UPPSALA UNIVERSITET MAGISTERUPPSATS
Företagsekonomiska Institutionen Ht 2009
Therese Lundqvist Linnéa Sandberg
Hållbarhetsredovisningar
– För vem och hur användbar?
Handledare: Mats Karén
Företagsekonomiska Institutionen
Sammanfattning
Företag ses i allt större utsträckning som samhällsmedborgare vilka förväntas prestera mer än endast goda finansiella resultat. En av de viktigaste aspekterna i denna förändring är den ökade efterfrågan från allt fler intressentgrupper gällande information om arbetet mot detta.
För att tillgodose detta krav ger allt fler företag frivilligt ut denna typ av information i hållbarhetsredovisningar. Då olika intressenter har olika informationsbehov väcks frågan om vilken eller vilka av dessa företag väljer att tillgodose och om en och samma hållbarhets- redovisning kan upplevas användbar för alla intressenter. Syftet med denna uppsats är således att ur ett företagsperspektiv undersöka för vem företag upprättar sin frivilliga hållbarhets- redovisning och hur användbar denna information kan anses vara för dess intressenter. Utifrån detta kan även syftet med upprättandet undersökas. Detta studeras genom att dels granska de för studien aktuella företagens hållbarhetsredovisningar samt att dels göra kvalitativa telefonintervjuer med insatta personer på respektive företag.
Studiens analysmodell bygger på intressentmodellen, en precisering av IASB:s användbarhetskriterier samt legitimitetsteorin. Det som framkommit av studien är att det inte finns något entydigt svar på frågan om för vem företagen upprättar sin hållbarhetsredovisning.
Studien visar även att hållbarhetsredovisningen bidrar till en mer heltäckande bild av verksamheten. Dock kan intressenternas användbarhet av informationen ur ett bredare perspektiv, exempelvis som grund för beslutsfattande, ifrågasättas. Gällande syftet med upprättandet anser företagen sällan själva att syftet är att legitimera verksamheten gentemot intressenterna.
Innehållsförteckning
Sammanfattning Innehållsföreteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Problemformulering ... 5
1.3 Syfte ... 6
2. Intressenter, användbarhet och legitimitet ... 7
2.1 Intressentmodellen ... 7
2.1.1 Finansiella intressenter - ägare, investerare och kreditgivare ... 8
2.1.2 Interna intressenter - företagsledning, anställda och deras organisationer ... 8
2.1.3 Produktintressenter - leverantörer och kunder ... 9
2.1.4 Övriga externa intressenter - stat, kommun, samhälle och media ... 9
2.2 Användbarhetskriterier ... 10
2.3 Legitimitetsteorin ... 11
2.4 Studiens analysmodell ... 11
2.4.1 För vem ... 12
2.4.2 Hur användbar ... 12
2.4.3 I vilket syfte ... 13
3. Metod ... 14
3.1 Val av metod ... 14
3.1.1 Undersökningsmetod ... 14
3.2 Datainsamling ... 15
3.2.1 Primärdata - intervjuer ... 15
3.2.2 Sekundärdata – hållbarhetsredovisningar, litteratur och artiklar ... 16
3.2.3 Trovärdighet ... 16
3.3 Praktiskt tillvägagångssätt ... 17
4. Redogörelse för intervjuer och granskning av företagens hållbarhetsredovisningar .. 20
4.1 Alltransport ... 20
4.1.1 Redogörelse för intervju ... 20
4.1.2 Redogörelse för granskning av Alltransports hållbarhetsredovisning ... 21
4.2 Folksam ... 22
4.2.1 Redogörelse för intervju ... 22
4.2.2 Redogörelse för granskning av Folksams hållbarhetsredovisning ... 23
4.3 Sandvik ... 24
4.3.1 Redogörelse för intervju ... 25
4.3.2 Redogörelse för granskning av Sandviks hållbarhetsredovisning ... 25
4.4 SLL ... 26
4.4.1 Redogörelse för intervju ... 27
4.4.2 Redogörelse för granskning av SLL:s hållbarhetsredovisning ... 28
5. Analys ... 30
5.1 För vem ... 30
5.2 Hur användbar ... 31
5.3 I vilket syfte ... 34
6. Avslutning... 36
6.1 Slutsats ... 36
6.2 Förslag till vidare forskning ... 38
Källförteckning ... 39
Bilaga 1 - Intervjufrågor ... 43
1. Inledning
I detta avsnitt ges en bakgrund till den ökade efterfrågan på redovisning av företags hållbarhetsarbete. Detta mynnar ut i en problemdiskussion kring intressenternas spridda informationsbehov. Utifrån detta formuleras syftet med uppsatsen.
1.1 Bakgrund
Det sker idag en snabb global förändring där företag i allt större utsträckning ses som samhällsmedborgare vilka förväntas prestera mer än endast goda finansiella resultat.
Klimatförändringar, den generella hälsan i samhället, utbildning och utveckling samt långsiktig hållbarhet är några av de mest angelägna frågorna i vår tid. (KPMG International Survey of Corporate Responsibility Reporting 2008, s. 2) Med bakgrund i detta ses företagens arbete med socialt ansvar och hållbar utveckling inte alltid längre som en belastning för ekonomisk tillväxt utan snarare som en förutsättning för överlevnad och lönsamhet (Westermark, 1999, s. 11). En av de viktigaste aspekterna i denna förändring är den ökade efterfrågan på information om vad företagen i praktiken gör för att vara goda samhälls- medborgare (KPMG International Survey of Corporate Responsibility Reporting 2008, s. 2).
För att tillgodose detta krav ger allt fler företag frivilligt1 ut denna typ av information i hållbarhetsredovisningar (Checklista Deloitte, 2008, s. 3).
Målet med hållbar utveckling är ”att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, 2000-2006, s. 2). De första svenska separata hållbarhets- redovisningarna publicerades i början av 1990-talet. Sedan dess har utvecklingen av den information som kompletterar den lagstadgade ekonomiska redovisningen ständigt gått framåt. Numera redovisas ofta företags arbete med miljö, etik, socialt ansvar, hälsa och säkerhet. (Checklista Deloitte, 2008, s. 3)
1.2 Problemformulering
”Det är av största vikt att vi sätter stopp för det flummiga etikpratet innan det sätter krokben för företagandet i vårt land.” Detta uttalade Mats Qviberg (2006) i Svenska Dagbladet i samband med debatten om det ökade trycket på att företag bör bredda sin roll i samhället och ta ett större ansvar för hållbar utveckling. En effekt av detta menar Qviberg (2006) är att
1 För statligt ägda företag är det dock sedan år 2008 tvingande att upprätta hållbarhetsredovisning (Riktlinjer för extern rapportering för företag med statligt ägande, 2007).
företagens roll i samhället måste stöpas om. Från att vara producerande enheter, med målet att producera varor och tjänster till bättre kvalitet och pris än konkurrenterna, kommer företag förvandlas till vad Qviberg (2006) kallar ”privata myndigheter”. Åsikterna i denna debatt har dock ofta skilt sig åt där argument som dessa, att företag helt bör fokusera på att generera vinst, ofta stått i strid med åsikter att företag bör ta större ansvar för sociala frågor och hållbar utveckling. Vad som är önskvärt företagsbeteende är således inte statiskt och bestäms i sampel mellan företaget och deras intressenter (Grafström, 2008, s. 110 ff.). Därmed är det de utomstående intressenterna som bedömer huruvida ett företag i en viss tid anses legitimt och förtroendeingivande eller ej.
Att redovisa arbetet med hållbar utveckling innebär att mäta, presentera och ta ansvar gentemot intressenter, både inom och utanför företaget, för vad företaget uppnått i sitt arbete mot en hållbar utveckling (Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, 2000-2006, s. 3).
Hållbarhetsredovisningen blir därmed ett underlag, utöver den finansiella rapporteringen, för verksamhetens intressenter för att dessa ska kunna göra en bredare bedömning av verksam- hetens arbete och lönsamhet (Checklista Deloitte, 2008, s. 3). Samtidigt innehåller dagens intressentmodell en mängd olika grupper av intressenter med spridda informationsbehov.
Medarbetare, kunder, ägare, banker, försäkringsbolag, finansiärer, investerare, politiker, myndigheter, miljöorganisationer, lokalbefolkning, samhället i stort och massmedia kan alla ha ett intresse av information om företagets hållbarhetsarbete. (Larsson, 1997, s. 76) Hållbarhetsredovisningar blir således ett kommunikationsmedel till en bred grupp intressenter vars preferenser kan leda till aktiviteter som väsentligt påverkar företagets resultat (Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, 2000-2006, s. 9). Med bakgrund i den utvidgade intressent- modellen, där intressenterna har olika informationsbehov, väcks frågan om vilken eller vilka av dessa intressenters informationsbehov företag väljer att tillgodose. Vidare kan det ifrågasättas huruvida en och samma hållbarhetsredovisning kan upplevas användbar för alla dessa intressenter. (Larsson, 1997, s. 76)
1.3 Syfte
Syftet med denna uppsats är att ur ett företagsperspektiv undersöka för vem företag upprättar sin frivilligahållbarhetsredovisning och hur användbar denna information kan anses vara för dess intressenter. Utifrån detta kan även syftet med upprättandet undersökas.
Figur 1. Intressentmodellen, egen bearbetning
2. Intressenter, användbarhet och legitimitet
I detta avsnitt ges en aktuell teoretisk referensram för studien som baseras på teorier och modeller kring intressenter, användbarhet samt legitimitet. Avslutningsvis presenteras studiens analysmodell.
2.1 Intressentmodellen
Förväntningar för vad som anses vara godtagbart företagsbeteende och ansvarstagande utformas i samspel mellan företag och dess intressenter (Grafström, 2008, s. 83). Intressent- modellen kan användas för att få insikt om dessa förväntningar.
Grunden till intressentmodellen finns att hitta i ett öppet synsätt där företaget antas ha kopplingar till och relationer med sin omgivning. Mellan intressenterna och företaget finns således ett beroendeförhållande och för att en intressent ska vilja tillhöra företagets intressentgrupp krävs förtroende för företaget. (Ax, Johansson & Kullvén, 2001, s. 41) Detta förtroende kan ta sig uttryck i en mängd olika former då de olika grupperna kan ha långt skilda utgångspunkter i relationen med företaget (Jakobsson & Jakobsson, 1998, s. 32). Med bakgrund i detta är det uppenbart att intressenternas informationsbehov varierar och att deras krav därmed kan stå i konflikt med varandra. En central uppgift för företaget blir således att prioritera och kompromissa (Polonsky, 1995, s. 33 f.).
Det redovisande före- taget bör identifiera sina intressenter och förklara i hållbarhetsredovisningen hur företaget hanterat deras förvänt- ningar och intressen. Intressenter är alla de som kan påverkas väsentligt av företagets aktiviteter, produkter och tjänster, och vars handlingar kan påverka företagets möjlighet att genom- föra sin strategi och uppnå uppsatta mål. (Riktlinjer för hållbarhets- redovisning, 2000-2006, s. 10) I figur 1 till vänster presenteras den intressent- modell som används i studien.
2.1.1 Finansiella intressenter - ägare, investerare och kreditgivare
Gemensamt för denna intressentgrupp är det primära behovet av finansiell information (Jakobsson & Jakobsson, 1998, s. 40). Ägarnas finansiella ställning påverkas i hög grad av företagets utveckling. Ägandet ger dem rätt till en skälig del av företagets vinst, men också en skyldighet att hjälpa till att bära eventuella förluster. Därmed har de såväl en rättighet som en skyldighet att hållas informerade om verksamheten och utöva styrning över företaget. Till skillnad från ägare är investerarnas innehav ofta relativt marginellt och kortsiktigt. (Brytting, 2005, s. 164 f.) Företagets externa redovisning hjälper således främst denna intressentgrupp att fatta beslut om köp, bibehållande eller försäljning av innehavet. Långivarnas intresse av extern redovisning är framför allt för bedömning av företagets kreditrisk. (Smith, 1997, s. 19)
Hållbarhetsredovisningens inriktning är sällan mot monetära och finansiella mått och mål. Ett företags arbete med hållbar utveckling påverkar dock den generella utvecklingen av företaget varför denna kan vara av intresse för de finansiella intressenterna.
Ägarna hålls ansvariga för företaget på ett helt annat sätt än andra intressenter och har ett ansvar för att intressenternas legitima rättigheter bevakas. (Brytting, 2005, s. 167) Exempelvis kan konkret information om företagets viktigaste mål, strategier och medel för miljöarbete vara av vikt för dessa (Jakobsson & Jakobsson, 1998, s. 124). För investerarna är det närmast information om hållbarhetsarbetets påverkan på finansiella resultat som är av intresse (Larsson, 1997, s. 90). Exempelvis kan den potentiella kapitaltillväxten sättas i relation till företagets miljöprestanda, vilket kan tyda på ett mer allmänt välskött och effektivt företag.
Kreditgivare kan ha svårt att formulera tydliga krav på vilken typ av information som efterfrågas i hållbarhetsredovisningen. Detta beror på att kreditrisken bedöms från gång till gång och därmed inte är så beroende av företagets utveckling. Detta betyder dock inte att hållbarhetsredovisningen är av ointresse; exempelvis kan en bank efterfråga information om grava miljörisker som kan påverka graden av kreditrisk. (Jakobsson & Jakobsson, 1998, s. 41)
2.1.2 Interna intressenter - företagsledning, anställda och deras organisationer
Företagsledningens främsta intresseområden är företagets lönsamhet, produktivitet, ekonomisk tillväxt samt bedömning av andra intressenters intressen (Johansson, Nyström &
Rydström, 1987, s. 17). Ledningen har därmed ett intresse av att se vart företaget är på väg och om de uppfyller uppsatta mål inom hållbart arbete. Information i en hållbarhets- redovisning kan även ligga till grund för beslutsfattande om nya konkreta mål. (Jakobsson &
Jakobsson, 1998, s. 39)
De anställda, med tillhörande organisationer, har det primära intresset av information om anställningstrygghet och arbetsmiljö (Smith, 1997, s. 22). Naturligtvis har även medarbetare ett intresse av hållbarhetsfrågornas inflytande på företagets ekonomiska ställning och verksamhetens miljöpåverkan, där hållbarhetsredovisningen blir en viktig informationskälla. Utifrån den information som presenteras kan bedömningar huruvida verksamheten betraktas som legitim ur miljömässig synvinkel i relationerna med sociala kontakter, det lokala samhället och andra grupper i samhället göras. (Larsson, 1997, s. 90) Information om företagets arbete med arbetsmiljöfrågor, utbildning och jämställdhet kan även vara av intresse för denna intressentgrupp. I hållbarhetsredovisningen kan exempelvis information om omfattningen av arbetsrelaterade sjukdomar, program för vidareutbildning samt löneskillnad mellan män och kvinnor ges. (Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, 2000- 2006, s. 31)
2.1.3 Produktintressenter - leverantörer och kunder
Ur ett ekonomiskt perspektiv kan kunder och leverantörer använda ett företags externa redovisning för att avgöra om företaget kan infria sina betalningsförpliktelser samt leverera den vara eller tjänst som utlovats (Smith, 1997, s. 21). För leverantörer kan informationen i hållbarhetsredovisningar ge kompletterande information om, och därmed ökad förståelse för, hur företaget ser på hållbart arbete. Möjliga orsaker till detta informationsbehov kan vara att leverantören vill undvika att beblanda sig med oetiska företag eller vill utvidga samarbetet i syfte att förbättra sitt eget hållbarhetsarbete. (Larsson, 1997, s. 91)
I hållbarhetsredovisningen kan information ges om hur företagets varor eller tjänster direkt eller indirekt påverkar kunderna, i synnerhet avseende hälsa och säkerhet. Detta gör kunderna till en av hållbarhetsredovisningens intressenter. (Riktlinjer för hållbarhets- redovisning, 2000-2006, s. 36) Om exempelvis företaget förknippas med ett bra miljöarbete kan slutkonsumenten välja dess produkt framför en konkurrents, om produkten i övrigt är likvärdig (Jakobsson & Jakobsson, 1998, s. 42). Generellt blir kunder allt mer intresserade av att se de produkter som köps ur ett livscykelperspektiv och på vilket sätt dessa bidrar till deras egen miljöpåverkan (Larsson, 1997, s. 91).
2.1.4 Övriga externa intressenter - stat, kommun, samhälle och media
Statliga myndigheter och kommuner ansvarar för utformning och efterlevnad av lagar och förordningar. Exempelvis kan de politiker som står för det faktiska lagstiftandet ha ett intresse
i information om hur företaget hanterar miljöarbetet och redovisar verksamhetens miljö- effekter. (Larsson, 1997, s. 91)
Samhället är en stor grupp med olika typer av intressenter. En delgrupp kan sägas vara intresse- och branschorganisationer (Jakobsson & Jakobsson, 1998, 43 f.).
Generellt kan dessa organisationer, som aktörer i samhället, idag sägas ha en hög grad av legitimitet. Företag som inte samarbetar och för en dialog med dessa uppfattas lätt som illegitima. (Grafström, 2008, s. 76) Då företag i allt större utsträckning ses som samhälls- medborgare blir även det allmänna en stor intressent i samhället, både på lokal och på global nivå. På lokal nivå kan information om företagets hållbara åtgärder och ambitioner avseende närmiljön efterfrågas (Larsson, 1997, s. 92). I ett mer globalt perspektiv kan allmänheten efterfråga information om i vilken utsträckning företaget beaktar exempelvis mänskliga rättigheter vid investeringar och val av leverantörer (Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, 2000-2006, s. 32). Information av ovan nämnda karaktär kan vara till nytta för allmänheten vid avgörande om företaget anses vara en god samhällsmedborgare eller ej.
Media har en stor påverkan på allmänhetens förväntningar av hur företag bör agera i olika sammanhang. Frågor som rör näringslivet ges allt mer medial uppmärksamhet varför media blir en central intressent. Den traditionella uppgiften för media är som informationskanal, men media har även tilldelats andra uppgifter så som granskare och upplysare. Media blir följaktligen dels en egen intressent med intresse i företagets hållbarhets- arbete och dels ett forum som andra intressenter kan använda sig av. (Grafström, 2008, s. 80 f.) I hållbarhetsredovisningen är det viktigt att all information är faktabaserad, sanningsenlig och trovärdig för att media som intressent ska tillgodoses (Jakobsson & Jakobsson, 1998, s.
44).
2.2 Användbarhetskriterier
International Accounting Standards Board (IASB) har tagit fram ett ramverk för redovisning av finansiell information. Ramverkets främsta syfte är att uppnå likartade lösningar för redovisning av liknande händelser i olika verksamheter. I ramverket påvisas att olika intressenter bör kunna använda samma information men i olika syften. Med bakgrund i detta preciseras fyra kvalitativa egenskaper som anses göra informationen användbar. Den finansiella informationen erkänns dock inte vara tillräcklig för att möta alla intressenters informationsbehov. (Alexander, Britton & Jorissen, 2007, s. 148 ff.) Därmed kan ramverkets kvalitativa egenskaper även appliceras på annan typ av extern redovisning.
För att informationen i redovisningen ska anses användbar bör den enligt ramverket vara relevant, begriplig, tillförlitlig och jämförbar. Relevans uppnås genom att den information som presenteras speglar företagets verklighet och därmed kan användas för intressenternas aktuella beslutsfattande. För att kriteriet begriplighet ska uppfyllas måste intressenterna förstå innebörden av den information som redovisas. Informationen anses tillförlitlig om den är korrekt och ger intressenten så trovärdig information som möjligt.
Genom att undvika osäkra antaganden och uppskattningar ökar tillförlitligheten. Kriteriet jämförbarhet uppnås genom att informationen som presenteras kan jämföras över tid samt mellan olika företag. (Alexander et al. 2007, s. 148 ff.)
2.3 Legitimitetsteorin
En aktör får legitimitet genom att göra något som är önskvärt och lämpligt utifrån de värderingar och normer som finns i en specifik tid och situation i samhället (Deegan, Rankin
& Tobin, 2002, s. 319). Ett företags legitimitet kan beskrivas som omgivningens utvärdering av dess verksamhet. Hur omgivningen bedömer att företaget lever upp till åtaganden och möter förväntningar från intressenter och hur dess verksamhet stämmer överrens med vad som värdesätts i omgivningen blir följaktligen centralt. (Wilmhurst & Frost, 2000, s. 11) Således kan legitimitet ses som en av företagets resurser som de i stor utsträckning själva kan påverka. (Deegan, 2002, s. 293)
Vad som uppfattas som legitimt kan skilja sig åt dels mellan företaget och dess intressenter och dels mellan de olika intressenterna. Då legitimitet uppstår genom överrens- stämmelse av värderingar är det av stor vikt för företaget att försöka överbygga denna eventuella ”legitimitetsklyfta”. Detta kan göras genom att informera om sitt arbete mot överrensstämmelse eller försöka ändra intressenternas perceptioner i frågan. (Gray, Owen &
Adams, 1996, s. 46) Således kan hållbarhetsredovisningen vara ett medel i detta avseende.
2.4 Studiens analysmodell
Intressentmodellen, användbarhetskriterierna och legitimitetsteorin skapar i interaktion med varandra en analysmodell som kan användas för att dels studera för vem företag upprättar sin frivilliga hållbarhetsredovisning samt dels hur användbar denna information kan anses vara för intressenterna. Utifrån detta kan även syftet med upprättandet undersökas. Studiens analysmodell presenteras i figur 2 nedan.
Figur 2. Studiens analysmodell, egen bearbetning.
2.4.1 För vem
Olika grupper av intressenter har olika intressen och därmed olika informationsbehov, vilket tydlig- görs i intressentmodellen. Genom att undersöka i vilken utsträckning företag anser att informationen i hållbarhetsredovisningen tillmötes- går dessa olika informationsbehov kan det utrönas för vem hållbarhets- redovisningen upprättas.
2.4.2 Hur användbar
Genom att sätta intressentmodellen i relation till de fyra kvalitativa kriterierna relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet kan det undersökas hur användbar informationen kan anses vara för intressenterna. För att detta ska kunna göras på ett systematiskt sätt krävs dock en tydligare precisering av dessa kriterier:
§ Relevans – genom att ställa informationen i hållbarhetsredovisningen mot informations- behoven hos de intressenter som respektive företag anser primära kan graden av relevans avgöras. Information om vilka intressenter företaget vänder sig till samt de prioriteringar som gjorts i avvägningen mellan olika intressenters förväntningar och intressen kan öka den upplevda relevansen. Företagets viktigaste värderingar, strategier och mål bör även kommuniceras. Vidare kan information om väsentliga risker och viktiga framgångsfaktorer som kan bidra till hållbar utveckling öka graden av relevans. Detta kan även uppnås då företaget presenterar sina resultat, så att storleken på dess påverkan och bidrag sätts in i sitt geografiska sammanhang.
§ Begriplighet – graden av begriplighet påverkas av i vilken utsträckning redovisningen är att anse som lättillgänglig och förståelig; en intressent ska kunna hitta den eftersökta informationen utan större ansträngning. Detta kan påverkas av huruvida hållbarhets- redovisningen publiceras som en del av årsredovisningen eller som ett separat dokument.
Grafik och tabeller kan även öka begripligheten. Vidare bör själva layouten vara väl- strukturerad, överflödiga och onödiga detaljer undvikas och eventuella oklara tekniska termer och förkortningar förklaras. Detaljnivån får dock inte vara så låg att informationsinnehållet urholkas.
§ Tillförlitlighet – graden av tillförlitlighet påverkas främst av om en oberoende extern granskning gjorts av redovisningen. Att ange ursprungskällan till informationen samt beskriva vad som styrker de antaganden och uträkningar som använts kan även det öka tillför- litligheten. Vidare uppnås tillförlitlighet genom att i redovisningen informera om mätnings- tekniker samt vilka data som uppskattats. Slutligen bör både positiva och negativa aspekter av företagets verksamhet ges så att en balanserad bild av denna erhålls.
§ Jämförbarhet – att sätta den information som presenteras i jämförelse med mål och tidigare resultat ökar användbarheten ur en jämförande synvinkel. Vidare kan jämförbarheten anses öka om betydelsefulla skillnader gällande avgränsning, omfattning och informations- innehåll mellan redovisningsperioderna identifieras och förklaras. Gällande graden av jämförbarhet av hållbarhetsredovisningar mellan företag är det framförallt avgörande om datan som presenteras innehållsmässigt är likvärdig. Användandet av samma riktlinjer vid upprättandet kan bidra till mer likartade hållbarhetsredovisningar.
2.4.3 I vilket syfte
Medan intressentmodellen beskriver företagets relation till intressenterna pekar legitimitets- teorin på olika strategier för att legitimera företaget gentemot intressenterna (Ljungdahl, 1999, s. 40 ff.). Då det är svårt att tillgodose alla informationsbehov i en och samma hållbarhets- redovisning kan legitimitetsteorin, i interaktion med ovan nämnda modeller och kriterier, användas för att studera i vilket syfte hållbarhetsredovisningen upprättas. Detta görs genom att undersöka vilka värderingar och aktiviteter som främst kommuniceras, och på vilket sätt dessa kommuniceras.
3. Metod
I detta avsnitt beskrivs och motiveras studiens metodval. Även insamlandet och urvalet av det material som används för att utforma uppsatsen beskrivs.
3.1 Val av metod
Allt fler företag upprättar idag hållbarhetsredovisningar. Då detta val är frivilligt är det helt upp till företaget att själv välja vad som ska tas upp i redovisningen. Vad som innefattas kan dock till stor del tänkas styras av intressenternas informationsbehov. Följaktligen kan hållbarhetsredovisningarna innehållsmässigt skilja sig åt i hög grad. Med bakgrund i detta är det av intresse att, ur ett företagsperspektiv, studera för vem företag upprättar sin hållbarhets- redovisning och hur användbar denna information kan anses vara för dess intressenter. Utifrån detta kan även syftet med upprättandet undersökas. Därmed är uppsatsens syfte till en del av deskriptiv karaktär och till en del av analytisk karaktär.
Patel och Tebelius (1987) påvisar att deskriptiva studier kan användas i syfte att beskriva bakgrunden till olika företeelser. Metodvalet kan kritiseras för att vara för fokuserat på själva beskrivandet vilket kan få läsaren att uppleva att inget nytt presenteras. Dock kan metodvalet motiveras med att det finns motsägande kunskap inom ett område (Backman, 2008, s. 72). Då det råder delade meningar om vilken intressent i intressentmodellen som anses viktigast och vilka skilda typer av informationsbehov dessa intressenter har, kan detta val motiveras. För att ta studien vidare kompletteras dock denna deskriptiva del med en mer analytisk ansats där själva användbarheten av och syftet med hållbarhetsredovisningen undersöks. På detta vis hanteras de svagheter som den deskriptiva metoden kan innebära.
3.1.1 Undersökningsmetod
I denna studie kombineras kvalitativa intervjuer med en granskning av de för studien utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Valet av den kvalitativa undersökningsmetoden anses passande då syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå en företeelse med utgångs- punkt från dem och det som studeras. Vidare får detta val anses passande då syftet till viss del är att undersöka hur studiens respondenter upplever situationen snarare än att beskriva hur situationen är. (Patel & Davidsson, 2003, s. 14) En nackdel med denna undersökningsmetod kan dock vara dess flexibla natur. Upplägget på själva genomförandet kan ändras längs vägen.
Även våra egna värderingar och insikter kan förändras vilket sammantaget kan göra det svårt att jämföra informationen från de olika informationskällorna. (Holme & Solvang, 2003, s. 80
f.) Detta iakttas ständigt och vissa åtgärder vidtas i den meningen att intervjuerna genomförs på samma sätt och efter samma mall. Vidare får samtliga respondenter samma förhands- information och de tillfrågas alla att ställa upp på eventuella uppföljande frågor.
Användningen av tydliga användbarhetskriterier möjliggör även en mer likvärdig granskning av de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Detta torde sammantaget öka informations- källornas jämförbarhet.
Det anses inte relevant att i denna studie fokusera på att inkludera information om i vilken utsträckning kriterium inte uppfylls då studiens syfte är av kvalitativ karaktär.
Granskningen görs istället helt utifrån hur användbar hållbarhetsredovisningen upplevs vara så som den faktiskt är utformad i dagsläget. Detta kan göra att texten tycks vara ostrukturerad och spontan då samma information inom varje kriterium inte nödvändigtvis ges i redogörelsen av granskningen. Detta kan i sin tur uppfattas påverka jämförbarheten och överskådligheten av undersökningens resultat negativt. Valet anses dock motiverat för att möjliggöra fram- tagandet av en mer intressant text som omfattningsmässigt ligger inom ramen för denna studie.
3.2 Datainsamling
I studien används både primär- och sekundärdata. Den primärdata som nyttjas utgörs av intervjuer medan hållbarhetsredovisningar, litteratur och artiklar är den sekundärdata som används.
3.2.1 Primärdata - intervjuer
I denna studie görs kvalitativa telefonintervjuer. Den kvalitativa formen väljs då den information som eftersöks i intervjuerna i hög grad utgörs av respondenternas uppfattningar och värderingar, vilket denna form lämnar utrymme för. En nackdel med just telefonintervjuer är att en mer förtroendeingivande situation kan uppstå då intervjun görs ansikte mot ansikte.
Inom studiens ramar anses dock telefonintervjuer vara det bästa alternativet. Detta val möjliggör förmodligen att de mest insatta personerna på respektive företag intervjuas samt att mer tid lämnas för andra förberedelser. Sammantaget anses detta öka informationsinnehållets värde. Dock krävs en ständig medvetenhet om att väl insatta intervjupersoner, genom sin goda kunskap i ämnet, kan frisera verkligheten.
Samtliga intervjuer väljs att spelas in. Fördelen med detta förfarande är att den som intervjuar helt kan fokusera på det som sägs, vilket underlättar möjligheten att upp- märksamma och följa upp lösa trådar. En nackdel kan dock vara att den som intervjuas blir
hämmad. Detta hanteras genom garantin att respondenterna i efterhand får godkänna samman- ställningen av intervjun. Detta torde även öka informationens trovärdighet.
Kvalitativa intervjuer kräver att den som utför intervjun har god kunskap i ämnet för att kunna förstå och följa upp de problemområden som den intervjuade tar upp.
Med bakgrund i detta är det av stor vikt att vara väl insatt i ämnet vid intervjutillfället. Det är centralt att den som intervjuar styr de som intervjuas i minsta möjliga mån, samtidigt som intervjun ska täcka de områden som studien avser. Denna avvägning kan vara svår och ses ofta som en av metodens svagheter. (Patel & Davidsson, 2003, s. 77 ff.) Genom att ta fram ett frågeformulär som på ett tydligt sätt berör analysmodellens begrepp men som mer används som riktlinjer anses denna svaghet hanteras. Formuläret används således i syfte att skapa ett bra och strukturerat flöde som uppmuntrar till att intervjun får karaktären av en mer naturlig och öppen dialog.
3.2.2 Sekundärdata – hållbarhetsredovisningar, litteratur och artiklar
Huvudproblemet med sekundärdata är att datan kan ha samlats in i ett annat syfte än studiens.
Följaktligen kan överrensstämmelsen mellan den information vi använder och vad vi avser använda den till brista. Vid insamlandet av data leder en ständig medvetenhet om detta till noga avvägningar kring datans användbarhet för studiens syfte. Ett ytterligare problem kan vara att källorna som datan hämtats från är partiska och vinklade. De valda modeller studien baseras på bör anses så pass välkända och etablerade att detta inte torde vara ett problem.
Gällande de hållbarhetsredovisningar vi tar del av är informationen förmodligen i hög grad vinklad. Då studien görs ur just ett företagsperspektiv är dock detta inte ett problem.
3.2.3 Trovärdighet
Vad som sagts i detta avsnitt om datainsamling anses sammantaget förbättra förutsättningarna för en tillförlitlig bearbetning av datan ur ett källkritiskt perspektiv. Skulle någon annan genomföra denna studie kan detta, tillsammans med beskrivningen av det praktiska tillväga- gångssättet och det bifogade frågeformuläret, göra att möjligheten att uppnå samma resultat är relativt stor. I kvalitativa studier behöver dock inte ett annorlunda resultat tyda på en mindre tillförlitlig studie då variation ses som naturligt då respondentens åsikter och värderingar kan utvecklas och förändras över tid.
En begränsning med denna studie kan vara att intressenterna inte får komma till tals, trots att de i hög grad står i fokus. En heltäckande studie där både företagen och intressenterna innefattas skulle dock vara mycket tidskrävande och inte rymmas inom tids-
ramen för denna uppsats. Vidare kan valet motiveras med hållbarhetsredovisningens frivilliga karaktär. Det är upp till företagen att välja att redovisa, vad som ska redovisas och hur de redovisar. Således torde hållbarhetsredovisningarna i hög grad spegla de centrala intressenternas intressen. Tillsammans med intressentmodellen och tydliga användbarhets- kriterier bör därför slutsatser kunna dras om användbarheten trots att intressenterna inte kommer till tals.
3.3 Praktiskt tillvägagångssätt
För att få en bred kunskapsbas och en djup insikt om själva företeelsen hållbarhetsredovisning eftersöks generella standarder och riktlinjer inom området i ett första skede. En samling riktlinjer upprättade av Global Reporting Initiative (GRI) har uppmärksammats användas av många företag. För att få inblick i vad en hållbarhetsredovisning kan innehålla påbörjas därför inläsningsprocessen i denna ände. Detta görs även i syfte att få en föraning om hållbarhets- redovisningarnas tänkbara intressenter.
Nästa steg blir att göra ett urval av företag som ska ingå i studien. Föreningen Auktoriserade Revisorer och Svenska Revisorssamfundet (FAR SRS) delar årligen ut pris för Sveriges bästa hållbarhetsredovisning. År 2008 tilldelades Vin & Sprit Group (bästa statligt ägda företag), Sandvik (bästa noterade företag) samt Folksam och Alltransport i Östergötland2 (bästa privatägda företag) pris för bästa hållbarhetsredovisning gällande år 2007. Vidare fick Stockholms läns landsting (SLL) ett hederspris inom offentlig sektor. (Pressmeddelande FAR SRS, 2008) Med bakgrund i detta anses dessa hållbarhetsredovisningar vara föredömliga, representativa och utgöra praxis på området. Detta urval är varken att anse som slumpmässigt eller tillfälligt. Syftet med kvalitativa undersökningsmetoder är dock att skapa en grund för djupare och mer fullständiga uppfattningar, samt öka informationsvärdet gällande det som studeras. Genom att studera de ”extrema fallen” anses urvalet strategiskt ur en kvalitativ synvinkel.
Då Vin & Sprit Group idag blivit uppköpa och inte längre existerar tas de inte med i studien. Detta bortfall anses inte påverka trovärdigheten negativt då hållbarhets- redovisningens frivilliga karaktär är av intresse. Att inkludera ett statligt ägt företag som i dagsläget varit tvingat att upprätta en hållbarhetsredovisning är inte aktuellt för studiens syfte, där just frivilligheten står i fokus.
På de för studien aktuella företagen bokas telefonintervjuer in i ett nästa skede, detta med personer med anknytning till hållbart arbete samt upprättande av hållbarhets-
2 I fortsättningen endast kallat Alltransport.
redovisningen. Att läsa företagens hållbarhetsredovisningar samt relevant litteratur gällande studiens teoretiska utgångspunkt blir därefter ett naturligt nästa steg. Då de för studien utvalda företagen fick pris för hållbarhetsredovisningen gällande år 2007 granskas endast detta års redovisningar. En begränsning kan härvid vara att förbättringar och förändringar gjorts i redovisningen gällande år 2008. Dock anses det pris företagen fick för 2007 års redovisning vara en tillräckligt god indikator på redovisningarnas kvalitet. Övrig litteratur gällande uppsatsens ämne söks främst via sökmotorerna DISA och Libris och tidigare skrivet material på området studeras. Om en källa återkommer ofta tittar vi närmare på den eftersom detta ses som en signal på dess relevans. Motsatsen kan dock gälla, det vill säga att en källa omnämns ofta på grund av att den anses kontroversiell, varför ett ständigt kritiskt förhållningssätt till källorna är av stor vikt.
För att undersöka för vem företag upprättar hållbarhetsredovisningar anses en intressentmodell passande. Då någon specifik intressentmodell gällande just hållbarhets- redovisningar inte existerar studeras både den externa redovisningens samt miljö- redovisningens intressenter. Även de föraningar som finns på området utifrån GRI:s riktlinjer och företagens hållbarhetsredovisningar påverkar troligen valet av studiens intressenter. Efter att de för studien relevanta intressenterna identifierats sammanställs deras olika informations- behov. Därmed anses vår intressentmodell täcka hållbarhetsredovisningens möjliga intressenter.
För att undersöka hållbarhetsredovisningens användbarhet för intressenterna anses IASB:s fyra övergripande användbarhetskriterier passande. Kriterierna är relevans, begriplighet, tillförlitlighet och jämförbarhet. För att kunna utvärdera dessa på ett strukturerat sätt preciseras var och en av dessa mer detaljerat. I detta arbete anses GRI:s riktlinjer vara till stor hjälp då de är de mest omfattande och tydliga riktlinjerna på området. Den förkunskap som erhållits i ämnet under inläsningsprocessen bör sannolikt, tillsammans med det faktum att vi kan ses som en tänkbar användare av hållbarhetsredovisningen, berättiga dessa preciseringar.
Tätt sammankopplad med intressentmodellen är legitimitetsteorin, då denna beskriver olika strategier för att legitimera företaget gentemot dess intressenter. Med dessa som grund, och utifrån undersökningen av graden av användbarhet, torde slutligen slutsatser kunna dras om i vilket syfte företag upprättar sina hållbarhetsredovisningar.
I ett sista skede utformas det frågeformulär3 som ska användas vid intervjuerna.
De centrala begreppen i studiens analysmodell utgör utgångspunken vid denna utformning och anses därmed översätta verkligheten till mätbar data. Genom att ställa frågor kring företagens egen syn på vilka intressenter de anser sig vända sig till, och till vilken grad informationen anpassas efter dessa, kan slutsatser dras angående för vem företagen redovisar.
För att få företagens syn på hur de anser informationen användbar för de intressenter de vänder sig till ställs frågor kring informationens förväntade nytta, grad av anpassning, verifiering och jämförbarhet. På samma sätt betraktas de frågor som ställs om orsaken till valet att redovisa hållbarhetsinformation, och varför företagen redovisar just det som redovisas, antyda i vilket syfte detta görs och om det kan vara för att legitimera verksamheten.
Intervjuerna anses därmed, tillsammans med en granskning av hållbarhetsredovisningarna utifrån användbarhetskriterierna, kunna användas för en analys som möter uppsatsens syfte.
Genom hela sökprocessen används nyckelord som hållbarhet (sustainability), hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning (sustainability report), socialt ansvarstagande (corporate social responsibility), intressenter (stakeholder), legitimitet (legitimacy), samt användbarhet.
3 Se Bilaga 1 – Intervjufrågor.
4. Redogörelse för intervjuer och granskning av företagens hållbarhetsredovisningar
I detta avsnitt följer en redogörelse över den information som framkommit i dels de intervjuer som gjorts och dels de hållbarhetsredovisningar som granskats.
4.1 Alltransport
Alltransport AB är ett av Sveriges större transportförmedlingsföretag. Företagets affärsidé är att erbjuda tjänster inom områdena tank och miljö, fjärr och distribution, bygg och anläggning samt lyft och tunghantering. Långsiktighet, modern teknik och hög kundnytta ska alltid prägla Alltransports affärer. (Alltransports hemsida, 2010) På företaget intervjuades projektledaren för hållbarhetsfrågor.
4.1.1 Redogörelse för intervju
Inom Alltransport definieras hållbar utveckling som långsiktig, strategisk utveckling av företaget som inte endast gynnar organisationen utan även samhället, det vill säga företagets intressenter, i stort. Detta arbete syftar till att möjliggöra att det som finns idag lämnas vidare till nästkommande generation i befintligt tillstånd. (Alltransport, 2009)
På Alltransport har en analys över möjliga intressenter gjorts och utifrån resultatet av denna har hållbarhetsredovisningen tagits fram för att tillfredsställa samtliga dessa på bästa möjliga sätt. De intressenter företaget vänder sig till är kunder, medarbetare, underleverantörer, aktieägare, samhället samt närliggande kommuner. Av dessa anses kunder, medarbetare och aktieägare vara de mest centrala då dessa är de största grupperna av intressenter och dessutom de som företaget har mest daglig kontakt med. Media anses vara en viktig aktör då de påverkar de övriga intressenterna i hög grad. Dock ses inte media som en enskild intressent av hållbarhetsredovisningen i den meningen att medias informationsbehov inte styr innehållet i redovisningen. (Alltransport, 2009)
Gällande nyttan av innehållet i hållbarhetsredovisningen för kunden menar Alltransport att informationen ska bidra till ett bra aktivt val av leverantör. Således är det av stor vikt att kunden genom informationen kan avgöra om företaget är tillförlitligt, har en bra ekonomi samt tänker på framtiden, miljön och medarbetarna. Medarbetarens användbarhet sägs vara information om hur företaget går. Här tas även framtida medarbetares eventuella nytta av redovisningen upp då information om företagets personalpolitik anses vara av användbar för dessa. Gällande ägare påvisar Alltransport att resultat och avkastning inte
enbart är av intresse för denna intressentgrupp. Informationen i hållbarhetsredovisningen anses vara av nytta så till vida att ägarna får information om vad företaget gör för att överleva nästkommande tio år. (Alltransport, 2009)
För att respektive intressentgrupp ska vara intresserad av att ta del av informationen anpassas varje del i redovisningen efter det informationsbehov den aktuella intressenten har. För att ta reda på detta görs ständigt undersökningar och intervjuer med olika intressentgrupper. Genom att använda tydliga parametrar och kriterier samt att arbeta mot transparens, väl definierad information och att hela verksamheten ska omfattas i redo- visningen anses hållbarhetsredovisning ge en rättvisande bild av Alltransports verksamhet.
Även den oberoende granskning som görs av en extern auktoriserad revisor anses bidra till denna rättvisande bild. Gällande jämförbarheten mellan olika företags hållbarhets- redovisningar anser Alltransport detta vara möjligt inom samma bransch. Dock kan detta försvåras av att företag kan ge olika tyngd åt olika områden inom hållbarhetsarbetet. Att hela tiden vara tydlig med vilka indikatorer som används sägs dock underlätta jämförbarheten.
(Alltransport, 2009)
4.1.2 Redogörelse för granskning av Alltransports hållbarhetsredovisning
Gällande graden av relevans kommuniceras Alltransports strategier, mål och framgångsfaktorer noggrant redan i början av hållbarhetsredovisningen. Vidare beskrivs vilka intressenter som företaget främst vänder sig till med informationen, nämligen kunder och ägare. Även medarbetare, samhället och myndigheter omnämns vara möjliga intressenter.
Vilken tänkbar nytta företaget tror de olika intressenterna kan ha av innehållet kommuniceras i ett eget avsnitt. Företaget redogör även för det tillvägagångssätt som använts vid in- samlandet av intressenternas informationsbehov. (Alltransports hållbarhetsredovisning, 2007) Alltransport berör de flesta av hållbarhetsarbetets aspekter inom det miljömässiga och sociala ansvaret medan redogörelsen för det ekonomiska ansvaret är flyktigt. Inom miljöområdet beskrivs företagets fordonspark samt generella miljöaspekter och miljömål. Därefter redogörs för Alltransports påverkan på och arbete med avfallshantering, utsläpp till luft och vatten samt energi- och vattenförbrukning. Inom det sociala ansvars- området ges allmän personalstatistik, policys för arbetsmiljö och hälsa, utbildning och utveckling samt mångfald och jämställdhet. Avslutningsvis ges information om Alltransports trafiksäkerhetsarbete samt företagets samhällsengagemang. Inom varje delområde kommunicerar Alltransport vilka risker och framgångsfaktorer som finns. Vidare uppdelas vid
flera tillfällen företagets totala påverkan på verksamhetens geografiskt spridda anläggningar.
(Alltransports hållbarhetsredovisning, 2007)
Gällande begripligheten publiceras Alltransports hållbarhetsredovisning som ett separat dokument och är inte en del av årsredovisningen vilket gör informationen lättill- gänglig. Redovisningen är relativt omfattande och tar upp många perspektiv av hållbart arbete. Företaget använder tydliga rubriceringar och en detaljerad innehållsförteckning och rapporten avslutas med en ordförklaringslista. Hållbarhetsredovisningen består av mycket bilder, tabeller och diagram. Överlag är informationen som ges väldigt detaljerad.
(Alltransports hållbarhetsredovisning, 2007)
Gällande graden av tillförlitlighet framgår det tidigt av Alltransports hållbarhetsredovisning att den är bestyrkt av en oberoende auktoriserad revisor. Vidare beskrivs utförligt redovisningens avgränsningar, mätmetoder och beräkningsgrunder.
Företaget förmedlar en balanserad bild av dess verksamhet och klargör att den dessvärre inte är ”helt miljöneutral utan belastar miljön med framförallt utsläpp till luft”. Alltransport tar även ofta med underleverantörers påverkan, exempelvis gällande utsläpp från fordons- och maskinparken. (Alltransports hållbarhetsredovisning, 2007)
Alltransport använder konsekvent systematiken att sätta årets faktiska utfall i relation till årets mål vilket påverkar graden av jämförbarhet. Vidare används kontinuerligt 2006 års siffror som jämförelsetal då 2007 års siffror anges. I Alltransports hållbarhets- redovisning kommuniceras att de mest väletablerade riktlinjerna inom området hållbar utveckling använts vid upprättandet. (Alltransports hållbarhetsredovisning, 2007)
4.2 Folksam
Folksam är ett kundägt försäkringsbolag vars affärsidé är att i samverkan med kunderna skapa och erbjuda trygghetslösningar med hög kvalitet, största möjliga trygghet och bästa ekonomiska nytta. I första hand är det behov som delas av många som ska tillgodoses.
(Folksams hemsida, 2010) På företaget intervjuades miljöchefen.
4.2.1 Redogörelse för intervju
På Folksam anses det inte finnas någon entydig definition av hållbar utveckling men de mer mjuka delarna av verksamheten sägs omfattas. Det konstateras att hållbarhetsarbete inte är synonymt med Corporate Social Responsibility (CSR) då detta uttryck täcker in ett mycket mindre område än företagets hela hållbarhetsarbete. (Folksam, 2009)
Folksam har svårt att precisera vilka deras hållbarhetsredovisning riktar sig till då denna sägs vara en lågintresseprodukt. Dock anses informationen kunna vara av intresse för exempelvis intressenter som kunder och anställda i de fall de väljer att ta del av redovisningen. Då Folksam är ett kundägt företag anses inte heller hållbarhetsredovisningen behöva utformas i syfte att fungera som beslutsunderlag i frågan om företaget är värt att satsa på eller ej. Hållbarhetsredovisningen ses snarare som ett medel för styrning och samman- ställning av vad företaget gör i det som inte är den rena försäljningsrörelsen. Därmed sägs företagets VD kunna använda sig av redovisningen i kontakten med andra företag. Vidare sägs redovisningen vara ett sätt att tillgodose media då informationen förebygger felaktiga omskrivningar och missbedömningar. Sammantaget ses andra företag och media som möjliga intressenter. Dock anses hållbarhetsredovisningen främst vara ett internt dokument beskrivet som en katalog över de aktiviteter som företaget gjort det aktuella året inom området hållbar utveckling. (Folksam, 2009)
Folksam anser att nyttan av hållbarhetsredovisningen består i att de som läser den får en tydlig och bra bild över vad företaget gör inom hållbar utveckling. Hållbarhets- redovisningen ska upplevas användbar på så sätt att den stärker trovärdigheten samt ger en strukturerad och överskådlig bild av arbetet inom hållbar utveckling. Dock ser företaget sig själva som den främsta användaren av informationen i sig och framtagandet av den. Detta gör att frågan om nyttan för övriga intressenter blir mindre relevant. Trots detta säger sig Folksam anpassa de olika delarna i redovisningen efter vem den tänkbara läsaren är. För att garantera läsaren att informationen är tillförlitlig väljer Folksam att låta hållbarhetsredovisningen granskas av en extern auktoriserad revisor. (Folksam, 2009)
Folksam anser det svårt att jämföra hållbarhetsredovisningen mellan företag men att möjlighet till intern jämförelse över tid är en självklarhet. Genom att presentera siffror från flera år bakåt, genomföra mätningar inom samma områden samt utföra uträkningar på samma sätt tillmötesgås detta. (Folksam, 2009)
4.2.2 Redogörelse för granskning av Folksams hållbarhetsredovisning
Gällande graden av relevans uttrycker Folksam redan i hållbarhetsredovisningens inledning att de intressenter företaget främst vänder sig till är kunder och medarbetare. Redovisningen uppdelas till en början på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv där en beskrivning över vad företaget gjort under året ges. Visioner och mål kommuniceras inte utan generellt ligger innehållets fokus på att beskriva vad företaget gör för att påverka andra aktörer på marknaden. Exempelvis beskrivs vad Folksam åstadkommit i arbetet med en aktiv bolags-
styrning, granskning av börsbolag samt dialog med utländska företag. Vad företaget och dess medarbetare själva har gjort och kan göra inom området hållbar utveckling kommuniceras även. Här ges exempelvis information om arbetet med att minska utsläpp från tjänsteresor, interna jämställdhetsåtgärder samt framtagandet av miljökrav på leverantörer. En stor del av redovisningens innehåll utgörs dock av redogörelser för de undersökningar Folksam gjort, framför allt inom områdena trafiksäkerhet, kundnöjdhet samt hälsa och säkerhet. Informa- tionen ges på ett sådant sätt att Folksams globala ansvarstagande framgår. (Folksams hållbarhetsredovisning, 2007)
Graden av begriplighet påverkas av att Folksams hållbarhetsredovisning ges ut som ett separat dokument och inte är en del av årsredovisningen vilket gör informationen lättillgänglig. Layouten innehåller mycket bilder och tabeller och informationen i dessa är lätt att förstå och därmed till hjälp vid inläsningen. (Folksams hållbarhetsredovisning, 2007)
Gällande graden av tillförlitlighet kommuniceras Folksams hållbarhets- redovisning vara granskad av en oberoende extern part. Vidare tas upp att en internt övergripande funktion finns för att garantera att alla slags risker minimeras. De insamlings- metoder och beräkningar som använts ges inte i redovisningen men i de fall nya mätmetoder använts anges dock detta. Antaganden som ligger bakom datan beskrivs även i vissa fall.
Gällande givandet av en balanserad bild av verksamheten beskriver Folksam sitt arbete inom hållbar utveckling genom att direkt ta upp vad de har vidtagit för åtgärder, utan att beskriva deras eventuella negativa inverkan på området. (Folksams hållbarhetsredovisning, 2007)
Folksam sätter ständigt årets data i förhållande till samma data flera år bakåt vilket påverkar graden av jämförbarhet. I slutet av redovisningen anges samtliga förändringar som gjorts sedan föregående års redovisning. I Folksams hållbarhetsredovisning kommuniceras att de mest väletablerade riktlinjerna inom området hållbar utveckling använts vid upprättandet. (Folksams hållbarhetsredovisning, 2007)
4.3 Sandvik
Sandvik AB är en högteknologisk verkstadskoncern inom materialteknik. Företagets affärsidé är att utveckla, framställa och marknadsföra långt förädlade produkter som bidrar till att förbättra kundernas produktivitet och lönsamhet (Om Sandvik – fakta i korthet, 2010). På företaget intervjuades chefen för övergripande koncernfrågor inom området hållbar utveckling
4.3.1 Redogörelse för intervju
På Sandvik ses hållbarhetsarbetet som en koppling till företagets ansvarstagande som görs i syfte att uppnå en balans mellan finansiellt, miljömässigt och socialt ansvar (Sandvik, 2009).
På Sandvik anses hållbarhetsredovisningens intressenter vara de samma som den övriga externa redovisningens och de tre mest väsentliga intressenterna sägs därmed vara aktieägare, kunder och anställda. Vidare ses investerare, särskilt de med intresse i etiska fonder, som en intressent. Självklart finns en medvetenhet om att en rad andra intressenter existerar och att dessa kan ha ett intresse av hållbarhetsinformation. Sandvik har dock den strategin att så länge dessa inte aktivt efterfrågar information kommer inte heller deras informationsbehov tas särskild hänsyn till. Gällande media som intressent ses denna aktör inte som en intressent i sig utan som en förmedlare och informationsbärare av vad andra intressenter tycker och tänker. (Sandvik, 2009)
För att öka den upplevda nyttan hos hållbarhetsredovisningens intressenter anser Sandvik det vara av stor vikt att endast väsentligheter tas upp. Detta är också orsaken till att redovisningen beskrivs som ”oflashig”. Vidare anses det av stor vikt att information ska vara faktainriktad och lätt att hitta. Sandvik gör ingen åtskillnad mellan de olika intressenternas informationsbehov och riktar därför inte de olika delarna av redovisningen till en viss intressentgrupp. Att ständigt vara så öppen som möjligt sägs stå i centrum och Sandvik menar att internrevision tillsammans med en extern oberoende granskning är väsentlig för informationens trovärdighet. Gällande jämförbarheten, både internt och externt, anser Sandvik att användandet av de mest väletablerade riktlinjerna på området underlättar detta. (Sandvik, 2009)
4.3.2 Redogörelse för granskning av Sandviks hållbarhetsredovisning
Gällande graden av relevans kommunicerar Sandvik tydligt i hållbarhetsredovisningen vilka intressenter företaget identifierat som särkilt viktiga. Dessa är ägare, kunder och anställda.
Även myndigheter, intresseorganisationer och samhällsmedborgare omnämns vara intressenter som skulle kunna påverka informationsinnehållet. De kommunikationssätt som används i kontakten med de olika intressenterna beskrivs flyktigt. Företagets väsentliga risker gällande miljö, arbetsmiljö, leverantörer samt mänskliga rättigheter och korruption beskrivs i ett första avsnitt. För praktiska exempel på vad företaget gjort i hanteringen av dessa risker hänvisas dock till dokumentet Sandviks Värld 07/08. Efter redogörelsen över riskerna följer information om Sandviks arbete inom det ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvaret. I avsnittet om ekonomiskt ansvar hänvisas dock till årsredovisningen. I beskrivningen över
miljöansvaret och det sociala ansvaret ges däremot mer praktisk och faktisk utfallsdata som sätts i relation till verksamhetens övergripande och detaljerade mål. Inom miljöområdet beskrivs företagets energiförbrukning, utsläpp, materialförbrukning och materialåtervinning. I beskrivningen över företagets sociala ansvarsområde inryms information om anställning, arbetsmiljö samt mångfald och jämställdhet. Datan delas ständigt upp på Sandviks olika verksamheter och även i förekommande fall på de länder företaget verkar i. (Sandviks hållbarhetsredovisning, 2007)
Vad gäller graden av begriplighet är Sandviks hållbarhetsredovisning en del av företagets årsredovisning men finns även att hitta på Sandviks hemsida som ett separat dokument. I hållbarhetsredovisningens inledning anges att denna, tillsammans med tillämp- liga icke-finansiella delar i årsredovisningen, dokumentet Sandviks Värld 07/08 samt ett index över hållbarhetsinnehållet utgör företagets samlade hållbarhetsredovisning. Detta innebär att det inte finns någon separat innehållsförteckning för hållbarhetsavsnittet och att läsaren själv måste inhämta information från olika källor för att få en samlad bild över Sandviks hållbarhetsarbete. Detaljnivån i redovisningen är relativt låg; Sandvik ger en mer övergripande bild av vad som görs inom varje område. Informationen är uppspaltad i text, helt utan bilder, men tabeller och diagram används relativt frekvent. (Sandviks hållbarhets- redovisning, 2007)
Redan i hållbarhetsredovisningens inledande stycke klargör Sandvik att informationen varit föremål för oberoende granskning vilket påverkar graden av till- förlitlighet. Vidare anges att en oberoende intern enhet följer upp organisationens verk- samhet. De mätmetoder som använts och antaganden som gjorts presenteras i redovisningen i samband med tabeller och diagram. Företaget påvisar att de har ”en stor mängd producerande enheter där miljö-, hälso- och säkerhetsrisker förekommer” vilket ger en balanserad bild av verksamheten. (Sandviks hållbarhetsredovisning, 2007)
Gällande graden av jämförbarhet sätts årets data i relation till tidigare års data i både löpande text, tabeller och diagram. Dessutom informeras läsaren om att justeringar har gjorts sedan 2006 års redovisning för att göra 2006 års data jämförbar med 2007 års data. I Sandviks hållbarhetsredovisning kommuniceras att de mest väletablerade riktlinjerna inom området hållbar utveckling använts vid upprättandet. (Sandviks hållbarhetsredovisning, 2007)
4.4 SLL
SLL:s främsta uppgift är att se till att Stockholms läns invånare har tillgång till en väl fungerade kollektivtrafik, hälso- och sjukvård. Vidare ansvarar landstinget för den långsiktiga
planeringen av regionens tillväxt. (SLL:s hemsida, 2010) På SLL intervjuades miljö- controllern.
4.4.1 Redogörelse för intervju
På SLL finns inte en uttalad definition av hållbar utveckling utan fokus ligger här helt på den miljömässiga och ekologiska delen (Stockholms läns landsting, 2009).
För SLL är den högst prioriterade intressenten av landstingets hållbarhets- redovisning SLL:s politiker. Orsaken till detta är att det är politikerna som beslutar om landstingets mål inom området hållbar utveckling. Redovisningen blir således en av landstingets kommunikationskanaler för hur arbetet mot dessa mål fortskrider. Vidare anses hållbarhetsredovisningen vara en återkoppling till landstingets olika verksamheter. Även medarbetare, länets invånare, leverantörer, andra landsting, myndigheter och frivillig- organisationer omnämns vara intressenter, med andra ord de som SLL vill få med sig och som anses kunna bidra med kunskap i det hållbara arbetet. I detta arbete omnämns media som en viktig informationskanal till andra intressenter. Dock ses inte redovisningen enbart som ett kommunikationsmedel utan även som en intern kunskapsbank. Vid upprättandet stäms beslutade mål av och innehållet i redovisningen blir basen för vad som kommuniceras i andra forum till ovan nämnda intressenter. (Stockholms läns landsting, 2009)
Då SLL anser politikerna vara hållbarhetsredovisningens främsta intressent är det av stor vikt att information ges om huruvida de beslut som fattats av dessa efterlevs. För medarbetare ses nyttan av informationen snarare ligga i värdet av att kunna se hur ens egen prestation bidragit i det hållbara arbetet. Andra landsting anses ha nytta av informationen i den meningen att de dels kan få inspiration och dels bli intresserade av samarbete i någon fråga. Gällande myndigheter kan informationen ha ett värde då arbetet inom specifika områden beskrivs. Exempelvis sägs Energimyndigheten kunna ha ett intresse av information om arbetet med landstingets energifrågor. För leverantörer sägs nyttan vara att de kan se landstingets långsiktiga inriktning och därmed kunna vara förberedda inför möjliga framtida förändringar. SLL anpassar dock inte hållbarhetsredovisningens delar efter intressenterna då redovisningens främsta syfte är att ge en balanserad och saklig bild över det hållbara arbetet.
Dock säger sig SLL alltid ha den tänkbara läsaren i åtanke vid upprättandet. (Stockholms läns landsting, 2009)
SLL menar att intressenterna bör kunna anse informationen tillförlitlig då både innehållet och processen granskas, framför allt genom att en extern auktoriserad revisor bestyrker redovisningen. Vidare används ett dokument där bland annat definitioner av mål
och hur de ska mätas förtydligas. Gällande hållbarhetsredovisningens jämförbarhet menar SLL att det absolut går att jämföra olika landstings hållbarhetsredovisningar, dock inte i syftet
”benchmarking” då verksamheterna ser olika ut. (Stockholms läns landsting, 2009)
4.4.2 Redogörelse för granskning av SLL:s hållbarhetsredovisning
Gällande graden av relevans kallar SLL sin hållbarhetsredovisning miljöredovisning och således är det endast miljöfrågor och miljöpåverkan som tas upp inom området hållbart arbete. I redovisningen ges ingen direkt information om vilka intressenter företaget främst vänder sig till. Mål och visioner kommuniceras dock tydligt och sätts konsekvent i relation till varandra samt till landstingets uppföljning av dessa. I redovisningens första del ligger fokus på att beskriva vad landstinget gör och ämnar göra inom områdena transporter, energi- förbrukning, utsläpp av läkemedelsrester, användning av kemikalier samt övrigt material- utnyttjande. Redogörelsen för detta delas ständigt upp på landstingets olika verksamheter, både i löpande text och i tabeller. I redovisningens andra del beskrivs visioner och mål för hur miljömålen ska nås, det vill säga vilka styrmedel och verktyg som ska nyttjas. Detta görs inom områdena miljöledning, upphandling, kommunikation, forskning och utveckling samt regional utvecklingsplanering. Eventuella risker och viktiga framgångsfaktorer inom miljö- området tas kontinuerligt upp. (Stockholms läns landstings miljöredovisning, 2007)
Graden av begriplighet påverkas av att SLL:s hållbarhetsredovisning ges ut som ett separat dokument som inte återfinns i årsredovisningen vilket gör informationen lättillgänglig. Redovisningen har en tydlig innehållsförteckning och använder en konsekvent rubricering. Tabeller används återkommande men innehållet sätts sällan i relation till tidigare år. I redovisningen tas en rad relativt komplexa områden upp, exempelvis destruerande av lustgas, vilka sällan beskrivs mer ingående. Dock kommuniceras ständigt bakgrunden till varje problemområde där SLL:s påverkan klargörs. (Stockholms läns landstings miljö- redovisning, 2007)
I SLL:s hållbarhetsredovisning kommuniceras att denna blivit externt och internt tillstyrkt av revisorer vilket påverkar graden av tillförlitlighet. Gällande givandet av en balanserad bild av verksamhetens miljöpåverkan sägs exempelvis att det ”varje år vårdas flera hundra invånare i länet på sjukhus på grund av luftvägssjukdomar eller hjärt- kärlsjukdomar som orsakats av bland annat kväveoxider och partiklar”. I en tabell visas därefter hur stor del av dessa utsläpp som SLL:s största transportsektorer står för. Väldigt sällan anges uppgifter om hur information samlats in och hur uträkningar gjorts. (Stockholms läns landstings miljöredovisning, 2007)
Gällande graden av jämförbarhet sätts den data som presenteras i tabeller i låg grad i relation till tidigare års data. Dock görs ständiga jämförelser mot 2006 i den löpande texten och det faktiska utfallet sätts i relation till uppsatta mål och visioner. (Stockholms läns landstings miljöredovisning, 2007)
