Dnr 2017/0005 VN - 6 Diariekod: 041
Valnämnden
Valkretsindelning av Sollentuna kommun vid valet till kommunfullmäktige
Förslag till beslut
Kommunledningskontoret överlämnar tjänst e utlåtande 2017 - 05 - 16 till valnämnden utan förslag till beslut.
Sammanfattning
Enligt ändringarna i Vallagen som träde i kraft den 1 januari 2015 kan en kommun av Sollentunas storlek besluta om den ska vara en enda valkrets eller indelad i två eller fler a valkretsar vi d valet till kommunfullmäktige.
En nedre spärr har införts vid kommunalvalet. Denna spärr varierar beroende på om en kommun är indelad i en enda eller flera valkretsar. För en kommun som är indelad i en enda valkrets är den nedre spärren vid kommunalvalet 2% av det totala antalet röster i kommunen . Fö r en kommun som är indelad två eller fler a valkretsar , är den nedre spärren vid
kommunalvalet 3% av det totala antalet rösterna i kommunen. Ett parti som inte når upp till d en ne dre spärren , delta r i nte i mandatföredelningen till kommunfullmäktige. Ett kommunproportionellt valsystem har införts vid valet till kommunfullmäktige. Detta innebär att antal et mandat de parti er som kommit över spärren tilldelas , ska vara proportionellt mot
procentandel en av partiernas röster i kommunen. Detta oavsett om kommunen är indelad i en enda valkrets eller flera.
Valmyndigheten har skapat en valsimulator med vilken det går att beräkna hur mandatfördelningen mellan partie rna i Sollentuna kommunfullmäktige skulle se ut, utifrån 2010 och 2014 års röstetal med kommunen indelad i en eller två valkretsar, samt med samtliga förändringar av Vallagen tillämpade.
Valsimulatorn visar att den skillnad i mandat fördelning som beror på en eller två valkretsar endast uppstår för röstetalen från 2010. Beräknat på en enda valkrets och en nedre spärr på 2% av rösterna , så skulle ett parti tilldelas ett mandat, medan partiet skulle falla under den nedre spärren på 3% och därmed inte tilldela s något mandat beräknat på Sollentuna kommun indelad i två valkretsar.
Undantaget den nedre spärren på 2% eller 3%, så är det svårt att påvisa någon skillnad i mandatfördelning beroende på indelningen i en eller två valkretsar . Övriga skillnader i mandatföredelning mellan valsimulato rns uträkning och valresultatet, härrör från införandet av ett
kommunproportionellt valsystem.
Bakgrund
Enligt den nya skrivningen i Vallagen 4 kap 12§ som trädde ikraft den 1 januari 2015, får en kommun med fler än 36 000 röstberättigade delas in i två eller flera valkretsar vid valet till kommunfullmäktige. I dagsläget är Sollentuna kommun indelad i två valkretsar. Att vara indelad i två eller fler valkretsar har tidigare varit obligatoriskt för en kommun av Sollentunas storlek.
Ändringen av Vallagen ger nu Sollentuna kommun möjlighet att besluta om kommunen ska vara en enda valkrets eller fortsätta vara indelad i valkretsar vid valet till kommunfullmäktige.
Enligt propositionen1 inför förändringarna av Vallagen, ges kommuner med en viss folkmängd denna möjlighet, då ett kommunproportionellt valsystem samtidigt införts vid val till kommunfullmäktige. Detta innebär att ett partis antal mandat ska vara proportionellt mot dess procentandel av rösterna i kommunen. Det enda som ska påverka skillnaden i mandatfördelningen mellan en eller flera valkretsar är den nedre spärren på 2% eller 3% av rösterna i kommunen.
Avser en kommun att ändra valkretsindelningen behöver
kommunfullmäktige fatta beslut om detta senast den 31 oktober året närmast det valår då indelningen ska börja gälla. För att beslutet ska gälla behöver det vara fastställt av Länsstyrelsen.
Kommunproportionellt valsystem, en eller två valkretsar
Vid fördelning av mandat till kommunfullmäktige tillämpas den jämkande uddatalsmetoden. Det första delningstalet (divisorn) i den jämkande uddatalsmetoden har justerats ned från 1,4 till 1,2.
Den nedre spärren för när ett parti deltar i mandatfördelningen och hur denna genomförs, skiljer sig åt beroende på om kommunen är en enda valkrets eller är indelad i två eller flera valkretsar.
Fördelningen av mandaten till kommunfullmäktige i en kommun som är en enda valkrets, kommer att ske mellan de partierna som nått upp till minst 2% av rösterna i kommunen. Samtliga mandat som fördelas är fasta mandat och det sker inte någon återföring av mandat.
I en kommun som är indelad i två eller flera valkretsar kommer
fördelningen av mandaten till kommunfullmäktige att ske mellan de partier som nått upp till minst 3% av rösterna i kommunen.
Mandaten är uppdelade i fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. En valkrets bör utformas, så att den kan beräknas få minst 13 fasta
valkretsmandat. Andelen fasta valkretsmandat ska vara 9 av 10 mandat och
1 Regeringens proposition 2013/14:48 Proportionell fördelning av mandat och
resten är utjämningsmandat. Länsstyrelsen beslutar enligt Vallagen hur många fasta mandat varje valkrets ska tilldelas. Beräkningen görs utifrån det totala antalet röstberättigade i kommunen och antalet röstberättigade i varje valkrets. Återföring av mandat tillämpas för kommuner som är indelade i två eller flera valkretsar.
Vid mandatfördelningen i kommuner med två eller flera valkretsar sker först en beräkning av totalfördelningen. Detta betyder att samtliga mandat
fördelas mellan partierna, som om kommunen varit en enda valkrets. Sedan tilldelas partierna de fasta valkretsmandaten. Fördelningen av de fasta mandaten jämförs sedan med den beräknade totalfördelningen. Har ett parti tilldelats för många mandat i förhållande till totalfördelningen, så återförs dessa mandat. Dessa återförda mandat, samt utjämningsmandaten, tilldelas de partier som tilldelats för få mandat, i förhållande till den beräknade totalfördelningen.
För att kunna beräkna skillnader i utfall mellan en eller flera valkretsar har Valmyndigheten skapat en valsimulator som återfinns på myndighetens hemsida. Med denna går det att beräkna mandatfördelningen till Sollentuna kommunfullmäktige med röstetalet från kommunalvalet 2010, 2014 och med de nya reglerna i Vallagen tillämpade, samt med Sollentuna kommun uppdelad i en eller två valkretsar.
Den skillnad som går att se i mandatfördelning mellan en eller två valkretsar uppstår endast vid beräkning med röstetalet från 2010 och gäller
tilldelningen av ett mandat. Vid beräkning med kommunen indelad i två valkretsar, når ett parti inte upp till 3% spärren och deltar därmed inte i mandatfördelningen. Vid beräkning med kommunen som en enda valkrets når partiet över spärren på 2% och tilldelas ett mandat.
Ingen annan förändring av mandatfördelningen, beräknat på 2010 och 2014 års röstetal, går att spåra till indelningen i en eller två valkretsar. Övriga skillnader i mandatfördelningen mellan valsimulatorns beräkningar och det verkliga valresultatet, härrör från införandet av ett kommunproportionellt valsystem, vilket också började gälla 1 januari 2015.
Vid tidigare val har det saknats en nedre spärr för deltagande i
mandatfördelningen. Vid kommunalvalet 2018 kommer det finnas en nedre spärr på 2% av rösterna i kommuner med en enda valkrets och 3% av rösterna i kommuner, indelade i två eller flera valkretsar. Det har införts återföring av mandat och utjämningsmandat vid indelning i två eller flera valkretsar. Det första delningstalet i den jämkande uddatalsmetoden har också sänkts från 1,4 till 1,2. Avsikten med införandet av ett
kommunproportionellt valsystem är att utfallet i mandatfördelning inte ska skilja mellan indelning i en eller två valkretsar, utöver den nedre spärren.
Reglerna för personoval är oförändrade från valet 2014. Spärren för inval på personligt röstetal är 5% av partiets röster i valkretsen, samt minst 50 röster i valkretsen. Denna regel ändras inte av om kommunen är indelad i en enda
valkrets eller flera valkretsar däremot påverkas utfallet då uträkningen, av 5% av partiets röster, görs inom varje valkrets.
Partier som ställer upp i kommunalvalet, i kommuner som är indelade i två eller flera valkretsar, har möjlighet att ställa upp med olika listor i de olika valkretsarna, medan det endast går att ställa upp med en lista när kommunen är indelad i en enda valkrets. Detta påverkar inte partiernas
mandatfördelning.
Kommunledningskontorets beredning
Reglerna för valkretsindelning och mandatfördelning skiljer sig åt mellan riksdagsval och kommunalval. Detta ärende gäller enbart kommunalvalet och de förändringar som införts i vallagen rörande valkretsar och
mandatfördelning. Den ena ändringen är att (1) en kommun av Sollentunas storlek kan besluta om att vara indelad i en eller fler valkretsar och den andra ändringen gäller (2) införandet av ett kommunproportionellt valsystem.
Tidigare har det funnits en tendens, om än marginell, att små partier har missgynnats av att en kommun varit indelad i flera valkretsar i förhållande till om kommunen varit indelad i en enda valkrets vid mandatfördelningen.
Kommuner indelade i två eller fler valkretsar har haft en lägre
proportionalitet, jämfört med kommuner som varit indelade i en enda valkrets. Med en sänkning av första delningstalet från 1,4 till 1,2, införandet av utjämningsmandat och återföring av mandat har proportionaliteten vid mandatfördelnigen ökat för kommuner som är indelade i två eller flera valkretsar.
Undantaget den nedre spärren, som varierar mellan 2% eller 3% beroende på om kommunen är en enda valkrets eller indelad i flera, så är det inte möjligt för kommunledningskontoret att notera någon skillnad i
proportionalitet vid mandatfördelning mellan en eller flera valkretsar.
I grunden handlar frågan om den nedre spärren ska vara 2% eller 3% vid valet till kommunfullmäktige och effekterna av indelning i en enda eller två valkretsar för uträkningen av det personliga röstetalet för partiernas
kandidater. Denna fråga är av sådan politisk principiell karaktär att kommunledningskontoret överlämnar tjänsteutlåtandet till nämnden utan förslag till beslut.
Katarina Kämpe Pierre Carlsson
Kommundirektör Administrativ chef
Bilagor:
1. PM. Möjlighet att besluta om valkrets
2. Tabell över beräkningar av mandatfördelning utifrån 2010 och 2014 års röstetal
3. Lathund för valsimulator på val.se
