19.2. Bilaga - Nyanländas väg in på arbetsmarknaden

(1)

BILAGA Kommunledningskontoret

2017-02-14 Fredrik Lind/Anders Bjur

Dnr: 2017/0098 KS.721

Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet

Turebergshuset 191 86 08-579 210 00 08-579 216 44 www.sollentuna.se Turebergs torg Sollentuna

Nyanländas väg in på arbetsmarknaden

Under de senaste tre åren har Sveriges flyktingmottagande ökat i omfattning. 2015 tog Sverige mot ca 163 000 asylsökande och innan dess fanns det cirka 20 000 som redan var inskrivna hos Migrationsverket. I mars 2016 började den nya

anvisningslagen, som ger staten rätt att kommunplacera de människor som har fått permanent upphållstillstånd, att gälla.

Sollentuna tar under 2016 emot 216 nya kommuninvånare och en preliminär siffra för 2017 är 318 personer. Till den siffran tillkommer ett par hundra egenbosatta, anhöriga, kärleksinvandrade samt befintliga och nya ensamkommande barn.

För att lyckas med utmaningen och välkomna de nya invånarna på bästa sätt jobbar Sollentuna med flera insatser parallellt. Exempel på dessa insatser är:

• En fastställd integrationspolicy som bygger på fyra delar: bostäder, trygghet, möten och sysselsättning. Policyn kommer under våren 2017 att

vidareutvecklas till en kommunövergripande integrationsplan.

• Flera olika lösningar för att ordna bostäder.

• En lokal samhällsintroduktion som syftar till att lära känna Sollentuna

• Kommunen tillhandahåller mötesplatser, av typen #MeetSollentuna

• Utredning kring hur kommunen kan vara en del i att underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Kommunledningskontoret utarbetade under våren ett tjänsteutlåtande ”Insatser för fler Sollentunabor i arbete, Dnr 2016/0225”

Detta PM har i delar utgått från ovanstående arbete men denna gång med ett tydligare fokus på nyanlända och, till viss del, andra grupper som står längre från arbetsmarknaden, men inte inbegrips i begreppet ”nyanländ”.

Uppdrag och syfte

1. I en kartläggning beskriva förutsättningarna (hinder och möjligheter) för nyanländas väg in på arbetsmarknaden.

2. Ge förslag på åtgärder kommunen kan vidta för att förenkla och påskynda processen för nyanländas väg in på arbetsmarknaden samt redovisa eventuella kostnader.

(2)

Nyanländas väg in på arbetsmarknaden ... 1

Uppdrag och syfte ... 1

Bakgrund ... 4

Tillvägagångssätt ... 4

Definition av målgrupp ... 6

Nyanlända i Sollentuna ... 6

Etableringsinsatser ... 7

Etableringsplan ... 7

Svenska för invandrare ... 8

Samhällsorientering ... 9

Etableringsaktiviteter ... 10

Arbetsförmedlingens insatser efter etableringen ... 10

Jobb- och utvecklingsgarantin ... 11

Etableringsinsatser och resultat ... 11

Andra insatser under och efter etableringen ... 12

Förenklade och mer effektiva processer för nyanlända ... 13

Kartläggning på anläggningsboenden ... 13

Validering ... 13

Folkbildning och civilsamhälle ... 13

Snabbspår ... 13

Nyanlänt Företagande ... 14

Vuxenutbildningen ... 14

Traineejobb, beredskapsjobb och statlig praktik ... 14

Några studier av nyanländas väg in på arbetsmarknaden ... 16

Grant Thornton ... 16

Länsstyrelsen ... 16

Delegationen för migrationsstudier ... 17

Riksrevisionen ... 18

Andra kommuners och aktörers arbete med nyanlända... 20

Kommuners samverkan med Arbetsförmedlingen ... 20

Kommuners samverkan med näringslivet ... 20

Språkträning ... 20

Vidare integrationsinsatser ... 20

Andra aktörers arbete med målgruppen... 21

Läget i Sollentuna ... 22

Resonemang och problematisering ... 23

(3)

Förslag ... 24

Jämställdhetsperspektiv ... 25

Exempel på hur samordningsarbetet kan struktureras ... 25

Arbetsområden ... 26

1. Kartläggning, validering och vägledning ... 26

Kartläggning ... 26

Validering ... 26

Vägledning ... 26

2. Språkutveckling ... 26

Tydligt individfokus och anpassade studieformer ... 27

Kombination av teori och praktik ... 27

Digitala verktyg ... 27

Yrkesutbildning parallellt med sfi-studier ... 27

3. Aktiv matchning ... 28

Faddrar till nyanlända ... 28

Kommunal näringslivskontakt ... 28

Företagsbank ... 28

Subventionerade anställningar ... 28

Personliga möten ... 29

Ingen förändring i systemet med jobbcoacher ... 29

Andra aktörer som arbetar med matchning ... 29

4. Företagande ... 29

Resurser och kostnader ... 31

Personal ... 31

Kostnader ... 31

(4)

Bakgrund

Under 2014 och 2015 sökte cirka 244 000 människor asyl i Sverige. Fram till oktober 2016 var motsvarande siffra drygt 22 000.¹ Den som söker asyl i Sverige ska lämna in en asylansökan till Migrationsverket. Tiden fram till att den asylsökande får komma på asylsamtal, som är startskottet för en asylutredning, varierar med antalet asylsökanden i landet. Under asylutredningen förflyter ytterligare tid innan

Migrationsverket kan fatta beslut i ärendet.²

Under utredningsprocessen finns möjligheter för en asylsökande att arbeta, såvida den har bevis om undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd. En klar minoritet av alla asylsökande har ett sådant tillstånd, och det bedöms också vara omständigt att få. För att kunna studera svenska för invandrare (SFI) krävs upphållstillstånd och det gäller även inom ramen för den utökade möjligheten för kommuner att anordna SFI på anläggningsboenden.

Från det att en asylsökande har fått upphållstillstånd – och blivit nyanländ – tills att personen blir kommunplacerad kan också variera i tid³. Det är först när den

nyanlände har fått en kommunplacering som Arbetsförmedlingens etableringsinsatser kan påbörjas. Då upprättas en individuell etableringsplan som ska innehålla SFI, samhällsorientering samt arbetsförberedande insatser. Planen ska omfatta högst 24 månader.⁴ Efter denna tid kan vissa nyanlända, som inte studerar eller har kommit ut på arbetsmarknaden, ha rätt till att delta i vissa av Arbetsförmedlingens andra

aktiviteter. I detta skede kan kommunen ha en mer framträdande roll i att stödja den nyanländas väg mot arbetsmarknaden.⁵

De beskrivna stegen från att en asylansökan lämnas in till att etableringstiden löper ut innebär att flera år har förflutit. Statistik visar därtill att många nyanlända saknar arbete efter etableringen och behöver ytterligare insatser genom t.ex. kommunal vuxenutbildning eller arbetsmarknadsinsatser. Bilden över att det tar lång tid innan nyanlända är etablerade på arbetsmarknaden är därför tydlig. Det finns också en jämställdhetsproblematik, då det tar särskilt lång tid för utrikes födda kvinnor att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det är också ett faktum att

diskrepansen mellan infödda och utrikes födda i andelen förvärvsarbetande är stor.

Många insatser har vidtagits från olika aktörer under senaste året för att påskynda processen och därmed i förlängningen reducera skillnaden mellan inrikes och utrikes födda. Det behövs emellertid en rad ytterligare statliga och kommunala initiativ, och en förstärkt samverkan mellan parterna, för att nå ett sådant mål.

Tillvägagångssätt

Underlaget för denna kartläggning består av en rad olika material. Uppgifter kring statistik och beslut som fattats och förslag som lagts, rörande nyanländas etablering,

1 www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html

2 Svenskt Näringsliv framförde i Almedalen 2016 att det då tog mellan 10 och 14 månader tills beslut om upphållstillstånd hade fattats.

3 Mediantiden för 2015 var 143 dagar för personer i anläggningsboende, enligt Prop. 2016/17:1.

4 Enligt Svenskt Näringsliv (Almedalen, juli 2016) har det, när etableringstiden är slut, gått ca 36 månader sedan asylregistreringen.

5 Enligt Svenskt Näringsliv (Almedalen, juli 2016) har mellan 30 och 65 procent kommit i

sysselsättning, beroende på utbildningsnivå och ursprungsland, efter 48 månader. Med sysselsättning avses, enligt SCB:s statistik, minst en timmes arbete under referensveckan. Till gruppen sysselsatta räknas också vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom OSA (Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare).

(5)

har hämtats från olika hemsidor, databaser, propositioner mm. En översiktlig genomgång av olika utvärderingsrapporter och en sammanställning av lärande exempel har mynnat ut i en sammanfattning av sådana faktorer som är viktiga att beakta för en framgångsrik etablering.

Det huvudsakliga underlaget för de förslag som presenteras i denna PM utgörs emellertid av samtal med en rad olika aktörer inom och utanför den kommunala organisationen enligt förteckningen nedan. Viktiga inspel har också kommit från två workshops. Den första berörde samverkan mellan enheten för flyktingstöd och arbetsmarknadsenheten och den andra fokuserade på den sistnämnda enhetens behov och förutsättningar för ett fördjupat uppdrag enligt förslaget, som presenteras sist i denna PM.

Arbetsförmedlingen Arlandaregionen - Chefer

- Arbetsförmedlare med ansvar för etableringsinsatser Sollentuna kommun

- Förvaltningschef för utbildnings- och arbetsmarknadskontoret - Förvaltningschef för socialkontoret

- Verksamhetschef för utbildnings- och arbetsmarknadskontoret och enhetschef på arbetsmarknadsenheten

- Rektor samt studie- och yrkesvägledare på Kunskapsparken (vuxenutbildningen) - Chefer för enheten för flyktingsstöd och enheten för ensamkommande barn och unga

- Integrationscoacher och integrationshandläggare på enheten för flyktingsstöd - Handläggare på Möjligheternas kontor och Arbetscenter

Andra kommuner - Karlskrona kommun - Västerviks kommun - Strängnäs kommun Coachbolag

- Coachbolaget Karriärkonsulten - Coachbolaget Academicum Andra privata aktörer

- Matchningsföretaget Just Arrived - Bemanningsföretaget Novare Potential Övriga

- Styrelsen för Företagarna Sollentuna

- Ordförande för Nyföretagarcentrum Sollentuna - Nyanlända elever på Consensum vuxenutbildning

(6)

Definition av målgrupp

Vem som anses vara nyanländ varierar. Enligt förordning (2010:409) om

etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare avses med nyanländ en person som omfattas av lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, dvs. två till tre år. Det innebär att en individ ska ha beviljats

uppehållstillstånd – permanent eller tillfälligt – samt ha blivit mottagen i en kommun.

Nyanlända kan ha flyktingskäl eller andra skyddsskäl såsom kvotflykting, massflykting och tribunalvittne, men även av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända och kan ha rätt till etableringsplan.⁶ Vad gäller elever i skolan är tidsaspekten mer generös. En elev anses vara nyanländ upp till fyra års skolgång i landet.⁷

Vi har för föreliggande uppdrag inte använt en entydigt definierad tidsram för gruppen nyanlända. Istället har vi utgått från gruppens gemensamma och specifika behov, även om det är en heterogen grupp som kommit till Sverige från andra länder.

Ovan nämndes en skillnad mellan infödda och utrikes födda i allmänhet; andelen med förvärvsarbete. Det finns också skillnader vad gäller utbildningsnivå. Av de som i riket deltog i etableringsuppdraget under 2015 hade hälften endast förgymnasial utbildning. Ungefär lika stora andelar gäller för deltagare i etableringen i Sollentuna kommun under 2015.⁸

Andra faktorer som i regel särskiljer nyanlända från infödda är mindre utvecklade kunskaper i svenska språket, lägre humankapital och bristande sociala nätverk. Det är dessa omständigheter och speciella behov som har varit utgångspunkten för vårt sätt att närma oss frågan om nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden.

Nyanlända i Sollentuna

Enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen. Migrationsverket och Länsstyrelsen har i uppdrag att ta fram uppgifter om mottagandebehov, länstal samt kommuntal.⁹

Sollentuna tog under 2015 emot 65 personer med permanent upphållstillstånd genom anvisning för bosättning samt 171 ensamkommande barn. Antalet som ska

kommunplaceras under 2016 är 216 och under 2017 är siffran 318. Antalet ensamkommande barn har minskat avsevärt och uppgår till cirka 20 per år. Till anvisade personer, tillkommer egenbosatta (s.k. EBO), varför det totala antalet människor som i en vidare bemärkelse kan tillhöra målgruppen, kan vara upp emot 600 personer per år, de närmaste åren. En särskild utmaning är de ungdomar som kommit hit utan reguljär skolbakgrund.

6 www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Statlig-ersattning/Vanliga-begrepp.html

7 Prop. 2014/15:45

8 Prop. 2016/17:1, baserat på statistik från Arbetsförmedlingen

9 Förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning samt Förordningen (2016:40) om fördelning av anvisningar till kommuner

(7)

Etableringsinsatser

Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197) gäller en nyanländ som har fyllt 20, men inte 65 år och som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring.¹⁰ I praktiken innebär det att den nyanlände ska ha lämnat anläggningsboendet och fått en kommunplacering innan etableringsinsatserna kan påbörjas.¹¹

Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser enligt denna lag och vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Länsstyrelserna ska främja samverkan mellan berörda kommuner och myndigheter, företag och organisationer som anordnar aktiviteter för nyanlända. Varje kommun är skyldig att se till att nyanlända erbjuds samhällsorientering.

Etableringsplan

Myndigheten ska upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering (etableringsplan). Enligt Arbetsförmedlingen får den nyanlände under etableringssamtalen veta vad tiden i etableringen innebär, vilket stöd myndigheten kan erbjuda samt vad som förväntas av deltagaren.

Arbetsförmedlingen gör också en kartläggning av tidigare erfarenheter och kompetenser för att planen ska vara individuellt anpassad.¹²

En nyanländ har rätt att få en etableringsplan inom ett år efter att han eller hon första gången folkbokfördes i en kommun. Nyanlända som t.ex. har ett heltidsarbete eller har nedsatt förmåga omfattas inte av lagen. Etableringsplanen ska utformas

tillsammans med den nyanlände och i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer.

En etableringsplan ska innehålla åtminstone tre delar.

1. kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning 2. samhällsorientering

3. aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet.

En etableringsplan ska omfatta högst 24 månader. Av etableringsplanen ska det framgå under vilken tid den gäller, vilka aktiviteter som ingår i insatserna och de olika aktiviteternas omfattning och längd. Aktiviteterna i planen ska tillsammans motsvara verksamhet på heltid, om det inte föreskrivs något annat. Om en individs plan inte omfattar heltid, pga. exempelvis föräldraledighet, kan planen förlängas utöver 24 månader. Etableringsplanen ska vid behov revideras av

Arbetsförmedlingen. En nyanländ som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan, har rätt till etableringsersättning och under vissa förutsättningar även

etableringstillägg och bostadsersättning.¹³

10 Det finns vissa undantag från den generella regeln, bland annat att lagen också gäller en nyanländ som har fyllt 18 men inte 20 år, förutsatt att han eller hon saknar föräldrar här i landet.

11 www.arbetsformedlingen.se

12 www.arbetsformedlingen.se. Enligt förordningen (2010:409) om etableringssamtal och

etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska Arbetsförmedlingen vid etableringssamtalet kartlägga den nyanländes utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, behov av utbildning och andra insatser samt andra förhållanden av betydelse för hans eller hennes etablering på

arbetsmarknaden. Etableringssamtalet ska även omfatta frågan om framtida boende, enligt förordning 2014:102.

13 Lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (2010:197).

(8)

Svenska för invandrare

Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) är en språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. SFI ska också ge språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv.¹⁴

SFI består av tre studievägar (1, 2 och 3) och fyra kurser (A, B, C och D). Kurs B och C kan vara antingen nybörjarkurser eller fortsättningskurser beroende på vilken studieväg de ingår i.¹⁵ Tanken är att utbildningsanordnare ska kartlägga deltagarnas förutsättningar, för placering på lämplig studieväg och kurs.¹⁶

Den som har uppehållstillstånd samt är folkbokförd, det vill säga registrerad hos Skatteverket, är behörig att studera SFI. För Sollentunas medborgare erbjuder ett antal olika anordnare SFI. SFI-studier kommer i regel igång ett par veckor efter att en nyanländ registrerats på Arbetsförmedlingen, enligt uppgift från enheten för

flyktingstöd.

Bland de nyanlända i riket i december 2015, som haft etableringsplan i mer än 18 månader, hade 91 procent studerat SFI. Av dem som hade en etableringsplan under 2015 deltog 75 procent i utbildning i SFI någon gång under året. Under 2015 avslutade drygt 60 procent med godkänt betyg i någon kurs i SFI, två år efter kursstart.¹⁷

För Sollentuna finns inte motsvarande siffror, men 41 procent studerade av dem som deltog i etableringen under 2015.¹⁸ I Sollentuna var drygt 1300 personer (dvs. inte endast personer med etableringsplan) inskrivna på SFI under 2015. Under året avbröt 31 procent sina SFI-studier, 17 procent påbörjade inte studierna och lite mer än hälften fick ett betyg, bland de studerande i Sollentuna.¹⁹

Tidiga insatser för språkinlärning

Det finns ett stort behov av verksamheter som kan ge asylsökande och nyanlända som bor kvar på anläggningsboende, en meningsfull sysselsättning under asyltiden och påskynda en framtida etablering för den som får uppehållstillstånd. Idag bedriver frivilligorganisationer och studieförbund svenskundervisning för asylsökande på många håll i landet. I Sollentuna erbjuder biblioteken, kyrkorna och Röda korset t.ex.

språkcaféer och läxhjälp.

Regeringen vill utöka insatserna inom folkbildningen och föreslog därför i

vårpropositionen 2016 att 97 mnkr ska avsättas till folkhögskolor och studieförbund för att stärka kunskaper i svenska och om samhället samt främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd, men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende.²⁰

Eftersom upphållstillstånd och folkbokföring krävs för att få delta i SFI, innebär det att det kan ta lång tid mellan asylansökan och att SFI kan påbörjas under

etableringstiden. För att komma igång med SFI-studier under väntan på att

14 www.skolverket.se

16 För studerande, hemmahörande i Sollentuna finns andra former för SFI, såsom sfx och SFI-bas att tillgå i andra kommuner i länet. Dessa varianter tas upp nedan.

17 Prop. 2016/17:1

18 Statistik från Arbetsförmedlingen

19 Statistik från Kunskapsparken

20 Prop. 2015/16:100

(9)

etableringsinsatserna ska inledas, kan kommuner sedan 2014 få ersättning för undervisning av personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende.²¹ Regeringen har tillfört 75 miljoner kronor per år för SFI för anläggningsboende i

budgetpropositionen för 2016 för perioden 2016–2019. Under 2015 utbetalades 8 miljoner kronor i sådan ersättning. Ersättning har inte ansökts av kommunerna i den utstäckning som beräknats, enligt regeringen.²² Den avser därför att rikta om medlen till ett bredare och mer flexibelt utbud av tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd som bor i Migrationsverkets anläggningsboenden.

Ett annat sätt att lära sig det svenska språket, såväl innan som efter

kommunplacering, är via digitala lösningar. Regeringen föreslog i vårpropositionen 2016 att länsstyrelsernas förvaltningsanslag utökas med 10 mnkr under 2016 för att tillhandahålla ett digitalt språkinlärningspaket i syfte att stärka asylsökandes

kunskaper i svenska.

Samhällsorientering

Samhällsorientering är en obligatorisk del av en nyanländs etableringsplan.

Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande, enligt förordningen.²³ Målet ska vara att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingarna; om den enskildes rättigheter och skyldigheter i övrigt; om hur samhället är organiserat samt om praktiskt vardagsliv.

Samhällsorientering ska påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats. Den ska omfatta minst 60 timmar och ska kunna kombineras med arbete, studier och andra aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Samhällsorienteringen ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats.²⁴ I Sollentuna pågår i regel samhällsorienteringen under sex veckor, i ett tidigt skede av etableringsperioden.

I 37 procent av Sveriges kommuner väljer man att komplettera de 60 obligatoriska timmarna med ytterligare samhällsorientering. De kompletterande timmarna kan exempelvis innehålla fördjupningar inom hälsa. Sollentuna har ett utökat avtal med landstinget om hälsokommunikation. Enheten för flyktingstöd har grupper som deltar under tio veckor med 30 hälsoteman där upplägget utgår från gruppens behov. I Sollentuna förslås den lokala introduktionen, som ska fungera som ett komplement, att innehålla lokala besök, matchning med volontärer och andra relevanta aktörer som är av vikt för en lyckad integration.

Statistiken visar att i december 2015 har eller har 37 procent av de nyanlända i riket haft samhällsorientering efter att ha haft en etableringsplan i mer än 18 månader. Av dem som hade en etableringsplan under 2015 deltog 27 procent i

samhällsorientering.²⁵ Även bland dem som är utanför etableringsuppdraget tenderar deltagandet i samhällsorientering att vara lågt, även om uppgifterna är osäkra.

Regeringen menar att få kommuner lyckas nå målgruppen och motivera dem att

21 www.regeringen.se/artiklar/2015/05/regeringen-vill-oppna-for-SFI-i-anlaggningsboenden/

22 Prop. 2016/17:1

23 Förordning 2010:1138

24 Förordning 2010:1138

25 Prop. 2016/17:1

(10)

delta.²⁶ För Sollentunas del har det varit svårt att få fram andelar gällande deltagande i samgällsorienteringen.

Etableringsaktiviteter

Nyanlända i etableringen deltar i stor utsträckning i etableringsaktiviteterna. 96 procent har eller har haft arbetsförberedande insatser eller arbetsmarknadspolitiska program efter mer än 18 månader med etableringsplan under 2015.²⁷

I etableringsplanen kan olika aktiviteter ingå. Det vanligast förekommande är arbetsförberedande insatser. Det kan till exempel handla om kurser i CV-skrivning, intervjuteknik, aktiviteter för att kartlägga yrkesbakgrunden eller hitta lämpligt yrkesområde, lära sig yrkesinriktad svenska eller förberedelser för att kunna delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, arbete eller studier.²⁸

Arbetsförmedlingens statistik från 2014 visar att flest nyanlända deltog i förberedande utbildning (70 procent) medan endast sju procent deltog i en arbetsmarknadsutbildning. Andelen som deltog i arbetspraktik respektive arbetsträning med handledare, var också lågt (nio respektive fem procent).²⁹ Siffrorna var snarlika för 2015.³⁰

Därtill ansvarar Arbetsförmedlingen för instegsjobb och nystartsjobb, som är två typer av subventionerade anställningar riktade mot arbetsgivare som önskar anställa nyanlända personer. Under 2015 arbetade 17 procent av deltagarna i riket och 19 procent i Sollentuna, inom ramen för etableringsplanen. Den vanligaste typen av arbete inom etableringsplanerna under 2015 var just instegsjobb.³¹ För att ytterligare stärka nyanländas möjlighet till inträde och etablering på arbetsmarknaden kommer subventionen i nystartsjobb för nyanlända att öka.³²

Det är möjligt att inom ramen för etableringsplanen studera inom den kommunala vuxenutbildningen. Deltagandet är emellertid lågt. I december 2014 var det endast fyra procent av de nyanlända i riket som deltog i kommunal vuxenutbildning.³³ Under hela 2015, deltog 10 procent av samtliga nyanlända i riket med en

etableringsplan i kommunal vuxenutbildning. Andelen var samma år densamma för Sollentuna kommuns vidkommande. Även efter etableringsuppdraget är andelen som studerar inom vuxenutbildningen låg, cirka sju procent under 2015.³⁴

Arbetsförmedlingens insatser efter etableringen

Enligt lagen om etableringsinsatser upphör etableringsplanen att gälla när tiden för etableringsplanen har löpt ut, om den nyanlände har haft ett förvärvsarbete på heltid minst sex månader, den nyanlände påbörjar en utbildning på högskolenivå för vilken det kan lämnas studiemedel eller om den nyanlände utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet lämpligt arbete.

26 Prop. 2016/17:1

27 Prop. 2016/17:1

28 Riksrevisionen 2015. Nyanländas etablering – är statens insatser effektiva?

30 Prop. 2016/17:1

31 Prop. 2016/17:1

32 Prop. 2016/17:1

34 Prop. 2016/17:1, Statistik från Arbetsförmedlingen

(11)

90 dagar efter avslutad etableringsinsats arbetade eller studerade endast cirka en tredjedel av de nyanlända i riket under 2015.³⁵ I Sollentuna var andelen högre – cirka hälften gick vidare till arbete eller studier efter 90 dagar.³⁶ Nystartsjobben var den vanligaste typen av anställning för dem som lämnade etableringsuppdraget för arbete, och mer än hälften av dem som gick vidare till arbete under 2015 hade ett nystartsjobb 90 dagar efter avslutad etableringsplan.³⁷ I Sollentuna är nystartsjobb inte lika vanligt som i riket i stort. Cirka av dem som avslutade etableringen i kommunen under 2015 gick till nystartsjobb.³⁸

Cirka 70 procent av de nyanlända i riket är dock inte i arbete eller studier efter etableringen är över, varför ytterligare insatser behövs efter att etableringsplanen löpt ut. Av dem i riket som lämnade etableringsuppdraget under 2015 var 50 procent inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program 90 dagar efter avslutad etableringsplan, varav nästan alla i jobb- och utvecklingsgarantin eller i jobbgarantin för ungdomar.³⁹ I Sollentuna var det inte lika stor andel i jobb- och utvecklingsgarantin – 30 procent av dem som avslutade etableringen under 2015 i kommunen gick vidare till jobb- och utvecklingsgarantin. Ingen omfattades av jobbgarantin för ungdomar.⁴⁰

Jobb- och utvecklingsgarantin

Nyanlända kan delta i jobb- och utvecklingsgarantin efter att etableringsplanen har upphört. Jobb- och utvecklingsgarantin innebär att den nyanlända och en

arbetsförmedlare går igenom vilka insatser som ytterligare behövs för att få ett arbete. Sådana insatser kan exempelvis vara platsförmedling, vägledning,

arbetslivsinriktad rehabilitering, arbetspraktik, arbetsträning, yrkesinriktad utbildning på folkhögskola, arbetsmarknadsutbildning eller hjälp med att starta eget företag.

Den nyanlände ska under tiden aktivt söka arbete.⁴¹

För den som inte har fått ett arbete efter 90 veckor i jobb- och utvecklingsgarantin finns ytterligare möjligheter. Det kan exempelvis röra sig om förstärkt särskilt anställningsstöd, extratjänst, arbetsträning under tolv månader och möjlighet att lämna jobb- och utvecklingsgarantin för utbildning med aktivitetsstöd.⁴²

Etableringsinsatser och resultat

Av dem som lämnade etableringsuppdraget i riket under 2015 arbetade eller studerade 31 procent, 90 dagar efter att etableringsplanen hade avslutats.

Motsvarande siffror för Sollentunas vidkommande är bättre – 44 procent.⁴³

Att det i riket är mindre än en tredjedel av dem som lämnar uppdraget går till arbete eller studier är i grunden otillfredsställande, skriver regeringen i budgetpropositionen för 2016-17. Vidare finns oacceptabelt stora könsskillnader gällande deltagandet i insatser och övergång till arbete efter etableringsuppdraget, menar regeringen. Den

35 Prop. 2016/17:1

37 Prop. 2016/17:1

39 Prop. 2016/17:1

(12)

avser att återkomma med förslag för att förenkla och effektivisera

etableringsuppdraget – ett utredningsarbete pågår inom regeringskansliet.⁴⁴ Arbetsförmedlingens arbetssätt

Arbetsförmedlingen bedrev under 2014 och 2015 en avgränsad pilotverksamhet med ett nytt, systematiserat arbetssätt inom etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen bedömer att det nya arbetssättet bidrog till att säkerställa större enhetlighet och rättssäkerhet i tjänsterna och att individerna fick mer individanpassade och

arbetsnära aktiviteter. Arbetsförmedlingen har beslutat att under 2016 implementera det nya arbetssättet i hela myndigheten.⁴⁵ Under 2015 tillfördes också 50 miljoner kronor tillfälligtvis till Arbetsförmedlingen, i syfte att förstärkta validerande insatser och för att utveckla och målgruppsanpassa dessa insatser för dem som omfattas av etableringsuppdraget.

Regeringen ser ett behov av att genomföra förändringar i regelverket, bland annat för att minska Arbetsförmedlingens administrativa börda. Regeringen poängterar vikten av att myndigheten implementerar de erfarenheter och utvecklade arbetssätt som vidtagits under tiden för etableringsuppdraget och att myndigheten fortsätter att identifiera ytterligare möjligheter till förbättring och effektivisering inom det egna arbetet med etableringsuppdraget.⁴⁶

Etableringslotsar

Tjänsten etableringslots, som introducerades i december 2010, var tänkt att fungera som en länk mellan den nyanlände och det svenska samhället.⁴⁷Då flera uppföljningar och granskningar visade på allvarliga brister och indikerade att etableringslotsar inte har varit en effektiv insats för att påskynda nyanländas etablering i arbetslivet, avvecklades etableringslotsarna i januari 2016.

Förändringar i etableringsuppdraget

I oktober 2016 lades en departementspromemoria fram med förslag på ett nytt regelverk för etableringsuppdraget. Förslaget innebär bland annat nyanlända inom etableringsuppdraget bör omfattas av motsvarande åtgärdssystem som gäller för övriga arbetslösa, så att samma villkor och krav gäller för alla arbetssökande. I promemorian framhålls också att Arbetsförmedlingens etableringsinsatser bör bli ett arbetsmarknadspolitiskt program, och att individens behov, snarare än insatsernas omfattning, bör vara styrande för vilka insatser individen erbjuds.⁴⁸ Förslaget är att den nya förordningen att träder i kraft 1 januari 2018.

Andra insatser under och efter etableringen

Ovan presenterades att tar lång tid för en nyanländ att bli etablerad på den svenska arbetsmarknaden och att det därför är viktigt att identifiera de tillfällen då den nyanlände enbart väntar på nästa beslut eller insats. För att påskynda processen nämndes också att det är angeläget att sätta in tidiga insatser för språkinlärning.

Jämte språkinlärningen finns ytterligare en rad frågor som är angeläget att ta ett tidigare och bredare grepp kring. Från 2017 får Länsstyrelserna, istället för Migrationsverket, ansvar för att samordna och organisera tidiga insatser för

44 Prop. 2016/17:1, Prop. 2015/16:100

45 Prop. 2016/17:1

46 Prop. 2016/17:1

48 Ds 2016:35

(13)

asylsökande m.fl. Tanken är att förutsättningarna är bättre för Länsstyrelserna att ge tillgång till regionalt och lokalt anpassade tidiga insatser.⁴⁹

Förenklade och mer effektiva processer för nyanlända

Mot bakgrund av att tiden för nyanländas etablering kan vara lång och snårig, innehållandes många kontakter med myndigheter, gav regeringen 2014 ett uppdrag till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att förenkla och skapa mer effektiva processer för nyanlända. I juli 2016 kom ett uppdrag om att myndigheterna ska överväga om det finns möjlighet att ytterligare utveckla det gemensamma arbetet så att etableringen underlättas för fler nyanlända.⁵⁰

Kartläggning på anläggningsboenden

I vårändringsbudgeten för 2016 beslutades om en satsning på Arbetsförmedlingens kompetenskartläggning redan under asyltiden för att använda den på ett meningsfullt sätt. Syftet är att uppnå snabbare etablering och tillgodose rekryteringsbehoven inom framförallt välfärdsområdena.⁵¹ Detta arbete fortskrider under 2017 och regeringen föreslår att ytterligare medel för tidiga insatser för asylsökande och personer med uppehållstillstånd i Migrationsverkets anläggningsboenden tillförs.⁵²

Validering

Regeringen har adresserat frågan om validering vid flera tillfällen. I vårbudgeten 2015 lades förslag om mer resurser till Arbetsförmedlingen för att inom

etableringsuppdraget effektivisera valideringsprocessen. Under sommaren 2016 remitterades ett förslag om hur systemen för validering kan bli mer effektiva och tillgängligheten till validering öka.

Folkbildning och civilsamhälle

Regeringen trycker i budgetspropositionen 2017 på att folkbildningen och organisationer i civilsamhället är några av flera viktiga aktörer för att främja

etableringen. Även hälso- och sjukvården har en viktig roll i sammanhanget då hälsa är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik etablering.

Regeringen föreslår en förstärkning av medlen för tidiga insatser som syftar till att ge asylsökande m.fl. kunskaper i svenska språket, kunskaper om det svenska samhället och andra etableringsfrämjande insatser. Regeringen vill särskilt främja insatser genom det lokala föreningslivet.⁵³

Snabbspår

Nyanlända kan delta i snabbspår som handlar om att i en sammanhållen process erbjuda praktik, språkträning och utbildning. Snabbspåret består av en kombination av Arbetsförmedlingens olika insatser, som till exempel utbildning i yrkessvenska, praktik, validering, kompletteringsutbildningar och yrkeskompetensbedömning.

Snabbspåren finns och utvecklas inom en rad branscher, framförallt där det råder brist på arbetskraft. Ett annat slags snabbspår rör eget företagande, där

49 Prop. 2016/17:1, Prop. 2015/16:100

50 Arbetsmarknadsdepartementet 2016. Uppdrag om förenklade och mer effektiva processer för nyanlända.

51 Vårändringsbudget för 2016, prop. 2015/16:99

52 Prop. 2016/17:1

53 Prop. 2016/17:1

(14)

Tillväxtverket, i samråd med Arbetsförmedlingen, ska verka för att underlätta för nyanlända att starta företag i Sverige. Ett sådant arbete är påbörjat i Sollentuna och drivs bland annat av Nyföretagarcentrum. Ännu är det dock för tidigt att se några resultat.

Nyanlänt Företagande

Stöd till att starta eget drivs också av Företagarna Mälardalen i samarbete med andra aktörer i kommunen, såsom studieförbund. Programmet inom Nyanlänt Företagande syftar till att ge asylsökande och nyanlända, med erfarenheter av företagande och entreprenörskap, rätt förutsättningar för att bli framgångsrika och hållbara företagare i Sverige. Deltagarna lär sig grunderna i att driva företag i Sverige och får stöd av erfarna mentorer/rådgivare.⁵⁴

Vuxenutbildningen

Förhållandevis få nyanlända studerar inom vuxenutbildningen. Eftersom de nyanländas medelålder är låg, har de många år framför sig i arbetslivet.

Åldersfördelningen i Sollentuna visar också på en låg medelålder. 28 procent är under 30 år och 63 procent är under 40 år.⁵⁵

En stor andel av de nyanlända har dessutom endast förgymnasial utbildning. Av den anledningen bör inslaget av kommunal vuxenutbildning under etableringstiden och övergångarna från etableringsuppdraget till reguljär utbildning öka väsentligt, menar regeringen i budgetpropositionen 2017. En viktig förutsättning för att öka

möjligheterna att fler börjar studera inom den kommunala vuxenutbildningen är att samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna förstärks.

Platserna inom yrkesutbildningen för vuxna räcker dock för närvarande inte till. 66 procent av kommunerna har under 2015 behövt göra urval bland de sökande till utbildningar inom yrkesvux.⁵⁶ Regeringen föreslår därför en utbyggnad av yrkesvux och lärlingsvux. Delar av satsningen på yrkesvux och lärlingsvux föreslås bli

reserverade för elever inom SFI och svenska som andraspråk inom komvux och särvux på grundläggande nivå.⁵⁷

För att ytterligare utveckla yrkesutbildningen för vuxna på gymnasial nivå avser regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka hur yrkesutbildningen för vuxna, med särskilt fokus på nyanländas etablering, kan reformeras, t.ex. genom införandet av yrkesskolor.⁵⁸

Därtill avser regeringen avser att lämna förslag till att vuxna ges rätt att studera inom komvux i syfte att uppnå grundläggande och särskild behörighet till

högskoleutbildning samt motsvarande behörighet till yrkeshögskolan. Rättigheten är tänkt att införas fr.o.m. 2017.⁵⁹

Traineejobb, beredskapsjobb och statlig praktik

Regeringen har för avsikt att utvidga traineejobben – där jobb och utbildning kombineras – till att även omfatta nyanlända. Det gäller också

yrkesintroduktionsanställningar.

54 http://www.foretagarna.se/RegionForeningssidor/Malardalen/nf/

57 Prop. 2016/17:1

58 Prop. 2016/17:1

59 Prop. 2016/17:1

(15)

Regeringen kommer att införa beredskapsjobb i de statliga myndigheterna, vilket innebär att långtidsarbetslösa och nyanlända ska kunna anställas i myndigheterna för att utföra enklare arbetsuppgifter.

Regeringen har gett statliga myndigheter i uppdrag att fram t.o.m. 2018 ställa praktikplatser till förfogande åt Arbetsförmedlingen för att ta emot nyanlända arbetssökande för praktik.

(16)

Några studier av nyanländas väg in på arbetsmarknaden

Grant Thornton

Grant Thornton har ställt ett antal frågor till 214 svarande företag, som fått beskriva de hinder de ser idag för att nyanlända snabbare ska komma i arbete. Hindren går att summera till följande:

• Tidigare svenskundervisning för att förbättra språkkunskaperna. Det möjliggör för arbetsgivare att erbjuda praktikplatser i ett tidigare skede.

• Bättre dialog med och mellan myndigheter för att matcha kompetens mot behov. 68 procent av företagen tycker att det är ett stort hinder att det saknas en bra matchningstjänst, där det på ett enkelt sätt går att hitta nyanlända personer med efterfrågade profiler.

• Mindre byråkrati och snabbare processer. 66 procent av företagen anser att det är för mycket byråkrati i kontakten med myndigheter kring att erbjuda praktikplatser och tidsbegränsad anställning till nyanlända. Exempel på upplevda problem är att processen tar för lång tid, de upplever inte att de får någon återkoppling på sitt intresse att hitta nya medarbetare och att det är svårt att få rätt information. Det är framförallt Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, som företagen menar ger bristfällig respons.⁶⁰

Länsstyrelsen

I en rapport från 2011 lyfter Länsstyrelsen fram tre faktorer för ett framgångsrikt arbete med nyanländas etablering:

• Vägledning och mentorskap. Rapporten pekar på en rad problem med en övertro på matchning, vilket har lett till att individer återvänder till Arbetsförmedlingen eller introduktionsenheterna när jobben, som de blev matchade mot, av olika anledningar inte passade. Istället behövs ett mer långsiktigt processtänkande, framför punktinsatser. Genom vägledning, i bredare bemärkelse, kan individerna få kunskap om alla de möjligheter som finns för etablering på arbetsmarknaden. Det kan inkludera studier,

yrkesutbildningar eller andra åtgärder. Effekten av vägledning är som störst för personer med begränsad yrkes- och utbildningserfarenhet, enligt de erfarenheter som rapporten baseras på.

• Validering och kvalitetssäkring. För en arbetsgivare kan det vara svårt att validera en utländsk utbildning och jämföra den med en svensk. Detta leder till en osäkerhet om vad individen har med sig för kunskaper vid en

anställning. Valideringen och kvalitetssäkringen av utländska utbildningar måste bli snabbare och även omfatta kunskaper införskaffade genom informellt lärande. Därtill behövs bättre samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv.

60 Grant Thornton 2016. Svenska företag vill ta emot nyanlända – men hindren måste bort.

(17)

• Specialanpassad svenskundervisning. Språkutbildningen behöver anpassas mer till den utbildnings- och yrkesbakgrund som individen bär med sig och språkinlärning är mest effektivt i naturliga sammanhang, poängteras i rapporten. Rent konkret kan man använda sig av språkstödjare på praktikplatser i kombination med språkverktyg i mobiltelefon.

Modersmålsundervisning för analfabeter kan snabbare alfabetisera nyanlända och undervisningsmaterial kan utvecklas för att bättre passa målgruppen. Sfx- utbildningarna i Stockholms län nämns också som ett gott exempel på

anpassning efter yrkesbakgrund där studietiden förkortats. För arbetsgivare och handledare/kollegor är det viktigt med handledningsstöd. Det kan ske genom utbildning för ett professionellt handledarskap i syfte att öka

arbetsgivarens kunskaper om språkutveckling, mångfald och handledarskap.

En viktig aspekt som Länsstyrelsen lyfter fram är individperspektivet och att lyckade arbetsmarknadsinsatser för med sig annat positivt. Genom att så långt det är möjligt individualisera insatser för den nyanlände och minska osäkerhetsfaktorer för

arbetsgivare, ökar chanserna för en effektivare arbetsmarknadsetablering för nyanlända. Det handlar inte bara om en väg till självförsörjning, utan arbete ger också positiva effekter på hälsotillstånd, boendemiljö och social inklusion.⁶¹

Delegationen för migrationsstudier

Delmi har gått igenom de senaste decenniernas forskning om varför utrikes födda personer klarat sig sämre och lyfter fram fem viktiga faktorer:

1. Skälet till invandring. Skyddsbehövande och deras anhöriga har svårare att få arbete än arbetskraftsinvandrare.

2. Humankapital. Utrikes födda personer har mindre svensk arbetslivserfarenhet och sämre kunskaper i svenska språket.

3. Sociala nätverk. Utrikes födda personer har färre informella kontakter på arbetsmarknaden än inrikes födda.

4. Trösklarna till arbetsmarknaden. Brist på enklare arbeten och höga ingångslöner kan göra det svårare för både unga och utrikes födda personer att komma in på arbetsmarknaden.

5. Diskriminering. Det finns tydliga belägg för att stora grupper av utrikes födda diskrimineras när de söker arbete.

De slutsatser som Delmi drar av forskningen sedan 1998 innefattar bland annat:

• Valideringen av utländska yrkeskunskaper blir effektivare om den vid behov kan kompletteras med utbildning eller praktik. Att få ett relevant arbete ökar också om individer får sin utländska högskoleutbildning bedömd och erkänd av en svensk myndighet.

• Kompletterande utbildningar för personer med utländsk högskoleutbildning ökar chanserna att få ett relevant arbete. Det gäller särskilt för

yrkesutbildningar.

61 Länsstyrelsen i Stockholms län 2011. Nyanländas arbetsmarknadsetablering – tre verktyg för ökad framgång.

(18)

• Goda kunskaper i svenska språket är viktiga för möjligheterna att få arbete.

Försöken att förbättra SFI har dock inte visat några synbara resultat hittills.

• Starkare sociala nätverk och större möjligheter att få jobb har jobbcoacher i viss mån bidragit till. Arbetsförmedlingen etableringslotsar för nyanlända fungerade däremot inte som avsett.

• Stöd till företagande kan hjälpa utrikes födda personer till arbete, men eget företagande kan samtidigt ge sämre inkomster än en anställning.

• Subventionerade anställningar – som nystartsjobb – är en bro till arbete för utrikes födda personer som står långt från arbetsmarknaden. Det finns dock en risk att subventionerade anställningar tränger undan ordinarie arbeten.⁶²

Riksrevisionen

I Riksrevisionens granskade 2015 statens insatser för nyanländas etablering och identifierar några områden som är viktiga att fokusera på för att lyckas väl med etableringen:

• Individanpassning. Brister i Arbetsförmedlingens kartläggning av de nyanlända medför att insatser ofta inte är tillräckligt anpassade till

individuella behov. Inte sällan erbjuder Arbetsförmedlingen förberedande insatser, till exempel CV-skrivning, och i mindre omfattning mer specifikt arbetsmarknadsinriktade insatser som exempelvis yrkespraktik eller arbetsmarknadsutbildning.

• Validering. Bedömning av utländsk utbildnings gångbarhet måste ske snabbare för att kunna identifiera eventuella behov av komplettering av utbildning. Idag är processen för långsam och ansvarsfördelningen mellan myndigheter oklar.

• Utbildning. För många nyanlända skulle en kvalificerad yrkesutbildning vara ett lämpligt alternativ. I många fall sätter emellertid bristande språkkunskaper hinder för sådan utbildning.

• Subventionerade anställningar. Nystartsjobb och instegsjobb kan underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden, om de används på rätt sätt och vid rätt tidpunkt.

• Samverkan. Kommuner som får till stånd en välfungerande samverkan med myndigheter, näringsliv och det civila samhället kan få ganska stor skillnad i utfall. Erfarenheter visar att Arbetsförmedlingen inte deltagit i önskvärd utsträckning på grund av tids- och resursbrist samt organisationsstruktur.

Riksrevisionen trycker på att kommuner i större utsträckning behöver anställa eller ordna praktik för nyanlända, då tidigare insatser, redan under

etableringsuppdraget, är viktiga. Kommuner bör inte vänta med insatser,

62 Delmi 2015. Integrationspolitik och Arbetsmarknaden - översikt av integrationsåtgärder i Sverige 1998-2014.

(19)

genom att hänvisa till att etableringsinsatser är Arbetsförmedlingens uppdrag enkom.⁶³

(20)

Andra kommuners och aktörers arbete med nyanlända

Många kommuner har arbetat på olika sätt med att skapa bättre förutsättningar för nyanlända att komma i arbete eller annan relevant sysselsättning. Nedan redovisas några sådana exempel.

Kommuners samverkan med Arbetsförmedlingen

Flertalet kommuner har en systematiserad samverkan med Arbetsförmedlingen. I Askersunds kommun har kommunen anställt nyanlända i beredskapsarbeten.

Arbetsförmedlingen bistår med att ta fram lämpliga kandidater, i regel

högskoleutbildade som är i slutet av etableringsfasen. I Västerviks kommun har man tillsammans med Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet infört snabbspår som innehåller yrkesmentorer och praktikplatser, skräddarsydda studiebesök och en fördjupad arbetslivsorientering. En tredje variant genomfördes av Stockholms stad i samarbete med Arbetsförmedlingen och syftade till att skapa en sammanhållen etableringskedja. Den innehöll fördjupad kartläggning av de nyanländas kompetenser och matchning mot tänkbara arbeten, mentorer som kallades yrkeskompisar, samt särskild träning i svenska språket i vardagssituationer.

Kommuners samverkan med näringslivet

I Trollhättans kommun arbetar det lokala näringslivsrådet med att möjliggöra för nyanlända och det lokala näringslivet att träffas personligen genom arbetsplatsbesök.

Andra kommuner satsar på att ta fram praktikplatser inom, och tillsammans med, det lokala näringslivet. I Örebro kommun har sociala hänsyn lagts till som ett skallkrav i upphandling, vilket lett till goda resultat för de som deltog i praktikprogrammet.

Syftena med praktiker att nyanlända ska få möjlighet att snabbare lära sig språket, knyta kontakter och få en meningsfull sysselsättning. Det ger också företagen

tillgång till relevant kompetens. Viktigt är att det finns en samordnande funktion som har god kännedom om det lokala näringslivet och också vetskap om de kompetenser som finns bland de nyanlända. Det finns exempel på kommuner där man genom tidiga inventeringar på asylboenden lyckas få ut nyanlända i praktik. Torsås kommun har anställt en asylkoordinator som en länk mellan asylsökande, näringsliv och lokalsamhälle.

Språkträning

En del kommuner har fokuserat särskilt på språkutvecklingen under praktiktiden genom språkpraktik, tidigt språkundervisning under asyltiden, i samverkan med studieförbund och frivilligorganisationer samt snabbspår för olika yrkesgrupper, innehållandes bl.a. yrkessvenska.

I några kommuner, t.ex. i Stockholms län, och vissa regioner erbjuds specialanpassad SFI, såsom yrkes-SFI och SFI-bas för analfabeter. Det finns också exempel på

förstärkt språkundervisning parallellt med att en yrkesutbildning genomförs. Andra kommuner har arbetat aktivt med att låta de studerande läsa SFI parallellt med en yrkesutbildning.

Vidare integrationsinsatser

Att som nyanländ få en förankring på den svenska arbetsmarknaden är viktigt, men arbetsmarknadsperspektivet är bara en del av integrationsprocessen och av att bli etablerad i det svenska samhället. Karlskrona kommun har börjat bygga upp ett integrationscentrum för en bättre samordning för mottagande och effektiva insatser för nyanlända. Kommunen har identifierat behovet av att ha en ingång till

(21)

kommunen, med tidiga personliga kontakter och tydligare, och mer samlad information.

Andra aktörers arbete med målgruppen

Utöver det offentliga finns en rad privata initiativ för att fler nyanlända ska komma i arbete snabbare. Gemensamt för dessa är att de verkar för att matcha nyanländas kompetens mot näringslivets behov. Welcome Talent drivs av Stockholms

Handelskammare, i samarbete med bl.a. Swedbank och LinkedIn. Projektet syftar till att få fler företag, inte minst små och medelstora, att erbjuda praktikplatser till asylsökande och nyanlända. Just Arrived arbetar med en digital lösning för kortare eller längre anställningar. Företaget tar på sig det administrativa arbetet samt

arbetsgivaransvaret, något som annars upplevs vara ett hinder för att anställa. Novare Potential är ett rekryterings- och bemanningsbolag som med mentorer hjälper företag och nyanlända att mötas och skapa arbetstillfällen. Samtliga tre aktörer arbetar med att ta bort språkliga hinder och motverkar bristen på sociala nätverk, som nyanlända många gånger har.

(22)

Läget i Sollentuna

Sollentuna har överlag en god förmåga att ta emot nyanlända i en bred bemärkelse, såväl anvisade som ensamkommande. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket har vid flera tillfällen uppgett att de uppskattar samarbetet och att kommunen löser uppgifterna på ett bra sätt.

Utredningen stödjer deras uppfattning om att mycket fungerar bra i Sollentuna.

Socialkontorets mottagande och bosättningen fungerar i huvudsak väl. Förskolorna och skolorna har mött utmaningarna på ett bra sätt och har anpassat verksamheterna efter skiftande förutsättningar. Överförmyndaren har löst sin del genom att rekrytera och utse gode män. Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit initiativ till en närmare föreningssamverkan och biblioteket har fått nya uppgifter kopplat till

#MeetSollentuna. Det finns således många goda exempel på verksamheter som fungerar bra.

Övergången från den omhändertagande fasen till egenförsörjning genom studier eller arbete som är matchat mot den enskildes kompetens är mer otydlig.

Arbetsmarknadsenheten har i dagsläget ingen uppgift kopplat till målgruppen och endast ett fåtal individer (nyanlända) kommer till Möjligheternas kontor.

Kunskapsparken förmedlar sfi, oftast via nätet, vilket medför att fysiska möten med målgruppen sker sällan.

Samarbetet mellan enheten för flyktingsstöd och arbetsmarknadsenheten sker sporadiskt och utan tydlig struktur. Enheten för ekonomiskt bistånd och

arbetsmarknadsenheten har däremot inlett ett samarbete som fungerar allt bättre.

Samarbetet mellan enheten för flyktingsstöd och arbetsförmedlingen uppfattas fungera tillfredsställande, men på en övergripande nivå. Det finns

förbättringspotential kring den samordnade individuella planen. Det finns idag små möjligheter att samarbeta kring konkreta åtgärder i etableringsplanen i ett bredare perspektiv. Arbetsmarknadsenheten har svag kontakt med arbetsförmedlingen i dessa frågor.

Arbetsförmedlingen har uppvisat små reella möjligheter till ett aktivt och nära samarbete med det lokala näringslivet och en aktiv matchning på personnivå.

Sekretessen mellan arbetsförmedlingen och kommunen kring vilka som ingår i etableringen och detaljer kring den enskilde ställer till stora svårigheter kring samordningen. Exempelvis känner Kunskapsparken inte till vilka elever inom sfi som ingår i etableringen. Det finns i dagsläget ingen organiserad rutin för att den enskilde ska lämna samtycke.

Sammanfattningsvis uppfattas kommunen vara väl rustad kring den initiala fasen med mottagandet men att stuprörstänkande försvårar den kommuninterna

samordningen. Detta medför i sin tur att kommunen får svårt att vara en sammanhållen part i det regionala samspelet, men även mot samverkande myndigheter såsom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

(23)

Resonemang och problematisering

Nyanlända personer i Sverige och Sollentuna kommun ställs inför en rad utmaningar för att kunna bli etablerade i sitt nya hemland och sin nya hemkommun. Nyanlända behöver kunskaper om hur olika system fungerar och behöver stöd och vägledning i t.ex. frågor som rör privatekonomi, boende, barns skolgång och omsorg, hälso- och sjukvård, civilsamhälle samt utbildning och arbetsmarknad. Mottagande av

nyanlända ställer därför högra krav på myndigheter och andra aktörer att samordna och vara effektiva. Många myndighetskontakter, med ibland bristfällig samordning mellan myndigheterna, kan lätt leda till en brist på överskådlighet för de nyanlända, samt innebära ineffektivitet genom att tiden inte utnyttjas optimalt.

Inom den kommunala organisationen i Sollentuna arbetar socialkontorets enhet för flyktingsstöd med stöd och råd i ett initialt skede för de nyanlända. En stor del av enhetens arbete kan sägas vara vägledande, i syfte att bidra till en stabil grund att stå på vad gäller t.ex. privatekonomi och bostad. Parallellt pågår etableringsinsatser via Arbetsförmedlingen, för bland annat flyktingar. Insatserna rör primärt etablering på arbetsmarknaden. Sollentuna kommun har kompletterande arbetsmarknadsinsatser via arbetsmarknadsenheten, där verksamheterna Möjligheternas kontor och

Arbetscenter finns. I samma lokaler huserar också Kunskapsparken, kommunens vuxenutbildning, samt CIFS. AME och Kunskapsparken kan också sägas arbeta med ett slags vägledning mot att få en mer varaktig koppling till arbetsmarknaden.

Vägledning och samordning, i ordens vidare bemärkelse, är således centralt i en nyanländs etablering från ett initialt skede tills det att förankringen på

arbetsmarknaden är tillräckligt stark för en långsiktig egenförsörjning. Vägledning ska därför ses som en kontinuerlig process i samverkan och inte ett antal

punktinsatser, utförd av olika aktörer, oberoende av varandra.

(24)

Förslag

Utifrån ovanstående resonemang och problembild och av det som redovisats i denna PM, dvs. information från intervjuer, samtal och workshops, utvärdering och hur andra kommuner och aktörer arbetar, har fyra centrala arbetsområden identifierats.

Områdena rör sådant som kontoren ska arbeta med för att nå målet om att fler nyanlända ska komma i relevant sysselsättning så snabbt som möjligt.

Arbetsuppgifterna presenteras längre fram i dokumentet. För att uppgifterna ska kunna genomföras på ett effektivt sätt, krävs en stärkt samordning mellan parter i den kommunala organisationen och tydliga arbetsformer med Arbetsförmedlingen, men också Försäkringskassan och Landstinget för dem som är i behov av det.

Samverkan mellan de kommunala aktörerna är viktig av olika skäl, bland annat:

• En individanpassad och långsiktig planering mot etablering kräver helhetslösningar från flera parter som är involverade i etableringens olika delar och faser.

• De nyanlända behöver se alla delar i etableringen som en helhet. En förstärkt samverkan genom har potential att skapa en överskådlighet i arbetet med initial vägledning (ekonomi, boende, myndighetskontakter, frågor av administrativ karaktär) och vägledning med ett tydligare

arbetsmarknadsfokus.

Mot denna bakgrund föreslås följande för den nya funktionen:

- Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att i samverkan med socialnämnden utforma en plan för hur en systematisk och långsiktigt hållbar samverkan mellan kommunala aktörer (arbetsmarknadsenheten och enhetens för flyktingsstöd) och statliga myndigheter (framförallt Arbetsförmedlingen, men också t.ex. Försäkringskassan och Landstinget) kan realiseras.

Ett förslag ska presenteras för Kommunstyrelsen senast 31 maj 2017.

Förslaget ska innehålla en beskrivning av vilka frågor som ska avhandlas, vilka som ska delta (aktörer och funktioner) samt när och under vilka former frågorna behandlas. De fyra utvecklingsområdena som presenteras i denna PM ska bilda utgångspunkter för planens utformning.

- Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att i samverkan med socialnämnden formulera mål för det arbete som ska ske i samverkan mellan enheten för flyktingsstöd, arbetsmarknadsenheten och statliga aktörer.

Målen ska vara av två slag:

1. Processkaraktär, dvs. hur ska samverkan utformas för bästa möjliga effekt för den enskilde nyanlända?

2. Effektkaraktär, dvs. mål som mäter insatsernas effekter i form av relevant arbete/sysselsättning för de nyanlända.

(25)

Jämställdhetsperspektiv

I båda uppdragen ska ett jämställdhetsperspektiv tillämpas. Ett sådant perspektiv är angeläget mot bakgrund av att utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsdeltagande är lägre i jämförelse med män som är utrikes födda. Dessutom tar kvinnornas etablering generellt tar längre tid än vad mäns etablering gör.

Exempel på hur samordningsarbetet kan struktureras

Den kommuninterna samt externa samverkan, som behöver ske via olika

mötesforum, kan formaliseras på olika sätt. Nedan följer några förslag på forum och områden som vi uppfattar som angelägna att utveckla eller upprätta.

- Gemensam workshop där chefer och handläggare från kommunens enheter och Arbetsförmedlingen deltar. Syftet kan vara att ta fram en gemensam lägesbild och hur samverkan kan ske i praktiken.

- Nuvarande lokala överenskommelser inom arbetsmarknadsområdet mellan kommun och Arbetsförmedlingen behöver ses över för att dess intentioner ska få större genomslag i praktisk handling.

- En samverkansgrupp träffas med uppgift att upprätta samverkansavtal som gör det möjligt att utväxla personlig information mellan statliga och

kommunala aktörer. I synnerhet är Arbetsförmedlingen en viktig aktör i detta arbete.

- Strategiskt utbildnings- och arbetsmarknadsråd för chefer. Deltagare enligt nuvarande praxis, samt näringslivschef. Syfte med mötesformen är att, utifrån kommunens näringslivsstrategi, hitta gemensamma lösningar på långsiktiga utmaningar.

- Operativt utbildnings- och arbetsmarknadsmöte för handläggare med fokus på individ och operativ process. Syftet med mötet är att optimera samhällets gemensamma ansträngningar för att få människor i arbete eller studier.

Deltagare ur den nya samverkansfunktionen, Arbetsförmedlingen samt representant från Företagarna.

- Ta fram rutiner för arbetsmöten mellan kommunala tjänstemän och handläggare vid Arbetsförmedlingen vid upprättande och

uppföljning/revidering av etableringsplaner.

- För att kartläggning, planering och genomförande ska ske utifrån individens förutsättning, behov och önskemål kan s.k. SIP-möten genomföras där samordnade individuella planer tas fram.

(26)

Arbetsområden

1. Kartläggning, validering och vägledning

Kartläggning

Kartläggning av de nyanlända som kommer till Sollentuna är nödvändigt, då det är en mycket heterogen grupp, med varierande individuella behov och förutsättningar.

Arbetsförmedlingen har det huvudsakliga ansvaret för flyktingar och andra

nyanlända genom etableringsuppdraget och andra insatser. Redovisningen ovan visar dock att när myndigheten samverkar med privata aktörer eller kommuner, kan större framgång nås med att få människor i sysselsättning. Arbetsförmedlingen har ett omfattande uppdrag och många gånger har varje enskild handläggare många klienter, vilket gör att tiden för att kartlägga, validera och föreslå individanpassade insatser emellanåt är en bristvara.

Sollentuna kommun kan därför bistå Arbetsförmedlingen redan i ett tidigt skede med att kartlägga den enskildes kunskaper, kompetenser, förmågor och personliga mål.

Syftet ska vara att ta fram en individanpassad plan som är framåtsyftande, långsiktig och innehåller delmål, möjliga att kontinuerligt följa upp.

Validering

Validering är viktig för anställningsbarhet och idag genomförs sådan av flera aktörer och på flera sätt. Den nya funktionen får en tydligare roll i att samordna och

påskynda validering. I det sammanhanget kan Kunskapsparkens studie- och yrkesvägledare få en framträdande roll.

Vägledning

Vägledningen in i samhället underlättas av att alla nyanlända passerar den nya samordningsfunktionen, där det finns en möjlighet att fånga upp, identifiera och motivera dem som skulle vara betjänta av att studera inom vuxenutbildningen, i synnerhet yrkesutbildningar inom bristyrkesområden. Många nyanlända är unga och saknar utbildning efter grundskola, varför vuxenutbildning, som regeringen nu föreslår en utbyggnad av, kan vara en väg att gå, snarare än att direkt sikta mot arbetsmarknaden i mindre kvalificerade jobb.

KOMMUNEN KOMPLETTERAR ARBETSFÖRMEDLINGEN HÖG GRAD AV INDIVIDFOKUS

KARTLÄGGNING, VALIDERING OCH VÄGLEDNING AKTIV UPPFÖLJNING OCH LOKAL SAMORDNING

EN PLATS SKAPAR ENKELHET

2. Språkutveckling

Svenska för invandrare (sfi) ingår i nyanlända flyktingars etableringsplan. Merparten av dem som studerar sfi i Sollentuna är dock inte nyanlända flyktingar. Behovet av en välfungerande språkutbildning är således viktig för en bred målgrupp med annan bakgrund än svensk. Sfi har med sina studievägar och kurser en ambition att anpassa utbildningen efter individuella behov och förutsättningar. Ändå tar det för vissa studerande lång tid att ta sig igenom utbildningen, en del gör avbrott i studierna.