Delegationsordning för KOMMUNSTYRELSEN

(1)

Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 kontaktcenter@sigtuna.se www.sigtuna.se

Delegationsordning för

KOMMUNSTYRELSEN

(2)

Dokumentnamn

Delegationsordning för Kommunstyrelsen

Dokumenttyp

Delegationsordning

Fastställd/upprättad

2021-01-18

Diarienummer

KS/2020:615

Giltig till

-

Dokumentansvarig/processägare

Kommundirektör

Beslutsinstans

Kommunstyrelsen

Dokumentet gäller för

Förvaltningar under kommunstyrelsen

Tidigare revidering, datum och diarienummer

2020-04-14, KS/2020:148

(3)

Delegationsordning - Kommunstyrelsen

KOMMUNSTYRELSEN KS/2020:615

Innehåll

Definitioner och förkortningar ... 4

Inledning och övergripande frågor... 6

Förhållandet kommunfullmäktige – nämnd/styrelse ... 6

Nämndens beslut – vad är delegation ... 6

Vad reglerar en delegationsordning ... 7

Vidaredelegation ... 7

Delegeringsförbud ... 7

Skillnad mellan verkställighet, förberedande åtgärder, delegationsbeslut och faktiskt handlande ... 8

Delegationsbeslut ... 8

Rent förberedande eller verkställande åtgärder ... 8

Faktiskt handlande ... 8

Allmänna rättigheter och skyldigheter ... 8

Jäv ... 9

Behörighet att företräda kommunen utåt ... 9

Anmälan av delegationsbeslut – överklagandetid ... 9

Förändring i delegationsordning med mera ... 10

Delegerade ärendetyper ... 11

A. Allmänna ärenden ... 11

B. Upphandlingsärenden... 15

C. Ekonomiärenden ... 17

D. Mark- och fastighetsärenden ... 20

E. Arbetsgivarärenden ... 22

F. Säkerhetsärenden ... 25

G. Informationshanteringsärenden ... 26

H. Trafik ... 27

Parkering och fordon ... 27

Gatu- och trafikärenden ... 27

I. Namn och adressärenden ... 29

J. Planärenden ... 30

K. Övrigt ... 31

(4)

Definitioner och förkortningar

BpC Byggprojektchef

EC Enhetschef

EkC Ekonomichef

CFf Chef Fastighetsförvaltning

CMs Chef Måltidsservice

CTN Chef Teknik- och natur

Handläggare Anställd i kommunen med

ansvar att handlägga ärendet i fråga

InfraC Infrastrukturchef

KD Kommundirektör

KSA2030U Kommunstyrelsens Agenda

2030-utskott

KSAU Kommunstyrelsens

arbetsutskott

KSO Kommunstyrelsen

ordförande

KSSBU Kommunstyrelsens

samhällsbyggnadsutskott

KonC/motsv. Kontorschef (chef för KLK,

SBK eller TSK),

Ekonomichefen, HR-chefen eller bitr.- KD.

Jurist Kommunjuristen eller annan

av kommunstyrelsen anställd jurist.

MExC Mark- och exploateringschef

MexIng Mark- och

exploateringsingenjör

MexPL Mark- och

exploateringsprojekledare

Närmaste chef Chef som är närmast

överordnad den vilken beslutet berör

(5)

SbC Samhällsbyggnadschef

TC Trygghetschef

TdC Trafikdriftschef

TSC Teknik- och Servicechef

UC Upphandlingschef

Utsedd delegat Samma delegat som för det

ursprungliga beslutet

(6)

Inledning och övergripande frågor

Förhållandet kommunfullmäktige – nämnd/styrelse

Kommunfullmäktige fastställer den politiska organisationen med styrelse, nämnder och beredningar. För varje nämnd beslutar kommunfullmäktige om ett reglemente som reglerar vilka verksamheter nämnden ska bedriva. Kommunstyrelsen har en särställning bland nämnderna genom att den förutsätts ha en ledande och samordnande roll. Enligt kommunallagen 5 kap. 2 § får fullmäktige uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden, dessa ärenden anges i reglementet eller genom särskilt beslut i

kommunfullmäktige. Uppgifter av principiell beskaffenhet får inte delegeras från kommunfullmäktige. Vad som sägs om nämnd nedan gäller även styrelsen.

Genom kommunfullmäktiges beslut om mål, budget, verksamhetsplaner och andra typer av kommunövergripande styrdokument får nämnden ytterligare ramar för sin verksamhet. Exempel på kommunövergripande styrdokument är till exempel attestreglemente, mål och budget och reglemente för intern kontroll.

Nämndens beslut – vad är delegation

Nämnden fattar beslut inom sitt ansvarsområde i enlighet med reglemente, lagstiftning som styr nämndens verksamhet och övergripande styrdokument.

Nämnden har möjlighet att delegera ärenden i enlighet med reglerna i

kommunallagen 6 kap. 37 – 39 §§ och 7 kap. 5 – 7 §§. Ärenden av principiell karaktär får aldrig delegeras (se även under rubrik ”Delegeringsförbud”). Inom ramen för det som är delegeringsbart väljer nämnden vilka frågor man önskar delegera. Syftet med att delegera är att nämnden ska avlastas ärenden och att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Nämnden ska alltid ha kvar beslutanderätten vad gäller det övergripande ansvaret för verksamheten (politisk beslutsfattare). När nämnden agerar som verksamhetsbedrivare bedöms möjligheten till delegation störst.

När nämnden fått en specifik uppgift delegerad till sig från kommunfullmäktige bedöms möjligheten att delegera vidare mer begränsad.

Delegeringsrätten innebär att nämnden delegerar befogenheten att fatta beslut till någon annan inom nämndens organisation. En delegation innebär däremot inte att nämnden delegerat ansvaret för beslutet till någon.

Med delegering avses att nämnden ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Den som får beslutanderätten kallas delegat. När en delegat fattat ett beslut på nämndens vägnar har beslutet samma rättsverkan som om nämnden beslutat det och kan överklagas på samma sätt.

Nämnden får delegera åt

– ett av nämnden tillsatt utskott eller motsvarande. Utskottet måste innehålla förtroendevalda från nämnden,

– nämndens presidium

(7)

– en ordförande, ledamot eller ersättare i nämnden, samt

– en förvaltningschef (i förvaltningen under kommunstyrelsen är enligt lag endast kommundirektören förvaltningschef) eller annan anställd hos kommunen (behöver inte vara anställd hos nämnden men i kommunen)

att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden.

Blandad delegation får inte förekomma, det vill säga delegation får inte ges till politiker och tjänstemän ihop och heller inte till en grupp av tjänstemän i förening.

Vad reglerar en delegationsordning

Om nämnden vill delegera sin beslutanderätt ska den klart ange vilken beslutanderätt som delegeras och till vem beslutanderätten överlåts. Delegationen framgår av en delegationsordning eller ett särskilt beslutsprotokoll.

En nämnd har befogenhet att när som helst återkalla en lämnad delegation. Detta kan bero på till exempel missbruk av delegationen. Nämndens återkallelse av delegation kan göras generellt eller i ett särskilt ärende. Nämnden kan också genom ett eget handlande föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. Ett beslut som redan har fattats med stöd av delegation kan inte återtas av nämnden och nämnden har inte någon omprövningsmöjlighet av det som delegaten beslutat.

En delegationsordning innehåller endast sådana ärendetyper där det är tillåtet för nämnden att delegera beslutsrätten, och där beslutet inte är att anse som rent förberedande eller rent verkställande.

Vidaredelegation

Nämnden kan delegera beslutanderätt till förvaltningschefen (för kommunstyrelsen således kommundirektören) och enligt 7 kap. 6 § kommunallagen ge

förvaltningschefen rätt att delegera beslutsrätten vidare. Annan vidaredelegering är inte tillåten. Vidaredelegering är endast tillåten när det explicit angetts för

ärendetypen.

Förvaltningschefens vidaredelegation får endast ske i ett led, och ska anmälas till nämnden.

Delegeringsförbud

Nämnden kan inte delegera:

1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,

2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt, samt

4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.

(8)

Skillnad mellan verkställighet, förberedande åtgärder, delegationsbeslut och faktiskt handlande

Ansvar och befogenheter för anställda följer organisationsstrukturen i förvaltningen.

Den anställde har arbetsuppgifter av förberedande och verkställande karaktär, och uppgifter som innebär faktiskt handlande, genom arbetsfördelning. Genom att upprätta uppdragshandlingar för enskilda tjänster tydliggörs tjänstens ansvar och befogenheter.

Gränsen mellan delegation å ena sidan och rent förberedande eller verkställande åtgärder å andra sidan har betydelse för om beslutet kan överklagas och om besluten ska anmälas till nämnden. Några helt entydiga definitioner finns inte. Utöver dessa kategorier finns även faktiskt handlande, sådant agerande som inte utmynnar i några beslut och som inte innebär något slags ställningstagande från myndighetens sida.

Delegationsbeslut

Rätten att fatta beslut i kommunallagens mening måste delegeras för att någon annan än den ansvariga nämnden eller fullmäktige ska ha rätt att besluta i ärendet. Det som kännetecknar delegationsbesluten är att de är självständiga beslut - där det finns flera alternativ och där bedömningar måste göras, där frågan är av politiskt intresse, eller medborgare kan ha intresse av att få frågan laglighetsprövad.

Rent förberedande eller verkställande åtgärder

Mer interna förhållanden bedöms generellt vara av förberedande eller

verkställighetskaraktär, till exempel personaladministration (undantaget anställningar) eller avgiftsdebitering enligt fastställd taxa. Besluten kan innebära ett visst mindre mått av bedömning men är inte självständiga, utan är bundna till ett annat beslut där själva saken avgörs och kan överprövas. Åtgärder som är av rent förberedande eller rent verkställande art behöver inte delegeras särskilt och omfattas inte av

skyldigheten att anmäla besluten till nämnd.

Faktiskt handlande

Många åtgärder som vidtas i kommunen, för kommunens räkning, ingår inte som del av ärendehandläggning och är inte att se som beslut överhuvudtaget. Det utgör istället vad som brukar kallas för faktiskt handlande. Exempel på sådana åtgärder är när en lärare håller en lektion, vårdpersonal ger behandling, socialtjänst betalar ut pengar i enlighet med biståndsbeslut eller när handläggare besvarar frågor från allmänheten eller ger råd eller vägledning som inte innebär att myndigheten tar ställning i visst ärende. Eftersom det inte rör sig om beslut behöver dessa åtgärder varken delegeras eller anmälas, och de kan inte heller överklagas.

Allmänna rättigheter och skyldigheter

En delegat fattar beslut på nämndens vägnar enligt gällande lagstiftning. Nämnden kan inte ändra ett beslut som en delegat har tagit på delegation.

Delegats befogenheter är begränsade till det egna verksamhets- och ansvarsområdet och inom verksamhetsområdets budgetram.

Delegeringsrätten omfattar inte ärenden som är av principiell eller

prejudicerande beskaffenhet eller om delegaten på annat sätt bedömer att frågan bör prövas av nämnden.

(9)

Vissa typer av ärenden kan kräva att samråd sker mellan tjänstemän med olika kompetenser. Det är ansvarig handläggares skyldighet att kontakta berörda

tjänstemän för att frågan ska bli fullständigt belyst ur olika kompetensers synvinkel.

För några typer av ärenden i delegationsordningen anges ”efter samråd med...”, det betyder endast att delegat ska rådgöra med angiven tjänsteman före beslut fattas, inte att beslutsrätten delas. Samråd sker muntligt om inte annat anges. Delegaten är alltid ansvarig för beslutet.

Om delegation inte skett till särskild ersättare är ordinarie delegats

överordnade chef ersättare. I de ärenden där kommundirektören är delegat är biträdande kommundirektör ersättare om inget annat anges, och för

ordförande är vice ordförande ersättare.

Jäv

Jäv innebär att det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för att den som handlägger eller beslutar i ett ärende är saklig och opartisk. Den som är jävig får inte handlägga eller besluta i ärendet där jävet förekommer. Reglerna om jäv finns i både kommunallagen och förvaltningslagen och vilka regler som gäller beror på vilket slags ärende det rör sig om.

Den som är eller kan uppfattas vara jävig är skyldig att anmäla jävet, och om denne inte själv anser sig jävig ska överordnad besluta om jäv föreligger.

Behörighet att företräda kommunen utåt

Inom civilrätten talas det om rätt att teckna firma, och en organisations

firmatecknare. Den som har firmateckningsrätt för ex. ett företag eller ekonomisk förening är då den person som har rätt att företräda organisationen och skriva under rättshandlingar för dennes räkning. Några bestämmelser om firmateckning finns inte i kommunallagen, utan rätten att företräda kommunen följer rätten att besluta i frågan.

En delegationsordning reglerar, efter att reglementet fördelat kommunens

ansvarsområden på nämnder, vem i den kommunala organisationen som har rätt att fatta beslut för nämndens räkning i de olika ärendetyperna.

Den som har delegerats rätt att besluta i ett ärende har även rätt att företräda kommunen i ärendet, såsom en firmatecknare.

Utöver detta kan även kommundirektören, med biträdande kommundirektör som ersättare, underteckna nödvändiga handlingar i ärenden där beslutsrätten delegerats till någon i förvaltningen. För ärenden som inte delegerats beslutar nämnden själv, och själva verkställigheten att underteckna avtal, skrivelser och liknande som beslutats i nämnden sköts av ordförande (se reglementet).

Anmälan av delegationsbeslut – överklagandetid

Alla delegationsbeslut ska anmälas till nämnden (även beslut med stöd av

vidaredelegation), om nämnden inte beslutat annat. Delegationsbeslut som inte ska anmälas ska istället protokollföras särskilt. Anmälan har två huvudsyften; dels ska nämnden ha kännedom om vilka beslut som fattas i nämndens namn, dels börjar

(10)

överklagandetiden löpa vad gäller laglighetsprövning enligt kommunallagen.

Överklagandetiden för ett delegationsbeslut löper från att protokollet, där delegationsbeslutet anmälts, justerats och justeringen anslagits på kommunens anslagstavla (andra regler gäller för beslut som gäller myndighetsutövning mot enskild).

Anmälan av delegationsbeslut till nämnden ska ske regelbundet, månadsvis vid nästkommande sammanträde.

Anmälan sker genom förteckning eller kopia på beslutet. Beslutande ärenden ska gå att identifiera, vara daterade och beslutsfattare ska framgå.

Förändring i delegationsordning med mera

Delegationsordningen ska revideras så snart förändringar sker som påverkar den, till exempel ändring i lagstiftning eller organisation. Nämnden är ansvarig för att revidering sker och beslutar om ändring i delegationsordning.

Förvaltningschefen eller utsedd beslutsdelegat beslutar om ändrad vidaredelegation.

En övergripande översyn av delegationsordning och verkställighetsuppgifter ska göras minst vart fjärde år.

(11)

Delegerade ärendetyper A. Allmänna ärenden

Ärendetyp Delegat Kommentar

1. Ärende som är så brådskande att kommunstyrelsens avgörande inte kan avvaktas.

KSO 6 kap. 39 § kommunallagen.

Även i sådana ärenden som inte i vanliga fall kan delegeras från styrelsen får ordförande fatta beslut om det är brådskande. Ett ärende är inte brådskande bara för att nämnden skjutit på det, eller för att det är dyrt och krångligt att kalla till ett extra sammanträde.

Om ordförande inte kan tjänstgöra så inträder vice i dennes plats.

2. Föra, eller utfärda fullmakt att föra, kommunens talan vid domstol och andra myndigheter där sådan rätt inte redan följer av uppdraget eller annan punkt i

delegationsordningen.

KD, SbC, TSC Ers.

Kanslichef

3. Yttrande rörande, och omprövning av, överklagat, icke brådskande, delegationsbeslut.

Utsedd

delegat När beslut som fattats på delegation överklagats och kommunstyrelsen får tillfälle att yttra sig till

överprövande instans får yttrandet ske på samma nivå som det ursprungliga

beslutet.

4. Beslut om överklagan av beslut och domar vilka innefattar ändring av beslut som fattats med stöd av delegation.

KSO Alltså beslut att fortsätta driva process i ärenden där kommunens beslut, fattade på delegation, prövats i högre instans, och överprövningen gått kommunen emot.

(12)

5. Föra kommunens talan angående betalningsföreläggande eller handräckning samt att utfärda fullmakt för annan att göra detta.

Jurist, KD, SbC, TSC Ers.

EkC

6. Föra kommunens talan angående folkbokföring.

Jurist

7. Yttrande över remisser från annan myndighet/organisation som inte är av sådan karaktär att

Kommunstyrelsen/Kommunfullm äktige behöver yttra sig.

KD, SbC, TSC

8. Tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen och

märkesskyddade symboler.

KD

9. Avvisande av skadeståndsanspråk

samt övrig skadereglering. Jurist

10. Utgivande av skadestånd upp till ett belopp motsvarande högst ett prisbasbelopp.

Jurist

11. Upplåtelse av nyttjanderätt till lös

egendom. KD, SbC,

TSC

12. Användning av lokaler som

disponeras av kommunen. KD

13. Beslut, framställning och yttrande i ärende av rutinmässig eller enkel beskaffenhet.

EC

14. Beslut enligt förvaltningslagen om ändring av beslut:

a. Som fattats av delegat.

b. Som fattats av nämnden i sin helhet.

a. Utsedd delegat b. KSO

15. Beslut om avvisning av för sent inkommen överklagan avseende beslut fattat av nämnden i sin helhet (förutsatt att omprövning ej sker).

KSO

16. Beslut om avvisning av för sent inkommen överklagan avseende beslut fattats av delegat (förutsatt att omprövning ej sker).

Utsedd delegat

(13)

17. Beslut i fråga om att lämna anmälan eller uppgift till åklagar-, polismyndighet eller annan angående misstanke om brott.

CFf, CTN, KD, SbC, TSC

För kommunens räkning.

Var och en får som

privatperson anmäla brott.

För vissa brott finns även viss skyldighet för

kommunen att polisanmäla.

18. Avvisa ombud. Utsedd

delegat

19. Besluta i jävsfråga. Närmaste

chef Avser frågan om jäv föreligger eller inte.

För beslut avseende kommundirektörens jäv avgörs frågan av styrelsen.

20. Besluta att avskriva ärende som inte längre är aktuellt.

KonC/mo tsv.

(14)

21. Besluta i ärenden, som inte enligt annan punkt i

delegationsordningen delegerats, om det finns särskilda skäl mot att sammankalla nämnden i sin helhet.

KSAU,

KSSBU Beslutspunkten avser sådana situationer där det kan vara förenat med risk eller avsevärd svårighet att genomföra ett sammanträde för nämnden i sin helhet;

exempelvis vid smittspridning eller samhällsstörningar.

Vissa frågor är förbehållna nämnden att besluta i och kan inte delegeras:

1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,

2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har

överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt, samt 4. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter.

I dessa frågor kan inte KSAU besluta med stöd av denna punkt.

(15)

B. Upphandlingsärenden

1. Fastställande av

upphandlingsdokument vid upphandling av strategisk eller principiell betydelse.

KSAU,

KSSBU Med

upphandlingsdokument avses varje dokument som en upphandlande myndighet använder för att beskriva eller fastställa innehållet i upphandlingen (Se LOU 1 kap. 23 §.). Begreppet inkluderar annonser om upphandling,

förhandsannonser, tekniska specifikationer, förslag till kontraktsvillkor och upplysningar om allmänt tillämpliga skyldigheter samt eventuella kompletterande dokument.

För vägledning vid avgörande om en

upphandling är av strategisk eller principiell betydelse har en styrgrupp för

upphandling inrättats.

2. Fastställande av

upphandlingsdokument vid upphandling i andra fall än som avses i punkt 1.

KD, EC inom KLK, SbC, TSC, CFf, CTN, InfraC, BpC

(16)

3. Beslut om upphandling som avser ett värde av högst 600

prisbasbelopp.

KSAU,

KSSBU Förutsätter att kostnaden inryms i budget.

Delegationen innefattar beslut om tilldelningsbeslut, teckna avtal samt teckna optioner enligt avtalet såsom att förlänga det.

Hänvisningarna till prisbasbelopp avser upphandlingen/avtalets totala värde och/eller kontraktssumma.

4. Beslut om upphandling till ett

värde av högst 200 prisbasbelopp. KD, SbC, TSC, EC inom KLK och TSK,

Se kommentaren till B 3.

5. Beslut om direktupphandling enligt

gällande värden. KD, SbC,

TSC, EC, CTN

Se kommentaren till B 3.

6. Beslut om deltagande i samordnad upphandling med annan myndighet samt avrop ifrån inköpscentraler.

UC Punkten avser beslut att delta i upphandling och anmäla sig till

inköpscentraler; individuella avropen efter

avropsanmälan utgör verkställighet.

7. Beslut att avbryta en upphandling. UC, Upphandla re,

Upphandli ngsjurist, Upphandli ngsassisten t

Beslut sker efter samråd med berörd förvaltning eller enhet.

8. Föra kommunens talan i mål om

upphandling. UC, Jurist

(17)

C. Ekonomiärenden

Beslut följer organisationsstrukturen. Ansvar och befogenheter följer enligt uppdragshandling (ansvars- och befogenhetsbeskrivning) samt inom ramen för internbudget. Kommunövergripande riktlinjer i ekonomiärenden ska följas.

1. Attesträtt avseende all kommunal

verksamhet. KSO, KD,

EkC, Controller

Med Controller i punkten avses endast controller med roll som ekonomistrateg vid KLK

2. Beslut att utse attestanter bland

tjänstemän. KD, SbC,

TSC, EkC

3. Beslut att utse attestant bland

förtroendevalda. KSO

4. Placering av likvida medel enligt kommunens finanspolicy.

EkC

5. Omplacering av kommunens medel mellan kommunens affärsbank och konto i andra banker.

EkC

6. Avsteg från gällande placeringsformer.

KSAU

7. Ansökan om statsbidrag, EU- stöd

och liknande stöd. KD, Bitr.

KD, SbC, TSC, CFf, InfraC

8. Företräda av kommunen förvaltade

donationsstiftelser. EkC

9. Godkännande av ackord, under förutsättning av övriga borgenärers godkännande, om kommunens förlust överstiger 2 ppb och uppgår till högst 5 ppb.

KSAU

10. Godkännande av ackord, under förutsättning av övriga borgenärers godkännande, om kommunens förlust uppgår till högst 2 ppb.

EkC

11. Godkännande av skuldsanering, under förutsättning av övriga borgenärers godkännande.

EkC

12. Godkänna avbetalningsplan för

fordran för tid upp till 12 månader. EkC, bitr.

EkC

(18)

13. Utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring, relaxation och sanering av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder.

SbC, EkC

14. Kassation och försäljning av lös egendom till ett värde av högst tre prisbasbelopp.

KD, SbC, TSC, EkC,, CFf, CTN

15. Upptagande av kortfristiga lån (exklusive certifikatsprogram) inom den ram som kommunfullmäktige årligen fastställer.

KSO Ers.

EkC

16. Upptagande av långfristiga lån. KSO Ers.

EkC

17. Ingående av leasingavtal. EkC, SbC,

TSC

18. Budgetförändringar av teknisk karaktär med anledning av ändrade kapitaltjänstkostnader,

driftkostnader för nya anläggningar, nya lokala löneavtal,

indexjusteringar m.m. inom de ramar som är fastställda i gällande budget.

EkC

19. Beviljande av kommunal hyresgaranti.

EkC, Bitr.

EkC

20. Igångsättningstillstånd för projektering av

investeringar i lokaler (inklusive tomtmark) vid en beräknad kostnad över 200 pbb och upp till 600 pbb.

KSSBU

21. Igångsättningstillstånd för projektering av

investeringar i lokaler (inklusive tomtmark) vid en beräknad kostnad upp till 200 pbb.

SbC, TSC

(19)

22. Igångsättningstillstånd för genomförande av

investeringar i lokaler (inklusive tomtmark) vid en beräknad kostnad över 200 pbb och upp till 600 pbb, och i infrastruktur (anläggningar) vid en beräknad kostnad över 20 pbb och upp till 600 pbb.

KSSBU

investeringar i infrastruktur

(anläggningar) vid en beräknad kostnad av högst 20 pbb.

SbC

investeringar i lokaler (inklusive tomtmark) vid en beräknad kostnad av högst 200 ppb.

SbC, TSC

(20)

D. Mark- och fastighetsärenden

1. Upplåtelse, tecknande, förlängning, omförhandling samt upphävande av

a. hyra och

b. andra nyttjanderätter med en avtalstid som överstiger fem år, dock ej sådan som omfattas av p. D4, D5 eller D6.

a. KSAU b. KSSB

U

2. Upplåtelse, tecknande, förlängning, omförhandling samt upphävande av nyttjanderätt med en avtalstid som är fem år eller mindre, dock ej sådan som omfattas av p. D3.

SbC MexC

3. Upplåtelse, förlängning, tecknande, omförhandling samt uppsägning av hyresavtal, inklusive parkerings- platser, enligt JB 12. kap, som inte innefattas av D1.

TSC, CFf

4. Omförhandling av avgäldsnivåer i tomträttsavtal.

SbC

5. Upplåtelse för nedläggning av

ledning, kanalisation eller kulvert. SbC MexC, CTN, TdC,

6. Träffa avtal avseende avtalsservitut, både till förmån för och belastande kommunens fastigheter.

SbC MexC

7. Ingå genomförandeavtal avseende åtgärder på statliga vägnätet eller åtgärder i samband med

exploateringsprojekt. Ingå

tilläggsavtal till köpeavtal och tillägg till exploateringsavtal i

överensstämmelse med intentionerna i huvudavtalet.

SbC

8. Förlänga och göra mindre villkorsförändringar i markanvisningsavtal.

SbC

(21)

9. Förvärva eller överlåta fastighet eller del av fastighet till ett värde understigande 100 pbb.

SbC Själva undertecknandet av avtal, och andra dokument, i ärendet utgör verkställighet och får göras av delegat eller den som delegat utser (se även ovan under

”Behörighet att företräda kommunen utåt.”).

10. Ingående av exploateringsavtal med kommunala åtaganden för ett belopp understigande 20 pbb.

SbC Se kommentaren till D 9.

11. Lämnande av framställning till och yttrande över remisser om bygglov med mera samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov.

SbC MexC, MexIng, MexPL

12. Föra, eller utfärda fullmakt att föra, kommunens talan i

arrendenämnden.

SbC

13. Företräda kommunen i samtliga ärenden hos

Lantmäterimyndigheten.

SbC MexC, MexIng, MexPL

14. Föra kommunens talan angående

fastighetstaxering. SbC

Ers.

Jurist

15. Uttag av pantbrev som ska utgöra säkerhet för fordran eller vite vid försäljning av fast egendom eller upplåtelse av tomträtt.

SbC Se kommentaren till D 9.

(22)

E. Arbetsgivarärenden

Beslut i personalfrågor följer organisationsstrukturen, det vill säga respektive chef beslutar för direkt underställd personal. Ansvar och befogenheter för chef följer enligt uppdragshandling (ansvars- och befogenhetsbeskrivning) samt inom ramen för internbudget. Alla personalbeslut ska fattas i enlighet med beslutade

kommunövergripande riktlinjer och gällande kollektivavtal för kommunen.

Kommunstyrelsen/HR-avdelningen ansvarar för tolkning. Kollektivavtal tecknas alltid av kommunstyrelsen (eller den delegat kommunstyrelsen utsett).

1. Med bindande verkan för kommunen genom lokal

förhandlingsuppgörelse eller lokalt kollektivavtal eller på annat sätt reglera frågor rörande förhållandet till kommunens arbetstagare.

HR-chef, förhandlin sgansvarig

2. Företräda kommunen i förhandlingar och tvister om tolkning och tillämpning av arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal samt sluta

överenskommelse för kommunens räkning med anledning av rättstvist.

HR-chef, förhandlin sgansvarig

Detta inkluderar även befogenhet att för kommunens räkning ta emot delgivningar i tvister där kommunen företräds av Sveriges Kommuner och Regioner

3. Fastställa riktlinjer inför

löneöversynsförhandlingar samt rekommendationer om speciell inriktning av löneöversyn.

KSAU

4. Beslut om skyddsarbete som berör

flera förvaltningar. TC

5. Beslut om indelning av förvaltningen i

huvudverksamheter/ avdelningar.

KD

6. Tolkning och tillämpning i enskilda fall av regler avseende ersättning och pension till kommunalt förtroendevalda.

KSAU

(23)

7. Kommunstyrelsens arbetsgivarroll i

förhållande till kommundirektören. KSO Beslutanderätten avseende anställning av

kommundirektör är inte delegerad utan ligger kvar hos kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsens ordförande bestämmer, i förekommande fall i samråd med avgående

kommundirektör, hur beredningen av beslut om sådana anställningar ska ske.

8. Kommunstyrelsens arbetsgivarroll i förhållande till andra

förvaltningschefer/motsvarande än kommundirektören.

KD Beslutanderätten avseende anställning av nämnda befattningshavare är inte delegerad utan ligger kvar hos kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsens ordförande bestämmer i samråd med

kommundirektören hur beredningen av beslut om sådana anställningar ska ske.

9. Beslut om stridsåtgärd med anledning av

arbetsmarknadskonflikt.

KSAU

10. Riktlinjer för anställda, som avser något av följande ämnen:

a) Arbetsvärdering

b) mångfald och jämställdhet c) kränkande särbehandling d) friskvård och rehabilitering arbetsmiljö.

KSAU

11. Ingående av central

förhandlingsuppgörelse. HR-chef, förhandlin sgansvarig

12. Företräda kommunen vid lokal

förhandling. HR-chef,

förhandlin sgansvarig

13. Anställning av annan personal än förvaltningschef/motsv.

KonC/mo tsv., EC inom TSK, CTN

14. Lönerevision såvitt avser

kommundirektören. KSAU

(24)

15. Lönerevision såvitt avser andra

anställda än kommundirektören. HR-chef, förhandlin sgansvarig

16. Ändring av anställds befattning

eller sysselsättningsgrad. Närmaste chef

17. Tjänstledighet såvitt avser

kommundirektören. KSO

18. Tjänstledighet såvitt avser andra

anställda än kommundirektören. Närmaste chef

19. Avstängning, uppsägning, avskedande eller någon annan arbetsrättslig disciplinåtgärd såvitt avser annan anställd än

förvaltningschef/motsv.

KD, SbC, TSC

20. Avveckling av anställning som förvaltningschef/motsv. samt kommunledningskontorets chefer.

KD

21. Avveckling av anställning i andra

fall än som anges i p. 20. HR-chef

22. Inrättande av tjänst av

administrativ karaktär, inrättande av projekttjänst med anställningstid över tre månader samt anlitande av extern konsult. till kostnad

överstigande 500 000 kr.

KD, SbC, TSC

- Inrättande av tjänst av

administrativ karaktär, inrättande av projekttjänst med anställningstid över tre månader samt anlitande av extern konsult till kostnad

understigande 500 000 kr.

KD KonC/mo tsv.

23. Medgivande till minskad arbetstid

för äldre anställda. HR-chef

24. Pensionsförstärkning i samband med förtida uttag av pension.

HR-chef

25. Överenskommelse om särskild

avtalspension som avgångspension. HR-chef

(25)

F. Säkerhetsärenden

1. Framställan om registerkontroll samt meddelande om

myndighetens beslut efter säkerhetsprövning.

TC

2. Placering i säkerhetsklass. KD Efter samråd med TC.

3. Ingå säkerhetsskyddsavtal. TC

4. Föra kommunens talan i mål om allmän kameraövervakning.

Jurist

5. Yttrande angående antagande av

hemvärnsmän. Förvaltnin

gschef för Individ- och familjeoms orgen

(26)

G. Informationshanteringsärenden

1. Beslut att inte lämna ut allmän handling enligt offentlighets- och sekretesslagen, eller att utlämna sådan handling med förbehåll.

KD, SbC, TSC, EC

Efter samråd med jurist.

2. Beslut att gallra handlingar som inte är upptagna i

dokumenthanteringsplan.

Registrator Ers.

Arkivarie

3. Beslut att gallra handlingar, övertagna av arkivmyndigheten, som ej är upptagna i

dokumenthanteringsplanen.

Arkivarie

4. Mindre förändringar i

dokumenthanteringsplan. KD, SbC, TSC

5. Beslut i fråga om utlåning av

handlingar från arkiv. KD, SbC, TSC Ers.

Arkivarie

6. Besluta om nytt eller ändrat personuppgiftsbiträdesavtal.

Utsedd delegat

Personuppgiftsbiträdesavtal (PuB-avtal) är avhängiga huvudavtal. Den som har att besluta om huvudavtalet beslutar också om

biträdesavtal angående de personuppgiftsbehandlingar som följer av huvudavtalet.

7. Beslut om att begränsa registrerads rätt enligt artikel 12.5 eller 15–22 DSF, även avgiftsbeläggande.

KD, SbC, TSC

8. Beslut att anmäla

personuppgiftsincident till tillsynsmyndigheten.

KD, SbC, TsC, EC

9. Utse systemförvaltare för verksamhetsspecifikt datasystem hos kommunstyrelsens

ledningskontor.

EC

10. Utse systemförvaltare för

kommungemensamma datasystem.

KD IT-chef

(27)

H. Trafik

Parkering och fordon

1. Beslut om parkeringstillstånd för

rörelsehindrade. Handlägga

re SBK Delegationen ger rätt att besluta såväl bifall som avslag.

2. Beslut om att återkalla parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

KSSBU

3. Beslut om flyttning av fordon och skrotbilshantering.

Handlägga re

Trafikdrift

4. Förordnande av parkeringsvakter. TdC

5. Återkallande av förordnande av parkeringsvakter.

TdC

Gatu- och trafikärenden

6. Beslut om trafikregleringar som

inte delegerats enligt annan punkt. KSSBU

7. Häva beslut om trafikregleringar. KSSBU

8. Beslut om dispenser. Handlägga

re SBK

9. Tillstånd att sätta upp sådan skylt som anges i 5 § och tillsyn över att sådant tillstånd finns (avvisning från område, som är av betydelse för friluftslivet).

Handlägga re SBK

10. Kommunens uppgifter enligt

sjötrafikförordningen. SbC

11. Yttrande över remisser från Länsstyrelsen, Trafikverket och andra myndigheter och

organisationer I trafikfrågor som inte är av principiell karaktär eller innebär betydande ekonomiska konsekvenser.

SbC, InfraC

(28)

12. Yttrande över remisser från Trafikverkets

transportdispensenhet i dispensfrågor som inte är av principiell karaktär eller innebär betydande ekonomiska

konsekvenser.

Handlägga re

13. Beslut om trafiksignal. KSSBU

14. Beslut om utsättande av

fartbegränsande åtgärder. KSSBU

15. Beslut om vägvisning till

inrättningar eller anläggningar. Handlägga re TSK

(29)

I. Namn och adressärenden

1. Besluta om namn på områden, allmänna platser (gator, torg, parker), kommunala byggnader och anläggningar m.m.

KSSBU Lagen om lägenhetsregister (SFS 2006:378)

2. Utreda och numrera adressplatser.

Samråd, yttranden, ändringar och beslut om belägenhetsadresser och lägenhetsnummer samt

underrättelser till fastighetsägare.

Handlägga

re SBK Lagen om lägenhetsregister (SFS 2006:378)

3. Förelägga fastighetsägare att rapportera lägenhetsnummer samt informera boende och anslå lägenhetsnummer (22 §).

Handlägga

re SBK Lagen om lägenhetsregister (SFS 2006:378)

(30)

J. Planärenden

1. Beslut att sända upprättat förslag till detaljplan,

områdesbestämmelser, och översiktsplan, på samråd och granskning.

KSSBU

2. Beslut om planbesked, eller planuppdrag.

KSSBU

(31)

K. Övrigt

1. Utdela instiftade priser och utmärkelser gällande samhällsbyggnad.

KSSBU

2. Utdela instiftade priser och utmärkelser gällande miljö och andra Agenda 2030 –frågor.

KSA2030U