Digitalisering inom M-programmet
Antal respondenter: 24 Antal svar: 17 Svarsfrekvens: 70,83 %
Vilken kurs eller vilka kurser avser dina svar? Ange kurskoder och kursnamn.
Vilken kurs eller vilka kurser avser dina svar? Ange kurskoder och kursnamn.
TMKT94 Ingenjören och CAD-verktyget TDDE04
TMMV04 Termodynamik
TMHL22 Grundkurs hållfasthetslära
TMMS21 Mekatronik (och i viss mån TMHP51 Hydrauliska Servosystem) TATA42
TMKT39 Maskinelement TMKM14 Industriella materialval TATA69 Flervariabelanalys TMMT04 och TMKM12 TMME28
TMHL63, Introduktion till beräkningsmekanik TMPS34, tillverkningsteknik
TMKA02
TPPE91 Produktionssystemets planering och ekonomi TEAE04
TATM79 Matematisk grundkurs, TATA41 Envariabelanalys 1
Innehåller kursen eller kurserna teori-inslag kring digitalisering? Exempel på detta är t ex att kursen/profilen tar upp hur digitalisering påverkar produkter,
konstruktioner, utvecklingsprocesser, arbetssätt, produktion mm.
Innehåller kursen eller kurserna teori-inslag kring digitalisering? Exempel på detta är t ex att kursen /profilen tar upp hur digitalisering påverkar produkter, konstruktioner, utvecklingsprocesser, arbetssätt,
produktion mm. Antal
svar
Ja 8
(47,1%)
Nej 9
(52,9%)
Summa 17
(100,0%)
MedelvärdeMinMedianMax Innehåller kursen eller kurserna teori-inslag kring digitalisering? Exempel på detta är t ex att kursen/profilen tar upp
hur digitalisering påverkar produkter, konstruktioner, utvecklingsprocesser, arbetssätt, produktion mm. 1,5 1,0 2,0 2,0
Om ja, beskriv kortfattat vad inslaget handlar om.
Kursen tar upp och belyser CAD-verktygets roll och potential att automatisera och effektivisera produktutvecklingsprocessen.
Kursens anknytningspunkt till programmering är generativ design och maskinlärande i utveckling av produkter och konstruktioner. I kursen arbetar studenterna med slumpgenererade lösningar som valideras och sorteras med avseende på mål. På detta sättet har kursen även med arbetsprocess att göra. Men i grunden är det är kurs i grunderna till programmering.
Konstruktionsprocessen för produkter och dess anpassning till en viss applikation genom simuleringsstudier. Påvisar tillgängligheten av information rörande produktdata. Visar on-line verktyg för ingenjörsuppgifter från tillverkare och fördelar och risker med detta. Påtalar risker och möjligheter med sammanställning av data från produkter i sin operativa tillämpning. Framför (framhärdar) vikten av att kunna skapa enklare skript för att genomföra repetitiva ingenjörsuppgifter.
TMMT04: Ja. Modul 6 Mekatronik behandlar kopplingen mellan mekanik och elektronik.
TMKM12: Nej.
Dator-implementering av finita-element metoden (FEM) är en central del i kursen. Två föreläsningar handlar helt och hållet om detta.
Användning av FEM och tolkning av result tas upp kontinuerligt
Det ingår en föreläsning och en lab där man använder ett topologioptimeringsverktyg. Föreläsningen tar upp modelldriven produktutveckling och beskriver hur man kan arbeta med digitala modeller för olika ändamål.
Har haft lite digitalisering i kursen tidigare, men kommer till nästa år ha ca 30 minuters på en föreläsning om hur datainsamling (från olika system, tex affärssytem, bearbetning av data (mycket bra data men också mycket onödig data där man måste sålla), sensorer för att mäta produktionen och hur allt detta kan användas för att göra produktionen mer mot en smart fabrik. Vilka förutsättningar krävs osv.
Detta kommer i dagsläget inte att examineras utan mer vara en framåtblickande inslag i kursen.
Som en faktor bland andra i en PESTEL-analys, dvs. hur påverkar digitalisering företagens affärsutveckling
Finns det praktiska inslag av digitalisering där studenterna får kunskap om och färdighet i att använda digitala verktyg? Digitala verktyg kan t ex vara CAD, CAE-verktyg, beräkningsprogramvara (typ MatLab), andra simulerings- eller modelleringsverktyg, programmeringsverktyg och miljöer, mm.
Finns det praktiska inslag av digitalisering där studenterna får kunskap om och färdighet i att använda digitala verktyg? Digitala verktyg kan t ex vara CAD, CAE-verktyg, beräkningsprogramvara (typ MatLab), andra simulerings- eller modelleringsverktyg,
programmeringsverktyg och miljöer, mm. Antal svar
Ja 12
(70,6%)
Nej 5
(29,4%)
Summa 17
(100,0%)
MedelvärdeMinMedianMax Finns det praktiska inslag av digitalisering där studenterna får kunskap om och färdighet i att använda digitala
verktyg? Digitala verktyg kan t ex vara CAD, CAE-verktyg, beräkningsprogramvara (typ MatLab), andra
simulerings- eller modelleringsverktyg, programmeringsverktyg och miljöer, mm. 1,3 1,0 1,0 2,0
Om ja, beskriv kortfattat vilka digitala verktyg det handlar om.
Ja, kursen bygger i stor utsträckning på praktiskt handhavande av CAD-systemet Creo Parametric.
3D-modellering och progrmmering i 3D modellering, i detta fall Blender 3D.
Utrustning och programvara för temperaturmätning.
Ja, MATLAB med Simulink, vårt egenutvecklade simuleringsverktyg HOPSAN samt Mathematica. Den huvudsakliga användningen är för att förstå och förutsäga ett systems dynamiska uppträdande vid olika störningar och/eller styrstrategier.
Studenterna använder Matlab eller Excel för att lösa komplexa beräkningsuppgifter som kräver många iterationer.
Mjukvaran/databasen Cambridge Engineering Selector (CES) som materialvalsverktyg.
Inga obligatoriska inslag. Studenterna uppmuntras dock att experimentera själva med t.ex. Wolfram Alpha för att rita funktionsgrafer, nivåkurvor, m.m.
TMMT04: Matlab används i vissa labbar.
TMKM12: Matlab används för att plotta och analysera data från dragprov.
Användning av Matlab eller Python i insändningsuppgift.
Vi använder oss av mjukvara för finita element-analys. Studenterna gör dator-labbar (motsvarande 3Hp) med Ansys (dedikerat FE program) och Matlab
En liten del av kursen behandlar NC-programmering där eleverna skall skriva ett NC-program till en lab.
Man använder dels traditionell CAD (CreO) i ett projekt där ritningar ska tas fram och produkten därefter tillverkas i vår verkstad. Sedan får man prova på att kontruera två balkar i masonit mha av ett topologioptimeringsverktyg (Altair Inspire Solid Thinking).
I projektet på 2hp använder studentgrupperna Excel (inga macron, men lite mer anvancerat än bara "summationer".
Är någon del av kursens eller kursernas pedagogik digitaliserad? Används t ex digitala quiz, automatisk rättning, digitala tentor, digitala inlämningar via LISAM, mentometerappar, digitala modeller i labbar etc etc
Är någon del av kursens eller kursernas pedagogik digitaliserad? Används t ex digitala quiz, automatisk rättning, digitala tentor, digitala inlämningar via LISAM,
mentometerappar, digitala modeller i labbar etc etc Antal svar
Ja 11
(64,7%)
Nej 6
(35,3%)
Summa 17
(100,0%)
MedelvärdeMinMedianMax Är någon del av kursens eller kursernas pedagogik digitaliserad? Används t ex digitala quiz, automatisk rättning,
digitala tentor, digitala inlämningar via LISAM, mentometerappar, digitala modeller i labbar etc etc 1,4 1,0 1,0 2,0
Om ja, beskriv kortfattat hur pedagogiken är digitaliserad..
Kursen nyttjar inlämningsfunktionerna i Lisam. All informationsspridning sker via Lisam. Därtill används den PUG-finansierade appen LiU-Hjälp!
för hantering av amanuenshjälp under laborationer, samt för insamling och analys av data om studenternas arbete och progression i kursen.
Labbar och utveckling i 3D-verktyg är 80% av tiden i kursen. Sedan använder vi digitalt stör för inlärning av programmering i seminarier i grupp.
Inlämningar sker digitalt.
Alla lab-rapporter och projektrapporter lämnas in via Lisam.
Allt lämnas in via LISAM. Vi har länge efterfrågat en hänvisande inlämningsfunktion i LISAM, men den tycks aldrig bli av annars skulle vi enkelt kunna ta steget till självrättande simuleringsmodeller. För att uppnå det funderar vi på att lämna inlämningsfunktionen i LISAM. Det skulle öppna för att låta studenterna ta del av det iterativa arbetssätt som är centralt inom mekatronik utan att det medför en enorm arbetsbelastning för lärare. Quiz med rättning används i LISAM. Digitala modeller är centralt i simuleringsteknik. Jag funderar på att byta till en variant av digitala tentor i TMMS21 och har haft den lite speciella juridiska aspekten på det uppe med dekanus och Petter. Det hela bygger på förmågor som finns i Mathematica.
Kursen innehåller 5 st automaträttade beräkningsuppgifter. Studenterna utför beräkningarna med t.ex. Matlab eller Excel, skickar in sina svar och får direkt veta huruvida dessa är korrekta eller inte. Vid felaktigt svar får studenten gå tillbaka till Matlab eller Excel, hitta felaktigheter i sina beräkningar och sedan skicka in sina svar igen. Studenterna har obegränsat med försök. När alla svaren är korrekta får studenten bonuspoäng på den skriftliga tentan.
Samtliga inlämningar är via LISAM samt lektioner i CES.
Se dock fråga 9.
TMMT04: Quiz på Lisam används som förberedelseuppgifter till de flesta av kursens labbar. Digitala inlämningar via Lisam.
TMKM12: Quiz på Lisam efter varje föreläsning. Digitala inlämningar via Lisam.
Elektroniskt genererade insändningsuppgifter ingår som valfritt moment med bonuspoäng. Inlämning och rättning sker automatiskt genom elektroniskt gränssnitt.
Digitala quiz används i flera olika syften.
1. Frågequiz som är helt frivilliga efter varje föreläsning som instuderingsuppgifter med ganska mycket feedback.
2. Quiz en bit in i projektet där 11 frågor ska besvaras korrekt (får försöka hur många gånger som helst). Vissa av frågorna av beräkningstyp där siffersvar krävs medan de andra frågorna är mer av karaktären att guida studenterna rätt. Efter godkänt test görs en muntlig redovisning på testet med följdfrågor (som studenterna får som feedback i testet att fundera över).
3. Digitala inlämningar på ytterligare 2 rapporter i projektet
Troligtvis kommer vi även göra lite mer förändringar i andra delar av projektet med quiz även där för att kontrollera de enklare delarna av rapporterna för att slippa rätta så mycket.
Inlämningar, dugga I LISAM, mentometer under FÖ
På TATA41 Envariabelanalys finns några videofilmer där jag "i realtid" löser tentauppgifter från en tidigare tenta, medan jag berättar hur jag tänker samt hur man kan kontrollera delresultat i sina räkningar. Slutresultatet, förutom filmen, är en lösning i form av pdf-fil så som jag hade lämnat in den om jag skrivit tentan. Min ambition är att skapa sådana videosnuttar i TATM79 Matematisk grundkurs också.
Upplever du att studenterna har tillräckliga förkunskaper i kurs-relevanta digitala verktyg? T ex programmering, MatLab el likn, CAD, FEM mm
Upplever du att studenterna har tillräckliga förkunskaper i kurs-relevanta digitala verktyg? T ex programmering,
MatLab el likn, CAD, FEM mm Antal
svar
Ja 8
(50,0%)
Nej 8
(50,0%)
Summa 16
(100,0%)
MedelvärdeMinMedianMax Upplever du att studenterna har tillräckliga förkunskaper i kurs-relevanta digitala verktyg? T ex programmering,
MatLab el likn, CAD, FEM mm 1,5 1,0 1,5 2,0
Om nej, vilka digitala verktyg skulle du se att studenterna hade förkunskaper i?
Både ja och nej. Det är väldigt stor spridning gällande den typen av förkunskaper. Men kursens upplägg är gjort för att handtera dessa skillnader.
Eftersom kursen går tidigt och är en grundkurs kan jag inte begära förkunskaper.
Nej. Vi befinner oss också i en felaktig rörelseriktning. Tid försvinner på enkla saker som att få studenter att förstå begrepp som fil, mapp och sökvägar bara för att en del av laborationmateriallet inte återfinns som ett dokument ur Office-paketet. Något som också blivit betydligt mer svårhanterligt med de senaste uppdateringarna av Windows 10 i datorsalarna. En sak som varje år kommer upp i TMMS21 (och även nu i modul 6 i TMMT04) är att det finns M-studenter som säger: "jag valde ju M för att slippa datorer". Detta tyder på att dom har mycket dåliga erfarenheter från gymnasiet. Mjukvaruindustrins (Microsoft) ambition att ingen ska behöva veta hur en dator fungerar håller inte. I år stoppade jag in en föreläsning om datorns funktion i TMMT04 och påtagligt många var helt ovetande om vad som pågår i en dator och varför den har dessa enorma digitala förmågor. Okunskap om en dators funktion kommer aldrig vara meriterande inom produktutveckling. Möjligtvis inom byråkrati.
Frågan ej relevant för denna kurs.
TMMT04 och TMKM12: Nej, kunskaperna om Matlab skulle behöva vara bättre. Jag upplever det som om att den Python som de lär sig år1 inte riktigt räcker. T.ex. när vi i TMKM12 ska plotta data från dragprov kan detta göras antingen i Python eller Matlab, men studenterna säger sig inte kunna dessa saker i Python och föredrar då att göra det i Matlab trots att de inte har läst detta.
De flesta studenterna saknar kunskap att starta och exekvera program i en vanlig utvecklingsmiljö. Detta måste genast åtgärdas.
Jag rekommenderar en traditionell programmeringskurs i ett iterativt programspråk (t.ex. Python/Matlab/C++ etc.), där fokus ligger de grundläggande algoritmiska primitiven, datatyper, i/o för filer, samt funktions- och modulanvändning, och där laborationer genomförs i ett gränssnitt (IDE) som är anpassat för det valda språket.
Jämfört med förra året har studenterna inte någon Matlab-kurs med sig från föregående årskurs. Hittills verkar det inte vara något problem,
men Labb 3 och 4 i kursen har betydligt större inslag av Matlab så det återstår att se hur det funkar.
Skall tolkas som "vet ej" då vi ej har sådana inslag i kursen!
Med tanke på att det är en kurs i åk 2 är förkunskaperna tillräckliga.
Kan inte så mycket Excel innan men det kommer inga klagomål om detta så troligtvis anser de att det är "kul" och att de vill lära sig mer excel och detta är bra träning.
Kan ej avgöra
Vi använder inga digitala verktyg.
Vilken återkoppling ger studenterna med avseende på befintlig digitalisering?
Vilken återkoppling ger studenterna med avseende på
befintlig digitalisering? Antal
svar Studenterna är nöjda med befintliga digitaliseringsinslag. 9
(52,9%) Jag upplever inte att jag har fått någon särskild feedback med bäring på den befintliga digitaliseringen. 9
(52,9%) Studenterna önskar mindre digitaliseringsinslag. 0 (0,0%) Studenterna önskar andra digitaliseringsinslag än de
befintliga. 1 (5,9%)
Summa 19
(111,8%)
Medelvärde Min Median Max
Vilken återkoppling ger studenterna med avseende på befintlig digitalisering? 2,5 1,0 3,0 4,0
Kommentar
Vi brukar få positiva kommentarer t.ex om att informationsspridningen i Lisam fungerar bra. Även LiU-Hjälp! har fått uppmuntrande kommentarer.
Här finns det två riktningar dessvärre enligt frågan ovan. Dom flesta vill ha mer och känner sig "omoderna" för dom behärskar inte en ordinär PC när saker strular till sig. Sedan finns det en mindre andel som vill slippa detta helt. Men så ser tyvärr inte verkligheten ut.
De är nöjda med inslagen som nämns ovan.
Jag har inte uppfattat önskemål om digitalisering av pedagogiken (Lisam och liknande), däremot verkar de vara nöjda med att vi använder mycket Ansys och Matlab i kursen.
Samma sak här, "vet ej" då inga sådana förslag/önskemål har framförts på kursvärderingar eller liknande!
Studenterna gillar quizet med efterföljande muntlig redovisning. Gillar nog även att direkt få feedback om de räknat rätt istället för att vänta på rättning.
När det gäller smarta fabriker och koppling till digitalisering har jag inte fått någon feedback om att de borde ha mer av detta.
Försöket i TATA41 är ganska nytt och videofilmerna producerades i andra halvan/slutet av kursen så har inte fått någon direkt feedback. Via omvägar har jag dock fått höra från flera håll att det är uppskattat och till hjälp.
Vilken återkoppling ger studenterna med avseende på strävan mot ökad digitalisering?
Vilken återkoppling ger studenterna med avseende på
strävan mot ökad digitalisering? Antal
svar Jag upplever ingen särskild återkoppling mot ökad
digitalisering. 15
(88,2%) Studenterna uttrycker att man önskar mer inslag med
bäring på digitalisering. 2
(11,8%)
Summa 17
(100,0%)
Medelvärde Min Median Max
Vilken återkoppling ger studenterna med avseende på strävan mot ökad digitalisering? 1,1 1,0 1,0 2,0
Kommentar
Dom vill ha mer. Men möjligtvis är det också färgat av att jag i mina kurser tydligt påvisar vikten av datorkunskaper för att kunna prestera ingenjörsmässiga överväganden. Så säger man att det är viktigt för dom att lära sig åtminstone ett skriptspråk (med påvisade exempel) så blir också gensvaret att dom tycker dom saknar detta.
Möjligen att studenterna önskar material tillgänglig via exv. LISAM Just videofilmer har varit efterfrågade.
Finns behov av ökad digitalisering i kursen eller kurserna? (Digitala tester, digitala tentor, filmade föreläsningar, nya digitala verktyg, etc.)
Finns behov av ökad digitalisering i kursen eller kurserna? (Digitala tester, digitala tentor, filmade
föreläsningar, nya digitala verktyg, etc.) Antal svar
Ja 10
(58,8%)
Nej 7
(41,2%)
Summa 17
(100,0%)
MedelvärdeMinMedianMax Finns behov av ökad digitalisering i kursen eller kurserna? (Digitala tester, digitala tentor, filmade föreläsningar, nya
digitala verktyg, etc.) 1,4 1,0 1,0 2,0
Om ja, vilket stöd skulle behövas för att utveckla digitaliseringsinslaget?
Ja och nej, behovet kanske inte är skriande direkt men det finns uppenbara möjligheter till förändringar som tar bäring på digitalisering. Inte minst gällande LiU-Hjälp! Troligen kommer kursen baseras mer på filmat kursmaterial i framtiden.
Vi är i otakt med utvecklingen. Vi har anammat byråkratins och ekonomernas verktyg och arbetssätt. Trenden är istället att fler och fler ingenjörsprogramvaror och tillhörande uppgifter dom löser länkas samman för att skapa ett arbetsflöde som löser en uppgift. Det flödet kan sedan återanvändas flera gånger för att iterera sig fram till en lösning. De ingenjörer vi utbildar har allt svårare att skapa det flödet, än mindre vara en del av det. Detta är i otakt med industrin. Numera kan industrin detta i större omfattning än vi. Inom mekatronik borde självfallet dom industriella programpaket som går från matematiska modeller till elektronik, styrning, mekanik och tester också användas inom undervisningen.
Idag är integrationen större än bara CAD. Eftersom datorsalarna i huvudsak utformas för en så enkel drift som möjligt så är just datorsalarna ett tillkortakommande för att kunna påvisa moderna produktutvecklingsverktyg. Gör om en del grupparbetsrum till fullfjädrade datorstudios där (M-) studenter själva får lösa uppgifter i en acceptabel arbetsmiljö.
Digitala självrättande tester skulle vara bra. Vi jobbar på det.
Jag har planer på att införa någon form av datorlaboration där studenterna får bekanta sig med något för ämnet lämpligt simuleringsprogram. I efterföljande kandidatkurs har jag fått många frågor huruvida jag känner till något simuleringsprogram som är passande att använda för att simulera maskinelement. Mitt standardsvar är att vi nog inte har något sådant på universitet och sen hänvisar jag dom till Simulink.
Duggan som ges i kursen kunde med fördel vara digitaliserad, något extra stöd behövs nog inte för att genomföra detta.
Jag skulle kunna tänka mig att använda digitala tentor i TMKM12 om de rätta funktionerna finns.
Ja, det vore önskvärt att studenterna även kunde tillämpa programmering i ett av projekten.
Det tycker jag, enligt tidigare kommentarer. Skulle också vilja ha vissa korta filmsnuttar som tar upp viktiga saker i kursen (ej långa föreläsningar). Även digitala tentor (av delmoment i kursen) är av intresse när ett system finns tillgängligt på LIU.
Behov och behov, det är en möjlighet att utveckla interaktionen med studenter och att förmedla kursens mål och kunskaper. Digitalisering kan därmed bli ett medel för förmedling, men bara om det innebär att man kan ta till sig all information
Eftersom det finns efterfrågan vill jag gärna utveckla biblioteket med video-snuttar. Kan bli ett komplement till föreläsningar där man sällan hinner gå igenom större uppgifter. Även komplement inför att förbereda sig för tentor.Stödet är nog framförallt tid. Tar längre tid att producera en filmsnutt än jag hade trott i förväg...
Övriga kommentarer
Övriga kommentarer
Avdigitaliseringen av M måste få ett slut och datorn återigen föras in som det momentum den är. Datorn är det största som hänt
ingenjörsvetenskapen. Symptomatiskt var fakultetens "Digitaliseringsdag" i höstas som till största delen handlade om administrativa program och små betydelselösa finurligheter i LISAM. För utvecklingen idag gör att om digitaliseringen avstannar vid att minimera driftkostnader så är vi genast efter. Stillastående. Där är vi idag. Efter att IEI bildades försvann IKP-IT och CAD-gruppen som syftade till att just föra fram den digitala integrationen mellan olika discipliner. Den behöver återupprättas med budget. Vi behöver inte fler ingenjörer som pratar om teknik och värderar teknik i ett Excel-ark i enbart ekonomiska termer, vi behöver ingenjörer som gör teknik.
Jag använder Maple som demonstrationsverktyg på föreläsningarna och uppmanar dem att själva ladda hem och använda det. Trot inte någon har gjort det, tyvärr.
Kommentar
Min kollega Tomas Sjödin, som har TATA69 för I & Ii fr.o.m. vt 2019 (kursen går nu i period vt2), har gjort en hel del videor med
teorigenomgångar och exempel, som finns på kurshemsidan. Dessa kan förstås även vara användbara för M, DPU & EMM nästa gång kursen går (period ht1 2019).
Jag har från studenter i högre årskurs som ska välja kurser fått klagomål på att man inte kan se kurshemsidor i Lisam om man inte är registrerad. Jag får många mejl från studenter som ska göra omtentor om att de inte kommer åt Lisam-sidan. Jag lägger till dessa manuellt på aktuell sida, men det innebär ett onödigt merarbete för mig och besvär för studenterna. Min allmänna fundering är om det inte skulle kunna gå att "öppna upp" Lisam lite mer för studenter och anställda; t.ex. så att den som är registrerad på någon av LiUs utbildningar automatiskt gavs tillgång till alla kurshemsidor på Lisam.
