Ett gränslöst arbete
Kerstin Weschke
Här presenteras ett arbete som vid Matematikbiennalen belönades med Nämnarens stipendium. Juryns motivering: ”Utställningen visar hur lärar- na lyckats utgå från ett mångkulturellt samhälle och sett denna situation inte som ett problem utan som en möjlighet”. Arbetet har blivit en mötes- plats för lärare, barn och föräldrar, där man även lyckats integrera språk”.
Kerstin Weschke är lågstadielärare på Sjumilaskolan i Göteborg.
Nämnarenstipendiater från skolan är också Gunilla Stridbeck, Kerstin Forsberg och Gunilla Peterson, se Nämnaren nr 1.
En kväll i månaden träffas lärare, elever och föräldrar och arbetar med veckans hemuppgifter. Detta skapar tillfälle för barn och vuxna att få kommunicera, lära känna varandra och lära av varandra.
Målet är att stärka barnens språk och att föräldrarna ska känna att de kan och vill hjälpa sina barn samt att de förstår den instruktion som följer med hemuppgifterna.
Ett mångkulturellt område
Vår skola, Sjumilaskolan, ligger i ett starkt segregerat bostadsområde, Norra Biskops- gården, på ön Hisingen i Göteborg. Idag bor i området strax över 4000 personer.
Över 70 % av dessa är personer med ut- ländsk härkomst. I de intilliggande delom- rådena varierar andelen personer med ut- ländsk härkomst från 30 % till 50 %.
När vi började arbeta här i slutet på 60- talet var området förhållandevis nytt med därtill hörande rörlighet. Unga familjer flyttade in men också ut. De första invand-
rarna fanns redan här och deras barn gick i skolan. Det var framför allt finnar och ju- goslaver som rekryterats som arbetskraft.
Därefter har den ena invandrargruppen avlöst den andra, som en spegling av den politiska situationen i världen.
Sjumilaskolan har idag 450 elever i åld- rarna 6-13 år. Skolan präglas starkt av den kulturella mångfalden i stadsdelen. Det talas en mängd språk och ett stort antal kulturer är representerade på skolan.
Barnen i vår grupp har sitt ursprung i ett tjugotal länder i Europa, Afrika, Asien och Sydamerika. De talar 17 olika språk:
arabiska, turkiska, kurmanj, albanska, so- maliska, persiska, svenska (3 st), spanska, sorani, tigrinia samt bosniska, dari, kroa- tiska, makedonska, mandarin tagalog och vietnamesiska.
Modersmålsundervisning
Skolan erbjuder modersmålsundervisning på ett trettiotal språk. Barnen har rätt till 80 minuter i veckan efter den ordinarie skoltiden. De allra flesta deltar i denna undervisning trots att det i språk som ara- biska, turkiska, kurmanji, albanska och somaliska kan betyda så stora grupper som 15-20 elever. Andra har ingen chans att ta det som erbjuds då undervisningen är för- lagd till en annan skola, dit barnen helt enkelt är för små för att ta sig på egen hand.
Vi är glada att så många deltar i sin modersmålsundervisning, då vi anser att ett gott modersmål gör att man lättare kan utveckla ett andraspråk. Begrepp på mo- dersmålet ger stöd åt tankar och främjar andraspråksinlärningen.
Våra modersmålslärares utmärkta stu- diehandledning är oss och våra elever till stor hjälp. För barn med dåligt självförtro- ende är det en lisa att få komma till dessa duktiga lärare och få hjälp med att förstå.
Språkets betydelse
Vygotsky betonar den avgörande betydel- sen språket har för allt lärande. Han menar att allt tänkande har sitt ursprung och ut- vecklas i relationer med andra människor.
Det samspel mellan människor som enligt Vygotsky är av så avgörande betydelse för begreppsbildning kan i undervisningen möjliggöras genom att eleverna får tillfäl- le att samtala.
Detta är ett av våra stora problem, ef- tersom våra blivande elever inte har något väl fungerande gemensamt språk. Vi mås- te ge eleverna tid att samtala mycket, så att de vågar och kan formulera sig. De måste få göra egna upptäckter i samspel med andra, med kamrater, lärare och för- äldrar, och träna att argumentera och reso- nera om och med matematik. Den kom- munikativa aspekten ska stå i centrum.
Det är utan tvekan fler elever som miss- lyckas i matematik på grund av brister i den språkliga kommunikationen än på grund av brister i t ex aritmetikkunskaper.
Nybörjarnas kunskaper
En liten undersökning av våra blivande nybörjare (alla med annat modersmål än svenska) våren 1999 visade att barnens matematikkunskaper var tillfredsställande och jämförbara med svenska blivande ny- börjares. Men studien visade också att de hade mycket svårt att beskriva sina tankar i ord, de saknade ett verbalt språk för att uttrycka sig. Däremot hade de flesta ett bra bildspråk som de gärna använde sig av.
Matematiken är en viktig del av vår kul- tur och utbildningen skall ge eleven in- sikt i ämnets historiska utveckling, be- tydelse och roll i vårt samhälle. Utbild- ningen syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens språk och uttrycksformer.
...
Utbildningen i matematik skall ge elev- en möjlighet att utöva och kommunice- ra matematik i meningsfulla och rele- vanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem.
Kursplan för matematik.
Ämnets syfte och roll i utbildningen
Våra tankar inför höstterminen var att syn- liggöra matematiken omkring oss och att arbeta så att det gynnade såväl den språk- liga som matematiska utvecklingen. Vi vil- le arbeta med teman som ligger eleverna nära, i familjen, hemmet och skolan. Dess- utom skulle vi ta upp teman som våra svenska traditioner med profana och reli- giösa fester och på liknande sätt arbeta med våra elevers ”hemländer” och kultur.
Att ”varje lärare är en svensklärare” tog vi fasta på i vår planering, liksom att vi ville söka vägar att analysera varje barns förståelse, ville lära oss mer om hur kun- skapande och motivation påverkas av elev- ernas kulturella bakgrund och hur detta tar sig uttryck i skolan.
Vårt syfte är att utveckla insikter om hur man skapar undervisningssituationer som ökar och tränar elevernas förmåga på sam-
ma gång som det motiverar dem att lära sig matematikens begrepp och språk. Vi vill också göra elever och föräldrar med- vetna om vikten av deras egna erfarenhe- ter och medverkan i alla sammanhang.
Vårt läromedel
Vi fann ett läromedel som i sin lärarhand- ledning på ett bra sätt genomsyras av läro- planens tankar om matematikämnet och alla dess sidor och som poängterar den kommu- nikativa aspekten och vikten av ett rikt språk. Läromedlet vi valt att arbeta med har färdigställda hemuppgifter med ”brev” till föräldrarna. Här kan dessa få veta målet med uppgiften, lite om hur barn utvecklar sina matematiska kunskaper och tips om hur man kan öva, pröva och ”prata” matematik.
Föräldraträffar
Då vi visste att barnens föräldrar har svårt med vårt språk och att uppgifterna dessut- om många gånger innebär ett helt nytt sätt att arbeta med matematik behövde vi till- fällen att träffa föräldrarna för att prata om matematiken och göra hemuppgifterna be- gripliga för dem. Samarbetet mellan hem och skola är viktigt och detta gäller sär- skilt när undervisningen genom arbetssätt och innehåll förändras. Föräldrar som har svårt med språket och som har en icke- svensk skolbakgrund blir ytterst osäkra om vi inte lyckas få dem att se och förstå vår väg att uppnå målen.
Första träffen
I början på september träffade vi barn och föräldrar. Då hade vi följande program:
• Titta på vad läroplanen säger om ma- tematikämnet.
• Berätta lite om hur vi tänker arbeta med matematik; samtala mycket, arbe- ta i smågrupper.
• Tala om vikten av att ha ett bra och rikt språk för att kunna resonera och argumentera för sina lösningar.
• Fråga föräldrarna om de vill komma till skolan kvällstid en gång i månaden för att tillsammans med sina barn ar- beta med matematik och språk.
Läxor och ord
Intresset var stort och vi bestämde tider för höstens träffar, då vi skulle arbeta med
”matte”-ord och den matematik som ingår i veckans läxa.
Varje ”läxträff” har föregåtts av många timmars planering. Vi har resonerat om vad vi ska arbeta med både vad gäller uppgif- ter och ”nya” glosor. De första månaderna arbetade vi mycket med lägesord och upp- gifterna handlade ofta om att beskriva var saker befann sig. I detta sammanhang föll det sig naturligt att bygga mycket med klossar, rita av, beskriva för kamrater eller bygga efter beskrivning i ord eller ritning.
Andra träffen
• Matematiken omkring oss.
• Introduktion av glosboken.
• Träna gamla ord: i, på, över, under, bakom, framför samt klistra in nya.
• Samtala om veckans läxa samt gå ige- nom kommande veckas.
Till inspiration använde vi Kristin Dahls bok Matte med mening. Vi tittade på texti- la mönster och hade med oss stickningar, tittade på recept och talade om pengar och olika mått vi använder oss av i vardagen.
Vi talade om lekar och spel. Föregående veckas hemuppgifter diskuterades, speci- ellt det som varit svårt för föräldrarna att förstå i instruktionen och det som föräld- rarna upplevt varit svårt för barnen.
Glosboken
Vi lärare måste underlätta för barnen, och för deras föräldrar, att erövra det språkliga verktyg de behöver för att kunna ”prata matematik”. Ett av redskapen vi använder är Glosboken. Där åskådliggör eleverna i bild uttryck för läge, riktning, antal, mängd,
form, storlek, tid osv.
Glosboken ska alltid följa med hemuppgifterna som hjälp och stöd vid läxarbe- tet. Där kan föräldrarna se vilka begrepp som är nya och aktuella och de som inte redan kan de svenska orden får en chans att till- sammans med sina barn lära sig dem. Glosorna trä- nas i skolan genom lekar ute och inne, på idrottslek-
tioner samt vid många andra tillfällen under lektionstid. Vi visade hur vi tränat i skolan och gav tips om hur man kunde göra.
Hemuppgifterna med ”brev” till för- äldrarna slutar med orden: Låt oss få veta hur det går. Skriv några ord eller hör av dig på annat sätt. Hemuppgiften för kom- mande vecka gällde att bland annat leta efter matematiken hemma. Inte alla, men många skrev och kommenterade hur det gått med hemarbetet.
Tredje träffen
• Sortera och gruppera, använda nya ord som få – färre, många – f ler–
flest.
• Nya ord som: först – sist, i början – i slutet, bredvid och mellan.
• Problemlösning. Vi poängterade hur viktigt det är att man kan se vägen till lösningen och att rita är ett bra sätt för att lättare se problemet.
Sortera och gruppera
Vi hade ställt fram ett bord fullt med ”plock- isar” (småsaker lätta att plocka runt med). Här fanns snäckor, stenar, knappar, stickor, pär- lor, kulor, kottar mm.
Barn och föräldrar hämtade vad de ville ha på en bricka och sorterade det. Sen fick de berätta hur de tänkt. Vi tittade efter vilka grupperingar som gjorde det lättast att snabbt se antal. Vi tränade orden få – färre och många – fler – flest.
Problem och Lattjo-Lajban-lådor
Samma materiel använde vi till Lattjo-Laj- ban-lådor. Här gäller det att se och jämföra likheter och olikheter, gruppera föremål på olika sätt beroende på olika egenskaper och sedan förklara varför man grupperat på ett visst sätt. För muntliga motiveringar fordras det att man har ord som både beskriver och uttrycker antal.
Vid detta tillfälle arbetade vi också med problem och problemlösning. Vi talade om öppna och mer bundna problemtyper, jäm- förde dessa och löste några problem. Alla kunde se hur enkelt det var att lösa dessa med hjälp av att rita. De äldsta barnen fick också försöka sig på att med mattespråket visa hur de tänkt. Vi poängterade vikten av att se vä- gen till lösningen, att vägen fram till målet var viktigare än själva målet.
Detta är inte helt lätt att förstå för våra för- äldrar. De vill gärna se och höra att svaret är rätt eller fel och vill gärna starta med en arit- metisk beräkning.
Fjärde träffen
• En presentation av familjerna och husen och hur vi använder oss av dessa: räkna, beskriva, formulera problem, lösa pro- blem.
• Ett stapeldiagram med egna porträtt och över antalet bok- stäver i barnens namn, se figur.
• En berättelse om ”Hur vi räk- nade förr” en liten matematik- ens historia där vi också visade de symboler och talsystem vi arbetat med.
• Nya ord: överst, högst upp, un- derst, längst ner, mitt på, mitt i och i mitten.
Familjen och huset
De mest bekanta miljöerna för samtliga barn var hemmet och den närmaste omgivningen.
Därför kändes det naturligt att börja med att lära känna våra olika familjer. Varje barn ri- tade sin familj och räknade hur många det fanns i familjen, antalet vuxna och antalet barn. På dörren satte vi en namnskylt och ovanför den två tärningar som visade hur många vuxna och barn som bodde i huset.
Till husen och familjerna har vi gjort upp- gifter både muntligt och skriftligt.
Hur många finns i familjen?
Hur många är hemma?
Skillnader mellan familjer?
Vilken familj är störst, vilken är minst?
Tvåor och treor har skrivit en berättelse om sin familj och berättat vad de brukar göra till- sammans och vad de olika familjemedlem- marna tycker om att göra på sin fritid. Berät- telsen används för olika uppgifter. Alla har ritat hur det ser ut runt huset och sedan be- skrivit det för kamrater och lärare. Alla dessa uppgifter har lett till stor användning av de lägesord och de ord för antal och jämförelse som vi tränat.
Stapeldiagram Barnen har gjort självporträtt.
Dessa har vi i förminskad form använt för att göra
stapeldiagram över pojkar och flickor i klassen.
Vi har även gjort stapeldiagram över antalet bokstäver i deras namn. Nu fortsätter vi med stapeldiagram där barnen undersökt vilka glassar samt vilka maträtter i
”bamba” som är populärast.
Femte träffen
Femte träffen ägnade vi åt taluppfattning.
Vi tog bl a upp:
• att jämföra tals storlek och relation till varandra,
• att tal kan uttryckas och representeras på olika sätt,
• att förstå sambanden mellan de fyra räknesätten och att känna till de olika operationers innebörd,
• att ha goda strategier för beräkningar,
• att göra rimlighetsbedömningar och överslagsberäkningar.
Tal
För ettornas och tvåornas del gick vi ige- nom talrutor som skulle bli lika mycket horisontalt, vertikalt och diagonalt. Vi trä- nade talramsor baklänges och framläng- es, och tränade ett och två mer och min- dre.
Treorna arbetade i sina böcker och vi- sade vad de kunde om olika tal och räkne- sätt.
Vi lär oss
Vi är nu framme i april månad och har haft ytterligare två träffar. I början av maj ska vi ha den sista ”Läxträffen”.
Träffarna har givit oss mycket och vi har lärt känna föräldrarna och barnen bättre.
Vi lär hela tiden nya saker om hur vi ska arbeta, vad som är svårigheter för barnen och vad som är svårigheter för föräldrarna.
Vi hade aldrig upplevt hur det är att lära och/eller att förmedla nya arbetssätt och tankar via ett andraspråk så som förväntas av föräldrarna här.
Det är viktigt att få föräldrarna att för- stå att barn som inte själva tror sig kunna lära, som känner att de inte ”duger”, har svårt att lära sig att våga ha egna tankar.
Det är också viktigt för oss att lyckas för- medla att bildspråk och konkret materiel är viktigt för att barnen ska lära sig förstå.
Matematikens symbolspråk införs med för- siktighet och när eleverna har grundlagt sitt matematiska tänkande.
Som avslutning ska vi försöka ha en träff där vi bara umgås, kanske en picknick och lite brännbollsspel vid Svarte Mosse, vårt fina naturområde.
Några exempel på kommunikation med barn och föräldrar Som vuxen förstår jag ingen- ting av de här läxorna ni ger till barnen. Hur ska de förstå?
… Tyvärr dessa blad med några diagram, kurragömma i hus ger barnen ingenting. Ett barn som går i tvåan borde åtminstone plussa 6 + 6 …
Vi tyckte att det var ett jättebra sätt att räkna + och – och att det var ett roligt spel samtidigt.
