Kartläggning av hemlösheten och insatser för hemlösa 2020

(1)

Kartläggning av hemlösheten och insatser för hemlösa 2020

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen

Upprättad Datum:

Version:

Ansvarig:

Förvaltning:

Enhet:

2021-02-22 1.0

Lars G Larsson

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen

Strategisk avdelning, enheten för uppföljning och analys

(2)

2 │ Arbetsmarknads- och socialförvaltningen │ Kartläggning av hemlösheten och insatser för hemlösa 2020

Innehållsförteckning

Kartläggning av hemlösheten och insatser för hemlösa 2020 ...1

Inledning ...3

Kommunens ansvar för bostäder ...3

Kartläggning av hemlösheten ...4

Mätfel ...6

Hemlösa - antal, könsfördelning, hushållstyp, medborgarskap och födelseland ...6

Barn i hemlösa hushåll ...11

Sammanhängande tid i hemlöshet ...13

Aktuellt boende för hemlösa ...14

Huvudsaklig problematik bland hemlösa ...15

Orsak till hemlösheten ...16

Hemlösas försörjning ...17

Hemlösas bostadsbehov ...18

Insatser för hemlösa ...18

Upphandling av boenden ...19

Boendeinsatser för hemlösa hushåll ...21

Lägenheter för andrahandsuthyrning ...23

Förebyggande insatser mot hemlöshet och vräkningar ...23

Samarbete ...25

Vägledning bistånd till boende – konsekvens för barn ...26

Vägledning för bistånd till boende ...26

Bostadens betydelse – med fokus på barn ...27

Förvaltningens arbete med barnrättsperspektivet ...28

Hemlösa barnfamiljer i Malmö – antal och insatser ...28

Uppföljning av konsekvensanalys av ny vägledning - barn ...33

Arbetsmarknads- och socialförvaltningens avvägningar ...36

Bilaga 1 Enkätfrågor – kartläggningsblankett 2020 ...38

Bilaga 2 Tabeller från hemlöshetskartläggning ...39

(3)

Inledning

Malmö stad genomför sedan 1996 årligen en kartläggning av hemlösheten.

Kartläggningen är ett av kommunens planeringsunderlag för hemlöshetsarbetet och är tillsammans med redovisningen av insatser för hem- och bostadslösa även ett uppföljningsinstrument för hemlöshetsarbetet i Malmö stad.

2020 års kartläggning genomfördes den 1 oktober och liksom tidigare år fyllde handläggarna inom socialtjänsten i en kartläggningsblankett (se bilaga 1) för varje hemlös kvinna och man som antingen fått eller begärt hjälp med

boendesituationen under den senaste månaden. Alla kända så kallade uteliggare tas med i kartläggningen även om de inte har någon pågående kontakt och insats från socialtjänsten. Liksom vid tidigare års kartläggningar är det enbart personer som är kända av socialtjänsten som omfattas av kartläggningen.

Frivilligorganisationer, kriminalvård, sjukvård och andra aktörer deltar inte i kartläggningarna.

I rapporten redovisas löpande i text, tabeller och diagram resultatet av hemlöshetskartläggningen. I bilaga 2 finns en sammanställning av tabeller utifrån årets och tidigare års kartläggningar.

I denna rapport redovisas, förutom den senaste kartläggningen av hemlösa, även arbetsmarknads- och socialförvaltningens (ASF) insatser för hemlösa.

Ett avsnitt handlar om den vägledning för bistånd till boende som

förvaltningen införde i maj 2019 och vilka konsekvenser den har haft för barn och deras familjer.

Uppgifter, tabeller och diagram i denna rapport kommer från Malmö stads årliga kartläggningar av hemlösheten och från data hämtade från förvaltningens verksamhetssystem.

Kommunens ansvar för bostäder

Rätten till bostad är stadgad såväl i FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna som i svensk grundlag. I regeringsformen 1 kap. 2 § första

stycket, anges följande: Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet.

Kommunen har utifrån lag (2000:1383) om kommunernas

bostadsförsörjningsansvar ett ansvar att med riktlinjer för bostadsförsörjningen skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. I Malmö stad är det stadsbyggnadskontoret som har ansvar för att samordna arbetet med att ta fram förslag till bostadspolitiska mål och en handlingsplan för bostadsförsörjningen, vilka beslutas av kommunfullmäktige.

(4)

I socialtjänstlagen (SoL) stadgas i 3 kap. 2 § att socialnämnden i sin verksamhet ska främja den enskildes rätt till bostad. Socialtjänsten har inte ett generellt ansvar att ordna boende till bostadslösa. Gentemot vissa grupper, såsom äldre och personer med funktionsnedsättning, har en socialnämnd ett särskilt ansvar att tillhandahålla boende. I övrigt gäller enligt socialtjänstlagen och rättspraxis att socialnämndens ansvar innefattar personer som är helt bostadslösa samt har speciella svårigheter att skaffa en egen bostad som följer av att den enskilde tillhör en socialt utsatt grupp som behöver särskild hjälp att anskaffa en bostad.

Det är inte tillräckligt att man har allmänna svårigheter att skaffa en bostad, exempelvis på grund av allmän bostadsbrist eller på grund av hyresvärdarnas generella krav på hyresgäster avseende inkomst, anställning och liknande.

Vissa socialt utsatta grupper kan till följd av sin utsatthet och sociala situation ha rätt till bistånd till insatser från socialtjänsten. Det handlar om grupper där boendet är en del av en insats som ska ge den enskilde skydd och/eller stöd i att förändra en svår social situation. Socialt utsatta grupper kan ha rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL till boende som en del av en insats så länge som behovet av stöd/skydd kvarstår.

Kommunen har enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Denna bestämmelse innebär att en socialnämnd kan ha skyldighet att till en hemlös person, som inte enligt ovan har rätt till bistånd, tillhandahålla tak över huvudet för att förhindra akut nöd. För barnfamiljer gäller att socialnämnden ska ta ett särskilt ansvar för att säkerställa barnets bästa.

Kartläggning av hemlösheten

I december 2004 beslutade kommunfullmäktige att Malmö stad från år 2005 skulle använda Socialstyrelsens hemlöshetsdefinition från år 1999 vid den årliga kartläggningen. Denna definition har legat fast trots att Socialstyrelsen har ändrat definitionen vid de nationella kartläggningar som genomfördes 2005 och 2011 (Socialstyrelsen genomförde den senaste nationella kartläggningen våren 2017). Det har bedömts angeläget att kunna följa den lokala utvecklingen av antalet hemlösa i Malmö vilket med nuvarande definition är möjligt tillbaka till 1996. Det som skiljer Socialstyrelsens definition från år 1999 från den definition som nationellt används idag är i huvudsak att man numera även räknar som hemlösa de personer och hushåll som bor i så kallade ”långsiktiga boendelösningar” (situation 3 enligt Socialstyrelsens definition). Med

”långsiktiga boendelösningar” menas lägenheter av olika slag som kommuner hyr ut med andrahandskontrakt och där särskilda villkor gäller. I Malmö motsvaras ”långsiktiga boendelösningar” av kommunens genomgångs- och övergångslägenheter med andrahandskontrakt via fastighets- och gatukontoret.

Enligt Malmö stads datalager (Koll) befann sig under oktober 2020 cirka 1200 vuxna kvinnor och män och cirka 800 barn i det som Socialstyrelsen definierar

(5)

som en långsiktig boendelösning (situation fyra), det vill säga genomgångs- och övergångslägenheter med kommunala andrahandskontrakt. Om Malmö stad använt samma definition som Socialstyrelsen så skulle även dessa personer räknats som hemlösa. Gruppen med långsiktiga boendelösningar uppgick i oktober 2020 till 1 031 hushåll varav 276 barnfamiljer.

Nedanstående diagram visar det antal vuxna och barn som under oktober 2018-2020 var hemlösa enligt Socialstyrelsens nuvarande definition.

Diagram 1 – Antal vuxna och barn i hemlöshet, inklusive de som enligt Socialstyrelsens definition befinner sig i långsiktiga boendelösningar (situation fyra)

Socialstyrelsens definition från år 1999 (som används vid Malmö stads kartläggningar):

”Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare.

Person som är inskriven på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, Statens institutionsstyrelse (SiS) eller landsting räknas om han/hon planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad.

Som hemlös räknas också person som tillfälligt bor hos kompisar eller bekanta om han/hon på grund av bostadslöshet varit i kontakt med den uppgiftslämnande

myndigheten/organisationen under mätperioden.

Det centrala är alltså att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls.

Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer.”

I definitionen innefattas personer som

- är inskrivna på kriminalvårdsanstalt eller institution inom socialtjänst, SiS eller landsting, om personen planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden men ännu inte har någon bostad ordnad

- bor på akut/dygnsboende som drivs av Malmö stad eller på entreprenad - bor på hotell eller hotelliknande boende anvisat av socialtjänsten

- bor i boende i privat eller i frivilligorganisations regi

2016 2017 2018 2019 2020

Summa av Barn 1895 2123 2499 2092 1217

Summa av Vuxna 2961 3048 3384 2855 2312

Summa av Totalt 4856 5171 5883 4947 3529

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

(6)

- för en ambulerande tillvaro och pendlar mellan olika kortvariga

boendeformer t ex mellan hotell, uteliggande, kompisboende, boende på Stadsmissionen osv. Med kortvarig avses en varaktighet på högst tre månader - är uteliggare

- uppgift om aktuell vistelse saknas

I såväl Malmö stads lokala kartläggning som i Socialstyrelsens nationella kartläggning ingår inte följande grupper:

1. Barn och unga under 18 år som är placerade utanför hemmet enligt SoL eller LVU.

2. Personer som bor i bostad med särskild service enligt SoL eller LSS.

3. Utrikes födda personer som saknar uppehållstillstånd.

4. Ensamkommande flyktingbarn (under 18 år) som är placerade genom socialtjänsten.

5. Personer som kommit från övriga Europa och som vistas i kommunen, men saknar förankring där (EU/ESS- tredjelandsmedborgare).

Mätfel

I kartläggningar som denna kan det uppstå mätfel. Ett mätfel innebär att enkätsvar avviker från det riktiga svaret och kan uppkomma av en eller flera faktorer. Olika tolkningar av den definition av hemlöshet som används i kartläggning kan resultera i både under- och överrapportering. Detsamma gäller de frågor som bygger på uppgiftslämnarens bedömning av exempelvis bostadsbehov och huvudsaklig problematik i form av missbruk och/eller psykisk ohälsa. Det kan också röra sig om att viss information inte finns tillgänglig för uppgiftslämnaren, exempelvis förekomst av

betalningsanmärkningar och tidigare vräkningar av Kronofogdemyndigheten.

Hemlösa - antal, könsfördelning, hushållstyp, medborgarskap och födelseland

Antal hemlösa vuxna 2020 uppgår vid hemlöshetskartläggningen till

sammanlagt 1112 personer. Det är en minskning med 243 personer eller 18 procent jämfört med år 2019.

(7)

Diagram 2 - Antal vuxna personer i hemlöshet 2010-2020

Av de 1112 hemlösa vuxna personerna är 38 procent kvinnor och 62 procent män (samma föredelning som år 2019). Antalet kvinnor har minskat från 518 till 423, antalet män har minskat från 835 till 687 (två personer har annat kön).

Kvinnors andel av de hemlösa ökade under åren 2012-2018.Den huvudsakliga förklaringen till detta var att den strukturella hemlösheten och hemlöshet bland personer som har barn ökade markant under perioden. Många vuxna med barn är ensamstående föräldrar, vanligtvis en kvinna.

Tabell 1 - Hemlösa personer fördelade på kvinnor och män 2010-2020

År Antal kvinnor Antal män Andel kvinnor (%) Andel män (%)

2010 271 629 30 70

2011 332 706 32 68

2012 322 675 32 68

2013 321 652 33 67

2014 407 735 36 64

2015 507 826 38 62

2016 669 1071 38 62

2017 711 1041 41 59

2018 821 1138 42 58

2019 518 835 38 62

2020 423 687 38 62

Ensamstående utan barn är sedan mätningarna inleddes år 1996 den största gruppen i hemlöshet. Vid kartläggningen 2020 uppgick deras antal till 831 personer. En stor majoritet i denna hushållsgrupp är män. Det beror

huvudsakligen på att män betydligt oftare än kvinnor befinner sig i hemlöshet på grund av missbruk och/eller psykisk ohälsa. Nedanstående tabell anger hushållstyp för de 1112 vuxna individer som befann sig i hemlöshet.

Hemmaboende ung vuxen är vuxna barn, merparten i åldern 18-20 år, som bor med sina föräldrar.

900 1039 997 973 1142 1333

1740 1752 1959

1355 1112

0 500 1000 1500 2000 2500

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

(8)

Tabell 2 - Hemlösa personer 2020, uppdelat på hushållstyp och kön

Hushållstyp Annat kön Kvinna Man Totalsumma

Ensamstående med barn 1 118 6 125

Ensamstående utan barn 1 230 600 831

Gift eller sambo med barn 53 54 107

Gift eller sambo utan barn 6 6 12

Hemmaboende ung vuxen 16 21 37

Totalsumma 2 423 687 1112

Antalet hemlösa hushåll har minskat med 165 eller 14 procent jämfört med år 2019. Hushåll kan vara ensamstående personer med eller utan barn,

gifta/sambo med eller utan barn. I tabellen ovan anges vuxna individer och deras hushållstyp, i nedanstående diagram beskrivs antalet hushåll som de tillsammans bildar (exempelvis så utgör ett par som är gifta/sambo ett hushåll).

Diagram 3 - Antal hemlösa hushåll 2010-2020

I kartläggningen anges den hemlöse personens ålder. De som är 18 år är i allmänhet hemmaboende unga vuxna, ungdomar som vistas på HVB-hem eller ungdomar som bor i olika typer av boende med stöd. 31 personer är 65 år eller äldre, varav 24 män och 7 kvinnor. Tre personer i åldersgruppen är över 80 år, den äldsta är 83 år.

Tabell 3 - Vuxna i hemlöshet 2020, uppdelat på åldersgrupper och huvudsaklig problematik

Huvudsaklig problematik -18 år 19-24 år 25-39 år 40-64 år 65 år- Ingen känd individuell problematik 21 99 152 128 6

Missbruk 1 25 82 82 8

Missbruk och psykiska problem 3 23 91 55 2

Psykiska problem 4 37 60 60 8

Annan individuell problematik 11 61 54 32 7

Totalsumma 40 245 439 357 31

827

971 926 908 1038 1175

1510 1488 1543

1181 1016

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

(9)

Vid årets kartläggning hade 393 personer, 35 procent, annat medborgarskap än svenskt medan 699 personer, 63 procent, hade svenskt medborgarskap. För två procent var medborgarskap okänt.

Diagram 4 - Hemlösa personer 2010-2020 utifrån medborgarskap

487 personer eller 44 procent av de vuxna hemlösa är födda i Sverige, övriga 625 eller 56 procent är födda i ett annat land än Sverige. Antalet hemlösa som är födda i Sverige har varit relativt konstant de senaste elva åren.

Diagram 5 - Antal av hemlösa 2010-2020 födda i Sverige eller i annat land

Utvecklingen av hemlösheten i Malmö har påverkats av krig och väpnade konflikter i omvärlden, vilket framför allt under åren 2015-2018 resulterade i ett ökat kommunmottagande av nyanlända vuxna och barn. Nyanlända har ofta en svag ställning på bostads- och arbetsmarknaden vilket medför ökad risk för hemlöshet. De senaste årens minskande mottagande av nyanlända till Malmö bedöms ha påverkat utvecklingen av hemlösheten.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Svenskt 636 726 689 597 635 672 777 753 842 770 699

Okänt 1 2 1 2 6 10 3 20

Annat 264 312 306 375 505 661 963 993 1107 582 393 0

500 1000 1500 2000 2500

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Sverige 479 542 484 448 443 448 547 499 560 548 487 Annat 421 497 513 525 699 885 1193 1253 1399 807 625

0 500 1000 1500 2000 2500

(10)

10 │ Arbetsmarknads- och socialförvaltningen │ Kartläggning av hemlösheten och insatser för hemlösa 2020

Diagram 6 – Antal kommunmottagna vuxna och barn, fd asylsökande, kvotflyktingar, anhöriga till flyktingar alternativt skyddsbehövande

Tabell 4 - De sju vanligaste födelseländerna bland hemlösa personer åren 2010-2020, sorterat på antal år 2020

Födelseland 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Sverige 479 541 484 448 443 448 547 499 560 548 487 Syrien 4 6 19 43 82 222 408 474 483 173 114 Somalia 32 49 57 79 74 84 90 103 121 88 62

Irak 74 66 79 76 111 90 101 86 129 96 62

Afghanistan 11 22 12 22 50 54 73 89 136 80 59

Polen 26 31 31 33 47 52 60 58 42 40 35

Libanon 23 32 27 25 32 33 40 46 50 32 21

Från 2013 och fram till 2018 var det en stor årlig ökning av antalet hemlösa med medborgarskap i ett annat land som varit i Sverige kortare tid än tre år vid tidpunkt för hemlöshetskartläggning. Vid de två senaste årens kartläggningar har antalet i denna grupp minskat betydligt.

Diagram 5 - Antal hemlösa 2010-2020 med annat medborgarskap än svenskt som varit kortare tid i Sverige än tre år.

1619

2595 2433

1488

989

403

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

2015 2016 2017 2018 2019 2020

108 122 143 178 288

397

612 627 697

257 111

0 100 200 300 400 500 600 700 800

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

(11)

Barn i hemlösa hushåll

Antal barn och antalet hemlösa barnfamiljer fortsätter att minska. Vid årets kartläggning befann sig 417 barn i hemlöshet, en minskning med 275 barn eller 40 procent jämfört med föregående år. Antalet barnfamiljer minskade med 73 eller 30 procent.

Diagram 7 - Antal barn i hemlösa hushåll 2010-2020

Diagram 8 – Antal hemlösa barnfamiljer (hushåll med barn) 2010-2020

I genomsnitt har de hemlösa barnfamiljerna 2,5 hemmavarande barn, inklusive hemmaboende unga vuxna barn som är myndiga. De flesta hemlösa

barnfamiljer har färre än fyra barn. Vid den senaste kartläggningen gäller detta drygt 80 procent av alla familjer. 11 procent av familjerna har fem barn eller fler.

Hemlösa personer som har hemmavarande barn är nästan alltid strukturellt hemlösa. Det gäller 97 procent av alla föräldrar i kartläggningen. Det betyder

196 240 257 329 465

675 887

1070 1347

692 417

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

103 126 114 147 214

300 392

452 509

251 178

0 100 200 300 400 500 600

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

(12)

att de inte har någon känd individuell problematik i form av missbruk och/eller psykisk ohälsa. 54 eller 13 procent av barnen lever i familjer med annan problematik, som kan påverka möjligheten att få och behålla en bostad.

Det handlar i regel om skulder hos Kronofogdemyndigheten, andra betalningsanmärkningar, hyresskulder eller våld i hemmet.

Orsaken till hemlöshet hos barnfamiljerna är i huvudsak bristande förankring, det gäller 67 procent av barnen. Våld i hemmet som orsak till hemlöshet har minskat jämfört med föregående år. 56 vuxna med barn är nu hemlösa av den orsaken. Föregående år var antalet 73. Sammanlagt 85 barn befann sig i hemlöshet på grund av våld i familjen. Det innebär att 20 procent av alla hemlösa barn befann sig i hemlöshet på grund av våld i familjen. Föregående år var det 103 barn eller 11 procent av alla hemlösa barn.

Barn i hemlöshet har ofta föräldrar som är födda i ett annat land än Sverige.

Det gäller 331 av de 417 hemlösa barnen.

Majoriteten, 70 procent, av barnen bor i så kallade dygnslägenheter. Det är ett boende som drivs av förvaltningen eller av privata aktörer där den hemlösa familjen bor själv och där de har tillgång till eget kök, matplats, badrum och toalett. Gemensamhetsboende är kollektiva boendeformer där familjerna vanligtvis delar en eller flera utrymmen såsom kök och/eller badrum med andra familjer. Boendena kan vara med eller utan stöd. Ett antal barn bor i familjer som ambulerar. Med det menas att de själva ordnat kortsiktiga boendelösningar understigande tre månader, ofta hos släktingar eller vänner.

Antalet barn i ambulerande boende har ökat från 26 till 47 barn. Enstaka barn bor på vandrarhem/camping eller på hotell.

Tabell 5 – hemlösa barns boende 2020

Boende vid hemlöshetskartläggning, barn Antal barn

Dygnslägenhet (utan stöd) 188

Dygnslägenhet med stöd 101

Gemensamhetsboende med stöd 48

Ambulerande (inget boende via socialtjänsten) 47

Gemensamhetsboende (utan stöd) 9

Uppgift saknas 8

Institution (HVB) 7

Stödboende 6

Vandrarhem/camping 2

Hotell 1

Totalsumma 417

(13)

Sammanhängande tid i hemlöshet

Sedan år 2018 har förvaltningen mätt hur lång tid personerna befunnit sig i hemlöshet.

De tidsintervall som används överensstämmer med de som Socialstyrelsen använder i sin nationella kartläggning av hemlöshet.

Malmös kartläggning visar att 490 eller 44 procent har varit hemlösa i mindre än ett år. En relativt stor grupp har varit hemlösa i 1-3 år, 300 personer eller 27 procent. En grupp har varit hemlös längre tid än fyra år (190 personer). För 132 personer saknas uppgift om sammanhängande tid i hemlöshet

Diagram 9 – Sammanhängande tid i hemlöshet, antal vuxna hemlösa personer i olika tidsintervall

Sammanhängandet tid i hemlöshet för barn i hemlösa barnfamiljer har tagits fram i kartläggningen. Uppgiften baseras på föräldrarnas sammanhängande tid i hemlöshet. Föräldrarna kan ha befunnit sig i hemlöshet redan innan de fick barn. För 24 barn saknas uppgift.

Tabell 6 – Barns sammanhängande tid i hemlöshet, antal barn

Sammanhängande tid i hemlöshet 2018 2019 2020

0-3 månader 247 117 77

4-6 månader 218 110 72

7-12 månader 296 125 80

1-3 år 530 274 135

4-6 år 34 51 25

7-9 år 10 1 4

10 år eller längre 3 8 0

Okänt 9 6 24

Totalsumma 1347 692 417

0-3

månader 4-6

månader 7-12

månader 1-3 år 4-6 år 7-9 år

10 år eller

längre Okänt

2018 339 277 370 692 94 40 42 104

2019 207 169 189 439 140 40 77 94

2020 175 146 169 300 95 30 65 132

0 100 200 300 400 500 600 700 800

(14)

Hemlöshet som har pågått längre tid än fyra år drabbar i betydligt högre utsträckning personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa (så kallad social hemlöshet). 26 procent i denna grupp har en sammanhängande tid i hemlöshet som är fyra år eller längre. För gruppen strukturellt hemlösa är motsvarande andel drygt åtta procent.

Aktuellt boende för hemlösa

Den vanligaste boendeformen för hemlösa personer är dygnslägenhet med stöd eller gemensamhetsboende med stöd. Många bor också i dygnslägenhet utan stöd. Dygnslägenhet är en bostad där hushållet har tillgång till kök, toalett och badrum som inte delas med andra hushåll. 219 personer har vid den senaste kartläggningen ett ambulerande boende. Inom gruppen ambulerande finns två undergrupper, en som har social problematik i form av missbruk, psykisk ohälsa eller samsjuklighet och en grupp vars problematik är att de saknar bostad och ekonomiska förutsättningar att ta sig in på den reguljära bostadsmarknaden. Den första gruppen, som i årets kartläggning uppgår till 85 personer, far ofta illa och en sover periodvis ute. Den andra gruppen, som uppgår till 134 personer, bor ofta tillfälligt hos släkt och vänner tills att den möjligheten är uttömd. Totalt 47 barn i hemlöshet har ett ambulerande boende.

Antalet kända så kallade uteliggare som rapporterats i

hemlöshetskartläggningen är 23. Uppgiften är osäker eftersom det kan antas att en del personer som helt eller delvis sover ute inte är kända av socialtjänsten. I Malmö stad arbetar uppsökarverksamheten med personer i hemlöshet,

missbruk och andra sociala problem. En del av arbetet handlar om att söka upp och att motivera personer som befinner sig i hemlöshet till kontakt med socialtjänsten för att få bistånd till boende och för att kunna göra en långsiktig planering. Uppsökarverksamheten möter bland annat personer som helt eller delvis sover ute, varav en del har rapporterats som hemlösa i

hemlöshetskartläggningen. Andra är enbart kända av uppsökarverksamheten.

En del personer som uppsökarverksamheten möter utomhus har bott på olika härbärgen men har exempelvis på grund av utagerande beteende inte fått bo kvar och är inte heller välkomna tillbaka förrän en viss tid har gått och man har haft tid att ha ett möte om situationen. Andra personer vill inte bo på de härbärgen som socialtjänsten har erbjudit dem. Uppsökarverksamheten möter i sitt arbete också så kallat strukturellt hemlösa personer. En del av dessa har inte kännedom om möjligheten att få nödbistånd i en akut situation och berättar att de fått information att socialtjänsten endast hjälper de som har omfattande sociala problem.

Det finns också en grupp personer som vistas i Malmö men som är folkbokförda i annan kommun men det är oklart vilken kommun som är bosättningskommun och som har ansvar för insatser. En del personer uppfattas ha allvarlig psykiatrisk problematik och är svåra att få kontakt med

(15)

trots flera kontaktförsök från verksamhetens personal.

Uppsökarverksamhetens uppskattning av antal personer som helt eller delvis sover ute är osäker, även om det är klarlagt att antalet överstiger de 23 personer som rapporterats i hemlöshetskartläggningen. Antal personer förändras vecka för vecka och verksamheten har inte heller kännedom om alla i denna grupp.

Tabell 7 - Aktuellt boende för hemlösa 2019 och 2020

Radetiketter 2019 2020

Dygnslägenhet med stöd 326 244

Gemensamhetsboende med stöd 268 237

Ambulerande 233 219

Dygnslägenhet (utan stöd) 255 157

Institution 86 57

Gemensamhetsboende (utan stöd) 54 50

Uppgift saknas 51 43

Stödboende (ny 2020) 0 42

Uteliggare 24 23

Vandrarhem/camping 36 23

Kriminalvård 16 15

Hotell 6 2

Totalsumma 1355 1112

Huvudsaklig problematik bland hemlösa

Antalet hemlösa med social problematik i form av missbruk och/eller psykisk ohälsa uppgår till sammanlagt 541 personer, en minskning med 87 personer jämfört med föregående år. En anledning till att färre personer med missbruk är hemlösa är att fler i denna grupp nu kan få hjälp med långsiktiga

boendelösningar i kommunens genomgångs- och övertagslägenheter. Antal personer med missbruksproblem som bor i genomgångs- eller

övertagslägenhet har ökat väsentligt på senare år. I januari 2019 var det 223 personer, i januari 2020 274 personer och i januari 2021 300 personer.

406 personer har ingen känd individuell problematik, en minskning med 137 personer sedan kartläggningen 2019. 165 personer har annan individuell problematik som kan påverka möjligheterna att få en bostad på den reguljära bostadsmarknaden under rådande bostadsbrist.

Den strukturellt betingade hemlösheten ökade under åren 2010-2018 från 360 till 1337 personer. Kartläggningarna från 2019 och 2020 visar på en stor nedgång i denna grupp.

Den gemensamma nämnaren för strukturellt hemlösa personer/familjer är att de inte har ekonomiska förutsättningar att konkurrera på bostadsmarknaden

(16)

och därför inte själva kan lösa sin boendesituation utan tvingas vända sig till socialtjänsten. Det rör sig om t ex personer/familjer som är relativt nyanlända i Sverige och som inte har några boendereferenser och kort kötid på Boplats Syd, unga vuxna som av olika skäl inte kan bo kvar hemma hos föräldrarna, stora barnfamiljer, personer som har separerat och personer som har betalningsanmärkningar och/eller skulder. Många har försörjningsstöd eller etableringsersättning, inkomstslag som enbart MKB och ett mindre antal privata hyresvärdar godkänner som inkomst för nya hyresgäster.

Tabell 8 - Huvudsaklig problematik 2015-2020, antal vuxna

Huvudsaklig problematik 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Ingen känd individuell problematik 697 967 1029 1113 543 406

Missbruk 231 261 259 234 259 198

Annan individuell problematik 174 231 181 224 184 165

Psykiska problem 126 147 160 194 182 169

Missbruk och psykiska problem 105 134 123 194 187 174

Totalsumma 1333 1740 1752 1959 1355 1112

Nedanstående diagram visar utvecklingen av strukturellt och socialt betingad hemlöshet i Malmö under åren 2010-2020. Social hemlöshet består av de personer som har missbruk och/eller psykisk ohälsa.

Personer som inte har någon känd problematik eller annan individuell problematik utgör tillsammans de som är strukturellt hemlösa.

Diagram 10 - Strukturell och social hemlöshet, antal vuxna 2010-2020

Orsak till hemlösheten

I kartläggningen anger uppgiftslämnande socialsekreterare orsak till hemlösheten. Finns flera orsaker ska den dominerande anges. Vid

kartläggningen var 694 personer eller 62 procent hemlösa till följd av bristande förankring på bostadsmarknaden. Det innebär att de har svårt att konkurrera

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Social 540 527 490 407 428 462 542 542 622 628 541 Strukturell 360 512 505 566 714 871 1198 1210 1337 727 571

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

(17)

på den reguljära bostadsmarknaden och en bidragande anledning är att de ofta inte har några tidigare boendereferenser.

Personer som blivit hemlösa på grund av obetalda hyror uppgick till 120 personer och 91 personer hade orsaken störande beteende i bostaden.

Personer med övriga betalningsanmärkningar, som inte hör samman med boendet, omfattar 49 personer. När det gäller våld i hemmet så är 106 personer hemlösa av denna orsak.

I kartläggningen 2018 infördes en ny valbar orsak till hemlösheten: våld eller hot om våld utom hemmet (inte våld i nära relation). Anledningen till att denna orsak numera används är att socialsekreterarna uppmärksammat en allt större grupp som befinner sig i hemlöshet på grund av att de lämnar kriminella gäng, är hotade i bostadsområdet eller ska vittna i domstol. Vid bedömning av dessa ärenden samråder förvaltningen ofta med Polismyndigheten. Kartläggningen visar att 52 personer befann sig i hemlöshet av denna orsak.

Tabell 9 - Orsak till hemlöshet 2010-2020

Orsak till hemlöshet 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Bristande förankring 998 1308 1368 1455 892 694

Obetalda hyror 116 149 88 133 126 120

Våld i hemmet 83 100 111 153 137 106

Störande beteende (i bostaden) 93 91 93 104 99 91

Övriga betalningsanmärkningar 43 92 81 41 53 49

Våld och hot utom familjen (ny 2018) 0 0 0 70 48 52

Totalsumma 1333 1740 1741 1956 1355 1112

Hemlösas försörjning

I kartläggningen mäts de hemlösas huvudsakliga försörjning. Uppgiftslämnarna ska endast ange en försörjningstyp. Det är emellertid vanligt att hemlösa personer har flera olika typer av inkomster, exempelvis ersättning både från Försäkringskassan och försörjningsstöd eller inkomst från arbete med kompletterande försörjningsstöd. Liksom tidigare år är försörjningsstöd den vanligaste inkomstkällan bland de hemlösa. Detta gäller 724 eller 65 procent av de hemlösa. Den näst största gruppen är de som har huvudsaklig försörjning i form av annan ersättning än pension från Försäkringskassan (152 personer).

Personer med huvudsaklig försörjning i form av etableringsersättning har minskat under senare år och uppgår till 27 personer. De flesta som har studiestöd som huvudsaklig försörjning är hemmaboende unga vuxna som studerar.

(18)

Tabell 10 – Huvudsaklig försörjning

Huvudsaklig försörjning 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Försörjningsstöd 757 839 848 983 823 724

Försäkringskassa 181 288 285 312 188 152

Annat 73 134 116 194 89 70

Studiestöd 19 30 57 76 63 58

Pension 46 53 56 63 35 38

Arbete 51 83 77 114 62 29

Etableringsersättning/introduktionsersättning 192 297 301 197 78 27

A-kassa/Alfa-kassa 14 16 12 20 17 14

Totalsumma 1333 1740 1752 1959 1355 1112

Hemlösas bostadsbehov

Sedan drygt tio år tillbaka kompletteras kartläggningen med uppgiftslämnarens bedömning av vilket bostadsbehov varje enskild hemlös vuxen har. 2020 bedömer handläggarna att 729 personer, 65 procent av de hemlösa, enbart har behov av en egen bostad. 255 personer bedöms ha behov av boende med stödinsatser medan 76 personer är i behov av särskilda boendeformer som LSS- eller vårdboende.

Tabell 11 - Hemlösas bostadsbehov 2015-2020

Bostadsbehov 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Egen bostad 1050 1361 1398 1531 932 729

Boende med stödinsatser 174 234 229 280 273 255

Särskilda boendeformer 41 63 54 66 79 76

Boende utan krav på drogfrihet 38 57 48 36 53 43

Kollektivboende 30 25 21 32 18 9

Uppgift saknas 0 0 2 14 0 0

Totalsumma 1333 1740 1752 1959 1355 1112

Insatser för hemlösa

Nämnden har beslutat om en ny organisering som trädde i kraft den 1 februari 2020. Arbetet med att forma den nya organisationen har pågått under våren och den 1 juli 2020 var organisationsstrukturen klar. Förvaltningen har nu tre verksamhetsområden; Arbetsmarknad och ekonomiskt bistånd, Individ och familj samt Boende, tillsyn och service. Organisationsförändringen innebär en organisering utifrån verksamhetsområden istället för geografiska områden.

Utredning och beslut avseende insatser för personer i hemlöshet är organiserat inom arbetsmarknad och ekonomiskt bistånd. Verksamhesområdet boende, tillsyn och service ansvarar bland annat för förvaltningens alla boenden.

(19)

Det finns särskild personal inom förvaltningens mottag som arbetar med akut hemlöshet, personal som utreder ansökningar och fattar beslut och gör uppföljning av insatser. Numera finns ett gemensamt mottag för hela

förvaltningen där bland annat akuta ärenden med nödbistånd handläggs. Det finns också särskild personal som arbetar med att förebygga vräkningar och personal som arbetar med information och rådgivning till hemlösa i syfte att öka möjligheterna för dessa att behålla eller att finna en egen bostad.

Upphandling av boenden

Förvaltningen har sedan ett antal år upphandlat boenden för hemlösa. Sedan den 1 januari 2019 är följande upphandlat:

Vallhem: Dygnshärbärge för män med 38 platser. Målgrupp är hemlösa män som fyllt 20 år med aktivt missbruk och/eller psykisk ohälsa.

Rönnbacken: Dygnshärbärge och natthärbärge för kvinnor med 18 platser.

Målgrupp hemlösa kvinnor som fyllt 20 år med aktivt missbruk och /eller psykisk ohälsa. Arbetsmarknads- och socialförvaltningen har två tjänster placerade i verksamheten som erbjuder socialkurativa insatser och har särskild kunskap inom området våld i nära relationer.

Nattvilan: Natthärbärge för män och par med 14 platser. Målgrupp är

hemlösa män över 20 år och/eller par med en socialt sammansatt problematik med aktivt missbruk och/eller psykisk ohälsa.

Under slutet av 2019 slutfördes en upphandling av boende utan stödinsatser.

Sammanlagt 12 olika externa leverantörer av boendeplatser med drygt 200 platser har upphandlats.

Arbetet med upphandling av boende med stödinsatser har inletts och förväntas vara slutförd i april år 2021. Under hösten 2020 genomfördes en förstudie avseende upphandling av skyddat boende.

Med anledning av Coronapandemin uppstod under 2020 behovet av

egenvårdsplatser för personer i tillfälligt boende som uppvisade symtom eller var smittade av Covid-19. Behovet tillgodosågs genom ett antal

direktupphandlade tillfälliga boendeplatser.

Bokningscentralen

Bokningscentralen, som inrättades under våren 2018, ansvarar för bokning av boendeplatser till personer som beviljats bistånd till boende. Verksamheten ansvar också för anskaffning och upphandling, kvalitetsuppföljning och tillsyn av de upphandlade platserna samt fakturagranskning. Bokningscentralens arbete har dels lett till minskade kostnader för externa boendeplaceringar, dels till en kvalitetssäkring av de externa platserna. Vidare har bokningscentralens arbete frigjort tid för socialsekreterarna för att kunna stötta hemlösa hushåll

(20)

bättre i bostadssökande samt att följa upp beviljade insatser tätare och mer kontinuerligt. Under 2021 är planeringen att bokningscentralen kommer att få fullt ansvar för fördelning och bokning av övergångs- och

genomgångslägenheter. Syftet är att ge likvärdig service till Malmöborna, få en tydligare bild av behovet av lägenheter samt att förkorta ställtider och att effektivisera användningen av befintliga lägenheter.

Bostadsrådgivningen

Bostadsrådgivningen startade sin verksamhet under våren 2019 och riktar sig till alla Malmöbor som behöver hjälp med att söka en bostad. Verksamheten tar emot individuella besök och har också gruppverksamhet.

Under 2020 har verksamheten haft drygt 2000 besök eller kontakter med Malmöbor. Vanligtvis sker kontakten vid bokade besök, öppen mottagning och genom gruppverksamheter. På grund av pandemin och efter

rekommendationer från Folkhälsomyndigheten upphörde gruppverksamheter i form av kurser och sökverkstad i april 2020. Fler kontakter har skett digitalt.

Den individuella rådgivningen med bokade fysiska besök har fortsatt. En majoritet av de bokade besöken sker med hjälp av tolk.

Majoriteten av de som kontaktar Bostadsrådgivningen har kontakt med och har fått information om verksamheten från socialtjänsten. Det är också vanligt att besökarna har fått information om verksamheten via sociala medier, andra myndigheter eller via någon vän.

Aktuell boendesituation varierar för de som har kontakt med

bostadsrådgivningen. Nästan var tredje person har ett förstahands- eller andrahandskontrakt eller är inneboende. Var fjärde person bor i något tillfälligt boende via socialtjänsten eller växlar mellan en ambulerande tillvaro eller är uteliggare. Kommunalt andrahandskontrakt genom bistånd enligt SoL eller via bosättningslagen gäller för cirka 25 procent av besökarna.

Uppsökarverksamheten

Uppsökarverksamheten arbetar med personer i hemlöshet, missbruk och andra sociala problem. Inom verksamheten arbetar fyra socialsekreterare med att ge stöd och hjälp till personer som befinner sig i hemlöshet och annan social utsatthet. En del av arbetet handlar om att motivera hemlösa personer till kontakt med socialtjänsten för att få bistånd till boende och för att kunna göra en långsiktig planering.

Bostad först

Bostad först startade år 2012 och vänder sig till personer (ensamstående eller par) med social problematik och bygger på att en bostad är grunden för att kunna ta tag i sin situation i övrigt. Det finns inga krav på drogfrihet eller nykterhet.

(21)

Sedan verksamheten startade har 104 hemlösa personer erbjudits plats i programmet varav två par. Antalet män uppgår till 72 och antalet kvinnor uppgår till 32. Den ojämna könsfördelningen beror på att fler män än kvinnor ingår i målgruppen socialt hemlösa. Vid årsskiftet 2020/2021 hade

verksamheten 52 lägenheter. Under år 2020 fick 14 nya hushåll en lägenhet inom Bostad först. De senaste åren har verksamheten arbetat med att programmet ska omfatta 60 lägenheter men av olika skäl har målet inte uppnåtts. Bostad först gör under 2021 en omstart för att nå upp till målet om 60 lägenheter och helst även passera den målsättningen.

Verksamheten har haft goda resultat och har ett kvarboende på 82 procent.

Sedan start har 17 hushåll erhållit förstahandskontrakt.

Genomgångsboenden

Sedan våren 2020 driver avdelning boende, tillsyn och service alla kommunala boenden för hemlösa hushåll i Malmö stad. Dessa är tillgängliga för hemlösa personer, oavsett vilken boendesektion personen har kontakt med. Syftet med att flytta över ansvaret för samtliga interna boenden till en och samma

avdelning är dels att kontinuerligt kunna följa upp i vilken utsträckning boendeplatserna används, dels att kunna anpassa och ställa om

boendeplatserna till andra målgrupper utifrån Malmöbornas behov.

Förvaltningen driver ett antal genomgångsboenden för hemlösa. Boendena riktar sig till olika grupper av hemlösa. Det finns bl.a. lågtröskelboende för personer med missbruk, akutlägenheter för barnfamiljer eller kollektiva boenden för personer som kommer från behandling för missbruk. Det finns också boenden för kvinnor som utsatts för våld i nära relation och boenden som riktar sig till ungdomar i behov av stöd. Utöver detta finns ett antal genomgångslägenheter i blockförhyrda fastigheter. Exempel på olika boenden:

Sigtunagatan med 49 platser, Bostadsbyn med 31 platser som riktar sig till hemlösa kvinnor och män med missbruk och/eller psykisk ohälsa, Lönngården med 45 lägenheter för ensamstående kvinnor och män med aktivt

alkoholmissbruk, Beijers hus med 25 platser för ensamstående män, Hasselgården med åtta lägenheter för kvinnor över 50 år med aktivt alkoholmissbruk samt Disponentvillan med 19 fullvärdiga lägenheter för hemlösa barnfamiljer. Under våren 2020 har tre lägenheter på Beijers hus och tio lägenheter på Mosippan ställts om till att kunna erbjuda akutboende för barnfamiljer. Under sommaren 2020 öppnade ett nytt akutboende för hemlösa barnfamiljer med 47 lägenheter. I boendet har familjerna tillgång till stöd och hjälp med att söka och få en bostad samt arbetsmarknadsinsatser som ökar möjligheterna att bli självförsörjande.

Boendeinsatser för hemlösa hushåll

I takt med att bostadsbristen under ett antal år förvärrats har allt fler personer vänt sig till socialtjänsten och ansökt om bistånd enligt socialtjänstlagen till boende av olika slag. I en allt högre grad har det handlat om grupper som

(22)

socialtjänsten traditionellt inte har ansvar för men som befinner sig i hemlöshet på grund av bostadsbristen.

Genom nämndens hemlöshetssatsning med mer resurser till arbete med hemlösa personer, inrättandet av en bostadsrådgivning, bokningscentral, ny vägledning med nytt arbetssätt och övergångslägenheter genom tekniska nämnden har antalet hushåll som behöver bo i akuta eller tillfälliga boenden minskat under de två senaste åren. Det genomsnittliga antalet hushåll som varje månad har haft bistånd till akut eller tillfälligt boende har under 2020 jämfört med 2019 minskat från 936 till 731 hushåll. Minskningen är 205 hushåll eller 22 procent. Minskningen gäller alla hushållstyper men är särskilt tydlig för

barnfamiljer. Under år 2020 har i genomsnitt 174 barnfamiljer haft bistånd till akut eller tillfälligt boende, en minskning med 128 eller 42 procent jämfört med föregående år.

Utvecklingen av antalet hushåll i behov av bistånd till akut och tillfälligt boende illustreras av nedanstående diagram som visar antal familjer/hushåll som i genomsnitt per dygn under 2019 och 2020 haft bistånd till boende. Observera att det normalt inte är samma hushåll som under ett helt år har bistånd till boende. Under år 2020 bodde i genomsnitt varje dygn 174 barnfamiljer i ett tillfälligt boende efter ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen. Antal unika familjer som under året någon gång bott i ett tillfällig/akut boende är betydligt fler; 479. Boendetiderna kan variera mellan någon vecka till hela året. Familj med barn är antingen ensamstående eller gift/sambo med barn, familj utan barn är antingen ensamstående eller gift/sambo utan barn. I den senare gruppen är cirka 95 procent ensamstående.

Diagram 11 - Antal hushåll med och utan barn, i genomsnitt per dygn, som bott i tillfälligt boende (med eller utan stöd) efter bistånd enligt socialtjänstlagen (inkl.

nödbistånd) jan 2019 till dec 2020.

0 200 400 600 800 1000 1200

jan 2019 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan 2020 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Alla hushåll Familj utan barn Familj med barn

(23)

Lägenheter för andrahandsuthyrning

Malmö stad och lägenhetsenheten vid fastighets- och gatukontoret förvaltade vid årsskiftet ett stort antal lägenheter för andrahandsuthyrning till hemlösa hushåll. Lägenheterna är antingen övergångslägenheter eller

genomgångslägenheter. Antalet genomgångslägenheter som används till hemlösa hushåll går inte att redovisa då de inte går att skilja ut från de som används för bosättningslagens målgrupp. Övergångslägenheter finns i hyresvärdarnas ordinarie bestånd och ska, om det fungerar väl med andrahandshyresgästen, övergå till förstahandskontrakt.

Genomgångslägenheterna är sådana som kommunen vanligtvis blockförhyr och som bland annat är avsedda att fungera som en referensboende i avvaktan på en mer långsiktig lösning på den reguljära bostadsmarknaden t ex genom Boplats Syd. Genomgångslägenheter kan också användas till hemlösa hushåll som inte har förutsättningar att flytta in i en övergångslägenhet beroende på olika former av sociala problem.

Av de totalt 858 övergångslägenheterna förvaltades 53 procent av kommunens allmännyttiga bostadsbolag MKB, 41 procent av privata hyresvärdar och 6 procent av Stadsfastigheter (serviceförvaltningen).

Tabell 12 – Övergångslägenheter 201231

Fastighetsägare Övertagslägenhet

MKB 454

Privata hyresvärdar 354

Stadsfastigheter 50

Totalt 858

Under 2020 uppgår antalet anskaffade övergångslägenheter till 223 och antalet övertag till förstahandskontrakt till 285. Motsvarande siffor för år 2019 var 352 anskaffade lägenheter och 300 övertag. Av de 285 övertagen år 2020 har 223 skett i MKB:s lägenheter, 50 hos privata hyresvärdar och 12 hos

stadsfastigheter. MKB har mer generösa regler än de flesta privata hyresvärdar när det gäller hyresgästernas möjligheter till övertagande till

förstahandskontrakt. Bolaget lämnar också flest lägenheter till kommunens bostadssociala verksamhet. Enligt avtal med fastighets- och gatukontoret och arbetsmarknads- och socialförvaltningen ska MKB varje år lämna 200

lägenheter.

(24)

Förebyggande insatser mot hemlöshet och vräkningar

Förvaltningen arbetar för att förebygga hemlöshet. Som en del av

hemlöshetssatsningen, vilken beslutades av nämnden i januari 2018, har de sociala stödinsatserna till personer som riskerar att bli hemlösa förstärkts.

Bostadsrådgivningen startade under våren 2019 och kan ge information och hjälp med att söka bostad till personer som riskerar hemlöshet på grund av att andrahandskontrakt eller tillfälliga inneboendekontrakt ska upphöra.

Det vräkningsförebyggande arbetet bedrivs genom samarbete med bland annat Kronofogdemyndigheten och hyresvärdarna. Budget- och skuldrådgivningen är en viktig resurs för personer som riskerar att bli avhysta från sin bostad och är också en samarbetspartner för socialsekreterarna.

Stadsrevisionen har gjort en fördjupad granskning av ASF:s arbete med att förebygga avhysningar. Rapporten färdigställdes i februari 2020.

Stadsrevisionens sammanvägda bedömning var att arbetet med att förebygga avhysningar inte är helt ändamålsenligt.

ASF har under året arbetat med att komma till rätta med de brister som stadsrevisionens granskning visade och har bland annat tagit fram en

gemensam arbetsprocess för det vräkningsförebyggande arbetet som infördes under året. Arbetsprocessen innehåller bland annat rutiner och processer för hur underrättelser ska hanteras och registreras, intern samverkan, samverkan med andra förvaltningar och externa aktörer, hur kontakt ska tas med olika grupper av hushåll som riskerar avhysning och bekräftelse om mottagande av underrättelse från Kronofogdemyndigheten, hyresvärdar och

bostadsrättsföreningar.

Arbetet med att förebygga avhysningar är sedan den 1 juli 2020 samlat i en sektion. Det betyder att alla medarbetare i det vräkningsförebyggande teamet nu ingår samma sektion och att de har en gemensam chef. Efter sommaren har den nya sektionen arbetat med att organisera arbetet på ett ändamålsenligt sätt utifrån uppdraget. Den förändrade organiseringen av arbetet förväntas leda till större likvärdighet i tillgången till stöd och hjälp, högre kvalitet och bättre resultat.

I det vräkningsförebyggande arbetet prioriteras äldre, sjuka och barnfamiljer.

Trots att förvaltningen arbetar för att förebygga vräkningar drabbas varje år ett antal barn.

Kronofogdemyndigheten har ännu inte redovisat sin årsstatistik över antal vräkningar, uppdelat på kommunnivå. Enligt myndighetens statistik över första halvåret 2020 verkställdes i Malmö 10 vräkningar som berörde barn (2019: 10 vräkningar). Antal barn som berördes av en vräkning det första halvåret 2020 uppgick till 11 (2019: 24 barn). Av de 15 barnen som drabbades av en