• No results found

“Hur kan det vara fel när hon ändå kan språket?”

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "“Hur kan det vara fel när hon ändå kan språket?”"

Copied!
31
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

“Hur kan det vara fel när hon ändå kan språket?”

En kvalitativ studie om flerspråkighet mellan generationer och regelbundenheter i vardagens språkliga praktiker.

Ann Bremberg Abboud

Institutionen för svenska och flerspråkighet Självständigt arbete, examensarbete 15 hp Examensämne: Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk III, inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan och vuxenutbildning Vårterminen 2021

Handledare: Linus Salö

English title: “How can it be wrong when she already knows the language?”: A qualitative study on multilingualism between generations and regularities in everyday language practice

(2)

“Hur kan det vara fel när hon ändå kan språket?”

En kvalitativ studie om flerspråkighet mellan generationer och regelbundenheter i vardagens språkliga praktiker.

Ann Bremberg Abboud

Sammanfattning

Denna studie vill fördjupa förståelsen för hur flerspråkighet i familjens vardagsspråk kan se ut. Genom observationer och intervjuer med informanterna undersöker denna studie de regelbundenheter i de språkliga praktiker som informanterna använder sig av i deras vardag. Frågeställningarna till denna studie är: 1. Vad utmärker regelbundenheterna i informanternas språkliga praktiker? 2. Hur upplever och rationaliserar informanterna sina språkliga praktiker? Allt fler familjer i dagens samhälle är flerspråkiga och mycket forskning ligger i barns utveckling i flerspråkiga familjer. Denna studie vill dock fokusera på flerspråkiga ungdomar och deras språkliga praktiker i vardagen, mer specifikt i konversationer med vårdnadshavare. Genom intervjuerna får informanterna observera sitt eget sätt att konversera samt uttrycka sina tankar och åsikter om observationerna, diskurs och metadiskurs.

Resultaten visar på att de sociala kontrakt som vårdnadshavarna upprättade innan barnens födsel har barnen anammat vilket i sin tur lett till att barnen har lingvistiska habitus. Men ju äldre barnen har blivit, desto mer språkmedvetna blir de. Observationerna och intervjuerna gjorda för denna studie visar att de två tonårsinformanterna börjar motarbeta de sociala kontrakt vårdnadshavarna upprättade.

Resultaten visade att motstånden mot det sociala kontraktet får föräldrarna att ifrågasätta upprättandet av den språkliga praktiken inom familjen. Men samtidigt i och med att det ligger i deras lingvistiska habitus har vårdnadshavarna själva svårt att frångå de sociala kontrakten.

Nyckelord

Diskurs, metadiskurs, lingvistisk habitus, sociala kontrakt, korsspråkande, automatiserade språkpraktiker, språklig praktik

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

1.1 Disposition ...1

2. Syfte och frågeställning ...1

2.1 Studiens syfte ...1

2.2 Frågeställningar ...2

3. Tidigare forskning ...2

3.1 Tidigare forskning ...2

3.2 Teoretiska ramen ...3

4. Metoder ...4

4.1 Val av metoder ...4

4.1.1 Observationer ...4

4.1.2 Intervjuer ...6

4.2 Urval av informanter ...7

4.3 Studiens etiska aspekter ...7

5. Analys: diskurs och metadiskurs ...8

5.1 Observation och intervju med fransktalande familj ...9

5.1.1 Natalies konversation med båda föräldrarna samtidigt ...9

5.1.2 Célines konversation med sin man och Natalie ... 10

5.1.3 Natalie och språkanvändandet i diskussioner ... 11

5.1.4 Céline och språkanvändandet i diskussioner ... 11

5.1.5 Natalie och rättning av språkanvändandet... 12

5.1.6 Céline och rättandet av Natalies språkanvändande ... 12

5.2 Observation och intervju med den arabisktalande familjen ... 13

5.2.1 Melissa och önskan att få konversera på svenska ... 14

5.2.2 Amal om Melissas önskan att prata på svenska ... 14

5.2.3 Melissa och besök från arabisktalande släkt ... 15

5.2.4 Amal och besök från arabisktalande släkt... 15

5.2.5 Melissa och språkanvändandet i diskussioner ... 16

5.2.6 Amal och språkanvändandet i diskussioner... 17

6. Huvudsaklig resultat ...17

6.1 Resultat i förhållande till syfte och frågeställningar ... 17

6.1.1 Den fransktalande familjen ... 17

6.1.2 Den arabisktalande familjen ... 19

7. Diskussion ...20

7.1 Studiens tillförlitlighet och giltighet ... 20

7.2 Metoddiskussion ... 21

7.3 Resultat av diskussion och vad som genererar resultaten ... 21

(4)

8. Referenslista ...24

9. Bilagor ...25

9.1 Missivbrev ... 25

9.2 Intervjufrågor ... 26

(5)

1

1. Inledning

I takt med att människor har förflyttat sig allt mer från sina ursprungsländer till andra länder har allt fler människor lärt sig fler språk, och detta gäller även Sveriges medborgare. Enligt statistik från Eurostat (2016) talade 3,4 procent av Sveriges befolkning inget främmande språk medan 45,9 procent av befolkningen talade ett främmande språk. Vid inlärning av ett andraspråk fortsätter användandet utav förstaspråket hos talaren i fråga. Abrahamsson & Bylund (2012) skiljer på första- och andraspråk med att definiera det språk som en talare lärde sig först är det så kallade förstaspråket. Medan

andraspråket betecknas vara det språk som lärs in efter förstaspråk. Dock innebär inte detta att man enbart kan ha ett språk som förstaspråk. Abrahamsson & Bylund (2012) menar att en inlärare kan ha flera förstaspråk. Detta sker exempelvis när båda vårdnadshavarna till ett barn konsekvent talar olika språk med barnet i fråga. Däremot fortsätter Abrahamsson & Bylund (2012) och menar att

förstaspråket per automatik är det språk som inläraren personligen anser sig behärska bäst. Speciellt i livssituationer där inläraren lever i ett samhälle där andraspråket är majoritetsspråk. (Abrahamsson &

Bylund, 2012)

Många studier har gjorts på flerspråkighet, men forskarna har i dessa studier fokuserat på yngre barn och barnens sätt att kommunicera på olika språk. Studien till denna uppsats å andra sidan har målet att fördjupa kunskapen om hur, specifikt ungdomar i dagens samhälle, hanterar sina språkliga praktiker i vardagen och detta tillsammans med sina vårdnadshavare. I denna studie ligger intresset i informanternas, både yngre och äldre generation, åsikter och tankar gentemot sitt eget språkval inom familjen som institution.

1.1 Disposition

Denna studie är disponerad på det sätt att studien inleder med bakgrund till varför detta kan vara intressant för forskare. Därefter presenteras tidigare forskning kopplat till denna studie samt den teoretiska ramen med förklaringar till begrepp som används i studien. Därefter förklaras de metoder som används för att genomföra denna studie samt varför dessa metoder är relevanta för att få fram den data som behövs för denna studie. Urval av informanterna samt etiska aspekter förklaras likväl

studiens tillförlitlighet och giltighet. Därefter kommer analyser, först den observerade analysen och därefter huvudsakligt resultat i jämförelse med studiens syfte, frågeställningar men också tidigare forskning som presenterades tidigare. Slutligen tillkommer en diskussion och vad som eventuellt genererade resultaten och avslutningsvis en kommentar om framtida forskning.

2. Syfte och frågeställning

I avsnitt två beskrivs syfte och frågeställning mer grundligt. Delavsnitt 2.1 beskriver det mer grundligt om studiens syfte och i delavsnitt 2.2 presenteras studiens frågeställningar.

2.1 Studiens syfte

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur flerspråkighet i familjer kan se ut. Genom observationer studeras regelbundenheter i döttrars och mödrars flerspråkiga praktiker i vardagen.

(6)

2

Genom intervjuer erbjuds mer förståelse för informanternas tankar, åsikter och känslor gentemot dessa språkliga praktiker.

I frågeställningarna som denna studie utgår från diskuteras dels informanternas regelbundenheter i språkliga praktiker och dels hur informanterna bland annat upplever dessa språkliga praktiker. Först och främst med språkliga praktiker menar forskaren i denna studie de språkval som informanterna gör i sina vardagliga diskussioner och konversationer.

2.2 Frågeställningar

De två frågeställningar som denna studie utgår från är följande:

1. Vad utmärker regelbundenheterna i informanternas språkliga praktiker?

2. Hur upplever och rationaliserar informanterna sina språkliga praktiker?

3. Tidigare forskning

Detta avsnitt börjar med delavsnitt 3.1 med en presentation av tidigare forskning som diskuterar samma ämne som denna studie. Slutligen handlar delavsnitt 3.2 om den teoretiska ramen och de begrepp som studien använder sig av i sina analyser förklaras även i detta delavsnitt.

3.1 Tidigare forskning

Gällande tidigare forskning för denna studie ville forskaren se om det fanns tidigare forskning

gällande exempelvis korsspråkande och lingvistiskt habitus hos tonåringar i sociala sammanhang, och inte i skolans värld. Anledningen till att detta var fokus gällande tidigare forskning var för att det finns forskning gällande korsspråkande och liknande utifrån barns utveckling i skolvärlden. Men denna studie fokuserar sig på dels tonåringar och deras språkval i konversationer som tar plats i sociala sammanhang, inte skolans värld. Anledningen till att det är viktigt att poängtera platsen beror på att forskaren anser att skolans värld blir språkvalet relativt styrt, speciellt under lektioner. Med detta menar forskaren att på lektioner förväntas eleverna att nyttja ett specifikt språk, därav styrt språkval.

Denna studie tittar på vad för språkval tonåringarna gör i sociala konversationer i en miljö som inte är lika språkligt styrd som skolans värld. Därav var det viktigt att hitta tidigare forskning som hade gjort sina studier i en miljö som inte var språkligt styrd. Det var dock svårt enligt forskaren att hitta tidigare forskning med samma krav på miljö som forskaren, och därav finns det inte så mycket tidigare forskning som är relevant för denna studie.

Westholm (1990) menar för att ett barn ska kunna utveckla språkkunskaper inom exempelvis två språk behöver barnet få språkliga tillfällen där barnet blir utsatt för de aktuella språken genom att exempelvis få höra och muntligt använda språken i fråga. Arnberg (1989) fortsätter och beskriver till och med att det kan vara svårt för ett barn att aktivt utveckla språkkunskaper inom två språk samtidigt om det är enbart den ena vårdnadshavaren som enbart talar ena språket. Genom vänner till familjen eller andra yttre språkkällor har barnet i fråga större möjlighet att utveckla ett aktivt användande av båda språken.

Woolard (1998) påpekar att språkvalet och språkanvändningen i sin tur kan påverkas av en grupp eller till och med en enskild individs språkideologier.

(7)

3 3.2 Teoretiska ramen

Enligt Nationalencyklopedin (2017) innebär begreppet diskurs ”en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp”. I denna studie definierar forskaren begreppet diskurs tämligen enkelt, nämligen som ”språk i användning” (Hanell, 2017). Medan diskurs är vad som kan observeras i människors språkliga praktiker menar Sanderson (2008) att begreppet metadiskurs inte bör definieras som en språknivå eller ett språkplan. Istället bör begreppet definieras som en strategi där en individ uppvisar språklig medvetenhet om sitt sätt att konversera, d.v.s. om sin språkanvändning.

Både diskurs och metadiskurs kan ses som språkliga praktiker, alltså sätt att använda språk. Denna studie handlar om flerspråkiga praktiker och då passar begreppet translingval praktik in centralt i denna studie. Bland annat García (2013) tydliggör att begreppet translingval praktik hänvisar till tvåspråkiga människors språkutövning samtidigt som begreppet även utmanar monolingvistiska praktiken gällande språknormen. Canagarajah (2013) menar att inom begreppet translingval praktik finner man även dynamiken mellan språk och samhälle, något man inte hittar i andra liknande begrepp. Canagarajah (2013) fortsätter och menar att ett fokus på translingval praktik ger forskare möjlighet att uppmärksamma hur informanterna utnyttjar de språkresurser informanterna har till sitt förfogande.

García (2011) menar att begreppet korsspråkande innebär att människor dels i sällskap med andra och dels i sitt eget tänkande rör sig över flera språk, och därmed inte enbart till ett enda språk. Enligt García (2011) har lärare i skolvärlden klagat på att elever ”blandar” språken och istället för att se blandning av språken som en språklig resurs, har dessa lärare sett korsspråkande som en brist i språkbehärskning. Men korsspråkande bör inte ses som en brist i språkbehärskning, utan istället bör det ses som en resurs för att främja den underliggande kärnan i språk. García (2011) menar alltså att korsspråkande bör ses som något som främjar kommunikation, meningsskapande och förståelse i språk, oavsett hur många språk man än behärskar. Eleverna rör sig mellan sina språkliga repertoarer för att kunna uttrycka sina tankar, och enligt García (2011) bör lärarna använda korsspråkande för att utvidga repertoaren hos den flerspråkiga studenten. Man kan även se korsspråkande som en undergren till begreppet translingval praktik (Canagarajah, 2013). Detta synsätt där korsspråkande ses som en undergren till ett större begrepp används i denna studie.

Även om människor utnyttjar de språkresurser de har till sitt förfogande går det att se mönster i deras diskurs, d.v.s. språkanvändningen är inte slumpmässig. Därav behövs begrepp för att ringa in språkval, eller regelbundenheter i språklig praktik. Bourdieu (1991a) menar att begreppet lingvistiskt habitus är produkten av de sociala villkor informanten omger och har omgett sig av. Med enbart begreppet habitus menar Bourdieu (1991a) att det är vad informanten har förvärvat sen tidigare och är därmed knutet till informantens egna individuella historik. Bourdieu (1991a) menar att när det

kommer till en individs språkval är det ett omedvetet val utan det handlar mer om en individs anpassning till ett visst socialt accepterat språkval. Individen får då en känsla för sitt lingvistiska habitus.

Lanza (2007) menar att ”the family is a vital social unit för acquiring language.” Thompson (1991) fortsätter och beskriver begreppet socialt kontrakt som inbäddat i sociala relationer där en specifik talare blir socialt accepterat av övriga medlemmar där individen i fråga talar på ett specifikt sätt som är accepterat av övriga medlemmar. Exempel på en sådan relation där sociala kontrakt existerar är bland en grupp individer varav alla härstammar från samma land men befinner sig i ett annat land där det talade språket inte är detsamma som i individernas ursprungsland. I och med att individerna i denna grupp behärskar samma språk kan dessa individer nyttja samma språkval eftersom det blir då socialt accepterat i gruppen att samtala på det gemensamma språkvalet. Skulle däremot en utomstående, som inte behärskar gruppens språkval enligt det sociala kontraktet, samtala med denna grupp skulle språkvalet enligt det sociala kontraktet behöva ändras och gruppmedlemmarna behöver då samtala på ett annat språk som blir socialt accepterat av samtliga närvarande.

Gällande begreppet kroppsliga språkpraktiker menar Tidlund (2016) att när det kommer till att konversera på ett språk inkluderar det även kroppen och hur kroppen i sig påverkas av

språksituationen. Inlärningen av ett språk, dess grammatik och ordförråd sätter hjärnan i arbete men däremot för att kunna konversera och vara medveten om språkvalet menar Tidlund (2016) att det

(8)

4

kräver kroppslighet. De kroppsliga språkpraktikerna blir inlärda genom handlingar där individen får lära sig betydelsen och meningen för den specifika kroppsliga språkpraktiken, för att sedan anamma eller avvisa språkpraktiken. Däremot kan det bli ett visst motstånd när den kroppsliga språkpraktiken innebär en sak i ett land men har en helt annan innebörd i ett annat land.

Begreppet automatiserade språkpraktiker menar Salö (2015) innebär att informanten är medveten om de språkliga valörerna för den specifika situationen. Tidlund (2016) menar att känslan för språket används som ett verktyg för att tolka situationen och följa det bästa språkvalet för situationen i fråga.

Det behöver dock inte vara ett medvetet val, utan det kan även vara ett omedvetet val då det handlar om habitus gällande automatiserade språkpraktiker.

4. Metoder

I avsnitt fyra presenteras de använda metoderna för denna studie. Delavsnitt 4.1 diskuterar de valda metoder för att kunna utföra studien i fråga. När det kommer till diskussionen om informanterna samt val av informanter kommer detta diskuteras i delavsnitt 4.2. I det sista delavsnittet 4.3 diskuteras studiens etiska aspekter.

4.1 Val av metoder

I denna studie observeras två 14-åriga tjejer samt respektive tjejs mamma. Utöver observationer används även metoden djupintervjuer. Observationerna utfördes först, och därefter utfördes enskilda intervjuer med respektive informant. Djupintervjuerna var baserade på dels förbestämda frågor som ställdes till samtliga informanter, samt dels på frågor som dök upp under observationerna. Då studien undersöker informanternas användande av språklig praktik i vardagen, anser forskaren att det räcker inte enbart med enskilda intervjuer med informanterna. Genom observationer gavs tillfälle att studera informanternas språkanvändning, exempelvis hur informanterna använder sig utav korsspråkande i vardagskommunikation. Observationerna användes sedan för att få informanternas tankar om varför de använde sig av korsspråk i specifika situationer. Dessa diskussioner görs i intervjuerna.

Anledningen till varför djupintervjuer valdes som metod beror på att det då gavs tillfälle att få höra informanternas tankar och åsikter om hur informanterna själva såg och upplevde sitt eget

korsspråkande i vardagen. Genom intervjuer får informanterna möjligheten att förklara sitt agerande med egna ord utan någon typ av begränsningar. Blommaert och Dong (2010) menar att observationer startar med att forskaren observerar allting som sker för att successivt fokusera observationerna till specifika mål. I denna studie används de fokuserade observationerna som underlag för intervjuerna med informanterna.

4.1.1 Observationer

Denscombe (2009) menar att genom observationer får forskaren en möjlighet att samla in data på ett påtagligt sätt. Denna typ av data förlitar sig inte på vad informanterna säger, det vill säga

informanternas diskurs, eller vad informanterna säger om vad informanterna säger, det vill säga metadiskurs. Blommaert och Dong (2010) menar att vid observationer är det lätt att observera allt i omgivningen där observationerna tar plats. Därför är det av vikt att forskaren är förberedd inför observationen för att därmed kunna särskilja vad som är av vikt för studien och kräver uppmärksamhet i jämförelse med vad som är av mindre vikt för studien och är därmed inte relevant. Denscombe (2009) fortsätter och skiljer på två olika typer av observationsforskning inom samhällsvetenskapen;

(9)

5

systematisk observation och deltagande observation. Systematisk observation förknippas med kvantitativa data, medan deltagande observation förknippas med att förstå informanter i den kultur de befinner sig i (Denscombe, 2009). Båda dessa typer av observationer skiljer sig åt emellan men har även gemensamma kännetecken som exempelvis direkt observation, fältarbete och naturliga miljöer.

Dessa kännetecken går att finna i denna studie då observationerna för studien innebär direkt

observation samt fältarbete i informanternas direkt och naturliga miljö. Däremot menar Denscombe (2009) att det är svårt för två forskare att observera samma händelse för att sedan registrera samma intryck. Detta kan exempelvis bero på forskarnas individuella förtrogenhet eller tidigare erfarenheter.

Dessa två olika observationer kan påverka hur men också vad som betraktas och uppmärksammas vid en viss situation.

Denna studie använder sig främst av så kallad deltagande observation. Denscombe (2009) skriver bland annat att deltagande observation innebär att forskaren deltar i informanternas naturliga miljö, antingen öppet som observerande forskare eller att forskaren i fråga observerar dolt i informanternas miljö. Denscombe (2009) fortsätter och menar att det väsentliga är att bibehålla informanternas naturliga miljö av den anledningen att informanterna ska agera så naturligt som möjligt utan att bli påverkade av studien eller det faktum att informanterna blir observerade. I just denna studie är forskaren identifierad av informanterna och forskaren har möjlighet att observera och bevittna händelser på ett mer detaljerat sätt.

När det kommer till fördelar med deltagande observation kan två av fördelarna vara att denna metod innebär icke-inblandning av forskaren samtidigt som forskaren får tillgång till informanternas synvinkel på diverse situationer som observerats. Med icke-inblandning menar Denscombe (2009) att forskaren har större möjlighet att bibehålla informanternas naturliga miljö och den data som blir insamlad under observationerna blir mer reella och aktuella. Den andra fördelen är att forskaren får tillgång till informanternas synvinkel på det som observerats. Detta innebär att forskaren får tillgång till informanternas uppfattningar om vad som skedde under specifika observationer, så som

informanterna själva uppfattade situationen.

När det däremot kommer till nackdelar med deltagande observation nämner Denscombe (2009) bland annat tillförlitlighet och representativiteten i data. Med tillförlitlighet menar Denscombe (2009) att forskarens personliga anteckningar kan leda till en brist på verifierbara data då dessa anteckningar är personliga och influerade av forskarens åsikter. Detta kan i sin tur leda till att studiens tillförlitlighet ifrågasätts. Detsamma gäller den andra nackdelen, representativiteten i data då observationerna utgår från forskarens intresse tillhörande studien, men dessa intressen är ändå influerade av forskaren själv.

Med andra ord, det som observerades och sedan användes i studien som representativ data valdes avsiktligt av forskaren som utgick från lämpliga omständigheter som representerades under

observationerna. Detta kan ifrågasättas då det som presenteras i studien utgår från forskaren och frågan är då om observationerna är representativa för all observation från informanterna.

Till varje deltagande informantfamilj var det två dagars av deltagande observationer, varav dag två av deltagande observation tog plats två eller tre dagar efter första dagen av deltagande observation.

Anledningen till att dag två av deltagande observation tog plats två eller tre dagar efter första dagen var för att det skulle passa bra i schemat för både forskaren men även informantfamiljerna. De deltagande observationerna startade vanligtvis vid 15-tiden på eftermiddagen när informanterna var hemma och pågick i cirka tre timmar hos varje informantfamilj. Dock pågick dag två av deltagande observation hos den fransktalande familjen lite längre än de tre timmarna som det tog under dag ett på grund av att diskussionerna mellan informanterna pågick så pass länge och dessa diskussioner ansågs vara relevanta för denna studie av forskaren i fråga. Hos den arabisktalande familjen skedde det så pass många relevanta diskussioner så tidigt in under den deltagande observationen att tre timmar räckte gott och väl. I och med att det var den språkliga praktiken, språkvalet, som var av intresse under observationerna var det viktigt att det som observerades var diskussioner, konversationer och liknande muntlig interaktion mellan informanterna. Större delen av dessa muntliga interaktioner mellan

informanterna tog plats vid middagsbordet eller i samband med att den ena informanten skulle informera den andra informanten av något slag.

(10)

6

Under dessa två observationsdagar hos respektive informantfamilj fick båda familjerna besök av släkt respektive vänner till informanterna. Dessa släktingar respektive vänner blev då informerande av forskaren vad forskaren gjorde där, vad och vilka som observerades och vad som var meningen med dessa observationer. Släktingarna samt vännerna fick även reda på att om de kände sig obekväma kunde forskaren avlägsna sig och att släktingarna respektive vännerna skulle inte känna sig observerade utan det var informanterna som var av intresse. Forskaren fick tillåtelse av

vårdnadshavarna till de minderåriga kusinerna till Melissa att fortsätta observationen med deras barn närvarande så länge de inte blev omnämnda i studien. I situationen hos den fransktalande familjen och när Natalie fick besök av sina jämnåriga vänner fick dessa vänner information angående studien samt forskarens roll i Natalies hem. Observationerna med Natalie och hennes vänner fortsatte i ytterligare fem-tio minuter efter vännernas ankomst men sedan avslutades observationen för tillfället av forskaren då forskaren ansåg att i och med att vännerna var minderåriga och dessutom fanns ingen tillåtelse av vännernas vårdnadshavare att det var bättre att observera enbart Natalie i vardagsdialoger med sin familj, där det fanns tillåtelse av vårdnadshavarna.

Under de deltagande observationerna togs det anteckningar av forskaren i fråga för att minnas de situationer som forskaren sedan ville fråga informanterna om för att få deras tankar och åsikter om den specifika situationen. Informanterna fick möjlighet att se anteckningarna gjorda av forskaren av det som observerats under de deltagande observationerna. Anteckningarna från de deltagande

observationerna var enbart för att stötta forskaren i vad som senare skulle diskuteras mellan forskaren och informanterna under de personliga intervjuerna.

4.1.2 Intervjuer

Denscombe (2009) samt Blommaert och Dong (2010) menar att intervjuer innehåller mer än vad man i folkmun kallar för konversationer. Briggs (1986) fortsätter och menar att intervjuer inte enbart innebär vad informanterna berättar för dig, utan även sättet folk berättar informationen för forskaren.

Intervjuer innefattar exempelvis kunskaper om situationen som forskaren intervjuar informanten om, kunskaper som informanten har och som forskaren vill ha tillgång till. Dessutom innebär intervjuer samtycke till att delta, medan konversationer inte alltid innehåller samtycke till att delta utan det är möjligt att en individ blir indragen i en konversation utan innehav av ett önskemål om deltagande i studien i sig. Forskaren har möjlighet att påverka ordningen i vad som det samtalas om, något som inte heller alltid är möjligt i en konversation. Slutligen har informanten möjlighet att be forskaren att inte ta med delar av informationen som informanten har delgivit forskaren om i en intervju.

Denscombe (2009) menar att när en forskare vill få tillgång till exempelvis en informants

personliga åsikter, erfarenheter och känslor är intervjuer en bra metod att använda sig utav. Detsamma gäller om en forskare vill få tillgång till mer privilegierad information. Båda dessa situationer kräver samtycke från informanten vilket leder till att informationen som samlas in som data blir väldigt reell.

Men det är inte alltid möjligt att intervjua informanterna, exempelvis är det inte alltid möjligt att träffa informanten på grund av tidsbrist eller fysiskt avstånd mellan forskaren och informanten.

Denscombe (2009) menar att det finns fem olika typer av intervjuer; strukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer, ostrukturerade intervjuer samt personliga intervjuer. Skillnaden mellan intervjuerna, förutom personliga intervjun, är uppsättning eller brist på uppsättning av frågor som ska ställas till informanterna men också forskarens deltagande. Strukturerade intervjuer innebär en specifik lista på frågor utan någon möjlighet till flexibilitet vilket man däremot kan finna i semistrukturerade intervjuer. I ostrukturerade intervjuer finner man istället lite deltagande från forskaren och istället får informanten allt talutrymme under intervjuns gång.

I denna studie användes personliga intervjuer mellan informanterna och forskaren. Med personliga intervjuer menar Denscombe (2009) att en informant och en forskare träffas för en intervju, oavsett om det är en semistrukturerad eller ostrukturerad intervju. En personlig intervju innebär att forskaren får större möjlighet att få uppfattningar och data som efterfrågas till studien direkt från informanten.

Forskaren får även möjlighet att kontrollera intervjun och eventuellt ledsaga informanten under

intervjun för att få specifika svar på de frågor samt eventuella följdfrågor som forskaren vill få svar på.

(11)

7

Denna studie använde sig av ljudinspelade intervjuer, och för att få tag på den inspelade data krävdes det transkribering för att kunna särskilja på vad som var relevant för studien i fråga.

Fördelar med intervjuer är exempelvis att skapa en djupare förståelse för specifika situationer, eftersom man får informanternas kunskaper och förklaringar för de specifika situationer man intervjuar om.

Nackdelar med intervjuer är dels att de är tidskrävande, både före och efter en intervju. Förarbetet innebär bland annat att förbestämma intervjufrågor medan efterföljande transkribering av intervjun kräver mycket tid och arbete. Slutligen kan tillförlitligheten vara till nackdel för intervjuer då forskaren är inte helt garanterad att informanten talar sanning genom hela intervjun.

Intervjuerna med informanterna transkriberades och enligt Klein (1990) innebär en etnopoetisk transkribering att allt skrivits ner ordagrant inklusive de språkliga ”felen”. Transkriberingar gjorda utifrån intervjuerna till denna studie gjordes enligt etnopoetiska transkriberingen, med ett undantag.

Det var ett medvetet val att ta bort orden ”öh” och ”eh” från transkriberingen då dessa ord medförde ingenting till studien.

Dock blev det enbart en enskild intervju med vardera informanten i den franska familjen medan i den arabisktalande familjen fick forskaren möjlighet till två enskilda intervjuer med vardera

informanten. Upplägget med två enskilda intervjuer med vardera informanten i varje familj, men på grund av tidsbrist blev det enbart en enskild intervju med vardera informanten i den fransktalande familjen. Den kortaste tiden för intervjun var cirka 1,5 timme medan den längsta intervjun tog cirka 3 timmar.

4.2 Urval av informanter

I denna studie studeras två döttrar samt respektives mamma. Namnen på samtliga är fingerade i studien och namnen i fråga är valda av informanterna själva. De två döttrarna kallas för Natalie och Melissa, medan mödrarna kallas för Céline (Natalies mamma) respektive Amal (Melissas mamma).

Urvalet av informanter till denna studie består dels av en personlig relation mellan forskaren och Céline. Den personliga relationen har varat i cirka åtta år. Gällande informanternas tidigare liv i hemländerna samt hur de gick till väga gällande språkvalen enligt det sociala kontraktet när barnen föddes fick forskaren information om under djupintervjuerna.

Det faktum att de båda äldre informanterna är utlandsfödda samt gjort ett medvetet val gällande språkvalet i den vardagliga konversationen ansågs av forskaren vara bra anledningen till varför dessa två ska vara informanter till denna studie. Det var även positivt att båda äldre informanterna hade varsin 14-årig dotter då dessa yngre informanter också kunde medverka i studien och deras perspektiv samt vårdnadshavarnas perspektiv på exempelvis korsspråkande kunde diskuteras i denna studie.

Informanterna från de två olika familjerna har inte träffats sinsemellan, vilket underlättade för forskaren att jämföra informanterna familjemässigt, ena familjen i jämförelse mot den andra familjen.

De båda familjerna bor i en större stad och de yngre informanterna går i olika grundskolor.

4.3 Studiens etiska aspekter

Gällande de etiska aspekterna till denna studie följdes de forskningsetiska principerna enligt Vetenskapsrådet. Enligt Vetenskapsrådet (1990) är de forskningsetiska principerna till syfte att ge normer gällande förhållandet mellan forskare och informanter. Dessa principer ska bland annat ge informanterna ett så kallat individskyddskrav, samt vägleda forskaren vid planerandet av projektet.

Enligt Vetenskapsrådet (2009) finns det fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

(12)

8

Gällande informationskravet innebär detta att forskaren ska informera informanten om dennes uppgift i studien och vilka villkor som gäller för informantens deltagande. Detta i sin tur innebär att informanten ska få reda på studiens syfte och en beskrivning som beskriver studiens tillvägagångssätt.

Det ska även framgå i studiens beskrivning att deltagandet är frivilligt och att den insamlade data kommer enbart användas till forskning. Denna beskrivning ska ges till informanten innan exempelvis intervju eller observation, och informationen ges antingen muntligt eller skriftligt.

Det andra huvudkravet är det så kallade samtyckeskravet. Detta krav innebär att forskaren ska få samtycke från informanten för dennes deltagande i studien. Skulle informanten vara under 15 år, måste forskaren få samtycke för dennes deltagande i studien från informantens vårdnadshavare. Med detta krav följer även att informanten har rätten till att själv bestämma om och hur länge denne vill medverka i studien. Detta innebär att informanten har rätt till att avbryta sitt deltagande när som helst under studiens gång.

Tredje huvudkravet är konfidentialitetskravet vilket innebär att all information om informanten, exempelvis personuppgifter ska behandlas med känslighet. Ingen utanför studien ska kunna identifiera informanten som deltagit i studien.

Slutligen, det sista kravet är nyttjandekravet vilket innebär att all insamlad data ska enbart användas för forskningsändamål.

Gällande denna studie har informanterna fått skriva på samtyckesblankett där informanterna blev informerade om studiens syfte samt beskrivning av studiens tillvägagångssätt. Informanterna fick skriftlig information samt muntlig information av forskaren. Då två av informanterna är under 15 år, fick samtliga vårdnadshavare skriva på sitt samtycke för att den yngre informanten ska få medverka i studien. Informanterna blev informerade om att de kunde avbryta sitt deltagande när de så önskade under studiens gång samt att all den insamlade data skulle enbart användas i forskningssyfte och ingen utomstående skulle ha möjlighet att identifiera någon av informanterna.

5. Analys: diskurs och metadiskurs

Gällande begreppen diskurs och metadiskurs är de två intressanta begrepp för denna studie. Detta då diskurs handlar om sättet man talar, och metadiskurs i sin tur handlar om reflektion över ens sätt att tala. Genom observationerna kunde informanternas diskurs observeras, och genom intervjuerna kunde informanterna reflektera över sina sätt att kommunicera i den vardagliga språkliga praktiken, därav metadiskurs.

I tabell 1 finns personlig information gällande informanterna.

Tabell 1: Information över informanterna vår 2017

Namn Ålder Roll i familjen

Antal år i Sverige Förstaspråk Andraspråk Övriga

språkkunskaper

Vilket språk som föredras Céline 42 Mamma i

fransktalande familj

20 år,

ursprungligen från Frankrike

Franska Engelska Svenska och tyska.

Franska

(13)

9

5.1 Observation och intervju med fransktalande familj

Denna familj observerades vid två tillfällen och utöver observationstillfällena genomfördes det en enskild intervju med respektive informant i familjen, d.v.s. en enskild intervju med Natalie och en med Céline. De enskilda intervjuerna var till för metadiskursen, att ge informanterna tillfälle att resonera kring sin språkliga praktik över det som observerades.

Céline är ursprungligen från Frankrike, men är sedan 20 år bosatt i Sverige med sin svenske man och tre barn. Det var vid födseln av första barnet som Céline och hennes man bestämde sig för att bosätta sig i en större stad i Sverige. I och med att Célines förstaspråk är franska har detta resulterat i att alla tre barn i åldrarna 14, 10 och 7 år talar flytande franska och svenska. Dessutom går alla tre barnen i en skola med fransk profil, vilket var ett medvetet val av informanten Céline. I hemmet observerades det att barnen talade olika språk beroende på vem av föräldrarna de förde konversationen med eller beroende på vem av föräldrarna barnet ville få uppmärksamhet från. Båda föräldrarna behärskar både franska och svenska, på olika nivåer, men i och med de sociala kontrakten mellan barnen och föräldrarna har barnen lärt sig att svenska talas med pappa och franska med mamma. Det bekräftades sedan i den enskilda intervjun med Céline att det hade upprättats en överenskommelse, i denna studie kallas överenskommelsen för socialt kontrakt, mellan föräldrarna och barnen i denna familj. Enligt Céline introducerades de sociala kontrakten för barnen i tidig ålder och i och med att de växte upp med dessa språkval har det blivit en norm för barnen i deras sätt att kommunicera med vardera vårdnadshavaren. Dock visar det sig under observationerna att informanten Natalie är på väg att försöka ändra de sociala kontrakt och språkval som gäller för henne och kommunikationen med vårdnadshavarna.

5.1.1 Natalies konversation med båda föräldrarna samtidigt

Natalies konversationer observerades vid två tillfällen och hennes sätt att kommunicera begränsades inte av att de två olika språkkulturerna i och med de sociala kontrakten som informanten har med vardera vårdnadshavare sedan tidig ålder. Vid kommunikation med båda vårdnadshavarna samtidigt visar det sig att både Natalie samt hennes syskon behärskar korsspråkande, och i konversationer med enbart en vårdnadshavare höll barnet sig till det utvalda språket enligt det sociala kontraktet. Vid flertal observationer där hela familjen var samlad som exempelvis vid middagsbordet skedde samtalen på antingen franska eller svenska, men alla familjemedlemmar medverkade mer eller mindre i alla samtal som tog plats. Det observerades att vid dessa samtal vid middagsbordet använder informanten Céline sig enbart av franska när hon förde konversation, och gensvaren från de två yngre barnen, det vill säga 7-åringen samt 10-åringen, skedde på franska. Natalie å andra sidan kunde svara på både franska och svenska när hon samtalade med sin mamma. Men detta observerades inte enbart i

konversationer mellan Natalie och Céline utan även i konversationer mellan Natalie och hennes pappa, där språkvalet enligt det sociala kontraktet är svenska. När Natalie blev informerad om vad som hade observerats vid middagsbordet var svaret bland annat följande:

Excerpt 1: Intervju med Natalie

Natalie: Asså, det blir bara så. Fast jag gjorde inte exakt sådär förut när jag var mindre, utan det har blivit så lite nu liksom. Jag har inte tänkt på det egentligen. Förut liksom var det som att min kropp visste att med Natalie 14 Dotter i

fransktalande familj

Född i Sverige. Svenska och franska

Engelska Svenska

Amal 40 Mamma i

arabisktalande familj

17 år,

ursprungligen från Jordanien

Arabiska Engelska Svenska Arabiska

och svenska Melissa 14 Dotter i

arabisktalande familj.

Född i Sverige Svenska och arabiska

Engelska Svenska

(14)

10

mamma ska jag prata franska och på svenska med pappa. Det liksom bara blev så typ automatiskt, men nu gör jag liksom bara vad jag känner för. Det blir liksom både svenska och franska med både mamma och pappa även om dom inte gillar det. Jag vet ju liksom att dom inte vill att jag blandar, men jag gör det i alla fall.

I excerpt 1 talar Natalie om att ”Det liksom bara blev så typ automatiskt,” vilket kan vara ett exempel på begreppet automatiserad språkpraktik (Tidlund, 2016). Bourdieu (1991a) diskuterar begreppet lingvistisk habitus vilket innebär att informanten har anpassat sig till ett socialt accepterat språkval i specifika situationer. I enlighet med de sociala kontrakt som alla tre barnen i denna familj har fått lära sig från tidig ålder går detta i linje med vad Natalie berättar att hennes kropp vet vilket språk som gäller med vilken person. Tidlund (2016) diskuterar begreppet kroppslig språkpraktik där Tidlund menar att även kroppen inkluderas och påverkas av språksituationer.

Ett flertal gånger under observationerna med familjen observeras det hur Natalie med lätthet kan växla mellan svenska och franska, även i situationer där det kräver snabb växling mellan de två

språken. Det observerades även kommunikation, både muntlig och skriftlig, mellan Natalie och hennes jämnåriga kamrater. I dessa observationer visar det sig att Natalie och hennes vänner använder sig främst av svenska och engelska, vid ett fåtal gånger även franska. När Natalie, i intervjun, får frågan om hur det kommer sig att hon och hennes kamrater använder sig av alla tre språk blir svaret att ”det blir så automatiskt”. Detta överensstämmer även med hur Bourdieu (1991a) tänker om habitus: att det är inte så mycket frågan om genomtänkta eller kalkylerade val, utan snarare ett mönster som har vuxit fram över tid som en del av den sociala gruppens språkliga praktiker. Enligt Natalie har det på sistone blivit mer vanligt att hon och hennes vänner sinsemellan använder sig av engelskan för att

kommunicera och det beror på enligt Natalie att de ”är liksom tonåringar och det är coolare språk”.

Dock har alla tre språken funnits i Natalies och hennes vänners liv under en längre period då alla är födda i Sverige, går i samma skola med fransk profil och har haft tillgång till engelska via exempelvis TV, musik och film. När Natalie diskuterar i intervjun gällande språkobservationen mellan henne och hennes kamrater svarar Natalie att hon har ”inte tänkt så mycket liksom för det sker automatiskt.

Liksom när jag snackar med mamma och pappa.”.

5.1.2 Célines konversation med sin man och Natalie

Gällande observationerna av Célines språkval i konversationer med sin man observeras det flertal gånger att de använder sig mestadels av franska trots att båda behärskar både franska och svenska.

Denna typ av observation fick Céline diskutera i intervjun för att få reda på hennes tankar gällande observationerna men också om det finns någon anledning till detta språkval, om det möjligtvis skulle finnas ett socialt kontrakt även dem sinsemellan.

Excerpt 2: Intervju med Céline

Céline: Oj det har du nog säkert rätt i! Jag tror, kanske nu när jag tänker att det är för att när vi träffades för första gången, alltså jag och min man, så pratade jag bara franska. Kanske… kanske något ord på svenska men absolut inte mening! Min man kunde lite skolfranska så det blev comme ci comme ca franska som man säger. Sen dess har jag självklart lärt mig svenska och min mans franska har blivit bättre, men det har bara blivit så att vi fortsätter prata mycket franska bara vi två. Kanske romantiskt? Komma ihåg hur början? Eller kanske det är bekvämt – för mig förstås… Vem vet?

I excerpt 2 kan Bourdieus (1991a) definition av begreppet lingvistiskt habitus hittas. Begreppet socialt kontrakt som Lanza (2007) diskuterar kan hittas i denna excerpt. Dessa begrepp blir relevanta då Céline och hennes man har sedan tidigare vant sig vid ett specifikt språkval och detta språk kan med åren ha blivit deras sociala kontrakt sinsemellan gällande konversationer. Men enligt Céline är detta inget de har diskuterat, utan det kan ha skett naturligt.

Både Natalie och Céline reflekterar i vanliga fall inte över sina språkval i diverse konversationer med olika konversationspartner. Observationerna visar inte någon genomgående regel på när Céline använder sig av franska i konversationer med sin man i jämförelse med svenska i konversationer.

Detsamma gäller Natalie då det finns även där ingen genomgående regel på när Natalie använder sig av svenska eller franska i konversationer med sina föräldrar.

(15)

11

5.1.3 Natalie och språkanvändandet i diskussioner

Under observationerna observerades det även diverse konfrontationer och diskussioner i familjen, och speciellt mellan Natalie och föräldrarna, och då främst mellan Natalie och mamma Céline. Dessa diskussioner mellan Natalie och Céline observerades tog plats främst på kvällarna vid de två tillfällen familjen observerades. I likhet med övrig konversation mellan Natalie och Céline sker dessa

diskussioner på både franska och svenska, dock främst på franska men en diskussion var helt på svenska. Detta uppmärksammades och frågades senare vid en intervju med Natalie varav hennes respons bland annat var:

Excerpt 3: Intervju med Natalie

Natalie: Åh asså du menar min och mammas tjafs igår kväll? Shit asså, jag var så trött i huvudet och ärligt talat så orkade jag inte prata på franska. Jag var såååå trött… Det sker ibland när det är sent och vi tjafsar och det blir flera gånger tjafs liksom och jag vill liksom inte ta det på franska för jag pallar inte. Asså flera gånger tjafs, asså jag menar att vi tjafsar och sen liksom typ paus och sen tjafsar igen… Jag tror jag liksom att jag hade också tjafsat med pappa innan och då var det bara svenska och sen också liksom behöva tjafsa med mamma och liksom ändra språk… Åh jag orkade inte liksom!

I excerpt 3 finns ett exempel på när det sociala kontraktet enligt inte följs. Även Natalies lingvistiska habitus (Bourdieu 1991a) överensstämmer inte längre med det språkval som är satt som norm enligt det sociala kontraktet mellan Natalie och mamma Céline.

Under dessa observationer där diskussioner mellan Natalie och mamma Céline tog plats påbörjade Natalie dessa diskussioner främst på franska för att sedan fortsätta föra sin talan på svenska, förutom en diskussion där Natalie enbart talade svenska. Men även om Natalie bytte språkval valde Céline att fortsätta föra sin talan på franska.

Natalie hade även diskussioner med sin pappa där språkvalet enligt det sociala kontraktet var svenska. I diskussionerna med pappan observerades det att Natalie höll sig till det förvalda språket under hela diskussionstiden.

När Natalie hade diskussioner med sina yngre syskon kunde språket i dessa diskussioner variera mellan till viss del franska och till största del svenska. Vilket språkval som är det förvalda enligt sociala kontrakt mellan Natalie och syskonen framkommer inte i någon intervju med varken Céline eller Natalie.

5.1.4 Céline och språkanvändandet i diskussioner

I diskussioner mellan Céline och Natalie, som det påpekades i 5.1.3, påbörjade Natalie diskussioner på franska för att sedan fortsätta föra sin talan på svenska. Céline å andra sidan vidhåller att föra sin talan på franska även när Natalie byter språk under diskussionen. I intervjun med Céline gällande dessa observationer om språkval i diskussioner med Natalie blev Célines svar bland annat detta:

Excerpt 4: Intervju

Céline: Ah oui, det är, eller nej, det börjar bli jobbigt med mina… eller våra diskussioner. För hon (Natalie, forskarens anm.) vill helst prata på svenska har jag upptäckt. Men det blir konstigt för mig för annars, eller förut pratade vi bara franska hon och jag och nu helt plötsligt vill hon prata svenska med mig och jag ska bara eh voila? Jag vet att hon är tonåring och borde få göra som hon önskar, också det är hormoner och sånt. Men om hon och jag pratar svenska så blir det konstigt för hon ska ju prata franska med mig, comme toujours!

I excerpt 4 visas Célines funderingar över att Natalie ”bröt” mot det sociala kontraktet gällande språkvalet i konversationer med Céline. Detta har Céline uppmärksammat och hon vet inte riktigt hur hon ska tolka Natalies ändring av språkval i diskussionerna. Thompson (1991) menar att sociala kontrakt innebär att talaren använder sig av ett socialt accepterat språk hos övriga talare. Om man däremot bryter mot det sociala kontraktet kan detta innebära att talaren som bryter mot det sociala

(16)

12

kontraktet och använder sig av ett annat icke accepterat språk inte längre blir språkligt accepterat av övriga talare enligt Thompson (1991).

Observationerna och intervjuerna med informanterna visar att båda har uppmärksammat Natalies nya sätt att konversera under deras diskussioner. Frågan kvarstår om informanterna själva har diskuterat detta sinsemellan. Frågan om informanterna har diskuterat denna språkändring ställdes till Céline som i sin tur svarade att hon ”vill inte ta diskussionen med Natalie för jag är inte redo för hennes svar.”.

5.1.5 Natalie och rättning av språkanvändandet

Det visade sig under observationerna att Natalie kunde bli rättad av respektive vårdnadshavare i sitt språkval i diverse kommunikationssituationer med sina föräldrar. Men hon blev inte enbart rättad i konversationer med vårdnadshavarna utan det kunde även ske i kommunikationssituationer med de yngre syskonen när de föredrog att föra konversationen på ett specifikt språk. Det observerades att Natalie kunde i konversationer med ett eller flera av sina yngre syskon kunde bli rättad i sitt språkval av syskonet genom att syskonet muntligt visade vilket språk som föredrogs vid just den

konversationen. Att bli rättad i denna kontext innebär att Natalie kunde exempelvis börja samtala med sin mamma Céline på svenska, trots att det är det franska språket som gäller enligt det sociala

kontraktet dem sinsemellan. När Natalie började konversationen svenska, blev hon tillsagd av sin mamma, på franska, att prata på franska och inte på svenska. Dessa observationer diskuterades under intervjun med Natalie för att fråga hur hon såg på det faktum att hon blev rättad i sitt språkval och hur hon tänkte vid de tidpunkter då hon blev rättad.

Excerpt 5: Intervju

Natalie: Men va, hur kunde du se det? Asså jag har liksom märkt att jag har blivit rättad typ igår och liksom förra gången också men varför vet jag inte om jag liksom ska vara ärlig. Asså när jag pratar med min mamma och liksom börjar på franska men sen byter till svenska så ser jag på henne… Jag ser på henne att hon blir liksom sur typ och så säger hon till mig att prata på franska, men jag orkar verkligen inte så jag blir liksom sur på henne… Jag tänker typ: låt mig prata som jag vill. Hon kan ju liksom svenska. Men mina syskon – äsch det spelar ju ingen roll. De är små.

I excerpt 5 berättar Natalie att hon har själv observerat att hon blir språkligt rättad av sin egen familj gällande språkval i vissa kommunikationssituationer. Natalie blir rättad av sin mamma då Natalie inte följer det sociala kontrakt som upprättats gällande konversationer med Céline. I konversationer mellan Natalie och hennes yngre syskon är det enbart önskemål från syskonens sida som leder till att Natalie blir rättad. Natalie löser situationerna olika beroende på vem hon konverserar med. I konversationer med sin mamma blir de båda sura på varandra på grund av språkvalen Natalie gör i och med att om Natalie väljer att fortsätta konversationen på svenska bryter hon mot det sociala kontraktet

sinsemellan. Natalie är dock medveten om att mamma Céline behärskar svenska, och att de båda skulle därmed klara av korsspråkande, som Garcia (2011) menar innebär att talaren rör sig över flera språk. I och med språkbytet från franska till svenska använder sig Natalie av korsspråkande och detta är något mamma Céline också skulle behärska då hennes repertoar också består av svenska och franska.

Natalie känner olika för att bli rättad i sitt språkanvändande, beroende på vem som rättar henne. I intervjun visar Natalie mer förstående när något av henne syskon visar att de föredrar ett annat språk och vill därmed ha språkbyte, men denna förståelse har Natalie inte gentemot sin mamma när Céline rättar Natalies språkval.

5.1.6 Céline och rättandet av Natalies språkanvändande

Som det nämndes i avsnitt 5.1.5 kunde observationer visa att Natalie ibland blev rättad i sitt språkval i konversationer med både sin mamma Céline och de yngre syskonen. Natalie påpekade i intervjun att hon inte brydde sig om att bli rättad av sina yngre syskon men Natalie hade inte samma förståelse

(17)

13

gentemot sin mamma Céline. I en intervju med Céline påpekades detta för Céline om Natalies agerande vid rättning av språkval och detta var bland annat Célines svar.

Excerpt 6: Intervju

Céline: Jo det har blivit så ibland. Som jag sa förut (Excerpt 4 forskarens anm.) så är det konstigt att hon helt plötsligt pratar svenska när hon har pratat franska först och hon har ju alltid pratat franska. Varför svenska nu? Men jag sa inte att jag har rättat henne och sagt att hon måste prata franska med mig. Jag vet inte varför jag inte sa till dig. Kanske vill jag inte erkänna. Men jag blir så irriterad, vraiment! Men ja, jag rättar och säger att hon måste prata franska. Men hon byter inte, hon blir irriterad på mig! Jag vet inte varför hon inte byter… Kanske inte bryr sig? Je sais pas.

I intervjun erkänner Céline att hon medvetet rättar Natalie gällande Natalies språkanvändande. Céline fortsätter och menar att i och med att Natalie alltid har pratat franska med Céline, varför ska Natalie då ändra språkval och prata svenska med Céline? Här kan man se ett exempel på translingval praktik, vilket enligt García (2011) innebär att talarna är flerspråkiga och deras språkutövande utmanar den monolingvistiska praktiken och utnyttjar de språkliga resurser talarna behärskar. Natalie försöker nyttja den svenska språkliga praktiken då hon är medveten om att både hon och hennes mamma behärskar både svenska och franska. Istället använder Natalie sig av korsspråkande, vilket enligt García bör ses som något som främjar kommunikationen. Céline å andra sidan anser att Natalies korsspråkande främjar inte alls deras kommunikation, utan Céline föredrar om de bibehåller det sociala kontrakt som upprättades vid Natalies födsel.

Excerpt 7: Intervju

Céline: Fast egentligen, varför jag tvingar barnen att prata franska med mig? Jag förstår att Natalie tycker jag är jobbig och blir sur på mig när jag rättar henne att prata franska och inte svenska med mig. Peut-être jag är för sträng? Jag är bara rädd att de glömmer franska, och om de glömmer de inte kan prata med min franska familj. I mitt hjärta, jag blir ledsen när hon inte pratar franska med mig, men varför vet jag inte.

I både excerpt 6 och 7 visas Célines tankar gällande speciellt Natalies språkval och de sociala kontrakt som existerar i familjen. Det uttalas även om huruvida det sociala kontraktet är berättigad till att existera då Céline märker av Natalies motstånd, i detta fall att hon utmanar det sociala kontraktet dem sinsemellan. Lanza (2007) menar att familjen är viktig vid inlärningen av ett språk, då det är

föräldrarna barnen får lära sig de språkliga praktiker och vilka sociala kontrakt som gäller i just deras familj. Även om Natalie har ett lingvistiskt habitus, Bourdieu (1991a) har Natalie tagit ett medvetet beslut gällande språkvalen i familjen och att hon ibland bryter mot det sociala kontraktet.

5.2 Observation och intervju med den arabisktalande familjen

Likt den fransktalande familjen observerades även den arabisktalande familjen vid två tillfällen, följt av två individuella intervjuer med informanten Melissa som är äldsta dottern i familjen samt två individuella intervjuer med informanten Amal som är mamman i familjen.

Den arabisktalande familjen består av mamma Amal, hennes man och deras fyra barn varav 14-åriga Melissa är äldst följt av syskonen i åldrarna 12, 9 och 6 år. Både Amal och hennes man är födda i Jordanien men de träffades i Sverige. Amal har varit bosatt i Sverige i snart 20 år, medan hennes man varit bosatt i Sverige i snart 15 år. Alla barnen är födda i Sverige. Båda föräldrarna talar arabiska och svenska, men samtalar på arabiska i hemmet och på svenska på sina respektive arbetsplatser. När det kommer till barnen har det blivit rent naturligt att även de har fått lära sig arabiska då det är båda föräldrarnas förstaspråk. Alla fyra barnen går i svensktalande skolor och lär sig arabiska som hemspråk. Melissa studerar även spanska som främmande språk i skolan.

I och med att båda föräldrarna har arabiska som förstaspråk har arabiska även blivit det valda språket de alla kommunicerar på i hemmet, detta enligt föräldrarnas sociala kontrakt. Det sociala kontraktets språkval är baserad på föräldrarnas önskan att dels få konversera på deras förstaspråk men också att barnen får lära sig arabiska, och speciellt föräldrarnas dialekt då arabiskan låter olika beroende på vilket land man är ursprungligen från. Därför har föräldrarna tagit ett aktivt val i att låta barnen få växa upp med detta sociala kontrakt och för barnen är det naturligt att kommunicera med föräldrarna på

(18)

14

arabiska. Men under observationerna och i intervjuerna med främst Melissa syns det en förändring i Melissas språkval i jämförelse med det sociala kontrakt och ett exempel på translingval praktik, García (2011).

5.2.1 Melissa och önskan att få konversera på svenska

Enligt det sociala kontraktet i familjen är det arabiska som gäller vid konversationer i hemmet. Denna praktik har varit normen sedan barnen varit små och kunnat kommunicera. Men nu är Melissa 14 år och använder sig av tre olika språk; svenska i skolan, arabiska som hemspråk och språkval i hemmet samt spanska som främmande språk. Observationerna i hemmet visar att vid flera tillfällen där Melissa har kommunicerat med antingen båda föräldrarna eller i konversationer med främst mamma Amal har vårdnadshavaren använt sig av arabiska medan Melissa har börjat konversationen på svenska för att sedan avsluta på arabiska. Vid enskilda intervjun när Melissa blev tillfrågad hur det kommer sig att hon påbörjar konversationen på svenska för att sedan avsluta det på arabiska blev svaret följande:

Excerpt 8: Intervju

Melissa: Åh jag vet! Asså jag vill typ inte prata arabiska längre, eller inte så mycket som förut. Det är så pinsamt! Mina kompisar säger också att dom vill inte prata på arabiska längre men deras föräldrar typ tvingar dem. Precis som mina… Jag pallar inte för det blir så knäppt i mitt huvud du vet. Jag har liksom snackat svenska hela dagen i skolan och med kompisar, sen så ska jag hem och då måste jag snacka arabiska men mina föräldrar fattar ju svenska! Dom kan ju, vi bor ju i Sverige. Så orka arabiska! Fast sen… asså jag går alltid över till arabiska för dom slutar ju inte prata på arabiska så jag ändrar på mig liksom…

Melissa visar i excerpt 8 hur hennes motstånd mot det sociala kontraktet tyr sig. Melissa tar ett

medvetet beslut och använder ett annat språkval än det som gäller enligt det sociala kontraktet när hon kommunicerar hemma. Dock ändrar Melissa sitt språkval återigen och återgår till arabiska då

föräldrarna bibehåller vid att konversera på arabiska. Detta innebär att Melissa använder sig utav korsspråkande vilket García (2011) menar att det innebär att talaren konverserar på flera språk.

Excerpt 9: Intervju

Melissa: Asså för mig så är svenska liksom mitt modersmål. Eller kanske svenska och arabiska. Svenska för att jag är ju liksom född i Sverige och arabiska för att hemma pratar vi nästan bara arabiska. Men jag tycker ju asså att arabiskan är mer mina föräldrars språk för de är ju inte födda här. Jag är ju född hära. Asså visst jag kan flytande arabiska och flytande svenska men om du frågar mitt första språk så svenska. Arabiska är lite liksom… vad hetere i skolan… hemspråk typ?

I denna excerpt menar Melissa att hon anser att det arabiska språket är föräldrarnas förstaspråk och deras lingvistiska habitus. Melissa å andra sidan ser arabiskan som hemspråk och inte som sitt eget förstaspråk. Som sitt eget förstaspråk räknas Melissa svenskan då hon är född i Sverige. Melissa skiljer sitt eget förstaspråk från sina föräldrars förstaspråk. Duek (2017) menar att begreppet hemspråk kan ha flera definitioner, bland annat attityd i de fall där hemspråk får definitionen det språk som individen identifierar sig med. Duek (2017) fortsätter och menar att hemspråk kan även vara det språk som andra människor identifierar med en viss individ. I detta fall med Melissa och hennes definition på hemspråk, definierar hon arabiska som föräldrarnas förstaspråk och för sig själv ser hon arabiska som en funktion eller språklig kompetens.

5.2.2 Amal om Melissas önskan att prata på svenska

Som det påtalades i 5.2.1 visade observationer i kommunikationssamtal mellan Melissa och Amal att Melissa valde att påbörja samtalen på svenska för att sedan avsluta på arabiska. Det observerades även under samma samtal att Amal talade arabiska under hela konversationerna. Enligt det sociala kontrakt ska både Amal och Melissa tala på arabiska när de konverserar med varandra.

I intervjun med Amal påpekades dessa observationer för Amal för att höra hennes tankar och åsikter om Melissas korsspråkande.

(19)

15 Excerpt 10: Intervju

Amal: Jo, jag märkte nu senaste tiden. Jag förstår att hon prata svenska i skolan och med kompisar men när hon hemma så hon vet att prata inte svenska utan bara arabiska. Jag tycker inte om och inte förstå men vad ska jag göra? Om jag säger, hon blir sur…

Intervjun med Amal visar att hon har uppmärksammat att Melissa har ändrat sitt språkval gällande det vardagliga språket i hemmet. Detta innebär också att Melissa inte håller sig till det sociala kontraktet gällande språkvalet som existerar i deras hem. Däremot bibehåller Amal för egen del vid den tidigare språkliga överenskommelsen från föräldrarnas sida, det vill säga att arabiska ska vara det språk som nyttjas i vardagssituationer i deras hem. Melissa å andra sidan använder sig av metadiskurs, vilket Sanderson (2008) menar innebär att en talare visar sin språkliga medvetenhet i sitt sätt att konversera. I detta fall använder Melissa sig av metadiskurs för att visa att hon behärskar men också känner sig mer bekväm i andra språk än arabiska. Däremot förstår Amal språkvalet svenska som språk när Melissa befinner sig i skolan och med sina vänner, men inte i hemmet där de har ett socialt kontrakt gällande språkvalet.

5.2.3 Melissa och besök från arabisktalande släkt

Under båda observationsdagarna kom det besök från övriga familjemedlemmar som bor i området. Det anses vara en norm att familjemedlemmar från båda sidorna besöker varandra när de bor så pass nära varandra att det är möjligt med besök. Detta leder till att det är ofta kusiner, mostrar, morbröder och farbröder hemma hos Amal och Melissa. Under observationerna när familj kom över på besök uppmärksammades det dels att alla talar arabiska när de befinner sig i samma rum och dels att det uppmärksammades en liten skillnad på språkvalet när de vuxna konverserar i jämförelse med det språkval ungdomarna använder i sina konversationer. Men det observerades även undantag i språkvalen och det var främst när Melissa blev tillfrågad av sin mamma Amal. Vid tillfällen under observationerna när Melissa umgicks med sina kusiner kunde Melissa bli tilltalad av sin mamma Amal på arabiska. Dock använde Melissa sig av svenska för att besvara dessa tilltal. Men om Melissa, i sällskap av sina kusiner, blev tilltalad av en äldre familjemedlem på arabiska valde Melissa oftast, med väldigt få undantag, att besvara dessa tilltal på arabiska. I intervjun valde Melissa att kommentera dessa observationer på följande sätt:

Excerpt 11: Intervjuer

Melissa: Asså, jag vet att det blir problem om jag skulle svara tillbaka på svenska till typ min farbror eller moster. Men när min mamma frågar mig nåt, då bryr jag mig inte och hon liksom säger inget ändå. Så därför svarar jag på arabiska om det är någon annan än min mamma. Dessutom kan inte alla i min stora familj svenska heller. Men min mamma kan ju… Så om mamma kan, varför kan jag liksom inte prata svenska med henne?

Observationer visar att Melissa återigen gör ett medvetet språkval när det kommer till hur hon besvarar tilltal från sin mamma i jämförelse med en annan vuxen i familjen. Melissas lingvistiska habitus, Bourdieu (1991a), visar sig i dessa observationer. Melissa nämner även att mamma Amal påpekar inte Melissas språkval. Det påvisas även under dessa observationer att Melissa använder sig av

automatiserat språkpraktik enligt Tidlund (2016), och Melissa tolkar situationen som att det inte är socialt accepterat av den större familjen att hon tilltalar de vuxna på svenska. Istället använder Melissa sig av sitt lingvistiska habitus Bourdieu (1991a), och besvarar tilltal på arabiska. Däremot gör hon fortfarande ett medvetet val att använda sig av svenska vid tilltal från sin mamma Amal.

5.2.4 Amal och besök från arabisktalande släkt

Amal har två bröder, en syster samt totalt sex syskonbarn boendes i Sverige. Utöver detta har Amals man två bröder samt totalt fem syskonbarn boendes i Sverige. Detta innebär att den utomstående familjen består av totalt 16 personer och alla i den utomstående familjen bor i närheten av Amals familj. I och med att de alla bor så nära varandra och enligt deras kultur är det norm att besöka

varandra nästan dagligen. Detta innebär att det är ofta släkt hemma hos Melissa och Amal, och det var

(20)

16

inget undantag under två observationsdagarna. Som det nämndes i stycke 5.2.3 observerades det att språkvalet i konversationer hos de vuxna är arabiska, medan hos den yngre generationen hamnade språkvalet oftast på svenska. Men när en vuxen tilltalar en ungdom hamnar språkvalet på arabiska, förutom i ett undantag och det är när Melissa blir tilltalad av sin mamma Amal. Vid de tillfällena har observationerna visat att Amal för konversationen på arabiska medan Melissa besvarar på svenska. I intervjun med Amal diskuterades dessa observationer och vad Amal tänkte om detta, och detta var bland annat hennes svar:

Excerpt 12: Intervju

Amal: För mig, om Melissa prata svenska med mig… Vad ska jag göra? Men om hon pratar svenska med mina bröder eller farbröder, det är inte bra. Hon måste respektera du vet… Asså respektera att dom är äldre och inte hennes mamma eller pappa. Om hon prata svenska med dom andra vuxna, dom kommer bli mycket arga för det är inte att visa respekt. Hon måste prata arabiska med dom. Men det är också fel när hon prata svenska med mig och mina syskon hör henne… Kanske de tror att hon respekterar inte mig.

Amal har uppmärksammat att Melissa gör ett medvetet val att svara på svenska när Amal pratar med Melissa, även om övrig släkt hör deras konversation. Däremot menar Amal att i konversationer mellan Melissa och övriga äldre familjemedlemmar ”måste” Melissa respektera språkvalet av arabiska enligt det sociala kontraktet vid konversationer. Amal fortsätter dock och menar att Melissas språkval av svenska i konversationer med Amal även framför övrig släkt kan leda till att övrig familj eventuellt tänker att Melissa inte respekterar sin egen mamma på grund av språkvalet.

5.2.5 Melissa och språkanvändandet i diskussioner

Speciellt under den andra observationsdagen observerades det flera diskussioner mellan Melissa och mamma Amal. Båda informanterna befann sig i hemmet hela dagen. Melissa befann sig övervägande på sitt rum, vilket Amal ansåg var onödigt och ville få Melissa att lämna rummet och gå ut och få frisk luft. Detta ledde till flertal diskussioner mellan de två informanterna och dessa diskussioner

observerades.

Under dessa diskussioner tillämpade Melissa sig helt av svenska, inget korsspråkande i

överhuvudtaget vilket hon gjorde i andra konversationer med sin mamma Amal. Språkvalet av svenska höll i sig för resterande delen av dagen, vilket innebar att Melissa enbart talade svenska med Amal under denna observationsdag. När övriga familjemedlemmar kom hem och Melissa hade

konversationer med sin pappa tillämpade Melissa sig av arabiska. Men när Melissa återigen blev tilltalad av sin mamma korrigerade Melissa språkvalet återigen till svenska, även när de hade konversationer framför övrig släkt när de kom på besök under denna observationsdag. När dessa observationer påtalades för Melissa under intervjun hade hon bland annat följande svar:

Excerpt 13: Intervju

Melissa: Ja men asså… Jag ville va hemma, asså bara va hemma på mitt rum. Men hon tjatade och tjatade om att jag skulle gå ut och hitta på nåt. Men jag kände liksom bara att jag ville va i fred. Så för att hon vägrade sluta tjata så började jag snacka på svenska, typ bara svenska, för jag vet att hon blir irriterad då eller hur. Ska hon liksom irritera mig så irriterar jag henne typ, och för att också liksom visa… jag vet inte, att jag typ inte bryr mig eller liksom inte lyssnar eller något.

Precis som med språkvalet i andra konversationer gör Melissa ett medvetet språkval även i konversationerna med Amal denna dag. Melissa har observerat att hennes användande av svenska språket gör hennes mamma irriterad, vilket Melissa nyttjar i situationer där hon vill irritera sin mamma Amal. Melissa bryter mot det sociala kontraktet, speciellt i situationer med Amal, för att direkt visa motstånd och Melissa får bekräftat av Amal att detta motstånd är effektivt i form av att Amal blir irriterad över språkvalet. García (2011) menar att en individs translingvala praktik och även korsspråkande bör ses som resurser i en individs språkutvecklande. Med detta sagt bör Melissas användning av korsspråkande ses som en resurs i sin språkutveckling, oavsett anledning till korsspråkande.

References

Related documents

Författaren lyfter dels fram en statistisk normalitet, här bedöms och mäts normalitet utifrån det som anses vara vanligt eller genomsnittligt, dels en normativ normalitet,

kan man inte utan vidare byta ut substantivkonstruktionen mot det enkla verbet korrigera. Detta senare fordrar ett utsatt objekt, men det finns inte anledning att precisera

När elever ges möjlighet att uttrycka sig multimodalt, till exempel genom att välja om de vill rita, färglägga, skriva eller använda digitala resurser, synliggörs också behovet

Resultatet kan därmed vara påverkat av deras vårdgivares eller anhörigas uppfattning av interventionens effekt (Lopes et al., 2015), vilket i föreliggande studie är

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reseavdraget bör ses över så att långa avstånd premieras före köbildning och tillkännager detta för

Kommentar: För att verkligen få fram om de fyra pedagogerna tycker att storyline och måluppfyllelse hänger samman på ett positivt sätt, pressade jag intervjupersonerna lite extra

Hur svårt kan det vara att säga el egentligen?.

Uttalandets beklagande och urskuldande tonfall vittnar om att kritik av W A fortfarande kunde förenas med en hög uppfattning om verkets författare. Av intresse är