LOKAL ARBETSPLAN 2014
GRUNDSKOLA: Gottsta och Skebo fritidshem
1. UNDERLAG
- Självvärdering, riktad till pedagoger
- Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag
2. BESKRIVNING AV ARBETSPROCESSEN
Gotttsta och Skebos lärare och fritidspersonal hade den 2 juni 2014 en fördjupande diskussion kring olika resultat som framkommit i ”Våga visa” 2014, Pilenenkäten, Medarbetarenkäten, Nationella prov, Trivselenkäten, diagnosmaterialen Diamant, Nya språket lyfter och
Bornholmsunderlaget.
Vi analyserade dessa resultat med hänsyn till de lokala och statliga styrdokumenten.
Vilka skillnader kunde utskiljas mellan föräldrars/elevers/personals värderingar? Vad kunde ligga bakom dessa? Vad ska vi göra kommande läsår för att förbättra och utveckla respektive område samt hålla i det som fungerar?
Denna lokala arbetsplan ska under läsåret 2014/2015 vara ett levande dokument med aktiviteter och åtgärder för att utveckla Gottsta/Skebo fritidshem.
3. MÅLOMRÅDEN
3.1 Utveckling och lärande, kunskaper Stimulerande lärande Särskilt stöd
Dokumentation av lärande
Utveckling av undervisning
3.1.1 Resultat
Enligt resultatet trivs och stimuleras alla elever på fritids.
Mer än hälften är missnöjda med inomhus miljön som inspiration till elevernas lek och lärande enligt Pilen.
Resultatet visar att vi anpassar, stödjer och stimulerar elever i olika svårigheter.
Resultatet visar att 1 av 3 bland personalen inte är nöjda med dokumentationen.
3.1.2 Analys
Vi har delat upp fritids på tre avdelningar vilket bidragit till trivsel och stimulans. Två
avdelningar med förskoleklass samt åk 1-2 och en avd. med åk 2-6. Både elever och personal har uttryckt stor vinst med att ha färre elever per grupp och åldersindelning vilket har gjort att vi kunnat anpassa aktiviteter efter barnens olika behov och utveckling.
Vi tror att missnöjet med inomhusmiljön är olika på olika avdelningar eftersom avdelningarna har olika förutsättningar. Dåligt anpassade lokaler för fritidsverksamhet, trångt, gammalt och slitet, trånga korridorer och små toaletter.
För att fortsätta få ett bra resultat för elever med olika svårigheter behövs vid behov stöd av handledare. Vi bör dokumentera och göra en handlingsplan för dessa situationer och elever.
Dokumentation har gjorts vid vissa aktiviteter t.ex. fritidshemmens dag och vid våra traditioner. Tillbud såsom kränkande behandlingar skrivs i en händelsebok.
Fotografier från verksamheten synliggörs genom att sättas upp på väggen. Information finns på anslagstavla för barn personal och föräldrar samt månadsbrev som mailas ut till föräldrar.
Dokumentation om elevernas utveckling och lärande kan göras bättre. Vi tror det beror på att vi inte prioriterar att skriva ner den dokumentationen på våra möten utan vi diskuterar
utveckling och lärande med varandra under pågående verksamhet.
Detta läsår satsar kommunen på information och kommunikationsteknik, IKT. Delar av personalen har deltagit i nätverk för fritidspersonal. Detta har inneburit att vi använt oss av IKT i den skapande verksamheten som t.ex. skapa filmer, bildspel, skriva dikter, fotografera, Tagxedo, Minecraft, upptäcktsfärd i cybervärlden och sökt information på internet.
Vi har tillsammans med eleverna diskuterat säkerhet och skydd, genusperspektiv och källkritik.
3.1.3 Förbättringsområden Fortsätta med tre avdelningar:
Delfinen - förskoleklass och halva åk 1 Humlan - halva åk 1 och åk 2
Pandan - åk 3-6.
Ombyggnation kommer att ske för att ge eleverna en bättre stimulerande och lärande inomhusmiljö. Pandan flyttar in i skolans lokaler till hösten.
Handledning vid behov för elever med olika svårigheter.
Tid ska avsättas för att dokumentera elevers utveckling och lärande löpande vid våra arbetslagsmöten.
3.1.4 Mål
Fortsätta att skapa en trygg och stimulerande miljö.
IKT vernissage för vårdnadshavare.
3.1.5 Åtgärd/aktivitet*)
Gemensamma diskussioner på arbetslagsträffarna för att utarbeta hur dokumentationen ska utformas.
3.2 Normer och värden Arbetsklimat
Grundläggande värden
3.2.1 Resultat
Enligt Pilen upplever vi personal att ljudnivån är hög inomhus.
En del elever upplever att de blir störda under leken på fritids.
Det förekommer ovårdat språk och ibland dåliga beteenden gentemot varandra
3.2.2 Analys
Trånga lokaler och stora grupper där flera lekar leks i samma rum göra att ljudnivån byggs upp, även fast vi delat upp oss på 3 avdelningar. När vi började med direktrast upplevde vi en förbättring.
Att eleverna känner sig störda tror vi beror på lokalernas utformning och att barnen ibland inte har förståelse för att man stör.
Vi tror ovårdat språk och oönskade beteenden bl. a. beror på samhällsklimatet och att barnen provar på varandras beteenden.
3.2.3 Förbättringsområden
Försöka dela av rummen med möbler, skapa rum i rum, använda de nya grupprummen och använda oss av det vi lär oss på utomhuspedagogiken.
Fortsatt arbete med värdegrunden och ett bra arbetsklimat.
Vi kommer fortsätta att tillrättavisa fula ord i stunden samt vikten av att prata med varandra i vanlig samtalston för att få en bra ljudnivå inomhus. Spring och bollekar och lekar med hög volym leks utomhus.
3.2.4 Mål
En inomhus- och utomhusmiljö där alla trivs och inga kränkningar förekommer.
3.2.5 Åtgärd/aktivitet*)
Använda oss av det vi lär oss på utomhuspedagogiken och fortsätta med direktrast.
Vi arbetar mycket med händelser som skett här och nu genom att samtala med eleven/eleverna, oss pedagoger emellan samt berörda föräldrar.
Fortsätta använda händelseboken.
3.3 Elevernas ansvar och inflytande
Ansvar och inflytande för elever/barn
3.3.1 Resultat
Enligt pilen är elever och föräldrar nöjda med inflytandet i fritids och verksamheten
3.3.2 Analys
Vi pedagoger har varit tydliga mot elever och föräldrar angående inflytandet på fritids. Vi informerar på föräldramötet för de föräldrar vars barn ska börja i förskoleklass, i månadsbrev, anslagstavla och muntligt hur, var och när elever har inflytande. Eleverna har inflytande på samlingar, vid val av inköp av material, temaarbete och aktiviteter i den dagliga
verksamheten.
Vi personal är mer medvetna om att ge eleverna utrymme att påverka verksamheten på fritids.
Pandan startade höstterminen -13 och byggdes upp av eleverna med stöd av oss pedagoger.
Vi fortsätter arbetet med elevernas goda inflytande i verksamheten. Vi vill sträva mot att arbeta i stationer, exempelvis skapande, bakning, idrott m.m. där barnen själva väljer vad de vill göra för att bättre utnyttja personalens kompetens och barnens intresse/inflytande.
3.3.4 Mål
Påtala för eleverna vilket inflytande de har i verksamheten.
3.3.5 Åtgärd/aktivitet*)
Vi fortsätter vårt arbete med elevernas inflytande genom att ha fritidsråd 1gång/termin, vernissage. Vi utvärderar våra aktiviteter med barnen samt inflytande i den dagliga verksamheten. Vi önskar studiebesök på ett fritidshem med stationsarbete.
3.4 Skola och hem
Skola/förskola och hem
3.4.1 Resultat
Resultatet har förbättrats enligt pilen. Från att ha haft 1/4 som inte var nöjda med
informationen mot föräldrarna så är nu 100% nöjda. 1/5 tycker inte att vi personal tar reda på föräldrarnas förväntningar på verksamheten.
3.4.2 Analys
Det har hjälpt att ha någon från varje avdelning som jobbar till 16.30 för att kunna nå ut med information till föräldrarna. Pandan har gått ut med information via SMS sedan augusti 2013, något som alla avdelningar nu kommer kunna göra.
Som föregående år är det svårare att nå ut med information till de barn som inte blir hämtade på avdelningen av en vårdnadshavare.
Vi mailar ut månadsbrev till alla föräldrar och synliggör det för eleverna genom att hänga upp det på respektive avdelning. Delfinen och Humlan skriver på anslagstavlan vid Delfinens tambur om vad som ska hända/har hänt. Vi lägger ut information på fronter.
Vi beslutade att inte besöka förskolorna detta läsår för att hälsa på de nya eleverna. I stället besöker vi dem under deras inskolning i förskoleklass. Det var svårt detta läsår att nå ut till föräldrarna med information angående inskolning och föräldramöte pga. ej accepterade placeringar i kommundatabasen. Inskolning ligger i år innan sommarlovet pga. kommande ombyggnationer av skolan.
Vi har reviderat Photostory filmen tillsammans med Pandans elever inför föräldramötet.
Veckobrev och mötesanteckningar från lärarna har underlättat samarbetet skola/fritids/hemmen.
Adventsfikat är en mycket uppskattad tradition där eleverna bjuder på fika och visar sina alster. Vi personal ser det som en vinst för föräldrakontakten. Målet från föregående läsår var att skapa goda kontakter vid vernissage/ adventsfika vilket vi uppfyllde.
3.4.3 Förbättringsområden
Fortsätta förmedla information på samma sätt som nu. Vi kan bli tydligare att berätta för föräldrar vad syftet med en aktivitet är och vad eleverna lärt sig.
3.4.4 Mål
För att nå ut till alla föräldrar med kort information om vår verksamhet är sms en god möjlighet.
3.4.5 Åtgärd/aktivitet*)
Se över rutiner gällande placeringar av de nya eleverna vid föräldramöte/ inskolning.
3.6 Skolan och omvärlden
Övergång, samverkan, omvärld och utbildningsval
3.6.1 Resultat
Enligt pilen tycker 4/5 att samverkan mellan skola, fritids och förskoleklass fungerar bra och att vi har god samverkan mellan arbetsliv och närsamhälle.
3.6.2 Analys
Eleverna samverkar under skoltid och fritidstid.
Samverkan – att ge eleven stöd och trygghet.
Samverkan sker vid överlämnande mellan skola/fritids.
Samverkan mellan skola och fritids ger eleven möjlighet att lära sig i olika processer.
Fritidsråd har gett flera förslag till aktiviteter och inköp.
Vi har utnyttjat skolans närområde dagligen. Vi har varit i Stockholm på NHR och även Norrtälje för att bowla. Vi har ibland haft längre utflykter i skogen med mellanmål/lunch. Vi har varit på Lundåsvallen i Häverödal där vi haft Fritidshemmens dag tillsammans med Skebo fritidshem. Vi har gått till Lilla B i Sjölundshage och cyklat till olika aktiviteter. Vi har även haft utflykter till badhuset, Plaskdammen och BMX-banan.
Nobelmiddag i samverkan med kökspersonalen.
Nätverksträffar med IKT tillsammans med fritidshem från hela Norrtälje Kommun.
Vi delger eleverna våra traditioner, exempelvis jul och påsk.
Gottsta skol-IF har haft ungdomsledare som ansvarat för sportis med oss fritidspersonal som stöd.
Fritidseleverna erbjuds läxhjälp med skolans lärare.
Personalen har samverkat mellan avdelningarna vid behov.
Vi medverkar i EHT och EHK tillsammans med skolan vid behov.
Vi samarbetar med skolan vid utflykter, temadagar och friluftsdagar.
Vi utvärderar tillsammans med eleverna vid våra dagliga samlingar, som till exempel utflykter.
3.6.3 Förbättringsområden
Eleverna kan ha mer inflytande om vart vi ska gå och vad de vill lära sig på utflykterna.
Ungdomsledarna för Gottsta skol-IF måste komma ihåg när de ska vara ledare eftersom att många uteblev läsåret 13-14.
Till läsår 14-15 bör vi ha en egen planeringsdag för fritids till följd av mycket ny personal och ny organisation.
Användning av årshjulet vid planering för vår pedagogiska verksamhet. Lägg till årshjulet som en punkt i dagordningen vid vår gemensamma planering.
En stor gemensam aktivitetskalender för personalen där vi fyller i våra planerade aktiviter/utflykter.
Tillsammans med Anneli komma överens om en bra rutin kring vikarieanskaffning.
3.6.4 Mål
Fortsätta med utflykter i vår närmiljö och kommunen.
3.6.5 Åtgärd/aktivitet*)
Skaffa rutiner kring vår övergripande planering genom att effektivt följa vår dagordning.
3.7 Rektors ansvar
Rektors/förskolechefens ansvar Övergripande
3.7.1 Resultat Skrivfält 3.7.2 Analys Skrivfält
Skrivfält
3.7.4 Mål Skrivfält
3.7.5 Åtgärd/aktivitet*) Skrivfält
