Teknisk miljörapport Konstgräsplan
1.0 Inledning:
Efter nämndbeslut har projektenheten arbetat fram ett förslag för att säkerställa spridningen av granulat vid anläggande av konstgräsplan. Miljörapporten redovisar olika alternativ eftersom ett kommunpolicybeslut saknas, men anger ett förslag som projektenheten anser är tillräckliga för att hantera miljöfrågan.
Konstgräsplan som är en relativ ny teknik har nyligen blivit ett objekt för analys av dess miljökonsekvenser. Vilket är en förklaring till varför ett kommunalt policybeslut saknas. I dagsläget har man identifierat två olika faktorer som påverkar miljön negativt:
Gummi granulatens kemiska förorening
Mikroplasters spridning via vatten och omkringliggande miljö
Med Naturvårdsverkets rapport 2017- om mikroplasters spridning, som underlag, har en miljö och hälsohandläggare kopplats in i projektet i syfte att ge ett utlåtande som försäkrar att projektet skapar en produkt som är uppfyller kommunens miljömål.
Problematiken i ärendet är att Naturvårdsverket kommer inom en snar framtid att ange
riktlinjer som kommer innebära att kommuner behöver ta ställning till hur miljölagstiftningen ska tolkas.
Och utan ett kommunaltpolicy beslut är det svårt för att få en ett ställningstagande från berörda instanser som SEOM, dagvattensamordnare till de miljöproblem som mikroplaster medför.
Som svar till Trafik- och fastighetsnämnde gällande beslutspunkt 4 är förslagen som presenteras under kap 5.4:
1.1 Berörda parter Berörda parter i ärendet är
- Kultur- och fritidskontoret som är beställare av uppdraget, det är även dem som finansierar projektet.
- Trafik-och fastighetskontorets projektenhet är utförare av projektet.
- Miljö- och hälsokontoret berörs genom frågor som har ställs till miljöhandläggare och kommer i framtiden kunna krav ställa beroende på hur lagtolkningen görs.
- Nyttjare är fotbollsföreningar och andra hyresgäster som hyr konstgräsplanen.
- SEOM är nätägare av den kommunala dagvatten systemet 1.2 Kommunikation
En intern kommunikationsplan har upprättats genom avstämningsmöten där beställande kontor har representanter och miljöhandläggare har deltagit, där berörda parter har delgetts information.
En extern kommunikationsplan ska upprättas inom kort efter möte med TFK:s kommunikatör.
Kommunikationen med nyttjare sker genom KFK.
För kännedom har media intervjuat flertal person i kommunen för en nyhetsartikel som avser konstgräsplaners miljöpåverkan och kommunernas arbeten. Publicering sker i tidningen Mitt Sollentuna 3:e oktober nr 40 årgång 31.
1.3 Rapportens upplägg
Rapporten inleder som med en bakgrundbeskrivning för förståelse av historiken bakom frågan. Sedan följer det ett kapitel med en förenklad teknisk beskrivning av konstgräsplanens uppbyggnad. Detta är till för minska på de vanligaste följfrågorna gällande teknikens
miljöpåverkan.
Sedan följs rapporten upp av beskrivningar över konstgräsplanens miljöpåverkan. För att sedan informera om förslag på åtgärder. Slutligen förs en diskussion kring de frågor som har uppstått i ärendet.
2.0 Konstgräsplan
Konstgräsplan är en relativ ny metod för att anlägga fotbollsplaner och används idag som ett underlag som används för olika sportutövande. Det har utvecklats som ett alternativ till naturgräsplaner. Fördelen med konstgräsplanerna är att det medger fler speltimmar. Detta medges eftersom det är oberoende av värderlek och väntetiden som naturgräs behöver för återväxt efter användning är ej aktuell med artificiell gräs. Konstgräs används idag på olika sportplaner men förekommer också allt oftare även på trädgårdar, altaner, terrasser, lekplatser och skolgårdar.
Här nedan följer en förenklad beskrivning av konstgräsplanens uppbyggnad.
Bild 1 källa Unisport
2.1 Konstgräs
I dagsläget finns det två typer av konstgräs som benämns för splitfibergräs och
monofibergräs. Monofibergräs är den senaste generationens konstgräs som har utvecklats i syfte att skapa ett verkligare gräs. Dessa grässtrån (se bild 2) sys ihop till stora mattor som rullas ut. Mattan är perforerad och vattengenomsläpplig som låter regnvatten nå
markunderlag.
Bild 1 källa Unisport
2.2 Gummi granulat, kvartsand och sviktpad
Konstgräsfibrerna fylls sedan på med gummigranulat och/eller sand beroende på vilken egenskap man eftersträvar. Endast sandfyllnad uppfyller plan avsedda för träning och inte matcher. Det är detta som avgör hur planen kommer att se ut och vilken certifieringsgrad den kan få.
Kvartssand är till för att fungera som ballast. Det ska undvika att konstgräsmattan förskjuts.
Mängden är beroende på konstgräsplanssystem och om man bygger med sviktpad eller inte.
Sviktpad är ett elastiskt skikt som ger rätt stötdämpning.
2.3 Underbyggnad
Under sviktpad finns det som benämns som i bilden för underbyggnad. Underbyggnaden dimensioneras utav ytans belastning, jordens bärighet, vattengenomsläpplighet och tjälfarlighet.
Underbyggnaden består av
Förstärkningslager - Förstärkningslager utförs av krossmaterial.
Bärlager - bergkross med låg finkornshalt
Dränerande ytskiktslager – har i uppgift är att magasinera och föra bort ytvatten till uppsamlande dagvattensystem. Beroende på planehetens egenskaper som går att upp avslutar man avjämningslager
Avjämningslager – utför med stenmjöl vid behov och får inte försämra vattengenomsläppligheten.
2.3.1 Underbyggnadens dränering
Ett dräneringssystem motverkar att det bildas vattenpölar på planen genom att leda bort vatten. Detta sker i markarbetena som görs inför läggningen av konstgräsplanen dvs, när man bygger underbyggnaden. Eftersom det är kostsamma arbeten rekommenderas alltid att en geoteknisk undersökning görs.
Marken har till en viss del kapacitet till att magasinera vatten innan det bildas pölar. Men beroende på områdets grundvatten nivå och markens sammansättning behövs det en avledning av vatten.
Dräneringen utformas oftast med dränerings ledningar i planens längdriktning alternativt diagonalt, med en högpunkt i mitten av planen. Ledningarna läggs lutandes ner mot planens kortsidor. Vid planens sidor avslutas dränledningarna vanligtvis med en spolbrunn och leds sedan vidare till dagvattensystemet.
Innan dräneringsledningar ansluts till dagvattenledningar eller till avledande diken
rekommenderar Svenska fotbollsförbundet att man planerar upptagningen på ett sätt där man kan filtrera granulatet och även flisor av mikroplasterna och konstgräset.
3.0 Konstgräsplanens miljöpåverkan:
Projektet har under sin utredning inför framtagande av ett förfrågningsunderlag för omläggning av befintliga konstgräsplan, identifierat två faktorer som påverkar miljön negativt. Genom platsbesök på nya konstgräsplan samt i samråd med konsulter med erfarenhet från liknande projekt talar kunskapen för att man måste hantera:
1. Granulatets kemiska påverkan 2. Vattenhantering med mikroplaster
3.1 Granulatets kemiska påverkan
Granulat är små plastpartiklar som pga. av gummits kemiska sammansättning återfinns det en antal olika ämnen som är farliga för miljö och hälsa. Det råder osäkerhet kring de olika materialen, men man kan finna ämnen som PAH:er, Ftalater och olika tungmetaller enligt Naturvårdsverkets rapport 2017.
I den första generationens konstgräsplan användes SBR gummi som bestod av gamla bildäck och vars gummi var omöjlig att spåra. Detta föranledde till att man ur miljösynpunkt undvek att använda granulat av SBR gummi, men är vanligt idag i tidigare konstgräsplan som har anlagts. Den tekniska utvecklingen har med tiden tagit fram det som benämns som nästa generations konstgräsplan med alternativ till SBR gummit som exempelvis EPDM -gummi.
Vid tester anses SBR gummi vara den som har högst antal miljöfarliga ämnen av alternativen som finns(enligt Sveriges tekniska forskningsinstitut). Detta innebär inte att alternativen till SBR är helt uteslutande miljövänliga.
Sollentuna Kommun tog ett centralt beslut att inte använda SBR gummi på sina plan år 2006.
Källa: bild från Unisports
SBR-granulat - framtaget ursprungligen från återvunna bil och maskindäck. Det är den vanligaste och lägsta kostnadsalternativet idag. Detta granulat är det mest beprövade ifyllningsmaterialet och klarar slitage och klimat på ett bra sätt samtidigt som det ger konstgräset mycket bra spelegenskaper. Uppfyller alla miljökrav enligt DIN 18035-7.3 3 Sports grounds - Part 7: Synthetic turf areas, Utländsk standard(DE)
EPDM-granulat - tillverkat av vulkaniserat industrigummi och har hög miljö säkerhet eftersom det uppfyller mottagningskriterierna för deponi enligt SNF 2004:10
(Naturvårdsverket föreskrifter för hantering av deponi)
TPE Termoplast- tillverkat av naturgummi och är till skillnaden från EPDM- gummit ej vulkaniserat och får därigenom bättre miljöegenskaper än EPDM-gummi.
Kan därför återvinnas vilket inte ett EPDM gummi kan, det uppfyller även mottagningskriterierna för deponi enligt SNF 2004:10 (Naturvårdsverket föreskrifter för hantering av deponi)
Organiska fyllnadsmaterial- granulat av material som kork, bark och kokos. Är mer naturnära alternativ men som erfarenheterna talar för att spelegenskaperna blir sämre och att miljövinsten är okänd för tillfället.
3.2 Vatten hantering med mikroplaster
Eftersom granulaten har kornstorleken högst 3 mm definieras det som mikroplast. Det innebär att oavsett vilken granulat typ benämns det som mikroplast eftersom det definieras av
kornstorleken. (Naturvårdsverket)
Gummi är ett material som inte naturen kan hantera utan det kommer att brytas ner i mindre partiklar tills det hamnar i dagvatten dragen, vårt grundvatten eller hav. När det når djur- och växtlivet kan det innebära att det till slut tas upp i djurlivets vävnader vilket kan orsaka omfattande skador på djur- och växtliv enligt Naturskyddsföreningen.
Svenska konstgräsplaner fylls på med cirka 2-3 ton gummigranulat per år och plan.
Det kan ses som en fingervisning på att motsvarande mängd årligen försvinner från planerna.
Det finns olika orsaker till det eftersom granulat följer med vid snöröjning, med regnvatten och med spelarnas skor och kläder (Naturvårdsverket 2017). Det finns metastudier om vilken av ovanstående faktor som tar med sig mest granulat från planen, men viss osäkerhet råder gällande källorna.
3.3 Naturvårdsverkets åtgärder
Rapporten om mikroplaster som naturvårdsverket har tagit fram 2017 anser att spridningen av granulaten är beroende av planens utformning och skötsel.
Naturvårdsverket vill därför genomföra olika åtgärder på olika nivåer.
Naturvårdsverket avser att starta beställargrupp där flera kommuner ska ingå och gemensamt ta fram krav som ska minska på miljöpåverkan. Detta ska fungera som ett forum för att lyfta alla aspekter som påverkas av upphandlingar konstgräsplan som ekonomi, nyttjarnas synpunkter, miljösynpunkter etc. För detta krävs att varje kommun kan ange vilka krav man avser att ställa.
Naturvårdsverket avser att ta fram vägledning om hur lagstiftningen ska tillämpas för granulat i konstgräsplaner. Om granulat klassas som avfall tillfaller produkten under avfalls- eller kemikalielagstiftningens krav som ska uppfyllas av den som säljer och använder granulatet. Det innebär att på sikt ska kommuner få sätta in åtgärder som innebär att man behöver bygga om det man avser utföra idag.
4.0 Åtgärder mot negativ miljöpåverkan
Här nedan presenteras förslag på olika åtgärder som avser att motverka konstgräsplanens negativa miljöpåverkan. Förslagen är framtagna ur en förenklad pilotstudie gjord på
Helenelunds IP och de förutsättningar som finns där. Helenelunds IP består av en 11-manna-
och 7-mannaplan. 11-manna planen ska uppnå certifieringsgraden Fifa prostar 2 och 7-manna planen ska uppnå certifieringsgraden breddfotboll.
4.1 Val av granulat och dess kemiska påverkan i miljön
Samtliga granulat avger en viss mängd kemiska föroreningar som når våra vattendrag och omgivning. Som ett första steg i kommunens hantering av miljöfrågor har Sollentuna Kommun tagit ett tidigt kommunpolicybeslut som innebär att man inte använder granulatsorten framställt av SBR-gummi.
Det innebär att vid ett utförande skede kan granulat av EPDM- eller TPE- gummi nyttjas. Det finns även naturliga varianter av granulat som kork och bark men erfarenheter talar emot de spelegenskaper på planen samt att man måste lägga såpa för att undvika den magnetiska friktionen som bildas på planen. Det råder därmed tvivelaktigheter kring dess miljövinst.
Som tidigare skrivet uppfyller både EPDM- och TPE-gummi den svenska miljöcertifieringen.
Det innebär att dessa granulat sort släpper även miljöfarliga ämnen men i mycket mindre utsträckning än SBR – granulat. Det är okänt för projektet för tillfället om kommunens nätägare (SEOM) av dagvattensystem synpunkter på gummisorterna.
För kännedom så är SBR-granulat betydligt billigare än EPDM. Kravet slår med andra ord direkt mot nyttjarna genom en högre driftkostnad då konstgräsplanen ständigt fylls upp med nytt granulat för att ersätta det som försvinner och för att behålla planens egenskaper.
Här nedan ser man uträkning på kostnader för omläggning. I denna uträkning ingår inte underbyggnadens kostnader, eventuell koppling av dagvatten systemet eller omkringliggande arbeten med asfalt.
De faktorer som finns med i beräkningen är:
Konstgräsmatta
Ballast
Granulat
sviktpad Helenelunds IP:
Konstgräsplan med SBR – gummi 2 749 044 SEK
Konstgräsplan med EPDM – gummi 4 761 324 SEK
4.2 Drift åtgärder mot negativ miljöpåverkan
Stor del av granulaten försvinner från konstgräsplanen av olika skäl. Här nedan presenteras enkla tekniska åtgärder som leder till nya driftrutiner som förvaltningen kontinuerligt bör genomföra.
Montering av granulatfilter i duschrum: En väg från planen som granulaten tar, är med spelarnas kläder som sedan duschar av sig i omklädningsrummen. Vid duscharnas brunn kan man med fördel montera fällor med filter i som fångar granulaten och undviker spridning. En fälla kostar allt mellan 3000 – 4000 SEK/styck och kräver att de töms kontinuerligt.
Yta för avborstning: Spelare ska ha en yta av asfalt i anslutning till planen för att borsta av sig eventuell granulat som har fastnat och som återför granulaten till planen.
Yta för snöröjnings upplag: Planen anläggs med en yta för snöupplag med brunn och filter som fångar granulaten vid snösmältning som samlas efter snöröjningen. Detta kräver att man vid drift återför granulaten till planen som en drift åtgärd.
Asfaltsslinga med fall mot konstgräsplan alternativ mot befintliga brunnar med granulatfilter.
Samtliga ovanstående förslag är enkla åtgärder som minskar spridningen av granulat. Dess effekter är dock okända, se frågan om effekter under kapitel 5.0 Diskussion
4.3 Dagvattenhantering
Naturvårdsverket anser att större delen av mikroplasters spridning från konstgräsplan sker genom dagvattensystemet. För att minska spridningen av miljöfarliga ämnen krävs det väldigt omfattande åtgärder på en konstgräsplan särskilt när det ska läggas om.
4.3.1 Kista eller granulatfilter befintliga brunnar
Här nedan presenteras ett förslag som avser att fånga upp vatten på kort- och långsidorna av konstgräsplanen. Sedan leda det till en vatten kista som renar vattnet kemiskt och filtrerar partiklar innan vatten släpps vidare till dagvatten systemet. Alternativt att leds mot befintliga brunnar med granulat filter.
Detta innebär att konstgräsplanen får ett slutet system som samlar granulaten som dras med vattnet. Vid kista renas det kemiskt och filtrerar till väldigt små partikelstorlek. Kistan når en bättre partikelstorlek än någon annan lösning och är därmed mest säkert ur en miljösynpunkt.
Denna lösning kräver inte samma kontinuitet i driftåtgärder, den är säkrare mot de nya regnmassor som svensk vatten har som riktlinjer och som vi ska räkna med vid en
projektering, som för kännedom innebär större regnmassor periodvis vartannat och var 5:e år.
Denna lösning är därför även säkrare ur en miljösynpunkt men väldigt mycket dyrare.
Vid ledning till befintliga brunnar med granulatfilter anläggs asfaltslinga runtom planen som förhindrar granulat spridningen till sin omgivning. Exempel på asfaltslinga med ränna:
Rännan leder vatten till befintliga brunnar. Detta går att genomföra om brunnar och yta på befintliga plan medger det.
Exempel:
a. Blå – en dräneringsrör eller ränna som går runt hela planen för att föra bort all vatten som bildas vid regn. Anläggs under konstgräset i dikt mot asfaltskanten.
b. Lila - Asfalt byggs med lutning mot plan för att få vatten att hamna mot dräneringsrören
c. Grön ytan – snöupplag för snöröjning, smält snö rinner mot samma vattenupptag.
I planens underbyggnad dras dräneringsrör som leder bort grundvatten till samma punkt som vatten som fångas upp av rännan. Se sektionsritning nedan.
1. Grön – Konstgräsets perforerade skarvar agerar som filter och behåller
mikroplasterna då inga vattenpölar bildas utan leds bort genom dräneringsrännan under. Oklart vilken partikelstorlek som skarvarna kan behålla.
2. Lila - Dränerings ränna fångar all vatten som led motkanterna av konstgräsplanen.
Motverkar att pölar bildas och vatten kan därmed inte svämma över och sprida granulat till omgivningen.
3. Svart- 3m asfalsslinga lutandes mot dräneringsränna och plan för att behålla granulat och minska spridning till omgivning
4. Rött – dräneringsrör långt ner i underbyggnaden motverkar att planen blir ett magasin för vatten och minskar risken för vattenpölar.
5. Blått - galler ner mott dräneringsrännan
6. Turkos – granulat samlas när vatten rinner mot kort- och långsidorna, där det sedan rinner ner i rännan och granulat samlas.
Vatten fångas upp av ränna och dräneringsrör och leds till en kista. I kistan renas vatten från kemikalier innan det släpps vidare till dagvattenanslutningen. Då har man renat mikroplaster först vid planens ränna sedan i en kista som tar hanterar det kemikaliska samt de mindre granulat kornstorleken.
1. Lila- ränna som leder vatten till kista
2. Turkos- underjordiska dräneringsrör som leder vatten med mindre mikroplaster/mikroflis till kista
3. Blåvit ruta - kista som renar dagvatten från slam, kräver underhåll.
4. Blå – leder vatten mot dagvattenanslutningen
4.3.2 Befintliga vattensystem
Som ett billigare alternativ till ovanstående förslag är att nyttja planens befintliga brunnar och förbättra planens utformning så att avrinngen till dess befintliga brunnar förbättras. I
brunnarna placeras granulatfällor i syfte till att förhindra spridning av granulat och
mikroplaster upp till kornstorlek 0,2 mm via vatten dragen. Det finns även granulatfällor med en mindre kemisk reningsanläggning i varje fälla som klarar att plocka upp
PAH/tungmetaller, men oklart vilka regnmassor som går att hantera. Vilket medför en risk för att vattenpölar bildas. Inför en sådan åtgärd saneras och rensas befintliga brunnar och
ledningar. Om möjligt även förbättra ett fall av asfalt runtom planen för bättre avrinning mot brunnar.
Vi saknar kännedom om vilka mängder som har brunnarna och ledningarna har dimensionerats för. Vi vet därmed inte heller vilka regnmassor som kan hanteras med
befintliga system. Denna lösning är ett billigare alternativ, då inga vattenreningskistor behövs grävas ner i marken och genom att nyttja befintliga system sliper man lika omfattande
markarbeten.
4.4 Ekonomisk sammanställning
Här nedan följer en preliminär uträkning baserat på de förhållanden som finns i Helenelunds IP. Värt att tillägga är att inga geotekniska undersökningar har genomförts, det råder oklarhet över de markförutsättningar som finns. Planen är lagd på lutande mark, vilket innebär
omfattade arbeten för att få yta till en asfaltsslinga för att skapa fall mot plan. Vi har ej heller utrett vilka dimensioner befintliga rör och ledningar har. Pga. alla oklarheter är kostnaderna framtagna med stora marginaler, då alla behövliga utredningar inte finns än.
Denna totalkostnad är beräknad för en lösning enligt kap 4.3.1
Konstgräsplan med EPDM – gummi 4,7 miljoner kr
Underbyggnad 4-5 miljoner kr
Asfalt 2 miljoner kr
Vattensystem 3-4 miljoner kr
Utredningar 1 miljon kr
Sanering 1 miljon kr
Totalkostnad: ca 18 miljoner kr
För lösning enligt kap 4.3.2
Konstgräsplan med EPDM – gummi 4,7 miljoner kr
Sanering 1 miljon kr
Asfalt 2 miljon kr
Oförutsedda kostnader 1-2 miljoner kr
Utredningar 1 miljon kr
Totalkostnad ca 10 miljoner kr
5.0 Diskussions frågor
Projektenheten är utförare av projektet och därmed beroende av de beslut,
behovsbeskrivningar, önskemål beställande kontor har. Projektet påverkas även av de krav och förordningar som styr våra byggprojekt. Tillsammans med konsulter och sakkunniga ordnar projektenheten med tekniska lösningar och utformar förfrågningsunderlaget till den produkt vi sedan handlar upp och lämnar över till beställare.
Projektenheten förslag bygger på antaganden och det underlag som finns tillgänglig idag.
Eftersom Kommunpolicy beslut saknas i frågan kan vi inte heller med säkerhet säga att åtgärderna räcker för att klara av framtida miljömål.
5.1 Kravställning
Det råder oenighet kring uppgifterna som Naturvårdsverket har tagit fram i sin rapport 2017 om mikroplaster. Ur nyttjarens/beställande kontors perspektiv finns det inget incitament till investera stora summor på en rapport som inte ställer tydliga krav mot kommunerna.
Rapportern anger även att uppgifterna på granulatens spridning är antaganden då olika studier har utförts men beräknat bortfall av mikroplaster på olika sätt. Beställande kontor (KFK) har även uppgett att i kontakt med andra kommuner har man genomfört studier som sänker validiteten som naturvårdsverkets rapport har gällande sina källor.
Projektet kräver därför att man tidigt samarbetar berörda kontor emellan för att komma fram till en gemensam kravställning inför projekt av detta slag. Även att frågan behandlas ur ett kostnadsperspektiv kontra miljövinster.
Projektets uppfattning är att flertal plan inte är rustade för kommande miljökrav, men för höga investeringssummor leder till att färre plan förbättras då investeringskostnaderna är för höga.
Vilket kan leda till att alltför höga miljökrav hämnar strävan mot bättre miljömål då förre plan kommer att rustas upp på sikt.
5.2 Nyttjande av plan
Som vi tidigare skrev kan befintliga system inte säkerställa de nya riktvärden som svensk vatten anger inför projektering av nya brunnar och ledningar. Diskussionen som tas upp är om det är rimligt att göra så stora investeringar för att kunna hantera vattenmassor som beräknas falla vartannat och var 5:e år.
Sett ur nyttjarens perspektiv skulle detta innebära bortfall av speltid väldigt få gånger under konstgräsplanens livslängd. Är det då rimligt att göra så omfattande investeringar som en kista skulle leda till?
5.3 Gemensamt forum
Projektenheten har kallats till ett gemensamt forum i kommunen gällande hantering av mikroplaster i kommunens anläggningar. Närvarande var representanter från kommunens dagvattensamordnare, KFK:s idrottskonsulent, TFK projektenhet, MBK:s miljöhandläggare samt SEOM dagvatten avdelning.
Forumet delade kunskap i frågan och enades om att det är flera instanser som påverkas av spridningen av mikroplaster och eftersom frågan nyligen har aktualiserats av naturvårdsverket saknar många av instanserna ett svar på vilka krav man ställer. Men tydliga krav har ställts från SEOM om att omgående montera granulatfilter till KFK som är nyttjare och förvaltare av konstgräsplanerna.
5.4 Projektets förslag:
Projektenheten favoriserar inte någon särskild lösning då vi löser de krav och önskemål som ställs. Vi vill däremot påpeka att varje enskild fastighet som ska anläggas med en
konstgräsplan har unika förutsättningar vilket leder till att en modell för kravställning kan finnas men utrymme för avvikelser behövs.
Inför varje projekt bör en förstudie genomföras där man utreder olika faktorer:
Geoteknisk undersökning – för markförutsättningar
Dagvattenutredning – för att se vilka vatten massorna som ska hanteras
Miljörapport om miljögifter – vilka miljögifter som har spridit sig i den befintliga planen samt åtgärd för sanering
Samt en lokalutredning
o Som innebär att man ser till de förutsättningar som finns i det specifika fastigheten och i ett tidigt skede ange om det går exempelvis att anlägga en asfaltsslinga.
Under förstudien bör även styrgruppen bestå av beställande kontor och en miljöhandläggare för att motivera vilka avvikelser som är rimliga eller ej genom att ställa kostnader mot
eventuella miljövinster. Vid förstudier som visar att större mängder vatten och miljögifter har upptäcks kan det vara mer motiverande att investera på större anläggningar.
Projektenhetens förslag är framtaget som en blandning av de olika åtgärderna som har presenterats för att uppnå bästa möjliga resultat mot en rimlig kostnad
Förslaget är:
Att utredning av befintliga dagvattensystem genomförs inför varje omläggning av konstgräsplan om befintliga relationshandlingar saknas
Att vi anlägger med godkänt granulat enligt tidigare kommunpolicybeslut gällande granulat, dvs. ingen SBR gummi.
Att vi genomför de driftåtgärder enligt nedan:
o montering av granulat filter i duschrum
o skapar yta för avborstning av granulat för spelare
o skapar yta för snöupplag med avrinning mot befintliga brunnar
Att en asfaltslinga anläggs runt planen med fall mot kontsgräsplan/ brunnar om yta medger det
Att konstgräsplanen anläggs med en ränna under konstgräsets kant mot asfalten om ytor medger det
Att ränna leder vatten mot befintliga brunnar som är anslutna mot dagvattensystemet
Brunnar får en granulatfilter monterade och om möjligt med kemisk reningsfunktion där brunnarna medger det
Sanering av befintliga brunnar och granulat där omläggning av konstgräsplan ska genomföras
Detta är ett billigare allternativ som projektenheten anser att det är att föredra då en lägre investeringskostnad leder till att fler plan upprustas. Det säkerställer att SBR-gummi tas bort, att sanering genomförs och mikroplaster till upp till kornstorlekelen ca 0,2mm tas upp.
Projektenheten törs då säga att miljövinsten blir högre då all upprustning förbättrar den miljöpåverkan som befintliga konstgräsplan har idag.
6.0 Källor:
Rapporter & uppsatser:
Naturvårdsverkets - Mikroplaster Rapport 6772/ juni 2017
Svenska fotbollsförbundets rekommendationer vid anläggning av konstgräsplan revideras 2017-04-10
SvFF:s råd för skötsel och underhåll av konstgräsplaner Svff 2015a
Migration av gummigranulat från konstgräsplaner, Karin Widström, Examensarbete avancerad nivå Miljö- och hälsoskydd, 15 hp 2017, Stockholms Universitet
Webbaserade källor:
Artificialgrass.info: www.artificialgrass.info Hämtad 2017-09-19 Unisports hemsida:www.unisports.com
Svensk vatten – VA – projektörernas branschorganisation, svenskvatten.se
