 37(2), 106–115. doi:
10.1111/j.1523-536X.2010.00390.x
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Larsson, M. (2009). A descriptive study of the use of the Internet by women seeking
pregnancy-related information. Midwifery, 25(1), 14-20.
doi:10.1016/j.midw.2007.01.010
Lindgren, H., Rehn, M. & Wiklund, I. (2014). Barnmorskans handläggning vid normal förlossning - forskning och erfarenhet. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Graneheim, U. H. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär &
B. Höglund-Nielsen (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2:a uppl., s. 187-202). Lund: Studentlitteratur.
Matthiesen, A-S., Ransjö-Arvidson, A-B., Nissen, E. & Uvnäs-Moberg, K. (2001).
Postpartum Maternal Oxytocin Release by Newborns: Effects of Infant Hand Massage and Sucking. Birth, 28(1), 13-19. doi:10.1046/j.1523-536x.2001.00013.x
Nguyen, U-S. D. T., Rothman, K. J., Demissie, S., Jackson, D. J., Lang, J. M. & Ecker, J. L. (2010). Epidural Analgesia and Risks of Cesarean and Operative Vaginal Deliveries in Nulliparous and Multiparous Women. Maternal and Child Health Journal, 14(5), 705-712. doi:10.1007/s10995-009-0515-9
Nicholls. L., & Webb. C. (2006). What makes at good midwife? An integrative review of methodologically- diverse research. Journal of advanced nursing, 56(4), 414-429.
doi:10.1111/j.1365-2648.2006.04026.x
Nissen, E. & Mårtensson, L. (2009). Obstetrisk smärtlindring. I A. Kaplan, B. Hogg, I.
Hildingsson & I. Lundgren (red.). Lärobok för barnmorskor (3:e uppl., s. 379-405).
Lund: Studentlitteratur.
Norling-Gustafsson, A., Skaghammar, K. & Adolfsson, A. (2011). Expectant parents' experiences of parental education within the antenatal health service. Psychology Research and Behavior Management, 4, 159-167. doi:10.2147/PRBM.S22861
Nystedt, A., Edvardsson, D. & Willman, A. (2004). Epidural analgesia for pain relief in labour and childbirth - a review with a systematic approach. Journal of Clinical Nursing, 13(4), 455-466. doi:10.1046/j.1365-2702.2003.00849.x
Nystedt, A., Högberg, U. & Lundman, B. (2005). The negative birth experience of prolonged labour: a case-referent study. Journal of Clinical Nursing, 14(5), 579-586.
doi:10.1111/j.1365-2702.2004.01105.x
O'Hana, H., Levy, A., Rozen, A., Greemberg, L., Shapira, Y. & Sheiner, E. (2008). The effect of epidural analgesia on labor progress and outcome in nulliparous women.
Journal of Maternal-Fetal & Neonatal Medicine, 21(8), 517-21.
doi:10.1080/14767050802040864
Olofsson, N. (2014). Förlossningsanalgesi. I H. Hagberg, K. Marsál & M. Westgren (red.).. Obstetrik (s. 253-264). Lund: Studentlitteratur
Seefat-van Teeffelen, A., Nieuwenhuijze, M., & Korstjens, I. (2011). Women want proactive psychosocial support from midwives during transition to motherhood: a qualitative study. Midwifery, 27(1), 122-127. doi:10.1016/j.midw.2009.09.006
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 13 maj, 2016, från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Simmons, S. (1995). From paradigm to method in interpretive action research. Journal of Advanced Nursing, 21(5), 837-44. doi:10.1046/j.1365-2648.1995.21050837.x
Socialstyrelsen. (2015a). Graviditet, förlossningar och nyfödda barn (2015-12-27).
Hämtad från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20009/2015-12-27.pdf
Socialstyrelsen. (2015b). Kunskapsstöd för mödrahälsovården (2014-2-2). Hämtad från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19328/2014-2-2.pdf
Svärdkrona, Z. (2000,11 januari) Föd smärtfritt utan att ta kejsarsnitt. Aftonbladet.
Hämtad från http://www.aftonbladet.se/wendela/article10185625.ab
Torvaldsen, S., Roberts, C. L., Simpson, J. M., Thompson, J. F. & Ellwood, D. A.
(2006). Intrapartum epidural analgesia and breastfeeding: a prospective cohort study.
International Breastfeeding Journal, 1, 24. doi:10.1186/1746-4358-1-24.
Ueda, T., Yokoyama, Y., Irahara, M. & Aono, T. (1994). Influence of psychological stress on suckling-induced pulsatile oxytocin release. Obstetrics and Gynecology, 84(2), 259-62.
Vetenskapsrådet. (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Enskede: Vetenskaprådet.
Waldenström, U., Borg, I., Olsson, B., Sköld, M. & Wall, S. (1996). The childbirth experience: a study of 295 new mothers. Birth, 23(3), 144-53. doi:10.1111/j.1523- 536X.1996.tb00475.x
Waldenström, U., Hildingsson, I., Rubertsson, C. & Rådestad, I. (2004). A negative birth experience: prevalence and risk factors in a national sample. Birth, 31(1), 17-27.
doi:10.1111/j.0730-7659.2004.0270.x
Weigl, W., Szymusik, I., Borowska-Solonynko, A., Kosińska-Kaczyńska, K., Mayzner- Zawadzka, E., Bomba-Opoń, D. & Matusiak, R. (2010). [The influence of epidural analgesia on the course of labor]. Ginekologia Polska, 81(1), 41-45.
Weston, C. & Anderson, J. L. (2014). Internet use in pregnancy. British Journal of Midwifery, 22(7), 488-493.
Wiklund, I., Norman, M., Uvnäs-Moberg, K., Ransjö-Arvidson, A-B. & Andolf, E.
(2009). Epidural analgesia: Breast-feeding success and related factors. Midwifery, 25(2), 31-8. doi:10.1016/j.midw.2007.07.005
