Examensarbete, 15 hp
Högskoleprogrammet i naturguidning 120 hp
Vt 2020
LIMTRÄBALKAR SOM
SUBSTITUT FÖR BETONG
En undersökning av limträbalkars
substitutionseffekter sett till CO2 i atmosfären.
Alexina Brännlund
GLULAM BEAMS AS SUBSTITUTE FOR CONCRETE.
A survey on the substitution effects of glulam beams in relation to carbondioxide in the atmosphere.
Alexina Brännlund Abstract
Today, a lot of resources are put into researching technological solutions concerning “carbon neutral” displacement materials and products, with the common goal of mitigating the amount of carbon dioxide in the atmosphere. The aim of this study was to find out whether a displacement of concrete to glulam beams, in the construction industry, could create
substitution effects that reduces the amount of carbon dioxide in the atmosphere. To go about this, interviews were conducted with one producer of glulam beams, four construction companies and a non-profit foundation that funds research in fire prevention. Furthermore, sustainability declarations of glulam beams from three glulam beam producers, were
analyzed. To compare carbon dioxide emissions in different scenarios, the interview results, as well as the sustainability declarations of the glulam beam producers, were compared and examined. Calculations of carbon dioxide sequestered in glulam beams and emitted from the concrete industry in Sweden were also regarded. The results showed that the possible
substitution effects derived from a displacement of concrete to glulam beams, would have a small mitigating impact on the amount of CO2 in the atmosphere. However, recent findings point out that the pay back period for harvested trees, is longer than assumed. Moreover, the concrete production is not decreasing, but increasing. In respect of Jevons’ paradox (which concludes that higher efficiency in production leads to more consumption, not less), the conclusion of this study, was that no substitution will mitigate enough CO2 in the atmosphere. Our approach to consumption is what must change.
Key words: substitution effects, glulam beams, concrete, CO2 mitigation, Jevons’ paradox.
Förord
Detta examensarbete på 15 hp, är den avslutande delen på min tvååriga utbildning till naturguide via Umeå universitet. Den är tillkommen under vårterminen 2020, då Covid-19 härjar i Sverige och världen över. Detta är påfrestande för de flesta människor och jag vill tacka alla som ändå orkat ta sig tid att hjälpa mig under processen. Jag vill ge mitt tack till de informanter som besvarat mina intervjufrågor på Martinsons, Skanska, Bonava, Tyréns, NCC och Brandforsk. Jag vill också uttrycka min tacksamhet till min handledare som stöttat min process, min sambo som stöttar och utmanar mig i vått och torrt, samt mina
klasskamrater till vilka jag alltid kan komma och klaga eller ställa frågor eller bara fly från verkligheten en stund.
Jag vill säga, utan er skulle det kännas omöjligt, tack!
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund ... 1
1.1 Livscykelanalys ... 2
1.1.2 Limträbalkar och betong... 3
1.2 Syfte ... 3
1.3 Frågeställningar ... 4
2. Material och metod ... 4
2.1 Litteratursök ... 4
2.2 Intervjuer ... 4
2.3 Litteraturstudie ... 5
2.4 Analysmetod ... 5
2.5 Beräkningar på CO2- utsläpp vid limträ- och betongproduktion ... 6
3. Resultat... 6
3.1 Intervjuer... 6
3.1.1 Är limträ helt eller delvis kvalitativt utbytbart mot betong i byggindustrin?... 6
3.1.2 Virkeskrav för produktion av limträbalkar ... 7
3.1.3 Är limträbalkar ett brandsäkert byggmaterial? ... 7
3.2 Sammanfattning intervjuer ... 7
3.3 Litteraturstudie ... 8
3.3.1 Moelven ... 8
3.3.2 Setra ... 8
3.3.3 Martinsons ... 8
3.4 Sammanfattning litteraturstudier ... 8
3.5 Beräkningar på CO2- utsläpp vid limträ- och betongproduktion ... 9
4. Diskussion och slutsatser ... 10
4.1 Är användningen av limträbalkar i byggindustrin utbytbar mot användningen av betong? ... 10
4.2 Vilka praktiska förutsättningar krävs av virket för att tillverka limträbalkar? ... 10
4.3 Är det hållbart att använda limträ i istället för betong i syfte att minska klimatpåverkan? ... 11
4.4 Vad innebär detta? ... 12
4.5 Metoddiskussion ... 13
5. Referenser ... i
1
1. Inledning och bakgrund
Klimathotet är akut. Förhöjda halter av atmosfäriskt kol gör att klimatet blir varmare genom global uppvärmning (Bradshaw och Warkentin 2015; Liu m.fl. 2019). Det läggs mycket fokus på högteknologiska lösningar för att ta bort kol från atmosfären. Lal (2008) beskriver till exempel att kol kan injiceras långt ner i berggrunden under havens djup. Lösningar som dessa verkar fungera i teorin, men vi vet också av erfarenhet att mänskliga interventioner alltid har ett pris och får effekter som påverkar ekosystemen på sätt som var svåra att förutse från början.
Lal (2008) beskriver också hur skogen kan fungera som en biotisk inlagring av atmosfäriskt kol genom växternas (framförallt långlivade sådana som träd) fotosyntes. Genom fotosyntes binds atmosfäriskt koldioxid in i träden och blir till kolhydrater och biomassa, detta kallas för primärproduktion (Warrick 1986; Liu m.fl. 2019). Skogsbruket i Sverige står för en tillförsel till atmosfären på ca 82 miljoner ton koldioxid per år. Då har inte avgång av kol från humus på hyggen som bryts ner, eller avgång från våtmarker som dikats, räknats med
(Englund m.fl. 2019). Författarna anger att trots detta är den svenska skogen ändå en kolsänka, eftersom den binder in ca 50 miljoner ton mer CO2 per år, än vad som släpps ut genom att skogen avverkas. Englund m.fl. (2019) redovisar också att om man räknar med den förlorade inbindningen av koldioxid under efterföljande tio år, på grund av att träd avverkats, samt effekten av att substituera betong med limbalkar av trä, uppgår
nettotillförseln till atmosfären till 126 miljoner ton koldioxid.
Norton m.fl. (2019) redogör för vikten av att använda trädens fotosyntes och kolinlagrande förmåga för att avvärja den kris som vi står inför. Författaren skriver att man idag avverkar mycket skog för att använda som bioenergi, i stället för att använda fossila energikällor. För att nettoeffekten från skogsindustrin ska bli plus minus noll och därmed koldioxidneutralt behöver man vänta på att återbeskogningen ska inlagra kol i samma mängd som fanns i träden innan avverkning (ibid.). Norton m.fl. (2019) anser att vi bör begränsa
skogsavverkningen, så att träden kan binda kol idag istället för i framtiden. Vidare, om de träd, som ändå avverkas, används till långlivade byggnationer istället för kortlivade produkter, som till exempel bioenergi, kommer kolet att fortsätta lagras under en längre period.
Malcolm, Holtsmark och Piascik (2020) visar, i en studie av boreal skog i nordöstra Kanada, att det med väldigt stor sannolikhet inte går att fortsätta med dagens form av skogsbruk med kalhuggning inom rotationsintervall på 80-100 år, sett till klimatfrågan. I sin studie
jämförde de mängden bunden kol i primära, naturskogsartade bestånd med branddynamik med sekundära bestånd som domineras av skogsbruk. Slutsatsen de drog var att oavsett längden på rotationsintervallen kan inte skogen klara av att betala tillbaka den
koldioxidskuld som uppstår vid avverkningen, då pay back- perioden blir för lång. European Academies’ Science Advisory Counsil [EASAC] (2019) beskriver ”the payback period” som den tid det tar för nyplanterade träd att börja ta upp koldioxid från atmosfären på samma skala som de avverkade träden gjorde.
Holtsmark (2012) och Malcolm, Holtsmark och Piascik (2020) framhåller att de boreala skogarna har speciellt lång pay back- tid, då träden växer långsamt och inte är fullvuxna förrän efter ca 70-120 år. Dessutom konstaterar Luyssaert m.fl. (2008) att bestånd kan binda in koldioxid från atmosfären upp till 800 års ålder. Med detta i åtanke är det inte förvånande att Malcolm, Holtsmark och Piascik (2020) konstaterar att det globala koldioxidförrådet som finns bundet i världens skogar, minskar. Holtsmark (2012) beskriver hur pay back-tiden varierar beroende bland annat av trädslaget som avverkas, markens produktivitet samt användningsområdet för det avverkade materialet. Bradshaw och Warkentin (2015) visar dock, i en studie som syftade till att uppskatta globala förråd och flöden av kol, att det alltjämt sker en nettoinlagring av kol, sett enbart till världens boreala skogar. Författarna
2
menar, att hur vi hanterar detta kolförråd, kommer ha stor påverkan på hur framtiden ser ut, i relation till klimatförändringarna.
FN:s klimatpanel har i en rapport angett att om en global uppvärmning skall lyckas begränsas till 1,5 ºC, jämfört med förindustriell tid, krävs att nettoutsläppen av kol måste minska med ca 45% från 2010 års utsläppsvärden till år 2030 (IPCC, 2018). Genom att undvika avverkning av träd för kortlivad användning, skulle mängden koldioxid i atmosfären kunna minska till dess att den mest kritiska fasen klaras av (Norton m.fl. 2019).
Betongindustrin i världen medför årligen ca 1,8 miljarder ton koldioxidutsläpp (Helepciuc 2017). I Sverige står produktionen av 1 ton betong för 0,7 ton utsläpp av CO2 (Svensk Betong u.å.). Om betongen skulle bytas ut mot limträbalkar i byggnadskonstruktioner skulle mycket kol kunna fortsätta bindas in i limträprodukterna istället för att släppas ut i atmosfären.
Enligt Englund, m.fl ( 2019) undantas i Sverige i dagsläget ca 1,8 miljoner ton CO2 per år från atmosfären till följd av användning av limträbalkar i stället för betong.
1.1 Livscykelanalys
Livscykelanalys [LCA] är ett verktyg som används för att utvärdera miljöpåverkan hos olika produkter (Sveriges lantbruksuniversitet [SLU] 2019; Shiv 2020). SLU (2019) skriver att detta är ett sätt att följa processen för en produkt ”från vaggan till graven”, där allt ifrån råvaror och resurser till produktens slutstation tas i beaktande. Genom att följa alla steg som detta innebär i en produkts livscykel kan man få syn på den miljöpåverkan som följer i dess fotspår, både i en helhetsbild men också ur mer inzoomade perspektiv där de olika stegen i sig granskas (SLU 2019). År 1995 togs riktlinjer fram, av Nordic council of ministers, för utförandet av livscykelanalyser. Enligt Lindfors m.fl. (1995) ska en livscykelanalys ha sin början vid miljöpåverkan ifrån utvinnande och bearbetning av naturresursen. Därefter tas också i beaktande vilken miljöpåverkan produktion, samt distribution, användande, återanvändande, underhåll, återvinning och sluthantering av produkten har (ibid.).
Miljöpåverkan ifrån de olika delarna analyseras sedan och läggs ihop för att få en samlad bild av produktens miljöpåverkan under hela sin livscykel (ibid.).
LCA är väldigt användbart, men också problematiskt ur fler aspekter. SLU (2019) pekar ut svårigheten i att definiera de olika stegen i en produkts livscykel och själva gränsdragningen för dessa. Lindfors m.fl. (1995) anger att LCA ger en förenklad bild av verkligheten och därför inte kan ses som helt och hållet representativ för en produkts verkliga påverkan under sin livscykel. Detta beror på att alla de delar som analyseras i en produkts livscykel, bygger upp en LCA, men granskas oftast inte, var och en för sig, på djupet (Lindfors m.fl. 1995).
LCA tar heller inte nödvändigtvis hänsyn till Jevons paradox, vilken innebär att
effektiviseringar genom tekniska lösningar ofta genererar en ökning av konsumtionen istället för tvärtom (Holm och Englund 2009; Sears m.fl. 2018). Det senare kan resultera i att en LCA pekar ut en produkt som relativt mindre skadlig för miljön. Samma ”utpekande” tar troligen inte hänsyn till att detta i ett efterföljande led kan leda till ökad konsumtion och produktion av produkten. Samtidigt finns de produkter, som blir ersatta av den nya, ”snälla”
produkten fortfarande på marknaden. Slutresultatet kan därför bli fortsatt negativ
miljöpåverkan, genom ökad konsumtion och produktion, man får en så kallad rekyleffekt (Holm och Englund 2009).
Många livscykelanalyser, gällande skogsbruk och skogsindustri, misslyckas dessutom att ta i beaktande ”the payback period” (Norton m.fl. 2019). EASAC (2019) menar att det dröjer minst 10 år, men troligen handlar det om väldigt lång tid, (men det kan i värsta fall också aldrig ske) innan de nyplanterade träden börjar ta upp en likvärdig mängd koldioxid ur atmosfären, som de avverkade träden hade hunnit binda in. Malcolm, Holtsmark och Piascik (2020) visar i sin studie, som nämnt tidigare, att pay back-tiden kan ligga på hundratals år.
3
1.1.2 Limträbalkar och betong
Limträbalkar består av två eller fler hoplimmade lager virke som limmas med fibrerna parallella med längden på balken (Puettmann, Oneil och Johnson 2013).
Uträkningarna för hur mycket CO2 som släpps ut vid produktionen av limträ börjar saknar ofta en inberäkning av den koldioxid som släpps ut från hygget där avverkningen skett. En avverkad yta tar, enligt Englund m.fl. (2019), inte upp någon koldioxid de första 10+ åren, eftersom de träd som annars binder in koldioxid via sin fotosyntes inte längre står kvar.
Enligt Englund, m.fl. (2019) uppgår mängden koldioxid som binds in i långlivade produkter, från de träd som avverkas i Sverige under ett år, till ca 12 miljoner ton. Dessutom finns långlivat kol, motsvarande ca 31 miljoner ton koldioxid, kvar under en längre tid i stubbar och rötter från ett års avverkning. Mycket CO2 hamnar däremot ganska omgående i atmosfären genom förbränning eller nedbrytning av grenar och barr på hygget; ca 82 miljoner ton (ibid.). Den totala mängd koldioxid som finns inbunden i de träd som avverkas under ett år i Sverige är ca 125 miljoner ton och av detta tillförs inom relativt kort tid ca 82 miljoner ton koldioxid atmosfären (ibid.).
Ett ton limträ innehåller ca 0,77 ton bunden koldioxid och kan ersätta 8,3 ton betong, vilket kan undanta 5,8 ton koldioxid från atmosfären (Tabell 1.) En sådan teoretisk uträkning tar inte hänsyn till livscykelperspektivet för limträ (inte heller för betong). Ett
livscykelperspektiv skulle behöva ta hänsyn till faktorer som livslängden på byggnationen, kassering av byggnation, ifall byggnationen utesluter eller minskar användandet av andra material som betong, hur uppvärmning av byggnationen går till etcetera.
Ett ton betong ger under produktionsfasen upphov till ca 0,7 ton CO2, enligt Svensk Betong (u.å.). I en studie av Van den Heede och De Belie (2012) undersöktes hur stora CO2 utsläpp som kommer ifrån ”grön” betong i produktionsfasen, genom att jämföra olika tidigare studier med varandra. I studien framgick att Co2 utsläppen uppgår till ca 0,6-0,9 ton Co2 per ton betong (Van den Heede och De Belie 2012). Den siffran, på 0,7 ton CO2/ ton betong, som uppges av Svensk Betong (u.å.), verkar således tämligen trovärdig. Begreppet
”produktionsfasen” innefattar råmaterial, energiåtgång vid själva tillverkningen, utsläpp från cementugnarna, samt transporter till produktionsanläggning (Van den Heede och De Belie 2012; Svensk Betong 2017). Dessa uträkningar på CO2 utsläpp från betong görs utifrån ett livscykelperspektiv på betongens produktionsfas (ibid.)
En studie av Gustavsson m.fl. (2006), om träprodukters substitutionseffekter mot betong, gjordes på antagandet att träprodukter av olika slag samt biobränslen som används i produktionen är koldioxidneutrala. Studien visade att användande av träprodukter istället för betong inom byggindustrin, har ett negativt nettoflöde av koldioxid till atmosfären. Som redogjorts för tidigare stämmer detta i vissa fall, men det är däremot ett väl djärvt antagande skogsbruket skulle vara koldioxidneutralt, särskilt om man utgår från det 1,5 graders- mål som IPCC satt upp ska mötas, redan år 2030.
1.2 Syfte
Syftet med denna studie är att redogöra för om limträbalkar är ett rimligt substitut för betong i byggindustrin utifrån ett klimatperspektiv, samt om de ens är ett rimligt substitut överhuvudtaget. Kan en sådan substitution undanta mer kol från atmosfären än vad som släpps ut via betongindustrin, samt genom den för limträbalkarna nödvändiga
avverkningen? Studien syftar till att besvara nedanstående frågeställningar Detta dels genom att se till hur stor nettoeffekt som kan tillskrivas limträbalkar jämfört med betong, dels till den praktiska funktionen, samt olika rekyleffekter av en substitution. På så sätt kan en bedömning av substitutionseffekter göras.
4
1.3 Frågeställningar
• Är användningen av limträbalkar i byggindustrin kvalitativt utbytbar mot användningen av betong?
• Vilka praktiska förutsättningar krävs av virket för att tillverka limträbalkar?
• Är det hållbart att använda limträ i istället för betong i syfte att minska klimatpåverkan?
2. Material och metod
2.1 Litteratursök
Litteratursök gjordes via databaserna Web of Science och Google Scholar. De sökord som användes var: carbon sequestration AND boreal forest, net carbon AND deforestation, carbon sequestration AND deforestation, carbon sequestration AND trees, concrete AND carbondioxide, Jevons’ paradox and Life cycle assessment. Till en början användes sökord som kunde relatera till frågeställningarna för studien och vartefter rapporten utvecklades tillkom nya sökord. Litteratursöket fokuserade i första hand på peer review- artiklar. Behov av att förklara fenomen som till exempel Jevons paradox uppstod löpande.
2.2 Intervjuer
För att kunna dra några slutsatser om limträbalkars kvalitéer som substitutionsprodukt för betong, behövs en del uppgifter om limträprodukter. För att erhålla dessa gjordes kvalitativa intervjuer med fyra svenska företag som arbetar med att bygga med limträprodukter;
Skanska, NCC, Tyréns och Bonava. En intervju med ett svenskt företag som arbetar med att framställa limträprodukter, Martinsons, genomfördes också. Dessutom gjordes en intervju med Brandforsk, vilket är en insamlingsstiftelse vars syfte är att möjliggöra forskning om brandsäkerhet.
Innan intervjuerna genomfördes informerades respondenterna om villkoren för deras
deltagande i studien genom att hänvisning till innehållet i GDPR. GDPR innebär i korta drag, enligt The European Parliament and the Council of the European Union ((EU) 2016/679), att data som samlats in ska freda personliga uppgifter och integritet. I detta fall innebär detta att informanterna informerats om syftet med studien, vad som krävs av dem för deltagande, vad uppgifterna ska användas till, deras rätt att vara anonyma, avbryta sitt deltagande och möjlighet att ta del av det slutgiltiga resultatet.
De intervjuade företag som använder limträ i sin byggverksamhet, har tillfrågats om limträets kvalitéer som substitutionsmaterial för betong. Detta för att ta reda på huruvida användningsområdet för limträ är någorlunda detsamma som för betong och om de faktiskt är utbytbara mot varandra. Frågorna ställdes via mejlkontakt med företagen Skanska, NCC, Bonava och Tyréns. Dessa frågor ställdes i intervjuerna:
1. Är limträ helt eller delvis kvalitativt utbytbart mot betong i byggindustrin?
2. Om ja- varför/ på vilka sätt?
3. Om nej- varför inte/ på vilka sätt?
Företaget, Martinsons, som arbetar med att framställa limträprodukter har tillfrågats om förutsättningar för att producera limträ. Intervjun genomfördes via mejlkontakt. Dessa frågor användes i intervjun med limträproducenten Martinsons:
1. Vilken är den minsta lämpliga timmerstorleken? Längd/diameter?
2. Kan man använda sig av olika trädslag? Vilka?
3. Hur rakt behöver timret vara?
4. Påverkar val av trädslag kvaliteten för byggandet?
5. Behövs en viss hållfasthet i virket och vilka krav ställer det i sådana fall på råmaterialet?
5
En potentiell substitution av betong med limträbalkar förutsätter att limträet uppfyller många av de krav som gör betong till ett bra byggnadsmaterial. Ett sådant krav är
brandsäkerhet. Detta framkom som ett problem med limträ i de intervjuer som gjordes med byggföretagen, därför gjordes också en intervju med en anställd på Brandforsk. Frågan som ställdes till Brandforsk, per telefon, var:
1. Är Limträ utbytbart mot betong ur brandsäkerhetssynpunkt?
2.3 Litteraturstudie
En litteraturstudie utfördes för att ta fram uppgifter om vilka nackdelar som eventuellt finns, i relation till klimatfrågan, med att byta ut betong mot limträbalkar. Här har
intervjuuppgifter från de tre limträproducerande företagen, Setra, Moelven och Martinsons, beskrivningar av limträ och hållbarhet utgjort utgångspunkt för sökningar i litteraturen.
Specifikt har företagens betoning av att limträprodukternas konsumtion kunnat kopplas till klimatnytta och hållbarhet, utgjort underlag för vidare undersökningar i litteraturen.
2.4 Analysmetod
Vid analys av data användes kvalitativ innehållsanalys för att hitta gemensamma nämnare och olikheter i intervjuresultaten och i litteraturstudien. Ely (1993) beskriver den kvalitativa analysmetoden som ett bra sätt att hitta det meningsbärande i intervjusvar, inte bara i
”sifferfria” typer av intervjuer, utan att metoden också lämpar sig väl även när det visar sig att olika siffror och tal är en del av resultatet.
Resultatet analyserades således utifrån de gemensamma nämnare som utlästes i svaren och kategoriserades, sedan utifrån frågornas karaktär. Även resultatet i litteraturstudien
analyserades för att hitta gemensamma meningsbärande ord och meningar, men också för att hitta vad som skiljer objekten för studien åt.
6
2.5 Beräkningar på CO2- utsläpp vid limträ- och betongproduktion
För att dra slutsatser om substitutionseffekten av att använda limträbalkar istället för
betong, gjordes olika beräkningar. Beräkningarna syftade till att redovisa mängden CO2 som binds in i den mängd limträbalkar som tillverkas per år (baserat på siffror från 2014), samt mängden CO2 som kan undantas atmosfären genom att substituera betong med
limträbalkar. Beräkningar gjordes utifrån antagandet att allt limträ ersätter betong, samt följande konstanter:
• Av sågade trävaror i Sverige används 4 % till limträ, enligt Skogsstyrelsen (2014).
• Den totala mängden sågade trävaror uppgår till ca 18.3 miljoner m3/år (ibid.).
• En m3 färsk ved motsvarar ca 0,5 ton torr ved (Skogskunskap 2020).
• Ett ton torr ved innehåller ca 0,5 ton kol (Dong m.fl. 2003).
• För att omvandla kol till koldioxid används faktorn 3,67 (Skogssverige 1998).
• Betong väger ca 2,35 kg/ liter (Betong 2017)
• År 2019 producerades totalt 6 221 000 m3 betong i Sverige (Svensk Betong 2019)
• Ett ton betong ger ett utsläpp på ca 0,7 ton CO2 i produktionsfasen (Svensk Betong u.å.).
• Ett ton limträ kan ersätta ett 8,3 ton betong (Gustavsson m.fl. 2006)
3. Resultat
3.1 Intervjuer
Nedan presenteras resultaten från de olika intervjuer som gjorts. Resultaten är indelade under rubriker som kategoriserar dem efter syftet med varje intervju.
3.1.1 Är limträ helt eller delvis kvalitativt utbytbart mot betong i byggindustrin?
Här varierar svaren på en skala från skepsis till stor övertygelse om att betong är utbytbart mot limträ. Detta illustreras i figuren ovan, där siffrorna står för hur många av
respondenterna som sållade sig till de olika svaren ”inte alls”, ”delvis” och ”helt”. När respondenterna sedan går in på omständigheter kring vilka limträ är ett bra och dåligt substitut för betong, står det klart att det sammantagna svaret på frågan är delvis (Figur 1.) Nedan följer faktorer/ situationer där respondenterna ansåg att limträ fungerar bra som substitut för betong.
BRA
• I kontors- eller bostadshus
• I byggnationer där belastningen är låg
• För väggar/tak/pelare
Figur 1. Byggföretagens svar på frågan ”Är limträ helt eller delvis kvalitativt utbytbart mot betong i byggindustrin?”
7
Nedan följer faktorer/ situationer där respondenterna ansåg att limträ fungerar dåligt som substitut för betong.
DÅLIGT
• Fukt- fungerar inte för grunder eller källare eller andra byggnationer som utsätt för mycket fukt
• Vind- andra konstruktioner som utsätts för väldigt höga vindstyrkor.
• Höga laster- för höga laster vilket ger för stora deformationer i limträbalkarna och kan leda till sviktproblematik i bjälklag
• Brandkrav- klaras inte av, beständighetskrav, önskemål om långa spännvidder,
• Utrymme- problem med utrymme – limträbalkar blir ofta väldigt höga, tar större plats än betong.
3.1.2 Virkeskrav för produktion av limträbalkar
Martinsons använder aldrig stockar smalare än 140 mm i diameter i toppändan och kortare än 3,67 m, för tillverkning av limträbalkar. Respondenten menar att detta inte är lönsamt då stockar kortare och smalare än så ”strular” i produktionen, eftersom verktyg och redskap är anpassade efter tjockare och längre stockar. Att använda stockar med mindre mått än respondentens krav skulle skapa mer arbete och således leda till ett högre pris på balkarna, vilka skulle bli mindre intressanta för kunden.
Respondenten uppger att framförallt gran, men också tall, är de trädslag som ger stadigast limträbalkar. Vidare konstaterade hen att gran har högre hållfasthet än tall som är lite svagare och inte tål fukt lika bra (obehandlat).
Svaret på frågan ” Hur rakt behöver timret vara?” uteblev i intervjun med Martinsons.
3.1.3 Är limträbalkar ett brandsäkert byggmaterial?
Informanten på Brandforsk uttrycker att det ur brandsynpunkt finns problem med limträ som byggmaterial.
Limträ i sig är nämligen inte brandsäkert, för att det ska bli det krävs att man använder sig av flera lager brandgips, menar respondenten. Flera lager brandgips gör att man ”bygger in”
limträet så att det inte syns i byggnationen. Om limträet inte syns är det inte ett lika attraktivt byggmaterial som när träet framhävs. Informanten påpekar att det för reglerna i byggbranschen egentligen är tillräckligt för brandsäkerheten att behandla limträet med ett lager flamskydd, på så sätt hinner alla boende i huset ut om det skulle fatta eld. Huset i fråga brinner ner till grunden och går inte att rädda.
Problemet här, menar respondenten, är att man låter vad som är trendigt gå före säkerhet eller klimatfrågan. Det som är trendigt är i detta fall att låta århundraden av tradition, som ligger i att bygga med trä i Sverige, framhävas i nybyggnationer. Om husen som byggs brinner ner till grunden om de fattar eld, är inte detta ett särskilt klimatsmart sätt att bygga på, poängterar informanten, eftersom det ju då måste byggas nytt.
Ett annat problem som hen framhåller är det faktum att byggnader, oavsett brandskydd, sällan får stå kvar hela sin funktionella livslängd utan rivs, återigen på grund av rådande trender.
3.2 Sammanfattning intervjuer
Byggkrav- Limträbalkar lever i vissa fall upp till byggföretagens (Skanska, Tyréns, NCC och Bonava) byggkrav, i vissa fall inte. Betong är ett bättre lämpat material utifrån fukt-, vind-, hållfasthets-, brandsäkerhets- och utrymmesaspekter.
Virkeskrav- För tillverkning av limträbalkar krävs enligt Martinsons stockar tjockare än 140 mm i diameter, samt längre än 3,67 m. Bäst är att använda sig av gran och därefter tall.
8
Brandkrav- På Brandforsk menar man att limträbalkar kan vara ett brandsäkert material om det innesluts i gips. Problemet blir då att man inte kan visa upp trämaterialet i
byggnationen. Brandforsk pekar ut trä som ett populärt byggmaterial som man gärna vill visa upp i byggbranschen. För att kunna visa upp träet kan man bara behandla med
flamskydd och det gör inte byggnationen brandsäker. Människor kommer klara sig levande ut vid fall av brand, men byggnationen brinner obönhörligen ned till grunden.
3.3 Litteraturstudie
De för studien aktuella företag som producerar limträbalkar, Moelven, Setra och Martinsons, har på sina hemsidor gjort hållbarhetsbeskrivningar av limträprodukter.
Nedan redogörs för dessa hållbarhetsbeskrivningar, kategoriserat utefter företag.
3.3.1 Moelven
Moelven (u.å.) beskriver limträ som en produkt med ”minsta möjliga klimatpåverkan” och framhåller hur studier av oberoende parter vid flertalet tillfällen dragit slutsatsen att husbyggen med stomme av limträ har mindre miljöpåverkan än andra material. Moelven (u.å.) skriver också om fördelarna med att limträ har låg vikt och därför har miljömässiga fördelar vid transport, samt att biprodukterna från produktionen kommer till användning.
3.3.2 Setra
Setra (u.å.) beskriver på sin hemsida hur limträproduktionen är en ”resurssnål och klimatneutral process”. De framhåller också återvinningsaspekten, där förbrukade limträprodukten kan användas till biobränsle samt hur limträet är hållbart genom hela livscykeln.
3.3.3 Martinsons
På Martinsons (Martinsons u.å.) hemsida lägger man tonvikt vid att produktionen och transporter är klimatsmarta, genom att råvaran kommer från närområde (korta transporter) och energi till produktion kommer från företagets egna biobränslen. Man beskriver hur limträprodukten är en kolsänka genom hela sin livscykel (Martinsons u.å.).
3.4 Sammanfattning litteraturstudier
Alla tre företag lägger vikt vid att råvaran kommer från hållbart skogsbruk. Inget av företagen nämner något om att CO2 utsläpp från avverkade ytor och förlorad
koldioxidbindning i de avverkade träden skulle kunna skapa ett större bidrag till atmosfären än vad limträprodukten klarar av att binda in under sin livslängd. Inte heller framhåller de något om vilka förutsättningar som finns för att limträet ska vara koldioxidneutralt,
förutsättningar som att limträanvändningen inte ger upphov till åtskilliga rekyleffekter i till exempel i konsumtion, underhåll och uppvärmning.
9
3.5 Beräkningar på CO2- utsläpp vid limträ- och betongproduktion
För att räkna ut mängden koldioxid som kan besparas atmosfären genom att ersätta betong med limträbalkar, har nedanstående beräkningar gjorts. Uträkningarna i tabellen grundar sig i de konstanter som redovisades under avsnitt 2.5 ” Beräkningar på CO2- utsläpp vid limträ- och betongproduktion”.
Beräkning av inlagring av CO2 i limträbalkar
Beräkning Resultat (avrundat)
Total mängd producerat
limträ i Sverige år 2014 18,3*0,04 0,73 miljoner m3/år Mängden torr ved som går
åt till 0,73 miljoner m3 limträ
0,73*0,5 0,36 miljoner ton
Vikten CO2 i 0,73 m3
limträ 0,36*0,5*3,67 0,66 miljoner ton
Vikten CO2 i 1 ton limträ 0,66/0,36 1,8 ton CO2 Producerad betong i
Sverige under ett år (2019) i ton
6 221 000*(2,35*1000)/1000 14,7 miljoner ton
CO2- utsläpp till följd av betongproduktion i Sverige under ett år (2019)
0,7*14 619 350 10,2 miljoner ton
Mängd betong som kan ersättas av 0,36 miljoner ton limträ
0,36*8,3 2,98 miljoner ton
CO2- utsläpp från 2,98 miljoner ton producerad betong
2,98*0,7 2 miljoner ton
Mängd CO2 som kan besparas från atmosfären då 1 ton limträ ersätter betong
8,3*0,7 5,8 ton
Substitutionseffekt av att betong med 0,73 miljoner m3 limträ
0,73* 0,5*5,8 2,12 miljoner ton
Som tabell 1 visar, kan 5,8 ton CO2 besparas från atmosfären för varje ton limträ som ersätter betong. De 0,73 miljoner m3 limträ som produceras i Sverige under ett år, ger en substitutionseffekt på ca 2,12 miljoner ton CO2, då detta ersätter betong.
Tabell 1. Beräkningar av mängd CO2 i limträ- och betongproduktion.
10
4. Diskussion och slutsatser
4.1 Är användningen av limträbalkar i byggindustrin utbytbar mot användningen av betong?
Som resultatet visar på, är betong delvis utbytbart mot limträbalkar som byggmaterial. För att kunna byta ut betong mot limträ krävs förhållanden där limträet inte utsätts för alltför mycket fukt, vind och höga laster. Dessutom är limträet inte lika utrymmeseffektivt som betong och lever inte heller upp till samma brandsäkerhetskrav.
Det blir uppenbart att limträbalkar inte kan ersätta betong helt och hållet, då omöjligt alla byggnationer kan undvika de ovan nämnda nackdelar som finns med limträ. Användningen av limträ i byggindustrin bör således förutsätta en fortsatt användning av betong.
4.2 Vilka praktiska förutsättningar krävs av virket för att tillverka limträbalkar?
Även en delvis ersättning av betong med limträ torde i teorin kunna minska mängden koldioxid i atmosfären. Om den mängd limträbalkar som produceras i Sverige årligen idag, (0,73 miljoner m3 limträbalk) får ersätta betong (2,98 miljoner ton betong), kan detta bespara 2,12 miljoner ton CO2 från atmosfären (Tabell 1). Om mängden limträbalkar som produceras årligen skulle dubbleras och ersätta betong, skulle detta bespara det dubbla från atmosfären; 5,56 miljoner ton CO2. Detta förutsätter naturligtvis att betong ersätts med limträbalkar, det vill säga att betongproduktionen går ner. Detta är inte fallet, enligt Svensk Betong (2019), som rapporterar att betongtillverkningen för 2019 ökade med 1 % från 2017 års produktion.
Att ca 5,8 ton CO2 besparas atmosfären per ton limträbalk som ersätter betong (Tabell 1), är en teoretisk uträkning av substitutionseffekten. En sådan uträkning tar inte hänsyn till faktorer som påverkar inbindningen och flödet av koldioxid till atmosfären i den direkta fasen samt över längre tid.
Ingenting i en sådan uträkning säger något om hur långlivade produkterna som ersätter betongen är, eller något om specifika detaljer kring produktiviteten på skördeplatsen för de avverkade träden. Inte heller kan uträkningen visa hur väl substitutionen fungerar och hur mycket ”rekyleffekter” som skapas av ett till synes mer miljövänligt byggande.
Inget sågtimmer (endast i vissa fall klentimmer, smalare än 120 mm i diameter) tas under 140 mm i diameter i Sverige (Skogskunskap 2020). Som resultatet visat är det ekonomiskt olönsamt att göra limträbalkar på stockar mindre än 140 mm i diameter, eller övrigt
”restmaterial”. Om så inte hade varit fallet, hade man, likt att trycka ut så många pepparkakor som möjligt på en pepparkaksdeg, kunnat använda detta material till
limträbalkar istället för att detta ska gå till förbränning som biobränsle eller tillverkning av kortlivade trä-/ pappersprodukter. På så sätt hade substitutionseffekten kunnat bli mycket större av att ersätta betong med limträ. Men eftersom det mindre toppmaterialet från användbara stockar inte är användbart till långlivade byggen och istället går till massabruk eller andra kortlivade produkter som biobränslen, går en väldigt stor del av koldioxiden som fanns bunden i de avverkade träden på kort tid direkt ut i atmosfären. Moelven (u.å.), Setra (u.å.) och Martinsons (u.å.) beskriver alla hur restmaterial av den egna tillverkningen går till energiåtgången av densamma. Hade man istället låtit träden stå kvar och binda koldioxid, hade det som tillförs atmosfären, genom förbränning av material till följd av
limträtillverkning, aldrig släppts ut.
För att överhuvudtaget kunna ersätta betong med limträbalkar krävs, först och främst, att de konstruktioner som blir till med hjälp av limträbalkar är kvalitativt utbytbara med betong.
För det andra måste de också vara långlivade sådana, vilket Harmon (2019) pekar ut, samt bör uppvärmning och underhåll av dessa ske på ett koldioxidneutralt sätt. Om inte kommer de goda effekterna av att substitutionen av betong med limträbalkar att vara helt och hållet försumbar. Utan att ovanstående krav tas med i en livscykelanalys, försvinner eventuella
11
substitutionseffekter i kölvattnet av de utsläpp som kommer av bland annat uppvärmning, luftkonditionering eller trendiga nybyggnationer.
4.3 Är det hållbart att använda limträ i istället för betong i syfte att minska klimatpåverkan?
I resultatet framgår att limträproducenterna framhåller limträbalkar som en klimatneutral produkt, i vissa fall till och med som en kolsänka. Ställt i relation till Jevons paradox kan detta te sig problematiskt; som Holm och Englund (2009) och Sears m.fl. (2018) beskriver, tenderar klimatsmarta och mer effektiva produkter att leda till en ökad konsumtion och produktion. Således kan det faktum att konsumenten får en bild av att limträbalkar är neutrala eller till och med ”bra” för klimatet, ge konsekvenser, eftersom en stor del av livscykelperspektivet undantagits i koldioxidberäkningarna. Harmon (2019) beskriver hur faktorer, som skulle kunna ge stora skillnader i utslag på en livscykelanalys för limträbalkar, ofta inte definieras i analysen och leder till missbedömningar. Konsekvenserna sträcker sig också bortom detta, som vi sett, genom att skapa utrymme i företags och privatpersoners koldioxidbudgetar. Detta utrymme kan potentiellt användas upp genom konsumtion av andra varor och tjänster.
En stor nackdel med livscykelanalyser är att man kan använda dessa till sin fördel som företag genom att belysa delar i livscykeln där materialet har mindre miljöpåverkan och mörka områden där materialet har större påverkan, eller där påverkan är okänd. Van den Heede och De Belie (2012) samt Svensk Betong (2017) lägger fram att de CO2 utsläpp som kommer från betongproduktion har beräknats utifrån ett livscykelperspektiv. Däremot omfattar detta livscykelperspektiv enbart produktionsfasens olika delar (Van den Heede och De Belie 2012; Svensk Betong 2017) Detta blir problematiskt då resultatet av uträkningarna för miljöpåverkan helt och hållet styrs av vilka delar som blev medräknade i
livscykelanalysen.
Om det trots allt skulle finnas en klimatnytta i att byta ut betong mot limträbalkar, krävs det att byggnationernas livslängd är minst lika långa som pay back- perioden för koldioxiden som finns inbunden i limträbalkarna inte ska frigöras till atmosfären. Malcolm, Holtsmark och Piascik (2020) menar att pay back- tiden kan ligga på hundratals år. I skenet av detta verkar det orimligt att tänka sig att byggnationer i limträbalkar kan finnas kvar i bruk hela pay back- perioden ut och på så vis kunna betala den koldioxid- skuld som avverkningen gav upphov till.
Det finns en risk med att använda limträbalkar istället för betong, då substitutionseffekten ger sken av att vara större än vad den är. Avverkning av träd i Sverige skapar en tillförsel till atmosfären på ca 126 miljoner ton CO2 per år, om man räknar med den förlorade
inbindningen av koldioxid från de avverkade träden, under efterföljande tio år, samt effekten av att substituera betong med limbalkar av trä (Englund m.fl. 2019). Den svenska skogen binder samtidigt in ca 175 miljoner ton CO2 per år, enligt Englund m.fl. (2019). Trots att skogen är en kolsänka med inbindande effekt på ca 50 miljoner ton CO2 per år, är problemet med tillförseln av CO2 till atmosfären som kommer från skogsbruket, större än vad det verkar vid första anblick. Detta på grund av den väldigt långa pay back- tiden som Malcolm, Holtsmark och Piascik (2020) redogör för. Författarna menar att om skulden som uppstår aldrig betalas tillbaka, kommer denna att växa och oavsett hur mycket CO2 som binds in i skogen, kommer skulden att vara större. Harmon (2019), pekar ut att de
substitutionseffekter som anses minska mängden koldioxid i atmosfären, ofta är uträknade utifrån antaganden som är missvisande. Författaren konkluderar att substitutionseffekter i vissa fall kan vara 2 till 100-faldigt överdrivna.
Eftersom betong fortsätter att tillverkas i en större skala än tidigare år (Svensk betong 2019), visar detta på en trend som kallas för relativ frikoppling. Frikoppling innebär att söka
lösgöra negativ miljömässig påverkan ifrån ekonomisk tillväxt, genom effektiviseringar i produktion (Holm och Englund, 2009; Sanye-Mengual m.fl. 2019; Hagens 2020). När denna frikoppling är relativ, kommer effektiviseringar i produktion innebära en ekonomisk tillväxt
12
och negativ miljömässig påverkan, men en påverkan som är långsammare än den
ekonomiska tillväxten (Holm och Englund, 2009; Sanye-Mengual m.fl. 2019; Hagens 2020).
Absolut frikoppling innebär istället att den miljömässiga påverkan inte träder över en viss gräns, trots ekonomisk tillväxt (Holm och Englund, 2009; Sanye-Mengual m.fl. 2019;
Hagens 2020). Betongproduktionen fortsätter alltså öka, trots att substitutionsmaterial som limträbalkar, med en mindre negativ miljöpåverkan, finns att tillgå. Detta innebär att de 2,12 miljoner ton CO2 som besparas atmosfären per år (Tabell 1), över tid får en allt mindre effekt, då de utgör en allt mindre del av den totala mängd CO2 som tillkommer i atmosfären.
Riskerna med att använda limträ istället för betong är många, men det som verkar vara den största risken är det faktum att substitutionsprodukter, som limträbalkar, marknadsförs som en klimatneutral produkt. Att detta skapar problem beror i grund och botten på det
ekonomiska system som vi lever i, ett system som strävar efter ekonomisk tillväxt (Holm och Englund 2009; Lorek och Spangenberg 2014). Ekonomisk tillväxt förutsätter större
konsumtion och det är där ”klimat-skon” klämmer. Ett ekonomiskt system som hela tiden förutsätter tillväxt kommer, enlighet med relativ frikoppling, ha en stor efterfrågan både på
”klimatsmarta” produkter, men också de ”smutsigare” produkterna (Hagens 2020).
Framförallt förutsätter systemet en konstant efterfrågan och konsumtion (Lorek och Spangenberg 2014).
4.4 Vad innebär detta?
Framtida forskning skulle dra nytta av ett fokus på ”lösningar” på klimatproblemet, som utgår ifrån att människan behöver ändra sina grundförutsättningar istället för att fortsätta på den inslagna banan. Lorek och Spangenberg (2014) menar att strukturella förändringar behöver göras för att uppnå vad som kallas för ”grön ekonomi”. De förespråkar att resurser ska fördelas jämnare mellan människor för att möjliggöra hållbar utveckling överallt, även i länder där de socioekonomiska klyftorna är som störst.
Forskning bör utgå från att det inte går att fortsätta vara 7,8 miljarder människor som ska ha en viss levnadsstandard och där välfärd definieras utifrån materiell och ekonomisk standard.
Sears m.fl. (2018) samt Holm och Englund (2009) beskriver hur Jevons paradox fungerar i praktiken, när effektiviseringar skapar utrymme för större konsumtion, istället för tvärtom.
Det blir i denna studie tydligt att sådant som definieras som klimatsmarta alternativ sällan bidrar till en minskning i tillverkning av de mindre klimatsmarta materialen eller
produkterna. Hagens (2020) beskriver att det är troligt att mänskligheten eller
”superorganismen”, inte kommer kunna ändra på sig innan det är försent. Hagens (2020) pekar på hur det ekonomiska system som regerar globalt är så djupt rotat i vår kultur, att det egentligen inte handlar om huruvida möjligheten att lösa problemen finns, utan ifall vi kommer att fånga den. Skulle superorganismen inte klara av att ändra sig för att lösa problemen, kommer denna snart att tvingas till dessa ändringar ändå, menar Hagens (2020).
Eftersom den klimatkris vi står mitt i, är så omfattande och komplex, med fenomen som förstärker varandra, finns inte heller någon enkel lösning på problemet. Att ersätta olika produkter med andra, mer klimatsmarta sådana, kommer inte ha någon större effekt på klimatproblemet. Lösningen här bör inte vara att sträva framåt, efter mer och efter större tillväxt, utan att i grunden förändra hur man mäter framgång och välfärd (Lorek och
Spangenberg 2014). Sanye- Mengual m.fl. (2019) beskriver BNP som ett bristfälligt begrepp, vilket inte tar hänsyn till sådant som social välfärd och välmående hos människor. Ändå är BNP det mest relevanta och använda sättet vi har för att beskriva framgång för olika länder och vad begreppet egentligen står för, är en mätning av ekonomisk aktivitet (Sanye- Mengual m.fl. 2019).
Ett förslag från författaren till denna rapport, som både skulle kunna minska konsumtion och befolkningstillväxt, är ett system som baseras på ”miljöpoäng”. En viss mängd
miljöpoäng kunde tilldelas varje människa, som sedan kunde spendera dessa mer eller mindre som den själv ville, utifrån ett poängsystem, där olika varor och tjänster kostar olika
13
mycket i miljöpoäng, beroende på vilken effekt de har på klimat och miljö. Ett uppenbart problem med detta är hur poängsättningen skulle gå till och hur olika varor och tjänster skulle kunna värderas och jämföras mot varandra. Vad man bör tänka på är att denna typ av värderande av klimat- och miljöpåverkan, ändå är något som görs idag (till exempel av limträbalkar jämfört med betong), utan att det leder till en större systematisk förändring.
Svårigheterna med värderandet finns där, oavsett om det endast leder till en produktsubstitution, eller om det leder till en mer grundläggande förändring i hur människor lever och konsumerar.
4.5 Metoddiskussion
Studiens metod ändrades under arbetets gång i sitt utförande utifrån förändrade
förutsättningar, men också vartefter nya vetenskapliga artiklar kom in i bilden och gav nya perspektiv. Också en del svar som gavs under vissa av intervjuerna skapade en förändrad bild av studiens kärna och omfång. Ett exempel är det faktum att två av byggföretagen var skeptiska till att använda limträ i sina byggnationer (på grund av brandsäkerhet), vilket gav upphov till ytterligare en intervju, denna gång med Brandforsk.
Metoden arbetades således ut efterhand för att på bästa sätt kunna besvara frågeställningarna. I många fall var det svårt att få intervjufrågorna besvarade av
informanterna, vilket i sin tur också spelade in i utformningen av undersökningarna. Bristen på svar ifrån limträproducenter ledde till fler intervjuer med byggföretag, som ju i sin tur gav upphov till spåret med Brandforsk.
Svårigheter som stöttes på i samband med intervjuerna handlade främst om att
mejlkontakten var en utmaning. Många av de tillfrågade svarade först efter att de blivit påminda ett flertal gånger, vilket möjligen kunde undvikits genom att utföra intervjuerna per telefon istället. Att de flesta intervjuerna ändå genomfördes via mejl berodde på att frågorna i många fall krävde svar med specifika uppgifter som med fördel kunde skrivas ned istället för att meddelas per telefon.
En fortsatt studie skulle med fördel ha ett större urval av företag för att utöka
tillförlitligheten. En mer omfattande studie kunde gett ett mer gediget resultat och en än mer trovärdig utgångspunkt för diskussionen.
i
5. Referenser
Betong. 2017. Fråga experten: betongens vikt? http://betong.se/2017/01/07/fraga- experten-betongens-vikt/ (Hämtad 2020-05-16).
Bradshaw, C. J.A. och Warkentin, I. G. 2015 Global estimates of boreal forest carbon stocks and flux. Global and Planetary Change. 128: 24-30. doi: 10.1016/j.gloplacha.2015.02.004.
Dong, JR.; Kaufmann, RK.; Myneni, RB.; Tucker, CJ.; Kauppi, PE.; Liski, J.; Buermann, W.;
Alexeyev, V. och Hughes, MK. 2003. Remote sensing of boreal and temperate forest woody biomass: carbon pools, sources, and sinks. Remote sensing of environment: an
interdisciplinary journal. 84(3): 393-410. doi: 10.1016/S0034-4257(02)00130-X.
Ely, M. 1993. Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken: cirklar inom cirklar. Lund:
Studentlitteratur.
Englund, G.; Holm, S.-O.; Jonsson, B.-G. och van der Spoel, D. 2019. Klimatnyttan av minskad skogsavverkning är enorm. Dagens Nyheter. 8 augusti.
https://www.dn.se/debatt/klimatnyttan-av-minskad-skogsavverkning-ar-enorm/ (Hämtad 2020-03-25).
Hagens, N.J. 2020. Economics for the future – Beyond the superorganism. Ecological economics. 169 (106520). doi: 10.1016/j.ecolecon.2019.106520.
Harmon, M. E. 2019. Have product substitution carbon benefits been overestimated? A sensitivity analysis of key assumptions. Environmental research letters. 14 (6)
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab1e95/pdf (Hämtad 2020-04-21).
Helepciuc (Grădinaru), M. 2017. The Environmental Impact of Concrete Production and the Necessity of Its Greening. I Ozunu, A.; Nistor, I. A.; Petrescu, D. C.; Burny, P. och Petrescu- Mag, R.-M. (red.). Resilient Society Multidisciplinary contributions from economic, law, policy, engineering, agricultural and life sciences fields. Environment and Human Action Series. Gembloux, Belgium; Cluj-Napoca, Romania: Les Presses Agronomiques de
Gembloux; Bioflux: 81-94.
Holm, S.- O. och Englund, G. 2009. Increased ecoefficiency and gross rebound effect:
Evidence from USA and six European countries 1960–2002. Ecological Economies. 68(3):
879-887. doi: 10.1016/j.ecolecon.2008.07.006.
Holtsmark, B. 2012. Harvesting in boreal forests and the biofuel carbon debt. Climatic Change. 112: 415–428. doi: 10.1007/s10584-011-0222-6.
IPCC. 2018. Global Warming of 1.5°C. An IPCC Special Report on the impacts of global warming of 1.5°C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty. The Intergovernmental Panel on Climate Change.
Lal, R. 2008. Carbon sequestration. Philosophical transactions of the royal society B.
363(1492): 815–830. doi: 10.1098/rstb.2007.2185.
Lindfors, L-G.; Christiansen, K.; Hoffman, L.; Virtanen, Y.; Juntilla, V.; Hanssen, O-J.;
Rønning, A.; Ekvall, T. och Finnveden, G. 1995. Nordic guidelines on life-cycle assessment.
Copenhagen: Nordic Council of Ministers.
ii
Liu, Z.; Liu, W.; Liu, H.; Gao, T.; Zhao, H.; Li, G.; Han, H.; Li, Z.; Lal, R. och Ning, T. 2019.
Capture of soil respiration for higher photosynthesis with lower CO2 emission. Journal of cleaner production. 246. doi: 10.1016/j.jclepro.2019.119029
Lorek, S. och Spangenberg, J.H. 2014. Sustainable consumption within a sustainable economy – beyond green growth and green economies. Journal of cleaner production. 63:
33-44. doi: 10.1016/j.jclepro.2013.08.045.
Luyssaert, S., Schulze, E. -D., Börner, A., Knohl, A. Hessenmöller, D., Law, B. E., Ciais, P. och Grace, J. 2008. Old-growth forests as global carbon sinks. Nature. 455 (7210): 213–215. doi:
10.1038/nature07276.
Malcolm, J. R.., Holtsmark, B. och Piascik, P. W. 2020. Forest harvesting and the carbon debt in boreal east-central Canada. Climatic change. doi: 10.1007/s10584-020-02711-8.
Martinsons. u.å. Carbon footprint limträ. https://www.martinsons.se/carbon-footprint- limtra/ (Hämtad 2020-04-29)
Moelven. u.å. Allt om limträ, massivträ och LVL. Limträ det hållbara stommaterialet.
https://www.moelven.com/se/produkter-och-tjanster/allt-om-limtra/ (Hämtad 2020-04- 29).
Norton, M.; Baldi, A.; Buda, V.; Carli, B.; Cudlin, P.; B. Jones, M.; Korhola, A.; Michalski, R.;
Novo, F.; Oszlányi, J; Duarte Santos, F.; Schink, B.; Shepherd, J.; Vet, L.; Walloe, L. och Wijkman, A. 2019. Serious mismatches continue between science and policy in forest bioenergy. Global Change Biology Bioenergy. 11(11): 1256-1263. doi: 10.1111/gcbb.12643.
Puettmann, M.; Oneil, E. och Johnson, L. 2013. Cradle to Gate Life Cycle Assessment of Softwood Lumber Production from the Pacific Northwest. Forest Products Journal. 67(5-6):
368-380. doi: 10.13073/FPJ-D-17-00008.
Sanye-Mengual, E., Secchi, M., Corrado, S., Beylot, A. och Sala, S. 2019. Assessing the decoupling of economic growth from environmental impacts in the European Union: A consumption-based approach. Journal of Cleaner Production. 236. doi:
10.1016/j.jclepro.2019.07.010.
Sears, L.; Caparelli, J.; Lee, C.; Pan, D.; Strandberg, G.; V., Linh, L. och C. -Y. Cynthia L.
2018. Jevons’ Paradox and Efficient Irrigation Technology. Sustainability. 10(5). doi:
10.3390/su10051590.
Setra. u.å. Limträ i kretsloppet. https://www.setragroup.com/sv/limtra/Om-limtra/limtra- i-kretsloppet/ (Hämtad 2020-04-29).
Skogskunskap. 2020. Aptering och virkessortiment. https://www.skogskunskap.se/skota- barrskog/gallra/gallring-for-sjalvverksamma/aptering/ (Hämtad 2020-05-12).
Skogskunskap. 2020. Virkesegenskaper och tillredning.
https://www.skogskunskap.se/skota-lovskog/slutavverka-och-salja- virket/virkesegenskaper/ (Hämtad 2020-05- 28).
Skogsstyrelsen. 2014. Skogsstatistisk årsbok 2014. Jönköping.
Skogssverige. 1998. Hur mycket CO2 tar ett träd upp i samband med tillväxt?
https://www.skogssverige.se/hur-mycket-co2-tar-ett-trad-upp-i-samband-med-tillvaxt (Hämtad 2020-05-11).
iii
Svensk Betong. u.å. Koldioxidutsläpp. https://www.svenskbetong.se/bygga-med-
betong/bygga-med-prefab/miljo-och-hallbarhet/koldioxidutslapp (Hämtad 2020-03-27).
Svensk Betong. u.å. Vad händer när det brinner i ett betonghus.
https://www.svenskbetong.se/om-betong/fakta-egenskaper/brand/vad-hander-nar-det- brinner-i-ett-betonghus (Hämtad 2020-05-18).
Svenska Betong. 2017. Betong och klimat- En rapport om arbetet för klimatneutral betong.
https://www.svenskbetong.se/component/edocman/betong-och-klimat/download (Hämtad 06-19).
Svensk Betong. 2019. Betongindikatorn 2019- resultat helår.
https://www.svenskbetong.se/images/Betongindikatorn/2019/Betongindikatorn_hel%C3%
A5r_2019.pdf (Hämtad 2020-05-15).
Sveriges Lantbruksuniversitet. 2019. Vad är en livscykelanalys?
https://www.slu.se/institutioner/energi-teknik/forskning/lca/vadar/ (Hämtad 2020-04- 20).
The European Parliament and the Council of the European Union. 2016. Regulation (EU) 2016/679 of the European Parliament and of the Council of 27 April 2016 on the protection of natural persons with regard to the processing of personal data and on the free
movement of such data, and repealing Directive 95/46/EC (General Data Protection Regulation).
Van den Heede, P. och De Belie, N. 2012. Environmental impact and life cycle assessment (LCA) of traditional and ‘green’ concretes: Literature review and theoretical calculations.
Cement and Concrete Composites. 34 (4). 431-442. doi:10.1016/j.cemconcomp.2012.01.004.
Warrick, R. A. 1986. Carbon-cycle- Photosynthesis seen from above. Nature. 319 (6050):
181-181. doi: 10.1038/319181a0.
