• No results found

VASA STAD OCH STADSREGION 

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "VASA STAD OCH STADSREGION "

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Regionens behov av kompetenta ledare

Ledarskaps- och

utvecklingsseminarium 26.10.2015

Tomas Häyry Stadsdirektör

(2)

VASAREGIONEN - 110 000 LYCKLIGA INVÅNARE

- Nordens mest betydande koncentration av

energiteknologi

- Längsta livslängden på finska fastlandet

- Bästa sysselsättningsläget i Finland

- Flest studerande per capita - Det enda världsnaturarvet

(Unesco) i Finland

(3)

Vasa – Stadsregion i förändring

(4)
(5)
(6)

Solmodellen för Vasaregionen

Tillväxtcentrumet Vasa stad och tillväxtstrålar som stärker näringslivet samt regionens havsnära läge.

(7)

VASA STAD OCH STADSREGION 

VAD VISAR STATISTIKEN?

(8)

Vasa med grannregioner växer kraftigt

Inom en radie av 120 km från Vasa bor cirka 530 000 invånare. I området finns cirka 55 500  högskolestuderande. Befolkningen i områdets regioner ökade med över 26 000 invånare  åren 2005–2014 och antalet arbetsplatser med nästan 16 000 åren 2005–2012. 

Om det vore frågan om en enhetlig region så skulle den vara den 2:a största i Finland enligt befolkning . Den vore den 2:a snabbast växande enligt ökningen av arbetsplatser och den 4:de snabbast växande enligt befolkningstillväxt.

(9)

VASA HÖR TILL LANDETS LIVSKRAFTIGASTE

Jämförelseanalys av städernas livskraft – Absolut och relativ livskraft i större  och medelstora städer åren 2005–2013 (Timo Aro 2015)

I undersökningen jämfördes Finlands 26 största städers  livskraft  med 5 teman och 40 parametrar åren 2005–

2013.

Den relativa livskraften  visar vilka städer  som har  kunnat  förbättra  sin ställning  och konkurrenskraft  mest. Starkast på uppgång är  Seinäjoki, Vasa och  Karleby.

En bra placering i absolut livskraft  baserar sig på en  långvarig positiv utveckling  speciellt då det gäller  regionekonomi,  arbetsplatsutveckling, kunnande och  dragningskraft. 

I fråga om den absoluta livskraften  är  Vasa på 4:de  plats. Endast Esbo, Vanda och Helsingfors  är före.

Om Vasas utomordentliga placeringar då det gäller   absolut och relativ livskraft  räknas ihop är staden  Finlands livskraftigaste stad!

(10)

REGIONENS KONKURRENSKRAFT ÄR NÄST BÄST I LANDET

Jämförelseanalys av livskraften i de stora stadsregionerna  åren 2000–2012  (Timo Aro 2014)

Vasa ekonomiska region är den näst konkurrenskraftigaste  ekonomiska regionen, och Österbotten är det tredje 

konkurrenskraftigaste landskapet.

Jämfört med början av 2000‐talet har Vasa‐, Kuopio‐ och  Seinäjokiregionerna förbättrat sin ställning mest.

Befolkningsökningen i Vasaregionen har fyrdubblats under åren  2007–2012 jämfört med åren 2000–2006. 

Befolkningsutvecklingen förbättrades inte lika mycket i någon  annan stor stadsregion.

Den relativa förändringen i  Vasaregionens 

flyttningsdragningskraft var  bäst åren 2000–2012. 

Även bruttonationalprodukten i Vasaregionen ökade  kvantitativt och proportionellt  mest åren 2000–2011.

Konkurrenskraftspoängen räknades ut på basis av 10  parametrar (bl.a. befolknings‐ och arbetsplatsutveckling,  dragningskraft, företagsdynamik, utbildning, sysselsättning,  regionalekonomi…)

2012

1 Helsingfors ekon. reg. 89,75

2 Vasa ekon. reg. 87

3 Tammerfors ekon. reg. 83

4 Åbo ekon. reg. 78

5 Kuopio ekon. reg. 76,5

6 Uleåborg ekon. reg. 71,75

7 Borgå ekon. reg. 71,5

8 Seinäjoki ekon. reg. 68,5

9 Raumo ekon. reg. 66

10 Rovaniemi ekon. reg. 56.5 11 Tavastehus ekon. reg. 57,25 12 Villmanstrand ekon. reg. 57 13 Jyväskylä ekon. reg.  56,25 14 Karleby ekon. reg. 54,75 15 Jakobstad ekon. reg. 54,25 16 Björneborg ekon. reg. 50,75 17 Joensuu ekon. reg. 49,25 18 Lahtis ekon. reg. 45,75 19 S:t Michels ekon. reg. 43,25 20 Kouvola ekon. reg. 42,25

21 Kajana ekon. reg. 35,5

22 Kemi‐Torneå ekon. reg. 35,25

23 Salo ekon. reg. 29

24 Norra Savolax ekon. reg. 27 25 Kotka‐Fredrikshamns ekon. reg. 24,75

(11)

KRAFTIG BEFOLKNINGSTILLVÄXT

Vasaregionens befolkning ökar med nästan 900 invånare, och stadens befolkning med  över 600 invånare per år. Enligt vårt befolkningsmål  har Vasaregionen ca 160 000 

invånare och Vasa stad ca 100 000 invånare år 2040. Befolkningsmålets antagande är att  den kraftiga befolkningsökningen accelererar.

Det nuvarande invånarantalet i Vasaregionen är 113 733 och i Vasa stad 67 007 (3/2015).

(12)

BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I REGIONEN EN AV DE BÄSTA I SIN STORLEKSKLASS

Vasaregionens befolkningstillväxt är störst bland pendlingsområden i 

samma storleksklass. Bland alla pendlingsområden i landet (41 st.*) är  regionens befolkningstillväxt sjätte störst.

*) Vasaregionen är Finlands 10:de största pendlingsområde enligt befolkning.

(13)

OCH ÖKNINGEN AV ARBETSPLATSER

Ökningen av antalet arbetsplatser i Vasaregionen är näst störst bland  pendlingsområden i samma storleksklass och sjunde störst bland alla  pendlingsområden i Finland.

(14)

ANTALET BARN OCH UNGA ÖKAR

Antalet barn och unga vuxna ökar kraftigt i Vasaregionen, vilket är mycket  positivt. Regionen har ett flyttningsöverskott speciellt bland unga vuxna, av  vilka många är studerande. De behövs eftersom det finns ett stort behov av  ny arbetskraft. Antalet 20–34‐åringar har ökat med över 3 000 under de  senaste tio åren. Under samma tidsperiod har antalet 0–6‐åringar ökat med  nästan 1 500 och nativiteten varit hög. Man kan t.o.m. säga att en babyboom  är på gång!

(15)

STARK OCH VÄXANDE INDUSTRI

I Vasa ökade antalet industriarbetsplatser med nästan 1 400 under åren 2006–2012,  vilket var överlägset mest i hela landet! Antalet industriarbetsplatser minskade i de  flesta andra städer. 

I Vasa finns sjätte mest industriarbetsplatser. Antalet är nästan lika stort som i Åbo  och cirka 2 000 fler än i Uleåborg, vilka båda har en befolkning som är tre gånger  större.

I Vasa finns cirka 8 800 och i Vasaregionen cirka 11 200 industriarbetsplatser.

(16)

OCKSÅ ÖVRIGA BRANSCHER VÄXER

Regionen har genererat cirka 6 200 nya arbetsplatser på 2000‐talet 

(nettoökning). Ökningen av antalet arbetsplatser har varit störst  inom de  stora branscherna. Både den privata och den offentliga sektorn växer. 

(17)

FoU‐SATSNINGARNA PÅ TOPPNIVÅ I LANDET

Företagens  FoU‐satsningar i Vasa ekonomiska region är 164 miljoner € per år  (sjätte  mest bland de ekonomiska regionerna). Satsningarna ökade med över 100 miljoner € (162 %) åren 2005–2013. Ökningen är andra störst efter Helsingfors ekonomiska  region. De ökade satsningarna är tecken på företagens starka tro på framtiden. 

Den ekonomiska regionens alla FoU‐satsningar  uppgår till nästan 200 miljoner €.

Också den offentliga sektorns FoU‐satsningar har ökat.

(18)

STÖRST FÖRÄDLINGSVÄRDE/INVÅNARE INOM INDUSTRIPRODUKTIONEN

I Vasa är förädlingsvärdet/invånare inom industriproduktionen störst i  Finland; 14 737 €. Här är förädlingen av råvaror och komponenter till  produkter således mycket produktiv.

Vad är industrins förädlingsvärde?

Förädlingsvärdet beskriver det sammanräknade mervärdet som verksamhetsställenas  olika produktionsfaktorer i produktionsverksamheten genererar. Bruttovärdet å sin sida  beskriver produktionens omfattning. Förenklat räknas förädlingsvärdet ut genom att  subtrahera produktionskostnaderna från bruttovärdet. Om insatserna överstiger  inkomsterna från verksamheten, är verksamheten förlustbringande (Statistikcentralen).

(19)

STÖRST EXPORTVÄRDE/INVÅNARE

Exportens värde i Österbotten är 4,6 miljarder €, vilket är fjärde störst bland  landskapen. Exportvärdet/invånare är överlägset störst i landet (25 402 €).

(20)

ENERGYVAASA – NORDENS LEDANDE ENERGIKLUSTER

140 företag – Flera är globala marknadsledare

11 000 arbetstagare – 1/4 av arbetstagarna inom energibranschen i Finland 

1 000 utvecklare – Betydande mänskliga resurser inom FoU‐arbetet

4,4 miljarder € – Sammanlagd omsättning  för energiklustrets företag

Exportens andel 80 % – Cirka 3,5 miljarder €

30 % av Finlands energiteknologiexport – 2 % av befolkningen

%

%

%

%

Källa: Vasaregionen, Tullen och Statistikcentralen

Från Vasaregionen exporteras teknologi

Procent

Vasaregionens andel av  Finlands teknologiexport Vasaregionens andel av Finlands energiteknologiexport

Vasaregionens andel av  Finlands befolkning

(21)

VASA ÄR EN LITEN JÄTTE INOM FINLANDS EKONOMI

Visste du att Österbotten är Finlands tredje konkurrenskraftigaste område?

(Analys av landskapens konkurrenskraft 1995-2012, T. Aro 2013)

(22)

DEN EKONOMISKA FÖRSÖRJNINGSKVOTEN ÄR BLAND DE BÄSTA I  LANDET 

Vasaregionen har den tredje förmånligaste ekonomiska försörjningskvoten *  bland Finlands 41 pendlingsområden. I regionen finns per en arbetande person  1,22 personer utanför arbetslivet.

*) Den ekonomiska försörjningskvoten visar hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en  arbetande person. Till personer utanför arbetskraften räknas alla utanför arbetskraften, dvs. bl.a. 0‐14‐åringar, 

studerande, beväringar och pensionärer.

(23)

VASA STAD OCH STADSREGION

Vasaregionen hör till landets livskraftigaste, konkurrenskraftigaste och snabbast växande  stadsregioner. Den är bland de bästa i sin  storleksklass då det gäller befolkningstillväxten och  ökningen av arbetsplatser. Detta visar stadsregionjämförelser och pol. dr. Timo Aros omfattande  livskraftsundersökningar.

Den viktigaste orsaken till tillväxten är regionens energikluster, som omfattar 140 företag inom  branschen.  I dem arbetar 11 000 personer, av vilka 1 000 sysslar med utvecklingsarbete. 

Företagens årliga FoU‐satsningar uppgår till 164 milj. € och de ökade med över 100 milj. € åren  2005–2013. Det är den andra största ökningen efter Helsingfors ekonomiska region.

Energiklustrets export är cirka 3,5 miljarder euro. Det motsvarar ungefär en tredjedel av landets  export inom energiteknologi.

Energiklustrets framgång märks.  Vasa har som enda stad lyckats öka antalet industriarbetsplatser  betydligt under de senaste åren. Under åren 2006–2012 ökade antalet industriarbetsplatser med  1 400.

Också inom andra branscher har antalet arbetsplatser ökat kraftigt. Under åren 2000‐2012 har  dessa branscher skapat ytterligare 5 200 arbetsplatser.

Regionens folkmängd har ökat med över 8 000 invånare sedan år 2000. Ökningen märks speciellt i  antalet barn och unga vuxna. Antalet 20–34‐åringar har ökat med över 3 000 och antalet 0–6‐

åringar med nästan 1 500 på tio år. Nativiteten har länge varit hög och man kan t.o.m. säga att en  babyboom är på gång. Prognoserna visar att antalet barn och unga vuxna kommer att fortsätta  växa kraftigt.

Vasaregionen är en av landets mest internationella regioner. Orsaken är våra exportföretag,  internationella högskolor och de ca 120 nationaliteter som bor i regionen. 

(24)

I Vasaregionen går allt som i

Strömsö

(25)

Vilka är då utmaningarna?

(26)
(27)

Tack!

References

Related documents

Om forskning inte kommer att hanteras inom CAP samtidigt som budgeten för det nationella forskningsprogrammet för livsmedel är osäker så kommer innovations- och

Uppnås inte detta får vi aldrig den anslutning som krävs för vi skall kunna klara de målen som vi tillsammans behöver nå framöver i fråga om miljö, biologisk mångfald och

För att få arbetskraft till lantbruket måste arbetsgivare säkerställa att de anställda har en god arbetsmiljö samt bra arbetsvillkor och löner. Om vi inte arbetar aktivt med

Detta gäller dels åtgärder som syftar till att minska jordbrukets inverkan på klimatet, dels åtgärder för att underlätta för jordbruket att anpassa sig till ett ändrat

Livsmedelsverket tar särskilt fasta på det särskilda målet 9: Se till att EU:s jordbruk svarar bättre på samhällets krav på livsmedel och hälsa, inbegripet säkra och näringsrika

Av den anledningen kan det tyckas något motstridigt att behov som relaterar till kunskapsutveckling, information och samverkan dyker upp i dokumentet på flera olika ställen

Under särskilt mål 5, (5.4.4.) ser länsstyrelserna särskilt vikten av att samordna finansieringen av åtgärder inom CAP med befintliga nationella medel för att mest effektivt

Under särskilt mål 5, (5.4.4.) ser länsstyrelserna särskilt vikten av att samordna finansieringen av åtgärder inom CAP med befintliga nationella medel för att mest effektivt