Nu är resan mot heltidsarbete igång.
Målsättningen är att den som nyanställs blir det på heltid, och att den som redan arbetar blir erbjuden heltid. Det är ett steg mot ett mer jämställt Sverige.
Sverige har en uppdelad arbetsmarknad. Heltidsarbete är norm inom mansdominerade yrken medan deltidsarbete är normen inom kvinnodominerade yrken. Inom LO arbetar så många som 54 procent av kvinnor deltid mot endast 17 procent av männen. När män arbetar i kvinnodominerade yrken har de heltidstjänster i högre grad än kvinnorna.
Det är dags att heltidsarbete blir norm även inom kvinnodominerade yrken. Det är inte okej att kvinnor har sämre villkor än män och tvingas arbeta deltid.
Vilka omfattas av heltidsarbete som norm?
Heltidsarbete som norm ska gälla för dig som arbetar i en kommun eller ett landsting. Oavsett yrke eller arbetstid.
Det pågår också ett arbete med privata arbetsgivare för att heltidsarbete ska bli norm.
Stort stöd för att driva heltidsfrågan
80 procent av medlemmarna vill att Kommunal driver heltidsfrågan.
Vilka är de positiva effekterna med att arbeta heltid?
Heltid som norm är en ekonomisk jämställdhetsfråga.
Det skiljer 3,6 miljoner i inkomst under ett arbetsliv mellan kvinnor och män.* Genom resan från deltid till heltid ökar inkomsten varje månad, vilket bidrar till möjligheten att bli ekonomiskt självförsörjande, starta ett sparande eller få en meningsfull fritid. En ökad inkomst ger också en högre pension.
Heltidsarbete är även positivt för föräldrapenningen eftersom den baseras på den anställdas tidigare lön.
Samma sak gäller A-kassa och andra socialförsäkringar som beräknas på tidigare inkomst.
Vad är det för skillnad mellan heltidsarbete som norm och önskad sysselsättningsgrad?
Önskad sysselsättningsgrad innebär att den anställda lämnar in önskemål om vilken sysselsättningsgrad hen vill ha. Normen blir därför att arbetet planeras utifrån deltids- arbete. Heltidsarbete ska vara norm i genomförandet och utformandet av arbetet. Vilket innebär att arbetstagaren anställs på heltid och arbetar heltid till skillnad från önskad sysselsättningsgrad där ansvaret i högre grad läggs på ar- betstagaren. Detta är helt avgörande steg för att skapa en jämställd arbetsmarknad.
Är det möjligt att gå ner i arbetstid?
Normen på arbetsmarknaden är en anställning på heltid.
Utöver detta kan den anställda vid olika tillfällen gå ner i arbetstid. T.ex. vid föräldraledighet och studier. Föräldrale- dighet är en lagstiftad rättighet och heltidsarbete som norm påverkar inte rätten till föräldraledighet. Enligt lag har alla vård- nadshavare rätt att gå ner till 75 procent tills barnet är åtta år.
FRÅGOR OCH SVAR OM RESAN FRÅN DELTID TILL HELTID
Kvinnor i LO som jobbar deltid (54%) Män i LO som jobbar deltid (17%)
*Uträkningen är gjord av Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, och baseras på Medlingsinstitutets officiella lönestatistik. Där vägs lönediskri- mineringen in, samt att män arbetar heltid i större utsträckning än kvinnor.
Inkomstskillnaden är 25 procent, vilket vid en genomsnittlig månadslön på 29 800 kronor ger en livsinkomstskillnad på 3,6 miljoner kronor.
Hur påverkar det här arbetsmiljön?
Att genomföra resan från deltid till heltid är inget lätt arbete. Det kräver att arbetsgivaren tar ett helhetsgrepp om arbetsmiljön och arbetsorganisationen vilket bland annat innebär arbete med frågor som:
Bemanning
Arbetsbelastning / återhämtning på arbetstid Schema / arbetstidsförläggning
Det är arbetsgivarens ansvar att skapa förutsättningar för ett friskt arbetsliv och en god arbetsmiljö. För det behövs en sammanhängande arbetstid, rätt bemanning och ett schema som ger möjlighet till återhämtning. Det vill säga, att heltidsarbete ska vara norm innebär också att arbetsmiljö och anställningsvillkor måste fungera med att arbeta heltid.
Frågorna går hand i hand.
Schemaläggningen ska ha ett helhetsperspektiv med alla anställdas bästa i åtanke. Arbetstiden måste planeras utifrån verksamhetens och hela arbetslagets förutsättningar och behov.
Varför prioriterar Kommunal heltidsarbete framför arbetstidsförkortning?
Kommual fokuserar på att heltidarbete ska vara norm även i kvinnodominerande branscher. Det är den viktigaste frågan för att kvinnor ska kunna vara självförsörjande. Det betyder
att Kommunal prioriterar att alla ska arbeta heltid och orga- nisationen ska vara utformad för heltidsarbete. Hur många arbetstimmar som utgör en heltid skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och överenskommelser. Arbetstidsförkortning där medlemmar avstår löneutrymme skulle innebära ytterli- gare ett steg från att kvinnor ska vara självförsörjande.
Vad har hänt och vad händer framåt?
I april 2016 tecknade Kommunal och SKL ett nytt kollektivavtal för anställda inom skola, vård och omsorg.
Inom fem år ska heltidsarbete vara det normala. Målsätt- ningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid.
Sedan december 2017 ska arbetsgivaren ha en handlingsplan färdig för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Uppföljning kommer att ske årligen fram till 2021.
Arbetsplatsombuden har en viktig roll i införandet i heltids- arbetet som norm. Kommunal och SKL har tagit fram några processverktyg som passar att använda på en arbetsplats- träff. De finns att hämta på www.heltid.nu. Parterna genom- för också gemensamma konferensen under hela heltidsresan på olika platser i landet.
Kommunal arbetar för att heltidsarbete som norm även ska omfatta arbetstagare inom privat sektor.
Har du frågor eller funderingar kring hur arbetet med heltid som norm fortlöper hos din arbetsgivare så kontakta din sektion eller gå in på sajten kommunal.se/heltidsresan där du hittar all information och även stödmaterial.
April 2016
Kommunal och SKL tecknar ett nytt kollektivavtal för anställda inom välfärdssektorn.
Februari 2017
Uppstartskonferens för arbetsgi- varföreträdare och fackliga före- trädare – det partsgemensamma startskottet för Heltidsresan.
December 2017
Nu ska alla arbetsgivare ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka.
Januari 2018
Den årliga uppföljningen av Heltidsresan.
Januari 2021
Den årliga uppföljningen av Heltidsresan.
Januari 2019
Den årliga uppföljningen av Heltidsresan.
Januari 2020
Den årliga uppföljningen av Heltidsresan.
Arbetsmiljö: Hur behöver arbets- miljön förändras på arbetsplatsen?
Hur kan du och dina arbetskamrater bidra till att förändra arbetsmiljön på er arbetsplats så att heltids- arbete blir möjligt?
Arbetsbelastning: Hur behöver arbetet var upplagt för att du ska kun- na arbeta heltid?
Organisering: Kan arbetet organiseras på ett annat sätt än idag?
Hållbart schema: Hur ser ett verksamhetsanpassat och hållbart schema ut?
Livsinkomst: Vad betyder ett hel- tidsarbete för din livsinkomst och din pension?
