Kommunplan 2022-2024 med budget för 2022

(1)

Kommunplan 2022-2024 med budget för 2022

Fastställd av: Fastställd datum: Diarienummer:

Ansvarig chef för revidering: Revideras senast: Giltighetsperiod:

2022-2024

(2)

Innehållsförteckning

1 Kommunplanens syfte och funktion ... 4

1.1 Kommunplanens delar i förhållande till enhetsplanen ... 4

1.2 Koppling till styrmodellen ... 4

2 Tidsplan ... 5

2.1 Planering ... 5

2.1.1 Kommunplan ... 5

2.1.2 Budget ... 5

2.1.3 Mål- och resultatstyrning ... 5

2.2 Uppföljning ... 5

2.2.1 Månatliga uppföljningar ... 5

2.2.2 T1 ... 6

2.2.3 T2 ... 6

2.2.4 Årsbokslut ... 7

3 Roll- och ansvarsfördelning ... 8

3.1 Kommunplan ... 8

3.2 Budget ... 8

3.3 Mål- och resultatstyrning ... 8

4 Gnosjö kommuns organisation ... 9

4.1 Förvaltningar ... 9

4.1.1 Kommunledningsförvaltningen ... 9

4.1.2 Teknik- och fritidsförvaltningen ... 10

4.1.3 Kultur- och utbildningsförvaltningen ... 11

4.1.4 Socialförvaltningen ... 12

4.1.5 Samhällsbyggnadsförvaltningen ... 13

4.2 Bolag ... 13

4.3 Räddningstjänsten ... 14

5 Styrmodell ... 15

6 Vision ... 16

7 Mål- och resultatstyrning 2021-2024 ... 17

7.1 Inriktningsmål ... 17

7.1.1 Indikatorer ... 18

7.2 Finansiella mål ... 26

7.3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning ... 26

7.3.1 Principer för god ekonomisk hushållning ... 27

8 Resultatutjämningsreserv ... 28

(3)

9 Budget ... 29

9.1 Budgetförutsättningar ... 29

9.2 Skattesats ... 30

9.3 Driftsbudget ... 31

9.4 Investeringsbudget ... 32

9.5 Resultatbudget... 34

9.6 Balansbudget ... 35

(4)

1 Kommunplanens syfte och funktion

Kommunplanen är ett kommunövergripande dokument som syftar till att knyta ihop politikens mål med verksamhetsplanering och budget. Kommunplanen ingår, tillsammans med enhetsplanen, under samlingsbegreppet verksamhetsplaner.

Verksamhetsplanerna är uppdelat i två nivåer, kommunplan och enhetsplan.

Kommunplanen bestämmer ramarna för enhetsplanen och stora delar av kommunplanens innehåll återfinns i enhetsplanen men då mer

verksamhetsspecificerad.

1.1 Kommunplanens delar i förhållande till enhetsplanen

Skillnaderna mellan kommunplanen och enhetsplanen är att medan kommunplanen innehåller den kommunövergripande styrningen och budgeten så innehåller

enhetsplanen det som rör den specifika verksamheten. Kommunplanen samlar den övergripande information som är viktig för verksamheten att känna till medan

enhetsplanen fokuserar på hur arbetet ska planeras, med bland annat handlingsplaner.

Nedan visas kommunplanens stora delar samt förhållande till enhetsplanen.

Kommunplanen Enhetsplanen

Mål- och resultatstyrning – För hela Gnosjö kommun

Mål- och resultatstyrning – Specifik verksamhets indikatorer

Budget – För hela Gnosjö kommun

Detaljbudget – För specifik verksamhet

1.2 Koppling till styrmodellen

Styrmodellen visar hur verksamheten påverkas av den politiska styrningen (Mål- och resultatstyrning, strategier, policys, program, riktlinjer och resursfördelning) den statlig styrning, Gnosjö kommuns koncerntänk och Gnosjö kommuns

kvalitetsledningsprinciper. Kommunplanens funktion är att samla och knyta ihop dessa delar. Själva dokumentet för kommunplanen återfinns under ”Planera” i styrmodellen.

(5)

2 Tidsplan 2.1 Planering

2.1.1 Kommunplan

Kommunplanen arbetas fram av ekonomichef och utvecklingsledare för

kommunledningsförvaltningen under hösten och beslutas i kommunfullmäktige i november.

2.1.2 Budget

Budgetramarna arbetas fram av budgetberedningen med stöd av ekonomienheten.

Budgetberedningen har möten under april och maj månad för att kunna lämna ett förlag till budgetramar till kommunstyrelsen och där efter kommunfullmäktige i juni.

Under hösten arbetar förvaltningarna fram en detaljbudget utifrån de budgetramar kommunfullmäktige har tilldelat. Detaljbudgeten tas i utskotten i november och i nämnden i december.

2.1.3 Mål- och resultatstyrning

Mål- och resultatstyrningen arbetas, normalt sett, fram och fungerar för en fyraårsperiod. De finansiella målen och inriktningsmålet gäller för fyra år,

indikatorer med tillhörande lägsta accepterade värden kan dock ändras varje år. För att indikatorer och kopplade lägsta accepterade värden ska kunna implementeras till nästkommande år samt ingå i kommunplan för nästkommande år måste ändringen göras så att förslag till indikatorer och lägsta accepterade värde kommer till kommunstyrelsens sammanträde i november.

2.2 Uppföljning

2.2.1 Månatliga uppföljningar

Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. För att skapa en samlad bild över ekonomi, personal och kvalitet följs dessa upp gemensamt. För januari, februari, juli samt september görs en enklare uppföljning där förvaltningschef endast reflekterar över större avvikelser. Mars, maj, oktober och november genomförs mer kompletterande uppföljningar av samtliga chefer i kommunen.

(6)

2.2.2 T1

Tertialbokslut 1 omfattar januari till april månads utgång. En djupare uppföljning genomförs där både verksamhetsmässiga och finansiella mål mäts för att göra en bedömning av kommunens ställning och prognos framåt. Följande följs upp i tertialuppföljning 1:

• Mål- och resultatstyrning

- Inriktningsmål: De indikatorer som mäts vid T1 följs upp och övriga följs upp genom de aktiviteter som är kopplade till respektive

indikator. En bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmålet. En prognos görs för hur resultatet kommer se ut vid årsredovisningen.

- Finansiella mål: Målen följs upp och en prognos för hur resultatet ser ut vid årets slut görs.

• Budget

Respektive förvaltning stämmer av det ekonomiskt utfall mot budget. En sammanställd ekonomisk bedömning genomförs på en

kommunövergripande nivå.

2.2.3 T2

Kommunen ska enligt kommunallagen behandla minst en delårsrapport. För

kommunen är detta tertialbokslut 2 och omfattar januari till augusti månads utgång.

En djupare uppföljning genomförs där både verksamhetsmässiga och finansiella mål mäts för att göra en bedömning av kommunens ställning och prognos framåt.

Följande följs upp i tertialuppföljning 2:

- Inriktningsmål: De indikatorer som mäts vid T2 följs upp och övriga följs upp genom de aktiviteter som är kopplade till respektive

indikator. En bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmålet. En prognos görs för hur resultatet kommer se ut vid årsredovisningen.

- Finansiella mål: Målen följs upp och en prognos för hur resultatet ser ut vid årets slut görs.

• Budget

(7)

2.2.4 Årsbokslut

En årsredovisning ska enligt lag upprättas av styrelsen och lämnas till fullmäktige senaste den 15 april året efter redovisningsåret. Följande följs upp i årsbokslut:

Inriktningsmål: Samtliga indikatorer följs upp och en slutgiltig bedömning görs för hur långt kommunen nått mot inriktningsmålet.

Finansiella mål: Målen följs upp och en prognos för hur resultatet ser ut vid årets slut görs.

• Budget

(8)

3 Roll- och ansvarsfördelning

3.1 Kommunplan

Roll Ansvarsområde

Kommunfullmäktige • Beslutar om kommunplanen Ekonomichef och

utvecklingsledare KLF

• Ansvarar för arbetet med att ta fram förslag till kommunplan

3.2 Budget

Kommunfullmäktige • Beslutar om rambudget

Kommunstyrelse • Ansvarar för samordning med framtagning av budget

• Löpande ansvar för uppsikt över kommunkoncernens ekonomi, budget

Nämnder • Beslutar om detaljbudget

Ekonomichef • Ansvarar för arbetet med att ta fram underlag till budget Kommunrevision • Kontrollerar och granskar uppföljning av budget

3.3 Mål- och resultatstyrning

Kommunfullmäktige • Beslutar om inriktningsmål

• Beslutar om finansiella mål

• Beslutar om riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelse • Löpande ansvar för uppsikt över kommunkoncernens

verksamhet, mål-och resultatstyrning

Nämnder • Beslutar om indikatorer med tillhörande lägsta accepterade värde

• Beslutar om ramar för framtagning av förslag till indikatorer med tillhörande lägsta accepterade värde

Kommunrevision • Kontrollerar och granskar uppföljning av mål- och resultatstyrning

(9)

4 Gnosjö kommuns organisation

4.1 Förvaltningar

4.1.1 Kommunledningsförvaltningen

Kommunledningsförvaltningen svarar för den interna servicen gentemot övriga förvaltningar gällande bland annat ekonomi, IT- och växel, personalfrågor, kommunikation, utveckling samt servicen till kommunens förtroendevalda. Förvaltningens huvudsakliga uppgift är att underlätta för kommunens verksamheter att fokusera på sina kärnuppdrag; att tillfredsställa kommuninvånarnas behov. Flertalet av kommunens strategiska tjänster är placerade på kommunledningsförvaltningen för att lättare kunna se helheten och ha med sig koncerntänket i sitt arbete.

Kansli- och kommunutvecklingsenheten

Kansli- och kommunutvecklingsenhetens uppgift är att hjälpa kommunens politiska organisation med ärendehantering i form av diarieföring, utredningar, analyser, kallelser, protokoll och arkivläggning.

Kansliet är en servicefunktion till allmänheten och kommunens förvaltningar när det gäller information, kommunikation, budget- och skuldrådgivning, säkerhetsarbete och räddningstjänst.

Kommunutvecklingsenheten arbetarmed kommunutveckling inom områdena samhällsutveckling, digitalisering, översiktsplan, infrastruktur och näringsliv.

HR-enheten

HR-enhetens uppgift är att stödja organisationens chefer och beslutsfattare med kvalificerad konsultation inom personalområdet. HR-enhetens uppdrag är både operativt och strategiskt och

(10)

innefattar frågor som rör arbetsmiljö, rehabilitering/sjukskrivning, lönesättning, arbetsrättsfrågor samt personalrelaterade frågor av olika slag.

Löneenheten

Löneenhetens uppgift är att sköta administration och utbetalning av löner och arvoden till ca 1 300 personer varje månad. Enheten ger support och stöd till chefer och medarbetare gällande

löneadministrativa frågor. I arbetet ingår att kontrollera och rätt löneuppgifter samt ha kontakt med myndigheter, utfärdande av intyg, göra kontoavstämningar, ta fram statistikuttag mm. Enheten ansvarar personalsystemet Heroma.

Ekonomienheten

Ekonomienheten är en servicefunktion för medarbetare, invånare samt förtroendevalda. Enheten arbetar löpande med kund- och leverantörsfakturor, löpande redovisning, kravhantering,

administration av kommunens bilpool, samt med att serva förvaltningarna och förtroendevalda i ekonomiska frågor. Enheten ansvarar för att ta fram och säkerställa underlag samt sammanställa kommunens budget, kommunplan, delårsrapporter och bokslut.

IT- och växelenheten

IT-enheten är kommunens sakkunniga inom IT-området och skall ses som en resurs för samtlig kommunal verksamhet i stora som små IT-frågor. IT-chefen ansvarar för kommunens IT-miljö, policy för IT-användning, IT-säkerhet, IT-utrustning samt telefoni. Enheten ansvarar även för operativ drift och utveckling av IT-verksamheten. IT-utrustning är datorer, skärmar, skrivare, läsplattor, mobiltelefoner samt övriga IT-tillbehör. IT-utrustning som IT-enheten hyr ut till

förvaltningarna är datorer, skärmar, läsplattor, all övrig IT-utrustning står respektive förvaltning för men skall köpas in av och i samråd/via IT-enheten.

Växeln representerar organisationen utåt samt ger service till kommunens medarbetare och medborgare. Hanterar växel och reception, löpande administration, information till allmänheten, kommunkontorets leasingbilar, post och budhantering samt vissa ekonomiadministrativa uppgifter.

4.1.2 Teknik- och fritidsförvaltningen

De kommunaltekniska verksamheterna ska skapa förutsättningar för välbefinnande genom att bereda möjlighet för etableringar och att tillhandahålla medborgare och besökare väl underhållna gator, gång- och cykelvägar oavsett årstid samt skapa goda natur- och mervärden i kommunen. Förvaltningen har även till uppgift att bidra med förutsättningar som främjar ett utvecklande näringsliv och attraktion för boende i kommunen. Från årsskiftet 2021 förvaltas, underhålls och utvecklas samtliga kommunala fastigheter av teknik- och fritidsförvaltningen i samverkan med kommunens verksamheter.

Fastigheter

Kommunens fastighetsförvaltning övergår från Fastighets AB Järnbäraren till teknik- och fritidsförvaltningen från 2021-01-01 enligt tidigare beslut.

(11)

VA-verksamhet

Gnosjö kommuns vatten- och avloppsverksamhet (VA) ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten, avledning och rening av dag- och avloppsvatten samt drift, underhåll och förnyelse av Va- anläggningar inom fastställda verksamhetsområden. Vatten är ett livsmedel och omfattas av

Livsmedelsverkets bestämmelser och regleras i vattentjänstlagen.

Verksamhetsidén är att verka för ett dricksvatten med hög kvalité i kommunens samtliga tätorter. Planera och kontrollera avloppsreningen på ett sådant sätt att lagöverträdelser och olägenheter för människor och miljö förebyggs och elimineras.

Vägstyrelser

Nio vägstyrelser som ansvarar för drift och underhåll av kommunens gatunät. 2021-10-28

Kommunfullmäktige fattade beslut om att entlediga Gnosjö vägstyrelse. Teknik- och fritidsförvaltningen är beredd att hantera Gnosjö tätorts gatuunderhåll efter erforderligt politiskt beslut.

Fritidsverksamhet

Verksamheten omfattar bland annat föreningsbidrag, drift av sim- och sporthall, vandrarhem, badplatser, fotbollsplaner, Hillecenter, samverkan med föreningsgård i Hillerstorp, drift av Hammargården,

elljusspår, vandringsleder och kvartersplaner. I samråd med Gnosjö hembygdsförening förvaltas Töllstorps industrimuseum. Verksamhetsidén är att tillhandahålla välskötta anläggningar där kommuninvånare och besökare ska erbjudas möjlighet till motion och rekreation.

4.1.3 Kultur- och utbildningsförvaltningen

Kultur- och utbildningsutskottet är huvudman för utbildningsverksamhet med ett livslångt lärande från förskola, grundskola med fritidshem, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola till vuxenutbildningen. Kulturverksamhet, där kommunens medborgare når bibliotek, allmän kultur och musikskola. Kostverksamhet som serverar kommunens barn, elever och socialförvaltningens brukare klimatsmarta och näringsrika måltider.

Utbildning

Verksamheten är organiserad i tre verksamhetsområden. Förskola med pedagogiskverksamhet för barn från 1-5 år. Grundskoleverksamhet med förskoleklass och fritidshem för elever mellan 6-16 år, gymnasieverksamhet för elever mellan 16-19 år och vuxenutbildning med lärcenterverksamhet.

Verksamhet bedrivs i Gnosjö, Hillerstorp, Kulltorp, Åsenhöga och Nissafors.

Utbildningen inom förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildningen syftar till att barn, elever och vuxna ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja allas utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Utbildningsverksamheten styrs av Skollag (2010:800), läroplan (LPFÖ 18, LGR 22, GY11, LVUX 12) och förordningar.

Kultur

Kulturverksamheten omfattas om bibliotek, allmän kultur och musikskolan.

Gnosjö kommuns folkbibliotek har ett huvudbibliotek i Gnosjö och två filialer i Hillerstorp och Åsenhöga. Biblioteksverksamheten ska vara tillgänglig för alla och verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Den ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt

(12)

kulturellverksamhet i övrigt. Kulturverksamheten består av en rik programverksamhet, samarbeten med kulturutövare och föreningsliv, inköp av konst till kommunens konstsamling samt konstnärlig utsmyckning enligt 1 %-regeln. På musikskolan erbjuds barn från och med årskurs 3 att få lära sig att spela ett instrument. I samarbete med grundskolan görs instrumentdemonstrationer, konsertprojekt, skolavslutningar mm. Musikskolan har dessutom en utåtriktad verksamhet i form av

musikmedverkan på vårdhem, företag och föreningar.

Kost

Kostverksamheten infattas av fyra områden som är uppdelade på 18 köksenheter. Kostenheten servar förskola, skola och äldreomsorg måltider som frukost, lunch, mellanmål och kvällsmat.

Med motivationen ”För er förmåga att bygga grön matglädje på en gedigen struktur, präglad av optimism och ett nära samarbete med lokala producenter.” tilldelades kostenheten priset som Årets skolmåltidskommun 2020. Kostenheten verkar från en klimatsmart verksamhet med ett

hållbarhetsperspektiv i grunden. Köken skall tillaga och restaurangerna servera en god och näringsrik kost till nöjda gäster i alla målgrupper, och skapa delaktighet genom en bred brukardialog.

Kostenheten arbetar också aktivt med att öka andel ekologiska och närproducerade råvaror.

4.1.4 Socialförvaltningen

Socialförvaltningens uppdrag är att leda och styra verksamheten utifrån lagar, förordningar och politiska beslut samt ge stöd, service, omsorg och vård till invånarna i Gnosjö kommun.

Verksamheter som finns under social-förvaltningen är, individ- och familjeomsorgen,

arbetsmarknadsenheten, administrationsenheten, äldreomsorgen, funktionshinderomsorgen och hälso- och sjukvårdsenheten.

Administrationsenheten

Administrationsenheten skall stödja hela förvaltningen i administrativa uppgifter gällande t.ex. IT, telefoni, viss statistik, inköp och fakturering.

Arbetsmarknadsenheten

Arbetsmarknadsenheten ska i samverkan med Individ- och familjeomsorgen, Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Gnosjöandans näringsliv skapa meningsfull sysselsättning för att förbättra invånarnas förutsättningar till arbete eller studier.

Funktionshinderomsorgen

Funktionshinderomsorgen innefattar daglig verksamhet, boendestöd, gruppbostad, servicebostäder, personlig assistans och korttids. Verksamheten skall tillförsäkra berörda invånare de samhällsinsatser som behövs för att få goda levnadsvillkor. Målet är att den enskilde får möjligheten att leva som andra, utifrån sina förutsättningar.

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården består av sjukvårdsinsatser, utredningar samt rehabiliteringsinsatser.

Verksamheten skall tillförsäkra hälso-och sjukvård samt rehabilitering av god kvalité för invånare som har blivit beviljad denna insats.

(13)

Individ- och familjeomsorgen

Individ- och familjeomsorgen omfattar utredning gällande barn- och unga, vuxen, äldre,

funktionsvarierade, rätten till försörjningsstöd samt medverkan som arbetar med familjefridsfrågor.

Verksamheten skall tillförsäkra att invånare får sina behov av insatser från socialtjänsten

tillgodosedda, ta emot flyktingar samt ge öppenvårdsinsatser av god kvalité till berörda invånare.

Äldreomsorgen

Äldreomsorgen består av särskilda boende, hemtjänst, korttids och dagverksamhet. Verksamheten skall tillförsäkra en flexibel och individanpassad omvårdnad i dialog med den enskilde och dennes anhöriga.

4.1.5 Samhällsbyggnadsförvaltningen

Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar på uppdrag av samhällsbyggnadsnämnden och handlägger alla ärenden inom nämndens ansvarsområde, en del på delegation och andra bereds till nämnden som fattar beslut. Samhällsbyggnadsnämnden är lokal tillsyns- och tillståndsmyndighet med stöd av miljöbalken, plan- och bygglagen, trafikförordningen, hälsoskyddslagen, livsmedelslagen, tobak och läkemedel, alkohol med flera lagar och förordningar. Förvaltningen har en gemensam administration som tar emot inkommen post, ansvarar för diarieföring och expediering av kommunicering och beslut, samt ansvarar för förvaltningens fakturering.

Bygg

Inom byggområdet så handlägger förvaltningen bygglov, anmälningar och planläggningsfrågor som områdesbestämmelser, detaljplaner, översiktsplan och andra utredningar. Förvaltningen genomför den kommunala energirådgivningen, den obligatoriska ventilationskontrollen samt de kommunala trafikärendena. Även ansökningar om parkeringstillstånd och bostadsanpassningsbidrag hanteras av förvaltningen.

Miljö

På miljösidan så har förvaltningen hand om den operativa tillsynen av miljöfarlig verksamhet, men även för vatten- och luftövervakning, värmepumpar och köldmedium. Hälsoskyddsarbetet ligger också inom förvaltningen och syftar till att förebygga olägenheter för människors hälsa. Tillsyn sker på bland annat skolor och förskolor, badvatten, enskilda avlopp och hygienlokaler. Därutöver handläggs bl.a. klagomål gällande buller, lukt, vedeldning och mögel i bostäder mm.

Samhällsbyggnadsförvaltningen genomför kommunens livsmedelskontroll, så att konsumenterna kan få säkra livsmedel som håller utlovad kvalitet. Förvaltningen har även hand om serveringstillstånd och tobakstillstånd. Alkoholtillsynen och tobakstillsynen hanteras i samarbete med Värnamo kommun. Även tillsynen av receptfria läkemedel hanteras av förvaltningen.

4.2 Bolag

Fastighets AB Järnbäraren är ett allmännyttigt bostadsbolag som har till uppdrag att bygga och förvalta bostäder för alla. Det innebär att tillhandahålla ett varierat bostadsutbud som kan attrahera olika hyresgäster. Fastighets AB Järnbäraren tillhandahåller ett attraktivt boende genom att ha en nära kontakt till hyresgästen genom att erbjuda snabb och personlig service.

(14)

Bolaget är en del av den kommunala koncernen. Bolaget ska i sin verksamhet beakta detta och på så vis bidra till att realisera kommunens vision och mål. Bolaget har i uppdrag att tillsammans med kommunens förvaltningar verka för att Gnosjö kommun ska vara en attraktiv kommun att bo, arbeta och vistas i.

4.3 Räddningstjänsten

Gislaved och Gnosjö kommuner har en gemensam räddningsnämnd. Nämnden består av tre ledamöter från respektive kommun där Gislaved är ordförande. Formellt sammanställs verksamhetsplanering och budget i Gislaved kommuns styrdokument.

Organisation

I Gislaved finns en heltidsorganisation med förvaltningsledning, olika ämnessamordnare samt heltidsbrandmän. Till detta finns sex deltidsstationer i de båda kommunerna. Kopplat till räddningstjänsten finns en entreprenör för sotning och brandskyddskontroll upphandlad.

(15)

5 Styrmodell

Gnosjö kommun arbetar utifrån en styrmodell som utgår från de som kommunen är till för, invånare och brukare av tjänster. Styrmodellen anger vad

kommunfullmäktige beslutat ska gälla för hur kommunen styrs vad gäller vision, mål (mål- och resultatstyrning) och ekonomi (resursfördelning) samt tillhörande

strategier, policys, program och riktlinjer. Styrmodellen visar också hur statlig styrning, koncerntänk samt kvalitetsledningsprinciper förhåller sig till den politiska styrningen och hur detta påverkar organisationen. Styrmodellen illustrerar också hur verksamheterna ska arbeta med dessa styrprinciper genom att planera, genomföra, följa upp och förbättra. De viktigaste principerna i styrmodellen är:

• Invånaren ska vara i fokus i allt som görs.

• Det ska finnas en demokratisk genomslagskraft i mål och ekonomi.

• Kontinuerlig uppföljning och förbättring ska ske genom engagerade ledare som baserar beslut på fakta och agerar utifrån att kvalitet skapas närmast brukaren/invånarna.

• Samverkan och samarbeten över gränserna ska ske mellan förvaltningar och verksamheter för att uppnå god kvalitet i alla verksamheter.

Bild 1: Gnosjö kommuns styrmodell

(16)

6 Vision

Visionen ska beskriva ett önskvärt framtida tillstånd. Den anger en färdriktning och ligger till grund för framtagning av inriktningsmålet. Gnosjö kommuns vision är:

• Gnosjö – Möjligheternas anda

(17)

7 Mål- och resultatstyrning 2021-2024

7.1 Inriktningsmål

Gnosjö kommun har ett inriktningsmål som samtliga verksamheter ska sträva efter i sitt dagliga arbete:

• Gnosjö kommun ska växa hållbart

Målet innebär att samtliga verksamheter ständigt ska bli

lite bättre i sin kvalitet samtidigt som det inte får göras på bekostnad av varken den ekonomiska, sociala eller ekologiska hållbarheten. Målet är formulerat så att det är applicerbart på samtliga verksamheter i organisationen vilket är tänkt att öka engagemanget inom kommunens alla områden. För att undvika att komplicera styrningen för såväl externa som interna intressenter, medborgare och medarbetare, har nämnderna valt att inte bryta ner inriktningsmålet. Nämnderna ser istället till att verksamheterna bedrivs i enlighet med inriktningsmålet genom att sätta ramar för de indikatorer som förvaltningarna sedan ska arbeta fram förslag till. Nämnderna pekar därmed indirekt ut vilka områden som är viktiga att arbeta med för att uppfylla kommunfullmäktiges mål och verksamheten får på så vis tilliten från nämnden att arbeta fram förslag som är viktiga och meningsfulla för verksamheten. Det slutliga beslutet om vilka indikatorer, med tillhörande lägsta accepterade värden, som ska gälla för förvaltningarna fattar nämnden.

Bild 1: Gnosjö kommuns mål- och resultatstyrning

(18)

7.1.1 Indikatorer

Kommunledningsförvaltningen

Indikator Metod Lägsta accepterat värde

Löneenheten Antal processer i löne-

administrationen som hanteras manuellt

Räkna antalet manuella processer med målet att minska dessa.

År 2021: 13 st År 2022: 10 st År 2023: 8 st År 2024: 5 st HR-enheten

Andelen sjukfrånvaro av total ordinarie arbetstid

Via QV månadsvis År 2021: 6 %

År 2022: Minska från föregående år

Andel

heltidstjänster av totalt antal tillsvidareanställda

Via QV månadsvis År 2021: 84 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Kansli- och utvecklingsenheten

Andel nöjda besökare vid besök/sökning på kommunens hemsida

Mätning av antalet nöjda/missnöjda med vår information med en

nöjdhetsbarometer på varje sida på hemsidan.

Nollvärde tas fram i november- december.

Förbättring med 5

procentenheter per år fram till 2024.

(19)

Ekonomienheten

Andel fakturor i digitalt format År 2021: 37 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år IT- och växelenheten

Andel lösta ärenden i Nilex inom tidsramarna för prio grupp

Mätning i Nilex vid T1, T2 och

årsbokslut

År 2021: 60 % År 2022: 65 % År 2023: 70 % År 2024: 85 % Andel externa samtal som

kommer fram till växeln inom 3 signaler (45 sek)

T1, T2 och årsbokslut

År 2021: 70 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år

Teknik- och fritidsförvaltningen

Fastighet

Andel förbrukad el för el- serviser i förhållande till total elförbrukning el-serviser basår (2021)

Uppföljning T1, T2 och årsbokslut.

År 2021: 99 % År 2022: 98 % År 2023: 97 % År 2024: 96 %

(20)

Fritid

Andel nöjda besökare på Hammargården

Glad-gubbe-knapp/

enkät

År 2021: 75 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Gata/Park

Antal upprustade lekplatser i förhållande till totala antalet lekplatser

T1, T2, årsbokslut År 2021: 1 st År 2022: 2 st År 2023: 3 st År 2024: 4 st

VA Högsta accepterat värde

Andel av producerat vatten som inte debiteras

T1, T2, årsbokslut År 2021: 12 % År 2022: 11 % År 2023: 10 % År 2024: 10 %

(21)

Kultur- och utbildningsförvaltningen

Grundskola och gymnasieskola Andel elever i

grundskola som känner sig trygga i sin

skolmiljö

Enkätfrågor samma som skolenkäten genomförs från grundskolan åk 1 – gymnasiet åk 3. 2ggr år

September/Oktober April

År 2021: 85 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Andel elever i

gymnasieskola som känner sig trygga i sin skolmiljö

Enkätfrågor samma som skolenkäten genomförs från grundskolan åk 1 – gymnasiet åk 3. 2ggr år

September/Oktober April

År 2021: 90 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Förskola

Andel grupper inom storleksgräns 12 barn – Barn 1-3 år

Räknar grupperna- manuellt 2-3ggr

År 2021: 15 av 35 År 2022: 85 % År 2023:

År 2024:

Andel grupper inom storleksgräns 15 barn - Barn 4-5 år

Räknar grupperna- manuellt 2-3ggr

År 2021: 15 av 35 År 2022: 85 % År 2023:

År 2024:

Andel mycket nöjda/nöjda vårdnadshavare

Enkätfrågor som kommer att utgå från förskoleenkäten en gång per år

År 2021: 85 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Musikskola

Antal publika aktiviteter

Befintlig statistik 2 ggr/år

År 2021: 18 st

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Bibliotek

(22)

Andel utlån av barn- och ungdomslitteratur (Av total utlåning)

Måttet tas redan idag fram i samband med årsredovisning till Kungliga biblioteket 2 ggr/år

År 2021: 47 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Allmänkultur

Andel publika

programaktiviteter som görs tillsammans med samarbetspartners

Årsstatistik 2 ggr/år

År 2021: 30 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Kostenheten

Andel inköp av livsmedel som är svenska och ekologiska

Via statistiken.

2ggr /år vid T1 och T2

År 2021: 38 % År 2022: 41 % År 2023: 44 % År 2024: 47 % Antal gram matsvinn

per elev

Väga svinnet regelbundet.

2ggr/år

År 2021: 14 gram År 2022:

År 2023:

År 2024: 10 gram

(23)

Socialförvaltningen

Hemtjänst

Antal personal hos invånare som är beviljad hemtjänst under 14 dagar (Medelvärde)

3 gånger/år mars, augusti, november

År 2021: 14 pers År 2022: 13 pers År 2023: 12 pers År 2024: 12 pers Särskilt boende

Andel dagar som verksamheten erbjuder aktiviteter för

invånare som bor på särskilt boende

Statistik från verksamheten som samlas in och mäts vid T1, T2 och årsbokslut.

År 2021: 70%

År 2022: 77 % År 2023: 82 % År 2024: 90 % Arbetsmarknadsenheten

Andel invånare som deltagit i AME:s insatser och som anser att de fått en ökad

självständighet efter utskrivning från AME

Enkätundersökning till invånare som avslutats i verksamheten.

Det är svaren att självständigheten ökat till stor del, till mycket stor del eller helt och hållet som utgör ökat resultat.

År 2021: 70 % År 2022: 75 % År 2023: 80 % År 2024: 85 %

Funktionshinderomsorg och psykiatri Andel av invånare med

beviljade insatser som skattar god delaktighet i frågan självbestämmande över sin sysselsättning och fritid

Enkätundersökning 3ggr/år

År 2021: 75 % År 2022: 80 % År 2023: 85 % År 2024: 90 %

(24)

Individ- och familjeomsorg Andel utredningar inom barn och ungdom 0 - 20 år som är under 100 dagar i

utredningstid.

Mätning till T1, T2 och Årsbokslutet

År 2021: 70 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år Andel upprättade

handlingsplaner för självförsörjning inom försörjningsstöd.

Kontroll av samtliga ärenden. Verktyg:

MIX3 till T1, T2 och årsbok-slutet.

År 2021: 60 % År 2022: 80 %

År 2023: 90 % År 2024: 100 % Andel beslutsunderlag med

dokumenterat barnperspektiv i ärenden rörande

försörjningsstöd, missbruk, socialpsykiatri och boende.

Genom-gång av beslutsunderlag upprättade under året. Stickprov av 20 ärenden till T1, T2 och årsbok-slutet.

År 2021: 50 % År 2022: 60 % År 2023: 70 % År 2024: 80 %

Hälso- och sjukvård Andel invånare (vårdtagare) som har ett dokumenterat mål med rehabiliterings och hälso- och sjukvårdsinsatser.

Statistik tas ut via verksamhetssystem 3 ggr/år

Stickprov

År 2021: 50 %

År 2022: Öka från föregående år År 2023: Öka från föregående år År 2024: Öka från föregående år

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Bygg

KKIK´s dokument År 2021: 86 %

(25)

Andel bygglovsbeslut under 10 veckor – Ny- och tillbyggnad

av industri T1, T2 och

årsbokslut

År 2022: 88%

År 2023: 90 % År 2024: 92 % Miljö

Andel klagomålsärenden som är befogade där förvaltningen åker ut inom tre dagar

Kolla i

ärendehanteringssyst emet hur lång tid det tog från att

klagomålet

inkommit till vi åkte ut på plats.

År 2021: 90 %

(26)

7.2 Finansiella mål

Utöver inriktningsmål, som fokuserar på kvaliteten i verksamheterna, behövs också finansiella mål som är av betydelse för den goda ekonomiska hushållningen. Gnosjö kommun har tre finansiella mål:

• Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag åren 2020-2024.

Kommunen har detta mål för att kommunallagen kräver en budget i balans.

För att kunna genomföra investeringar med egna medel behöver kommunen ha ett överskott.

• Alla investeringar exklusive nybyggnation och VA-verksamheten, ska finansieras med egna medel.

Kommunen har detta mål för att dagens kommuninvånare ska bära sina egna kostnader och inte belasta framtiden. Ska kommunen bygga nytt och

utvecklas har dessa undantagits från målet då det ses som en förbättring även för kommande generationer.

• Soliditeten inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen ska inte vara lägre än 25 %.

Kommunen har detta mål eftersom soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av

kommunens totala tillgångar som har finansieras med egna medel i form av eget kapital. En hög soliditet innebär en lägre skuldsättningsgrad och skapar en bättre ekonomisk handlingsförmåga.

7.3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen (2017:725) 11 kap. 1 § ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det är kommunfullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommunen har en resultatutjämningsreserv ska

riktlinjerna även ange hanteringen av denna reserv.

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Regler för

balanskravet återfinns i kommunallagen (2017:725) 11 kap. 12 § och anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting.

(27)

7.3.1 Principer för god ekonomisk hushållning

För Gnosjö kommun innebär en god ekonomisk hushållning att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning i verksamheten innebär inte enbart en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt.

För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en

rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Resultatanalyser och kontroller visar sedan hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål. För att kunna styra

verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt.

För att nå en god ekonomisk hushållning har Gnosjö kommun definierat finansiella mål som tillsammans med inriktningsmål ska styra mot detta. För att bedöma om en god ekonomisk hushållning föreligger görs en samlad bedömning av inriktningsmål, med tillhörande indikatorer och lägsta accepterade värden, samt de finansiella målen.

FINANSIELLT MÅL

FINANSIELLT MÅL FINANSIELLT

MÅL

(28)

8 Resultatutjämningsreserv

Enligt kommunallagen 11 kap. 1 § ska kommunfullmäktige besluta om god

ekonomisk hushållning. Om kommunen har en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Enligt lagstiftningen får medel från en resultatutjämningsreserv användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.

Följande gäller som Gnosjö kommuns riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserven.

Reservering till RUR

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent (vid positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser annars 2 procent) av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomiskutjämning.

Disponering av RUR

Syftet är att RUR ska vara en reserv för att utjämna konjunkturcykler. Det är

balanskravsresultatet som ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett 0-resultat. Något av följande kriterier skall vara uppfyllt för att reserven ska få nyttjas:

• Förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga.

• Om antal invånare 1/11 året före redovisningsåret har minskat med mer än 50 invånare jämfört med ett år tidigare får RUR användas detta år för att ge tidsutrymme till anpassningar.

• Reserven får även användas för att täcka oförutsedda underskott.

Underskottet får dock ej ha samma karaktär under 2 på varandra följande år.

(29)

9 Budget

9.1 Budgetförutsättningar

Samhällsekonomi

Pandemin är långt ifrån över och det är svårt att överblicka dess långsiktiga konsekvenser. I västvärldens länder har det

genomförts omfattande insatser för att dämpa pandemins påverkan på ekonomin. Den svenska staten har bidragit och bidrar med omfattande stimulanser, vilket gör att den offentliga sektorns skuld (Maastrichtskulden) har ökat. Trots detta

beräknas skulden som andel av BNP minska i år, tack vare den starka BNP-tillväxten och de låga räntorna.

Trots sysselsättningsuppgången efter pandemins första fas ligger antalet arbetade timmar för andra kvartalet i år 2 procent lägre än kvartalet före pandemin. Det råder därmed ingen tvekan om att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur. Inte förrän i mitten av 2023 antas timgapet i svensk ekonomi slutas, vilket innebär att de faktiskt arbetade timmarna når upp till de potentiellt beräknade timmarna, motsvande en normalkonjunktur.

Återhämtningen i produktionen har skett med en betydligt lägre relativ arbetsinsats än före krisen. Arbetsproduktiviteten har därmed stigit markant. En minskning av korttidspermitteringar liksom sjunkande frånvaro kommer att öka medelarbetstiden framöver, vilket dämpar uppgången i antalet sysselsatta. Att arbetslösheten ökat sedan krisen slog till innebär också att konkurrensen om jobben blir hårdare.

Åtgärder för att få ner långtidsarbetslösheten bland utsatta grupper på

arbetsmarknaden blir därför extra viktiga. (Sveriges kommuner och regioners ekonomirapport, oktober 2021)

Kommunernas ekonomi

De kommande åren förväntas en relativt stark ekonomi i kommuner och regioner.

Skälet är det lägre demografiska trycket, den expansiva finanspolitiken och den konjunkturella återhämtningen.

En av de viktigaste frågorna för välfärden i dag och det kommande decenniet är kompetensförsörjningen. Den demografiska försörjningskvoten varierar kraftigt mellan kommunerna och regionerna i dag och kommer att öka i nästan alla län fram till 2030. För att klara kompetensförsörjningen behövs olika strategier för att

(30)

attrahera, utveckla och behålla medarbetare med rätt kompetens. Det handlar både om att vara en attraktiv arbetsgivare och att hitta lösningar för ett hållbart arbetsliv.

Kommunernas ekonomiska förutsättningar ser förhållandevis goda ut de närmaste åren. En stark utveckling av skatteintäkterna enligt skrs senaste prognos gör att utsikterna är bättre än i vårens Ekonomirapport. Lika stor betydelse för den

sammantagna bilden har den förväntade kostnadsutvecklingen, som är klart lägre än i tidigare bedömning. Befolkningsprognosen som ligger till grund för dessa

beräkningar visar på en svagare befolkningsökning än föregående prognos. Inte minst bland de yngsta, där skillnaderna är stora. (Sveriges kommuner och regioners ekonomirapport, oktober 2021)

9.2 Skattesats

Skattesatsen för år 2022 är satt till 22,24, det vill säga oförändrad från tidigare år.

(31)

9.3 Driftsbudget

(tkr) Budget Utfall Budget Budget Plan Plan

2020 2020 2021 2022 2023 2024

Kommunledningsförvaltningen 54 778 264 49 976 687 53 843 530 55 672 077 55 672 077 55 672 077 Teknik- och fritidsförvaltningen 39 830 189 45 116 623 97 602 236 97 783 798 97 783 798 97 783 798 Kultur- och utbildningsförvaltningen 286 958 182 295 019 366 253 232 986 259 954 453 259 954 453 259 954 453 Socialförvaltningen 199 989 303 199 834 261 189 848 239 192 940 467 192 940 467 192 940 467 Samhällsbyggnadsförvaltningen 6 213 660 5 671 671 6 740 288 7 717 198 7 717 198 7 717 198

Löneöversyn 842 092 842 092 2 027 894 8 200 000 19 200 000 30 200 000

Budgetramar/Nettokostnad 588 611 691 596 460 701 603 295 173 622 267 993 633 267 993 644 267 993

Sattsningar under 2022: Ramökning Kommunledningsförvaltningen

- räddningstjänsten 174 000

- avskrivning IT-investering 1 500 000 Kultur och utbildningsförvaltningen

- minskade barngrupper 3 000 000

Samhällsbyggnadsförvaltningen

- bygglovshandläggare 600 000

- planarkitekt (50 %) 300 000

Socialförvaltningen

- kurator familjecentral 406 000

- ramökning 1 594 000

Totalt 7 574 000

Överflytt av budget för hyror skedde 2021 därav en ökad ram för Teknik- och fritidsförvaltningen.

(32)

9.4 Investeringsbudget

Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Kostnader (tkr):

Investering 2022 2023 2024

Investeringsram 1 700 1 700 1 700

IT-budgetfinansierat 2 700 2 800 2 300

IT-resultatenhet 2 000 2 000 2 000

Totalt: 6 400 6 500 6 000

Förvaltning: Teknik- och Fritidsförvaltningen Kostnader (tkr):

Investering 2022 2023 2024

Investeringsram, exploatering fastigheter 5 000 5 000 5 000

Rehabbasäng 25 000

Förskola Hillerstorp 24 000

Bäckahallen 2 5 000

Gnosjöandans kulturhus 14 000 25 000

Förnyelse lekplatser 300 300 300

Ny cykelväg Gåröström 2400

Hillecenter 3200

Storköksutrustning 1000 1000 1000

Bäckaskolan 1700

Rosendal 1500 1100 300

GKC 1500

Rivning 1500

Förskola ersättning Kluringen

Totalt: 87 900 37 400 14 800

Förvaltning: Kultur- och utbildningsförvaltningen Kostnader (tkr):

Investering 2022 2023 2024

Upprustning av maskinpark på GKCs

industritekniskaprogram 750 500

Klassrumsteknik 1 400

Totalt: 5 450 2 800 2 300

Förvaltning: Socialförvaltningen Kostnader (tkr):

Investering 2022 2023 2024

Utökade lokaler för socialkontor

Lokaler för boende för äldre

LSS boende, Gruppbostad och servicebostad

Totalt: 1 100 1 100 1 100

Förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen Kostnader (tkr):

(33)

Investering 2022 2023 2024

Investeringsram 150 150 150

Totalt: 150 150 150

Förvaltning: VA-verksamheten Kostnader (tkr):

Investering 2022 2023 2024

Utjämningsmagasin 800 600

Överföringsled Marås-Gnosjö 1 000

VA Hären/Målskog/hyltan 16 000 500

Gnosjö avloppsreningsverk - etapp 3 3 500

Bäckshult vattenverk 5 000 1 500

Bäckshult VV

Komplettering av ny överföringsledning till reservtäkten 2 000

Uppstart av ny produktions brunn (Br 5) 650

Om- och tillbyggnad av vattenverket 55 000

Åsenhöga VV 740 215 685

Marieholm VV

Ny produktionsbrunn 850 100

Tryckstegringar och L-H reservoar 530 230 900

Gnosjö ARV 1 470 675 1 075

Avloppspumpstationer 610 150

Ledningsnätet

Törestorp (vatten+spill) 1 150

Resterande vatten+spill, relining huvudledning+dagvatten,

vattenkiosk, överföringsled K-torp-H-torp 2 100 1 000

Marås kostnad komplettering 4 500

Gnosjö-Målskog kostnad 16 000

Projekteringar-Utredningar 360 910 60

Vattenmätare 765 558 408

Övrigt 660 950 800

Totalt: 45 685 33 388 63 928

TOTALT: 101 000 47 950 24 350

TOTALT INKL. VA 146 685 81 338 88 278

(34)

9.5 Resultatbudget

Budget Bokslut Budget Budget Plan Plam

Mkr 2020 2020 2021 2022 2023 2024

Verksamhetens intäkter 118,0 148,7 150,0 150,0 150,0 150,0

Verksamhetens kostnader -671,6 -713,7 -722,7 -733,2 -740,5 -752,6

Avskrivningar -32,5 -31,7 -30,9 -33,9 -36,2 -38,5

Verksamhetens nettokostnader -586,1 -596,7 -603,6 -617,1 -626,7 -641,1

Skatteintäkter 485,3 470,7 479,0 505,1 521,8 537,8

Generella statsbidrag och utjämning 110,5 137,0 136,9 122,7 118,6 119,1

Verksamhetens resultat 9,7 11,0 12,3 10,7 13,8 15,8

Finansiella intäkter 0,6 1,1 1,0 0,5 0,5 0,5

Finansiella kostnader -0,6 -0,5 -1,0 -0,5 -0,5 -0,5

Resultat efter finansiella poster 9,7 11,6 12,3 10,7 13,8 15,8

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Förändring av Eget kapital / Resultat 9,7 11,6 12,3 10,7 13,8 15,8

(35)

9.6 Balansbudget

Mkr

TILLGÅNGAR Budget Bokslut Budget Budget Plan Plan

2020 2020 2021 2022 2023 2024

Anläggningstillgångar

Immateriella tillgångar 3,6 3,0 4,0 4,0 4,0 4,0

Materiella tillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 435,5 455,8 508,1 590,1 651,1 706,1

Maskiner och inventarier 35,0 39,6 35,0 40,0 40,0 40,0

Finansiella anläggningstillgångar 38,5 38,8 38,5 38,8 38,8 38,8

Summa anläggningstillgångar 512,6 537,3 585,6 672,9 733,9 788,9

Omsättningstillgångar

Förråd m.m. 0,3 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3

Fordringar 60,0 46,4 50,0 55,0 55,0 55,0

Kassa och bank 39,0 45,5 46,5 30,0 30,0 30,0

Summa omsättningstillgångar 99,3 92,3 96,8 85,3 85,3 85,3

Summa tillgångar 611,9 629,6 682,4 758,2 819,2 874,2

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Årets resultat 9,6 11,6 12,3 10,7 13,8 15,8

Resultatutjämningsreserv 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övrigt eget kapital 346,4 310,4 326,2 338,5 349,2 363,0

Summa eget kapital 356,0 322,0 338,5 349,2 363,0 378,8

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpl. 2,6 4,2 4,1 4,2 4,2 4,2

Övriga avsättningar 30,0 28,5 30,0 30,0 30,0 30,0

Summa avsättningar 32,6 32,8 34,1 34,2 34,2 34,2

Skulder

Långfristiga skulder 139,8 139,5 199,8 239,8 287,0 326,2

Kortfristiga skulder 83,4 135,3 110,0 135,0 135,0 135,0

Summa skulder 223,3 274,8 309,8 374,8 422,0 461,2

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 611,9 629,6 682,4 758,2 819,2 874,2