Förstudie – struktur och organisation kring
mottagande av nyanlända
Sollentuna kommun
www.pwc.se
Jennifer Lendeng Mars 2019
Innehållsförteckning
Avsnitt Sida
1 Inledning 3
2 Nyanlända i Sollentuna kommun 7
3 Organisering och styrande dokument 13
4 Insatser 17
5 Slutsatser 22
Inledning
Mars 2019
Bakgrund
Under år 2015 tog Sverige emot fler flyktningar än landet någonsin tagit emot, och Europa var mitt uppe i den största flyktingkrisen i modern tid.
De senaste åren har antalet nyanlända med uppehållstillstånd som själv bosatt sig i eller
kommunanvisats till Sollentuna ökat. I kommunens ansvar för mottagande och introduktion i samhället ligger bland annat bostadsfrågor, svenskundervisning och
samhällsinformation. På längre sikt har kommunen även en viktig roll att spela när det gäller egen försörjning och arbete. När det gäller nyanlända barn och ungdomar har kommunen ansvar för introduktion till genomförande av det reguljära utbildningsväsendet.
När en person får uppehållstillstånd träder kommunens ansvar in. De personer som får uppehållstillstånd
introduceras till det svenska samhället av bland annat Arbetsförmedlingen och kommunen.
Det samordnade ansvaret för nyanländas introduktion och etablering på arbetsmarknaden har Arbetsförmedlingen ansvar över.
Att avgöra huruvida en person har tillräckliga skäl för att få stanna ansvarar Migrationsverket för. Det är även
Migrationsverket som anvisar ensamkommande barn till den kommun som får ansvaret för barnet.
Barn och unga under 18 år som kommer till Sverige utan vårdnadshavare räknas som ensamkommande. När barnet kommer till Sverige erbjuds denne ett tillfälligt boende i den kommunen där barnet först kommer i kontakt med en svensk myndighet. Kommunen har ett stort ansvar för ensamkommande barn och unga gällande deras hälsa, boende, utbildning och fritid.
För Sollentuna kommun skedde ett stort mottagandet av nyanlända under åren 2016-2017. Detta gäller både ensamkommande barn, men även vuxna med uppehållstillstånd.
Syfte, metod och avgränsning
Syfte
Syftet med föreliggande förstudie är att kartlägga hur Sollentuna kommunkoncern har valt att organisera och strukturera mottagande och introduktion av nyanlända med uppehållstillstånd, samt hur tillgängligheten till insatser ser ut. Vidare syftar förstudien till att ge en bild över hur volymerna förändrats inom området under de senaste fem åren. Utifrån förstudiens resultat identifieras eventuella risker inom området i förhållande till
måluppfyllnad, en snabb integration på arbetsmarknaden och/eller lagstiftning. Förstudien omfattar följande
områden:
• Boende
• Svenskundervisning för vuxna
• Samhällsorientering
• Utbildningsverksamhet inkl. förskola för barn och unga
Metod och avgränsning
Förstudien har genomförts genom intervjuer med följande funktioner:
• Integrationssamordnare
• Avdelningschef för vuxen
• Enhetschef enheten för flyktingstöd
• Controller, socialkontoret
• Rektor, Kunskapsparken
• Enhetschef, Centrum för Integration och Flerspråkighet Sollentuna (CIFS)
Därutöver har statistik samlats in och sammanställts.
Dokumentstudier utgör en annan informationskälla.
Förstudien avgränsas till nyanlända med uppehållstillstånd.
vilket innebär att förstudien inte omfattar t. ex. asylsökande som bor i kommunen.
Mars 2019
Integration och förutsättningar
Det gemensamma ansvaret för mottagandet och etableringen av nyanlända ansvarar Migrationsverket, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans med kommunerna för.
Kommunen ansvarar bland annat för att den nyanlända får hjälp med att ordna en tillfällig bostad. Kommunen ger inledningsvis information om hur man söker vård, söker barnomsorg, vilka kontakter med myndigheter den nyanlända bör ta med mera.
Länsstyrelsen ansvarar för att stödja kommunerna och verka för beredskap och kapacitet för mottagande av personer som ingår i målgruppen för bosättningslagen.
Hur många nyanlända en kommun ska ta emot och ordna boende till styrs av kommuntal som Länsstyrelsen beslutar om. Kommuntalen utgår från regeringens beslut om
länstal för varje län, alltså hur många personer som anvisas till länet under året.
Vilka som omfattas av bosättningslagen beskrivs av Migrationsverket på följande sätt: ”Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) samt övriga till dessa personer som beviljats uppehållstillstånd och ingår i samma hushåll.
Anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som vistas i anläggningsboende och kvotflyktingar”.
För att de nyanlända ska komma ut i det svenska samhället tillhandahålls obligatoriska utbildningsinsatser i form av svenska för invandrare (SFI) som är ett kommunalt ansvar. Kommunen ska även tillhandahålla
samhällsorientering. I Sollentunas fall görs detta
gemensamt med andra kommuner i regionen inom ramen för Centrum för samhällsorientering. Målet med
utbildningsinsatserna är att de nyanlända ska komma ut på arbetsmarknaden och att personen kan försörja sig.
Under de två första åren efter att en nyanländ fått
uppehållstillstånd är det dock Arbetsförmedlingen som har huvudansvaret för etableringen på arbetsmarknaden.
Nyanlända som fått uppehållstillstånd har rätt till samma service som finns tillgänglig för alla invånare, exempelvis barnomsorg, skola, äldreomsorg och så vidare.
Nyanlända i Sollentuna kommun
Mars 2019
Antal kommunmottagna efter anvisning med uppehållstillstånd
2 9
142
173
23
65
221
240
0 50 100 150 200 250 300
2014 2015 2016 2017
Kommunmottagna i flyktingmottagandet efter anvisning med uppehållstillstånd, antal Liknande kommuner integration, Sollentuna, 2017
Kommunmottagna i flyktingmottagandet efter anvisning med uppehållstillstånd, antal Sollentuna
Figuren ovan visar att antalet kommunmottagna efter anvisning stadigt har ökat sedan år 2014.
Asylsökande
Mars 2019
Antalet asylsökande i Migrationsverkets mottagningssystem har totalt ökat under 2015 och 2016. Grafen visar att en stor andel som sökt sig till kommunen varit EBO. EBO innebär att asylsökande väljer att ordna boende på egen hand under asyltiden. Utifrån de asylsökande i kommunen finns det en större andel på anläggningsboenden än som
bosätter sig själv.
Källa: kolada.se
216
440
462
376
182
258
307 312
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500
2014 2015 2016 2017
Asylsökande/inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystetm, antal Asylsökande/inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystetm, antal i EBO
Andel kommunmottagna i relation till liknande kommuner
2,4
1,4
2,5
5,1
4,8
4,5
6,3 6,1
0,7 0,8
1,2
2,2 2,2
2,9
6,0 6,3
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Kommunmottagna i flyktingmottagandet med uppehållstillstånd, antal/1000 inv. Liknande kommuner integration, Sollentuna, 2017 Kommunmottagna i flyktingmottagandet med uppehållstillstånd, antal/1000 inv. Sollentuna
Figuren ovan visar att antal kommunmottagna efter anvisning per 1000 invånare stadigt har ökat sedan år 2014 men att antalet har varit lägre jämfört med motsvarande liknande kommuner* fram tills år 2017.
* Haninge, Trollhättan, Järfälla, Solna, Mölndal, Kristianstad och Borlänge. Gruppen Liknande kommun integration skiljer sig från de andra jämförelsegrupperna, då den inte är
Antal elever som läser SFI-utbildning
Mars 2019 978
1 081
1 152
1 294
0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400
2014 2015 2016 2017
Grafen visar antal elever som läser SFI i Sollentuna kommun och av den framgår att antalet SFI-elever är ökande över tid de senaste åren.
Källa: kolada.se
Antal inskrivna i Etableringsuppdraget i Sollentuna
187
237
366
509
45 70 87 91
0 100 200 300 400 500 600
2014 2015 2016 2017
Inskrivna i etableringsuppdraget under året, antal Lämnat etableringsuppdraget under året, antal
Grafen visar antalet inskrivna i etableringsuppdraget hos Arbetsförmedling som finns i Sollentuna kommun samt hur många som under året lämnat etableringsuppdraget. Det kan konstateras att det har skett en stark ökning under åren.
Under 2015 var andelen som lämnat etableringsuppdraget för arbete eller studier (status efter 90 dagar) 50 procent. Året efter sjönk andelen till 40 procent för att sedan under 2016 öka till 43 procent. De som lämnat etableringsprogrammet och deltar i arbetsmarknadspolitiska program (status efter 90 dagar) under 2016 var 48 procent, året efter sjönk siffran
Organisering och styrande dokument
Mars 2019
Organisation
I Sollentuna kommun är ansvaret för det operativa arbetet med nyanlända uppdelat på flera olika nämnder och bolag.
Socialnämnden ansvarar för bl a boendesamordning, Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden för bl a sfi och Sollentunahem för bosättning.
Socialnämnden
Socialkontoret arbetar utifrån socialnämndens ansvarsområden och den lagstiftningen som styr
verksamheten. Socialnämnden ansvarar för bland annat stöd till unga, hjälp vid ekonomiska problem, missbruk eller andra sociala problem. Stöd till nyanlända flyktingar vid introduktion till kommunen är ett ytterligare
ansvarsområde. Inom socialkontoret arbetar alla avdelningar med integrationsfrågor men på olika sätt.
Socialkontoret är indelat i tre avdelningar:
• Avdelningen för vuxna
• Avdelningen barn och unga
• Avdelningen för stöd och utveckling
Inom socialkontoret är det främst avdelningen för vuxna som arbetar med integration för vuxna. Avdelningen för barn och unga ansvarar för ensamkommande barn. Inom avdelningen för barn och unga finns en förebyggande enhet som arbetar med olika uppgifter som inkluderar integration. Sedan februari 2018 har en tjänst funnits för
Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden Nämnden ansvarar för arbetsmarknadsfrågor, den kommunala vuxenutbildningen och svenska för
invandrare. Vidare ansvarar nämnden för kommunens operativa näringslivsarbete när det gäller samverkan med företag, exempelvis vid rekryteringsmässor, praktikplatser.
Kompetens- och arbetsmarknadsnämnden har ingen egen förvaltning utan kommunstyrelsen tillhandahåller de resurser som behövs för att nämnden ska fullgöra sin verksamhet. Nämnden har hand om kommunens finansiella samverkan av rehabiliteringsinsatser.
AB Sollentunahem
AB Sollentunahem är kommunens kommunala
bostadsbolag. Bolagets främsta verksamhet är att bygga, förvalta och utveckla hyresrätter men också samtidigt bidra till trygghets- och integrationsarbetet i
bostadsområdena.
Det framgår i intervjuer samt i kommunens delårsredovisning 2018 att socialkontoret och Sollentunhhem samarbetar kring bosättningen av nyanlända honom kommunen.
Organisation forts
Koordination Norrort
Koordination Norrort är en strategisk samverkan mellan Stockholms läns 15 norra kommuner för att stärka det kommunala flyktingmottagandet.
Koordination Norrort låter kommunerna utbyta erfarenheter som rör flyktingmottagande. Det gör att deltagarna kan utveckla sina kunskaper och gemensamma mål. Samverkan låter också kommunerna driva
gemensamma projekt och frågor.
Arbetet organiseras i olika nätverk som fokuserar på olika frågor. Målgruppen för Koordination Norrort är nyanlända vuxna och barn och ensamkommande barn.
Samverkan finansieras av kommunerna och leds av en samordnare som jobbar i Sollentuna. Samordnaren medverkar i olika beredningsgrupper och samråd med andra myndigheter.
Mars 2019
Förvaltningarnas syn på organisering
Det framgår att förvaltningarna arbetar med integration på olika sätt. Samarbeten finns mellan förvaltningarna, men det uppges i våra intervjuer att det på övergripande nivå inte finnas någon funktion som håller samman arbetet och som har en övergripande bild över
förvaltningarnas olika utmaningar i integrationsarbetet.
Dessutom uppges kommunikationen i
integrationsarbetet mellan förvaltningarna i vissa delar vara bristfällig.
Integrationssamordaren var tidigare placerad under socialkontoret inom avdelningen för vuxna. Sedan årsskiftet är integrationssamordnaren organiserad inom kommunledningskontorets avdelningen för näringsliv och arbetsmarknad.
Plan och policy
Integrationspolicy
Kommunfullmäktige antog en integrationspolicy 2016-09- 15 som gäller för alla kommunens nämnder och helägda bolag. Policyn stipulerar att kommunen vill möjliggöra att en bra integration uppnås, och att kommunen har tagit och kommer fortsättningsvis ta sitt ansvar för att nya invånare snabbt ska integreras i samhället.
Sollentuna har ambitionen att bli Sveriges bästa
integrationskommun. Som en del av denna ambition har man definierat ”kännetecken” för integrationsarbetet.
Kännetecknen innebär bland annat att arbetet ska utgå från människors lika värde, egna förmåga och vilja ta ansvar, ha ett gemensamt och strukturerat
integrationsarbete.
Det finns fyra områden för arbetet med integration som kommunen valt att prioritera: bostäder, sysselsättning, trygghet och möten.
Vidare anger policyn att kommunstyrelsen efter samråd med berörda nämnder ska anta en integrationsplan.
Integrationsplan
Sollentuna kommuns integrationsplan, antagen av kommunfullmäktige 2017-05-08, § 77, gäller perioden 2017-2019 och omfattar såväl kommunens nämnder som helägda bolag. Kommunen definierar begreppet
”att bli delaktig i samhället. Alla människor behöver en plats i samhällsgemenskapen och det är viktigt att alla människors kunskaper och färdigheter tas tillvara och värdesätts. Integration är en viktig ömsesidig process där människor med olika bakgrund lär av varandra.”
Syftet med integrationsplanen är att kommunen ska ha ett gemensamt och strukturerat integrationsarbete som omfattar både nämnder och bolag samt att gemensamma resurser används effektivt. Integrationsplanen är
kommunövergripande och arbetet ska ske på ett samordnat, målinriktat och långsiktigt sätt, trots att insatserna kan se olika ut i nämnderna.
Det anges i integrationsplanen att Sollentuna kommun ska vara en del i arbetet med att se till att nya invånare snabbt kommer i utbildning eller arbete och att kunskaper i det svenska språket är nyckeln till en lyckad integration.
Integrationsplanen omfattar berörda nämnder i deras arbete med integrationsinsatser. Vidare anger planen hur uppföljning inom varje område bör ske.
Integrationsplanen utvärderas vid tertialuppföljning och verksamhetsberättelse. I Sollentuna kommuns
delårsrapport 2018 framgår att nämndernas arbete med integrationspolicyn/integrationsplanen beräknas bli uppfyllda.
Insatser
Mars 2019
Bosättning
Bostaden och boendemiljön är en viktig del av integrationen. Det anges i integrationspolicyn att kommunen med ett samlat grepp ska möta behovet av bostäder för nyanlända.
För att underlätta etableringen för nyanlända på
arbetsmarknaden och i samhället är kommunerna skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända personer som
beviljats uppehållstillstånd.
Kommunen har som mål att boendelösningar för bland annat nyanlända ska präglas av kontinuitet. Nyanlända får kontrakt som sträcker sig maximalt 4 år. Därefter
förväntas de att ordna en bostad på egen hand.
Integrationspolicyn anger att Sollentuna kommun strävar efter en geografisk spridning för att integrationen ska underlättas, samt för att skapa möjligheter till möten mellan människor med olika bakgrund.
Det framgår i intervjuer att kommunen har ett nära samarbete med det kommunala bostadsbolaget AB
Sollentunahem. Efter en ändring 2016 finns det nu angivet i bolagets ägardirektiv att några av bolagets bostäder ska tillgodose de kommunala behoven. Utifrån anvisningarna av nyanlända med uppehållstillstånd, har kommunen lyckats bosätta alla.
I intervjuer uppges att det inom kommunen finns ungefär 450 lägenheter som kommunen får disponera över för sociala ändamål. Kommunen har under 2018 tagit emot 166 personer, jämfört med 240 personer året innan. Under 2019 ska kommunen ta emot 84 personer.
Inom socialkontoret finns det tre integrationscoacher och en boendesamordnare som har kontakt med AB
Sollentunahem. Det uppges att den interna organisationen kring integrationsarbetet fungerar bra samt är
systematiserad.
I intervjuer upplevs att det finns brist på kontinuitet på tjänsterna men det som blivit tydligt är att den praktiska administrationen som exempelvis hyreskontrakt, nycklar osv inte hör till socialkontorets ansvar.
Det pågår ett arbete inom socialkontoret för att stötta nyanlända med att ordna egna boendelösningar, även inom de fyra åren. Exempelvis anordnas en halvdag med bosökaraktivititer. Fokus på aktiviteten är att ge breddad kunskap om bostadsmarknaden både lokalt, regionalt och nationellt.
Svenskundervisning för vuxna
Svenska för invandrare (SFI) är en kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, och en
grundläggande utbildning i svenska språket för någon som inte har svenska som modersmål.
När den nyanlända har blivit folkbokförd så kan personen skriva in sig i etableringen hos Arbetsförmedlingen. Som en del av etableringsinsatserna ingår svenska för
invandrare, SFI. Enligt Skolverket, skollagen 20 kapitlet § 24, erbjuds eleverna under en fyraveckors period minst 15 timmars SFI i veckan. I Sollentuna kommun är det
Kunskapsparken som har hand om kommunens SFI- utbildning.
Följande kriterier ger rätt till SFI-studier:
• Från och med 1 juli det år man fyller 16 år
• Om man har personnummer och är folkbokförd i Sollentuna kommun
• Om man saknar grundläggande kunskaper i det svenska språket
• Om man är EU/EES-medborgare eller medborgare i Schweiz ska man ha fått uppehållstillstånd (arbete, studier) samt vara bosatt i Sollentuna. Man ska även ta med pass (för att visa medborgarskap)
Cirka 2-3 veckor efter att kontakt tagits med SFI så kan man börja utbildningen, eftersom kursstart sker varannan vecka.
Innan SFI kan börja genomförs en kartläggning av
kunskaper för att nivåplacera eleven. Nivåplaceringen görs på plats på Kunskapsparken. I samband med
kartläggningen ges generell information bland annat om utbildning, om SFI-utbildningen, samt om Universitets- och högskolerådet (UHR), i de fall den nyanlände har betyg med sig från sitt hemland.
Det uppges i intervjuer att kommunen arbetar
systematiskt med kvalitetsuppföljning och att det finns en anställd inom kommunen som arbetar med att ta fram underlag.
Statistik sammanställd av kommunen visar att antalet elever som studerat SFI har ökat sedan 2016.
Mars 2019
Utbildningsverksamhet
Centrum för Integration och Flerspråkighet – Sollentuna, CIFS, är en enhet som centralt ansvarar för mottagande av nyanlända elever från förskoleåldern upp till årskurs 9 samt inskrivning av elever i gymnasieålder.
Verksamhetens huvudfokus är grundskoleelever.
CIFS organiserar även modersmålsundervisning och studiehandledning. Som en del i deras uppdrag ingår även att stötta personal på mottagande skolor som arbetar med nyanlända elever.
Det uppges i intervjuer att familjer som har barn i
förskoleåldern bokar in sig på ett introduktionssamtal där information ges om förskola och vilka förväntningar som finns på föräldrar/vårdnadshavare.
För grundskole- och förskoleelever genomförs kartläggningar och hälsoundersökningar.
Kartläggningarna syftar bland annat till att ge underlag till rektor att besluta om lämplig årskursplacering samt
undervisningsgrupp.
CIFS hjälper även föräldrar att söka skolplatser till de som inte klarar det själva, då ansökningarna sker digitalt.
Inom kommunen finns förberedelseklasser från årskurs 3 upp till årskurs 9. De eleverna ska också ha en placering i ordinarie skola och tillhöra en vanlig klass.
Lagändringsförändringar, bland annat rörande utbildning för nyanlända elever, har lett till att verksamheten har fått anpassa sig. Detta uppges ha resulterat i nya rutiner och ändringar av befintliga rutiner.
CIFS är behjälplig med att hjälpa kommunens elever att söka till gymnasiet. De tar in relevanta dokument och skickar det sedan vidare till gymnasiesamordnaren i kommunen. Däremot görs ingen kartläggning av gymnasieelever.
Det framgår att CIFS även erbjuder stödsamtal till
eleverna. Inom verksamheten finns en beteendevetare med för stöttning kring exempelvis skolgången eller som någon att prata med om till exempel migrationsprocessen.
I kommunens delårsrapport 2018 framgår att det är en utmaning för elever som går i förberedelseklasser att uppnå kunskapskraven. Enligt delårsrapport 2018
beräknas ingen elev i förberedelseklass i årskurs 9 uppnå kunskapskraven.
Samhällsorientering
Samhällsorientering ingår i etableringsprogrammet och ges till dem som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige samt är inskrivna i etableringsprogrammet. Syftet med samhällsorienteringen är att göra det lättare för en person att komma in i det svenska samhället. För att anmäla sig till kursen kan man prata med sin handläggare på
Arbetsförmedlingen.
Antalet lagstadgade timmar för samhällsorientering är totalt 60 timmar. I Sollentuna har ett försökt gjorts att lägga till fler timmar så att det sammanlagt blir 72 timmar.
Med de extra timmarna har kommunen genomfört en fördjupning gällande hälsokommunikation.
Samhällsorienteringen arrangeras i samarbete med Centrum för samhällsorientering i Stockholms län (CSO), som är ett gemensamt kansli för tjugofem kommuner i länet. De som erbjuds att gå samhällsorientering är:
• Personer mellan 18-64 år och ny i Sverige
• Personer som har en etableringsplan
• Personer som är nyanlända eller är anhöriginvandrare (och folkbokfördes i en kommun efter 1 maj 2013) Kursen behandlar totalt åtta teman, vilka innefattar allt från att komma till Sverige till att åldras i Sverige.
Mars 2019
Slutsatser
Analys av potentiella riskområden mot bakgrund av förstudien
Syftet med förstudien var att ge underlag för att bestämma om en fördjupad granskning på området behöver genomföras. Vår analys av förstudiens resultat, där vi vägt in volymförändringar, organisering, styrdokument och insatsutbud, ger följande riskinventering vid handen:
• Vi noterar att kommunen erbjuder nyanlända boenden med 4-årskontrakt istället för 2 år som många andra
kommuner tillämpar. Sollentuna kommun har utifrån sina kommunanvisningar lyckats att bosätta alla som anvisats till kommunen. Vi ser ingen tydlig risk ur ett ekonomiskt eller kvalitetsmässigt perspektiv kopplat till kommunens ansvar för boendefrågor för nyanlända.
• Vi kan konstatera att allt fler elever skrivs in på sfi. Förstudien ger emellertid ingen tydlig indikation på att detta skapat en kösituation till utbildningen, eller medfört påtagliga kvalitetsbrister.
• Förstudien visar att Sollentuna kommun, genom samarbete med andra Stockholmskommuner, tillhandahåller samhällsorienteringen i en tillräcklig utsträckning. Vår bedömning är att det sannolikt är en resurseffektiv lösning som här etablerats.
• Integrationspolicyn och integrationsplanen anger att alla kommunens förvaltningar ska arbeta med integration för att en bra integration uppnås. Den rapportering som sker avseende arbetet med uppföljning av integrationsplanen är kortfattad, vi kan därför inte bedöma hur väl kommunen egentligen lyckas utifrån sina egna ambitioner. Vi ser en risk om kommunen inte genomför en egen utvärdering av integrationsplanen innan den löper ut och eventuellt förlängs.
Mars 2019
Analys av potentiella riskområden mot bakgrund av förstudien
Den statistik vi redovisat i förstudien visar att sedan 2015 har andelen som lämnat etableringsuppdraget för arbete eller studier minskat. Mellan 2015 och 2016 var minskningen 10 procentenheter. Under 2017 har det blivit en liten
procentenhetsökning, men kommunen har inte kommit upp i samma nivå som under 2015, dvs. tiden innan det kom många flyktningar till kommunen. Det innebär att färre nyanlända gick vidare till jobb eller studier under 2016 och 2017 än under 2015, samtidigt som antalet nyanlända ökat under samma period. Ur ett kommunalt perspektiv innebär detta en risk kopplat till bl a kostnader för försörjningsstöd. I det fall ett stort antal nyanlända lämnar etableringen (då statlig etableringsersättning utgår) utan att ha etablerat sig på arbetsmarknaden, kommer sannolikt ett ökat antal hushåll bli beroende av försörjningsstöd för sitt uppehälle. Sollentuna kommun har därför incitament att såväl under som efter etableringstiden genomföra insatser som stärker nyanländas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. I en studie av Sveriges kommuner och landsting, genomförd 2015, framhålls fyra nyckelfaktorer som kännetecknande för kommuner som lyckas väl med nyanländas arbetsmarknadsetablering. Det handlar om en god samverkan med Arbetsförmedlingen, ett aktivt näringslivsarbete, ett samordnat agerande inom kommunkoncernen samt att kommunen som arbetsgivare ställer upp med t ex praktikplatser.
Mot bakgrund av ovanstående riskinventering kan det vara motiverat att låta genomföra en fördjupad granskning utifrån någon eller båda av nedanstående revisionsfrågor:
• Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna en ändamålsenlig styrning i syfte att uppnå fullmäktiges integrationspolitiska ambitioner?
- Sker en tillräcklig samordning?
- Utvärderas resultat och effekter av genomförda insatser?
• Säkerställer ansvariga nämnder en ändamålsenlig verksamhet för nyanlända som lämnar eller riskerar att lämna etableringen utan egen försörjning?
- Fungerar samverkan med Arbetsförmedlingen?
- Sker ett aktivt arbete med näringslivet kring målgruppen?
