• No results found

FÄRGER DEL 1 DEN STORA FÄRGGUIDEN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "FÄRGER DEL 1 DEN STORA FÄRGGUIDEN"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

FÄRGER

DEL 1

Färger är en viktig del av fotografiet och ger inte bara bilderna en realism, utan har också inflytande över stämningen och hur betraktaren uppfattar bilderna.

I två delar går vi på djupet med färgerna och hjälper dig att få ut så mycket som möjligt av dem.

DEL 1

GRUNDLÄGGANDE FÄRGER I NATUREN FÄRGER PÅ STAN

DEL 2

FÄRGER I MAKRO

FÄRGTEMAN

KREATIVA FÄRGER

(2)

DEN STORA FÄRGGUIDEN DEL 1

Här får du koll på grunderna, nämligen vad färger är, hur de bildas och vilka som passar bäst ihop.

Vilken är din favoritfärg? Rött, blått, kanske lila? De flesta har en favorit utan annan anledning än att de någon gång har bestämt sig för att de gillar en viss färg mer än alla de andra.

Så är det med färger. De påverkar olika människor på olika sätt, och de har infly­

tande över hur vi ser världen. Vissa färger är högljudda, medan andra är mer däm­

pade. Vissa passar perfekt ihop, medan andra inte gör det. De kan vara starka, svaga, varma, kalla, naturliga eller ona­

turliga, och de symboliserar olika saker i olika kulturer. Hos oss står rött för fara, ilska, kärlek och eld. Blått är kyla, lugn, himmel och hav. Grönt påminner oss om naturen, miljön, sundhet och fräschör.

Med detta i bakhuvudet kan du utnyttja dem både kreativt och känslomässigt.

Grunderna

Det första steget i att förstå färger är att veta hur de uppstår. Det handlar i själva verket bara om ljus. Ljus i det synliga spektrat består av färgvåglängder som går från varmt till kallt.

Färgerna på ett föremål uppstår när föremålet absorberar vissa våglängder av ljus och reflekterar andra. En blå bil är blå för att lacken reflekterar blått ljus och absorberar alla andra färger. Trädens blad är gröna för att de absorberar alla våglängder utom gröna. Om ett föremål reflekterar mer än en färg är färgen vi ser en kombination av våglängder. Det blir t.ex. orange av röda och gula våglängder.

Dominerande och dämpade färger Vissa färger är starkare än andra. Gene­

rellt är varma nyanser som rött, orange och gult mer dominerande än kalla färger som grönt, blått och lila.

Varma färger har också en tendens att vara framträdande. Det gäller speciellt rött, som även i små doser kan dominera en komposition, eftersom det skriker på uppmärksamhet. Kalla nyanser är om­

vänt mer tillbakadragna.

Du kan utnyttja dessa egenskaper i dina bilder. Kombinerar du en varm färg med en kall kommer den varma alltid att dominera bilden, medan den kalla

våglängd er. I bergiga trakter där luften är tunnare är det tvärtom så att fler våg­

längder i det varma spektrat absorberas, så att ljuset blir kallare.

Dessa skillnader kallas färgtemperatur och mäts i kelvin (K). Ju kallare ljuset är, desto högre är färgtemperaturen, och ju varmare det är, desto lägre är tempe­

raturen. Dagsljus på hög höjd kan hålla 10 000 K, medan temperaturen vid solens uppgång eller nergång kan vara 2 500 K.

Vi ser inte dessa färger så klart, ef­

tersom vår syn snabbt anpassar sig, så bildar en effektiv bakgrund. Det bästa är om du ser till att blått och grönt finns i bakgrunden medan rött, orange och gult uppträder framför de kallare nyanserna.

Omvänt kan du stimulera sinnena genom att kasta om färgerna för att på så sätt skapa en intressant bild. Kraften i en färg påverkas också av färgen bakom. Rött ser mer intensivt ut mot en svart bakgrund jämfört med en vit bakgrund eller mot en kall bakgrund jämfört med en varm.

Färgtemperatur

Precis som ljuset kan skapa en färg kan det också ha en färg. När alla färgade våglängder i det synliga spektrat syns i lika stor mängd är ljuset vitt eller neutralt.

Det syns i klart solsken mitt på dagen. När vissa våglängder är starkare än andra förändras ljusets färg däremot. När solen går upp och ner är ljuset varmt. Det beror på att de gröna och blå våglängderna absorberas av jordens atmosfär, vilket ger en högre koncentration av varma

även om ljuset är varmt eller kallt ser det normalt ut. Ett undantag är när det är ljus med två olika färger. Sitter du i ett rum med glödlampsljus i skymningen ser ljuset i rummet neutralt ut, men tittar du ut genom fönstret verkar utomhusljuset blått. Det är för att hjärnan har gjort det varma ljuset i rummet kallare, så att det kalla utomhusljuset verkar ännu kallare.

Med en spegelreflexkamera justerar man vitbalansen för att bli av med färgstick.

Fotar du i råformat kan du också korri­

gera färgstick i bildbehandlingen. ❚ TILL VÄNSTER OCH OVAN:

Morgon- och kvällsljus är varmt, varför tidpunkten också kallas för den gyllene timmen. Omvänt är ljuset i skymningen kallt, som ovan.

Grundläggande

Lee Frost

Lee Frost

(3)

FÄRGHJULET

Ett enkelt sätt att förstå färgernas inbördes förhållande är genom att placera dem i ett så kallat färghjul.

Rött, gult och blått är primärfärger. De är rena färger som man inte kan bilda genom att blanda andra färger, medan alla andra toner bildas av dessa tre.

Grönt, orange och lila är sekundärfär- ger. Dem skapar man genom att blanda två primärfärger. Gult och blått ger grönt, blått och rött ger lila, och rött och gult blir till orange. På hjulet sitter sekundärfärgerna mellan de primära.

Blandar man en primärfärg med en se- kundär får man en så kallad tertiärfärg – gulorange, rödorange, rödlila, blålila,

blågrön eller gulgrön. Dessa tre typer av färger bildar det moderna färghjulet och representerar färgerna i det synliga spektrat, d.v.s. rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och lila – hela regnbågen.

Färger som ligger nära varandra på hjulet sägs vara harmoniska. Det gäl- ler t.ex. gult och grönt samt rött och orange. Färger som är långt från varan- dra är kontrastrika eftersom de krockar.

Det gäller t.ex. gult och blått eller rött och blått. Färger som står mittemot varandra är komplementfärger och ger också starka kontraster, t.ex. rött och grönt. Harmonierna och kontrasterna kan utnyttjas i bilder, vilket vi kommer att gå närmare in på.

Färghjulet bör vara det första du kollar för att se vilka färger som passar ihop och vilka som inte passar.

EN KALL KOMMER DEN VARMA ALLTID ATT DOMINERA BILDEN ...

EXTRA PÅ NÄTET SE BONNIERDIGITALFOTO.SE/FORDELSZONEN FÖR ATT FÅ SNABBTIPS OM VITBALANS.

(4)

DEN STORA FÄRGGUIDEN DEL 1

Det finns färger överallt och i så riklig mängd att vi tar dem för givna. Träna ditt öga att lägga märke till naturens färger.

Färger i naturen

Tänk på naturen, så kommer du att tänka på speciella färger – främst blått från himlen och det gröna från landskapen.

Bägge färgerna står för fräschör, frihet, öppna vidder, sundhet och liv.

Det är i naturen man hittar färgharmo­

nier. Där finns mjuka toner av brunt, gult och orange på hösten, som alla samspe­

lar fint rent fotografiskt. Våren och tidiga sommaren är fyllda med gröna och blå nyanser när blommor och blad slår ut.

Ängar och åkrar med vilda blommor kan hålla dig sysselsatta i flera timmar medan du fotar allt från stora scenerier till närbilder. Använd långa slutartider för att skapa impressionistiska ränder av slö­

jat gräs eller blommor som vajar i vinden.

Du kan också hitta fantastiska färg­

kontraster i landskapen. Det kan vara den signalgula rapsen, åkrar med solrosor under en molnfri blå himmel eller slutt­

ningar med röda vallmor framför gröna träd. Besök en spektakulär trädgård eller park, och se hur resten av färgspektrat – lila, rosa, violett och orange – svämmar över i alla de prunkande blommorna.

Tidigt på morgonen är en magisk tid­

punkt att fotografera landskapet. Mjukt, gyllene solljus ger en varm nyans åt allt det träffar och säkrar på så sätt perfekta färgharmonier. Du kan sätta vitbalansen till Molnigt eller Skugga för att förstärka

effekten. Är det dessutom disigt mjukar det upp färgerna ytterligare. När solen kommer högre upp på en klar himmel ökar även ljusets färgtemperatur. Himlen blir djupblå, och de neutrala färgtem­

peraturerna avslöjar nya färger i sina naturliga former. Det är en perfekt tid på dagen för att fånga livliga färger, och med ett polfilter, som minskar diset, ökar både färgmättnaden och klarheten. Vid lugnt väder kan du fokusera på vatten och fota lugna speglingar av det omkringliggande landskapet för att fylla bildramen med färg. Ett graderat gråfilter på 0,3 som

Du kan skapa iögonfallande abstrakta konstverk genom att panorera kameran lodrätt medan du fotograferar en färgrik skog, så att trädstam- marna blir till lodräta streck mot en bakgrund av suddiga blad. Experimentera med slutartider från 1/15 till 1/4 sekund.

Helen Dixon

täcker himlen skapar balans i expone­

ringen mellan himmel och reflexion.

Mitt på dagen är det inte perfekt för landskapsfoto, eftersom ljuset är hårt, men om du vill ha starka färger som blomsterängar och en polariserad him­

mel kan det ge bra resultat. Här hemma är det ofta molnigt, vilket är perfekt när man vill ha mjukare färger av t.ex. höstens löv som breder ut sig på marken eller speglas i åar, eller frodiga skogar med vattendrag.

Lee Frost

TIDIGT PÅ MORGONEN ÄR EN MAGISK TIDPUNKT ATT FOTO- GRAFERA LANDSKAPET. MJUKT, GYLLENE SOLLJUS GER EN VARM NYANS ÅT ALLT DET TRÄFFAR ...

NATURTIPS abstrakt

(5)

oumbärligt. Det avlägsnar återsken från icke-metalliska ytor så att mättnaden ökar, och om solen kommer från sidan blir en blå himmel djupare och mer livlig. Bilderna blir också mer kontrastrika, eftersom polfiltret avlägsnar dis. Polfilter ger i regel en star- kare effekt i solsken som innehåller mer polariserat ljus och när solen står lågt på himlen. Men även bilder tagna i skogen i fuktigt väder blir bättre av ett polfilter, då detta avlägsnar ljusreflexioner från blad- verk, som annars försämrar färgmättna- den. Montera filtret, och vrid det långsamt medan du tittar genom sökaren tills du uppnår önskad effekt.

Du kan också leta efter färgmotsätt­

ningar där människa och natur möts; det kan vara en färgrik visthusbod mitt ute på en hed. Kom också ihåg djurlivet. Många djur smälter ihop bra med naturen och ger möjlighet att fånga färgharmonier – allt från en uggla i motljus som sitter på en staketstolpe i eftermiddagssolen till en gepard som smyger sig genom den torra afrikanska bushen. Ska det vara mer till­

gängligt kan det bli bra bilder av betande hästar på ängen och t.o.m. familjens katt som leker kurragömma i trädgården. ❚

Lee Frost

färger; vallmoblommor är en favorit bland fotografer.

(6)

DEN STORA FÄRGGUIDEN DEL 1

Vi människor trivs med färger, så varför inte gå på jakt efter dem på stan?

Vi använder färger för att skilja oss från mängden, så man behöver aldrig gå sär­

skilt långt för att hitta gott om färg, och lägger man ett par timmar på stan finns det goda chanser till fina resultat.

Arkitekturfoto är en bra början. Mo­

derna byggnader har ofta färgrika ma­

terial. Leta efter bostadshus med starka färger, och se hur många olika bilder du kan ta när du experimenterar med vink­

lar och komposition.

Du behöver inte få med ett helt fönster eller en hel dörr; testa bara att låta ett hörn krypa in i bildramen. Satsar man på mer abstrakta motiv får man ofta mer intres­

santa bilder eftersom huvudmotivet då inte längre spelar någon roll.

Det är färgen som räknas samt hur du beskär bilden vid exponeringen.

Parkerade fordon kan också användas. Bussar och lastbilar har ofta färgrika skyltar, vilket ger iögonfallande detaljer om du går nära och fyller ut bild­

ramen. Se också vad som finns bakom.

En röd bil framför en blå, grön eller gul vägg ger en stark bild. Hittar du en bra bakgrund kan det vara värt att vänta litet för att se om det kommer förbi något färgglatt. Det kan vara en person med färgad rock eller ett kulört paraply.

Marknader kan bjuda på livliga möns­

ter med frukt och grönsaker på rad, stap­

lar med plastspannar eller klädstativ. Du får kanske undrande blickar när du plåtar lådor med bananer eller tomater, men bry dig inte om det. De vet inte vad vi vet.

Graffiti kan vara fult, men man kan inte förneka att denna konstform också kan vara en källa till fantastiska bilder. Det ger färg åt gamla trista byggnader och öde områden, och kontrasterna kan vara snygga. Du kan t.ex. dämpa färgmättna­

den i allt annat än graffitin, så att den blir ännu mer framträdande.

Om vädret blir dåligt kan du bege dig inomhus. Hotell

och barer har ofta livliga färgsättningar som gör vanliga miljöer till blän­

dande motiv.

Att fånga färger på stan handlar om inställ­

ning och självtillit. Kasta reglerna överbord och ta chanser. Ett telezoomobjektiv är bra när man vill isolera områden med färg och för att trycka ihop per­

spektivet så att föremål ser ut att vara närmare varandra. Vidvinkelobjektiv har motsatt effekt. De drar ut perspektivet så att det ser ut som om saker och ting är längre från varandra än i verkligheten.

Det innebär att även små förskjutningar av exponeringsplatsen gör stor skillnad.

Experimentera också med olika foto­

vinklar. En blå himmel utgör en fin bak­

ZOOMEFFEKT I ELEMENTS

Du kan skapa en zoomeffekt med hjälp av objektivet redan när du exponerar, men om du redan har bilder som du vill förse med denna effekt kan du göra det i t.ex. Photo- shop Elements. Öppna bilden och tryck Ctrl + J för att skapa en kopia av lagret. Välj Filter, Oskärpa och Radiell oskärpa.... Börja med att sätta Mängd till 40, och välj Zooma under Metod och Hög under Kva- litet. Under Oskärpecentrum kan du sätta zoomeffektens mittpunkt i bildytan. Det räcker ofta att låta den vara i mitten. Klicka på OK.

Nu ser du effekten. Vill du ha mer eller mindre zoom trycker du Ctrl + Z för att ångra och provar igen med ett nytt värde vid Mängd. När du är nöjd med oskärpan kan du ev.

använda Suddgummi och en stor mjuk pensel för att ta bort något av effekten i mitten om den stör.

grund till färgrika kompositioner, och går man ner på knä med en vidvinkel kan man få kontrastrika färger mot himlen, t.ex. en byggnad, en parkerad bil, trafik­

skyltar eller butiksskyltar.

Om du vill göra något speciellt kan du ta färggranna zoombilder. Graffiti, bussar, parkerade bilar, skyltar – allt som skiljer sig från mängden – är bra att jobba med.

Komponera med ett zoomobjektiv på minsta brännvidd, och när du trycker ut­

lösaren i botten zoomar du in till teleläge så att ditt motiv blir en explosion av rän­

der som utgår från bildens mitt. Experi­

mentera med slutartider från 1/15 sekund till 1/2 sekund, och variera hur snabbt du zoomar. Det kan vara en fördel att ställa kameran på stativ, men man kan också fota på fri hand. Det krävs några försök, men resultatet kan bli riktigt bra. ❚

Lee Frost

Lee Frost

Här finns inte bara grå asfalt och dystra byggnader. Utforska din lokala stadsdel, och leta upp en fin palett av färger.

Färger i stan

Även om vi normalt skulle avråda dig från att fota mitt på dagen när ljuset är hårt, kan

det starka ljuset vara en fördel när du fotar färg på stan. Mörka skuggor

ger ett grafiskt element, och ett polfilter avlägsnar reflexioner

i bilderna.

PROFFSTIPS

NEDAN TILL VÄNSTER: Färgerna är ofta livliga i stadsmiljöer. Kontrastrika färger funkar bra.

TILL HÖGER: Här är den kalla blå skymningshim- len en bra kontrast till de varma tonerna i förgrunden.

(7)

References

Related documents

Hallands län 2021 Kartan visar sträcka/sträckor som föreslås få anpassade hastighets- gränser utifrån

Subtraktiva färger börjar med ett objekt som reflekterar ljus och använder färgämnen som pigment eller filter för att dra delar från det vita ljuset som lyser upp objektet, för

Det finns tre typer av tappar, en som är mest känslig för rött ljus, en för blått och en för grönt ljus.. När vi ser vitt, som ju består av alla regnbågens färger,

Nyansen i en bild (Eng. Hue) är det som åskådaren ser som färg. Nyanserna kan till exempel vara blå, grön, röd-orange eller andra skiftningar mellan primära och sekundärfärger.

m.. ande sväfvat öfver edra hufvuden, men I ha- den ej styrka till att höra min röst. Si, nn är jag kommen att lösa eder ur det förflutnas bojor, och såsom himmelens fåglar

Sedan kommer det tidigare insamlade fotomaterialet att analyseras utifrån den nyfunna kunskapen från böcker och forskning för att få en större förståelse för vilka

Låt eleverna samla in naturföremål i olika färger – både sådana som finns på färghjulet och sådana som inte finns med?. Se till att eleverna inte skadar omgivningen när de

Men dels också i relation till fältet: på vilka sätt är internet viktigt just här, för de här människorna.. För många människor har internet blivit en integrerad del av