2020-01-29
Dnr CIF 2019/15 Årsredovisning
2019
Centrum för idrottsforskning
Centrum för idrottsforskning
Swedish Research Council for Sport Science Address Box 5626, SE-114 86 Stockholm Visiting address Lidingövägen 1
Phone +46 120 537 00 E-mail cif@gih.se www.centrumforidrottsforskning.se www.idrottsforskning.se
www.idrottsstatistik.se
Innehåll
Innehåll ... 2
1 Centrum för idrottsforskning ... 3
2 Stödja och initiera idrottsforskning ... 3
2.1 Forskning inom idrott och fysisk aktivitet ... 3
2.2 Tjänster inom idrottsforskning ... 4
2.3 Projektbidrag till idrottsforskning ... 5
2.4 Jämställdhet inom idrottsforskning ... 7
2.5 Geografisk spridning av bidrag till idrottsforskning ... 9
3 Uppföljning av statens stöd till idrotten ... 9
4 Informationsverksamhet ... 11
4.1 Digitala kanaler och webb ... 11
4.2 Seminarier och konferenser... 12
5 Centrum för idrottsforsknings styrelse ... 13
6 Centrum för idrottsforsknings vetenskapliga råd ... 14
1 Centrum för idrottsforskning
Centrum för idrottsforskning (CIF) har enligt förordningen SFS 2002:787 till uppgift att initiera, samordna, stödja och informera om forskning inom idrottens område samt att ansvara för uppföljning av statens stöd till idrotten. CIF ska också skapa förutsättningar för sam- arbeten mellan forskare vid universitet och högskolor samt andra engagerade inom området.
CIF är den enda centrala aktören i Sverige med kompetens och erfaren- het om forskning och uppföljning inom området idrott och fysisk aktivitet. CIF har också en nära dialog med idrottsrörelsen och dess samlade organisation Riksidrottsförbundet.
CIF är administrativt knutet till Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och har även sina lokaler vid GIH.
2 Stödja och initiera idrottsforskning
En stor andel av CIF:s anslag går till att finansiera forskning om idrott och fysisk aktivitet. Anslagen kommer dels från Kulturdepartementet via
Riksidrottsförbundet (RF), dels från Utbildningsdepartementet. Tabell 1 visar CIF:s anslag de senaste fem åren. Under åren 2015–2018 kom anslagen från Socialdepartementet istället för Kulturdepartementet.
Tabell 1: Anslag till CIF 2015–2019 redovisat i tusental kronor (tkr)
2.1 Forskning inom idrott och fysisk aktivitet
Inför 2020 har CIF:s styrelse avsatt cirka 22,5 miljoner kronor till att finansiera forskning inom idrott och fysisk aktivitet, vilket är 82 procent av den totala budgeten för 2020.
CIF har som mål att finansiera idrottsrelevant forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. För att uppnå detta arbetar CIF med utlysningar till vilka forskare ansöker i konkurrens. Ansökningarna bereds sedan av en beredningsgrupp sammansatt av experter från relevanta områden (se tabell 6, sid. 15).
CIF har även två prioriterade områden. Dels forskning med inriktning barn- och ungdomsidrott, dels forskning om elitidrott. Syftet med att prioritera forskning om barn- och ungdomsidrott är att utveckla ny kunskap som kan bidra till en förbättrad jämlik hälsa för kommande
2015 2016 2017 2018 2019
Utbildningsdepartementet 7 027 7 122 7 229 7 362 7 452
Kulturdepartementet via RF 16 000 18 000 19 000 20 000 20 000
Summa 23 027 25 122 26 229 27 362 27 452
generationer. Forskningen om elitidrott ska stödja individer och lag delaktiga i en elitsatsning eller belysa elitidrottens villkor och roll i samhället. Syftet är att bidra till att öka svensk idrotts internationella konkurrenskraft. CIF finansierar många projekt och tjänster inom ramen för prioriteringarna och arbetar särskilt med att sprida kunskap från dessa områden. Inför år 2020 har CIF beviljat drygt 4,3 miljoner kronor till projekt och tjänster som rör barn- och ungdomsidrott samt beviljat drygt 4,8 miljoner kronor till projekt och tjänster som har
frågeställningar kring elitidrott.
I tabell 2–4 och figur 1–4 redovisas hur CIF:s bidrag till idrottsforskning har fördelats till tjänster och projekt under de senaste fem åren. Notera att utbetalningen av beviljade bidrag ett givet år sker först påföljande år.
2.2 Tjänster inom idrottsforskning
CIF delfinansierar tjänster för doktorander och postdoktorer. Syftet är att bidra till att forskare som nyligen disputerat får möjlighet att fortsätta sin forskarkarriär och därmed säkra återväxten av idrottsforskare.
Under 2016 till 2017 genomförde CIF en uppföljning av idrottsforskning som CIF finansierat. Vid en närmare analys av idrottsforskare som erhållit bidrag från CIF så var flera forskare nära pension eller hade redan pensionerats vilket är oroväckande för tillväxten inom svensk idrottsforskning. Uppföljningen indikerade också att CIF:s tidigare satsningar på doktorander och postdoks bidragit till återväxt av
idrottsforskare. Framförallt kunde CIF konstatera att postdoktjänsterna bidragit till återväxten.
Inom ramen för 2019 och 2020 års utlysning och den begränsade budget CIF har så har CIF:s styrelse valt att prioritera enbart postdoktjänster i ett led att stärka svensk idrottsforskning. Det har inneburit en dubblering av antalet nya postdoktjänster från tre till sex. Nytt för 2020 års
utlysning var även att utöver ett lönebidrag till postdoks ingår även ett basanslag på upp till 100 000 kr för att stärka möjligheterna för unga forskare att genomföra sin forskning.
Tabell 2: Antal beviljade tjänster, fördelning mellan män och kvinnor och beviljade lönemedel och från år 2019 ett basanslag för tjänster, under åren 2015–2019.
År Doktorander antal (kvinnor/män)
Postdoktorer antal (kvinnor/män)
Beviljade lönemedel
2015 11 (7/4) 12 (5/7) 8 700 tkr
2016 11 (7/4) 11 (5/6) 8 250 tkr
2017 12 (5/7) 12 (5/7) 9 000 tkr
2018 8 (3/5) 13 (7/6) 8 250 tkr
2019 6 (2/4) 16 (7/9) 9 439 tkr
Sammanlagt kom det in 43 ansökningar till postdoktorer i 2020 års utlysning. Sex nya postdoktorer, en kvinna och fem män, beviljades och de delfinansieras under en kommande fyraårsperiod.
CIF har delfinansierat i snitt 21–24 doktorander och postdoktorer per år de senaste fem åren. Under 2020 beräknar CIF att stödja sammanlagt 22 tjänster varav 16 är postdoktorer, sju kvinnor och nio män (tabell 2).
Inför år 2020 gjordes ingen utlysning av nya doktorandtjänster och enbart pågående tjänster beviljades. Ansökan till doktorandtjänsterna görs av doktorandernas handledare. Av totalt sex handledare som beviljats en pågående doktorandtjänst under 2020 är två kvinnor och fyra män. Samma förhållande gäller vad gäller doktoranderna där två är kvinnor och fyra är män (tabell 2).
2.3 Projektbidrag till idrottsforskning
Utöver lönemedel till tjänster delar CIF även ut projektbidrag. Bidrag utgår också till organisationer och nätverk för att uppmuntra samverkan och nätverkande. CIF är den enda aktören i Sverige med ansvar för forskning inom idrottens område. Projektbidragen är därmed ett viktigt tillskott till de lärosäten som bedriver idrottsforskning. Till 2020 års utlysning beslutade CIF:s styrelse att avsätta 13 miljoner kronor till projektbidrag. Projekten fördelas mellan tre ämnesområden: humaniora och samhällsvetenskap, fysiologi, medicin och biomekanik och
traumatologi, ortopedi och rehabilitering. Fördelningen av bidrag mellan ämnesgrupperna baseras på andel sökta projekt inom respektive område.
Under 2019 minskade antalet ansökningar inom traumatologi, ortopedi och rehabilitering och humaniora och samhällsvetenskap jämfört med föregående år medan fysiologi, medicin och biomekanik låg kvar på samma antal. Detta innebar att fysiologi, medicin och biomekanik erhöll en större andel av bidraget i 2020 års utlysning (tabell 3).
Styrelsen avsätter även medel till organisation, samverkan och nät- verkande. Inför 2020 fördelade CIF:s styrelse 300 000 kronor till nio organisationer eller nätverk.
Tabell 3: Projektbidrag beviljat per år under åren 2015–2019, fördelat på de olika ämnesområdena och organisation, samverkan och nätverk, redovisat i tusental kronor
CIF: styrelse har inför 2020 års utlysning haft ambitionen att öka den genomsnittliga bidragsstorleken. En strategi var att bevilja färre projekt vilket leder till en större genomsnittlig bidragsstorlek. CIF:s styrelse beslutade att fördela de drygt 13 miljoner kronor till 49 projekt vilket är en minskning jämfört med föregående års 68 projekt. Inom alla områden erhölls en högre genomsnittlig bidragstilldelning jämfört med 2019 och störst ökning erhölls inom fysiologi, medicin och biomekanik (tabell 4).
Tabell 4: Genomsnittlig bidragsstorlek per projekt beviljat per år, redovisat i tusental kronor under åren 2015–2019, redovisat per ämnesområde.
Totalt beviljade CIF år 2019 i snitt 266 445 kronor per projekt, vilket kan jämföras med 145 500 kronor år 2015. Den totala genomsnittliga
tilldelningen har därmed ökat de senaste fem åren.
Figur 1. Totalt antal nya inskickade ansökningar och beviljade projekt respektive nya tjänster under åren 2015–2019. År 2018 och 2019 visar enbart ansökningar till postdoktjänster.
2015 2016 2017 2018 2019
Humaniora och samhällsvetenskap 3 508 4 797 4 650 5 352 4 046
Fysiologi, medicin och biomekanik 2 040 4 440 4 371 4 681 5 614 Traumatologi, ortopedi och rehabilitering 2 600 2 760 3 279 4 170 3 395
Organisation, samverkan och nätverk 282 300 268 300 300
Summa 8 430 12 297 12 568 14 503 13 355
2015 2016 2017 2018 2019
Humaniora och samhällsvetenskap 175 209 273 214 253
Fysiologi, medicin och biomekanik 120 164 182 187 281
Traumatologi, ortopedi och rehabilitering 137 120 364 232 261
Organisation, samverkan och nätverk 40 43 45 38 33
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
2015 2016 2017 2018 2019
Inskickade projektansökningar
Beviljade projekt
Inskickade ansökningar till tjänster
Beviljade nya tjänster
För år 2019 var antalet projektansökningar 129 och ansökningar till postdoktjänster 43 stycken. Figur 1 visar att antalet inskickade
ansökningar till projekt år 2019 minskade jämfört med föregående år.
Detta beror till viss del på att CIF införde en begränsning som innebär att en forskare enbart får söka ett projektbidrag. Antalet ansökningar till tjänster är färre än under åren 2018–2019 jämfört med åren 2015–2017.
Vilket beror på att det inte var någon utlysning av doktorandtjänster under 2018–2019. Emellertid är antalet ansökningar till postdok, i 2020 års utlysning, det högsta antalet någonsin.
Under 2019 var beviljningsgraden för projekt 38 procent och därmed något lägre än föregående år. Beviljningsgraden har under åren 2015–
2018 legat mellan 32 och 49 procent. För tjänster är beviljningsgraden betydligt lägre än för projekt och den har under åren 2015–2018 varierat mellan 8 och 15 procent och var under 2019, 14 procent.
2.4 Jämställdhet inom idrottsforskning
Att uppnå jämställdhet inom CIF:s verksamhetsområde kräver lång- siktigt och uthålligt arbete samt kontinuerlig uppföljning. I den
jämställdhetsstrategi som CIF:s styrelse förnyade under år 2018 slås det fast att CIF aktivt ska främja jämställdhet inom sin verksamhet.
Kontinuerligt följer CIF upp statistik kring bland annat fördelning av forskningsbidrag. Målet är att kvinnor och män ska ha samma för- utsättningar att söka och tilldelas bidrag. Ett mått som ger en indikation på hur detta efterlevs är att följa upp beviljningsgraden för projektbidrag.
Historiskt sett har männen haft en högre beviljningsgrad än kvinnor, när CIF har fördelat forskningsbidrag.
I figur 2 redovisas förändring av beviljningsgraden över tid, jämfört mellan kvinnor och män. År 2019 var beviljningsgraden för projektbidrag 34 procent för kvinnor och 41 procent för män. Figur 2 visar också att kvinnorna under åren 2016-2018 haft en högre beviljningsgrad än männen men under 2019 är det ett omvänt förhållande.
Figur 2. Beviljningsgrad för projektbidrag, angett i procent, för kvinnor respektive män under åren 2014–2019
Under 2019 var andelen kvinnor som sökte projektbidrag 41 procent och männen stod för 59 procent av ansökningarna. Andelen kvinnor som sökt projektbidrag har varierat mellan 36–43 procent under åren 2014–2019.
Fördelning mellan män och kvinnor som söker bidrag av CIF har därmed inte ändrats mycket över tid.
Den totala summan för beviljade projektbidrag för 2019 var drygt tretton miljoner kronor. Figur 3 visar att kvinnliga forskare har beviljats totalt 4 678 000 kronor under 2019, vilket är 36 procent av projektbidragen.
Männen har beviljats 8 377 800 kronor, vilket motsvarar 64 procent av projektbidragen. Under åren 2014–2018 har männen tilldelats mellan 48–65 procent av projektbidragen.
Figur 3. Beviljade projektbidrag (kronor) fördelat mellan kvinnor och män under åren 2014–2019
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Män Kvinnor
0 2 000 000 4 000 000 6 000 000 8 000 000 10 000 000 12 000 000 14 000 000 16 000 000
2014 2015 2016 2017 2018 2019
Kvinnor Män Totalt
2.5 Geografisk spridning av bidrag till idrottsforskning
Idrottsforskning bedrivs på många lärosäten i Sverige. I 2020 års
utlysning kom ansökningarna från 22 lärosäten och CIF beviljade bidrag till 13 av dem. I figur 4 går det att utläsa hur stödet har beviljats den senaste treårsperioden för de nio lärosäten som beviljats minst 800 000 kronor år 2019. Karolinska Institutet har 2019 beviljats mest bidrag, följt av Gymnastik- och idrottshögskolan, Umeå universitet och Lunds
universitet.
Figur 4. Beviljade forskningsbidrag (kronor) under åren 2017–2019 till projekt och tjänster på de lärosäten som beviljats minst 800 000 kronor år 2019.
3 Uppföljning av statens stöd till idrotten
CIF:s uppföljning av statens stöd till idrotten består av en uppsättning indikatorer samt fördjupade analyser i frågor som regeringen beslutar om. Rapporten för 2018 års uppdrag lämnades in till regeringen i maj 2019.
År 2018 var uppdraget av regeringen att genomföra en fördjupad analys av det statliga och kommunala stödets betydelse och effektivitet för människors idrottande och motionerande. Analysen skulle belysa betydelsen av människors bostadsort och bostadsförhållanden och utgå ifrån människors socioekonomiska, personliga och kulturella
förutsättningar. I uppdraget ingick att analysera vad som kännetecknar jämlik idrott och motion och peka på goda exempel där offentligt stöd bidragit till detta. Vidare skulle CIF analysera vad som kännetecknar ojämlik idrott och motion samt hur det offentliga och idrottsrörelsen kan motverka detta.
0 1 000 000 2 000 000 3 000 000 4 000 000 5 000 000 6 000 000 7 000 000 8 000 000
2017 2018 2019
Karolinska Institutet
Gymnastik- och idrottshögskolan Umeå universitet
Lunds universitet
Malmö universitet
Göteborgs universitet
Linköpings universitet
Mittuniversitetet
Örebro universitet
Resultatet av uppföljningen redovisades i rapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2018 samt i antologin Idrotten och
(o)jämlikheten. I medlemmarnas eller samhällets intresse?
CIF:s fördjupade analys visar att det finns en tydlig social gradient i den svenska idrottsrörelsens barn- och ungdomsverksamhet: andelen unga som idrottar i förening är högst i socioekonomiskt starka grupper och lägst i socioekonomiskt svaga grupper. Vidare är indikationen att ojämlikheten hos föreningsidrottande ungdomar är större bland flickor än bland pojkar.
CIF:s analys visar också att idrottsrörelsen har två delvis motstridiga uppdrag. Det första är föreningsdemokratiskt och handlar om att spegla viljan hos de egna medlemmarna. Det andra uppdraget är kopplat till det offentliga stödet och handlar om att nå ut till grupper utanför den egna medlemskåren. Inom idrottsrörelsen saknas samsyn för hur dessa uppdrag förhåller sig till varandra. Det finns föreningar som har sociala mål och intresse för underrepresenterade samhällsgrupper och för den samhälleliga situationen i det geografiska närområdet. Andra föreningar begränsar sitt engagemang till den egna kärnverksamheten och de egna medlemmarna. Detta olika inställningar får konsekvenser för hur idrottsrörelsen kan förhålla sig i frågor om socioekonomisk jämlikhet möta samhälleliga utmaningar.
En viktig fråga i regeringens uppdrag för 2018 var om det statliga och kommunala stödet är effektivt och har betydelse i frågor kopplat till idrott, jämlikhet och socioekonomi. Enligt CIF kan detta besvaras på två sätt. Ett första svar är att stödet kan vara av stor betydelse om det matchas med idrottsföreningar som är bärare av motsvarande sociala strävanden. Om det offentligas resurser för att minska de ojämlika förutsättningarna inom idrotten kanaliseras till sådana föreningar som har kapacitet och vilja att verka för inkludering och jämlikhet i idrotten – att göra ett handslag med stat och kommun – blir effekten rimligtvis större än om bidraget tillförs idrottsföreningar utan motsvarande ambitioner. Här är poängen att idrottsrörelsens föreningar inte får betraktas som en enhetlig kategori – och att valet av fördelningsstrategi är avgörande för stödets effektivitet.
Vårt andra svar är mer framåtblickande. Idrottsrörelsens pågående strategiarbete handlar i stor utsträckning om att uppmuntra nya
perspektiv, förhållningssätt och strategier i föreningsidrotten med fokus på inkluderings- och jämlikhetsperspektiv. Om detta strategiarbete blir framgångsrikt, kommer fler idrottsföreningar att engageras i kampen mot strukturella hinder och ojämlika förutsättningar inom idrotten.
Likaså kommer effektiviteten i det offentliga stödet för jämlik idrott att öka.
CIF:s uppföljning via indikatorer bekräftar i stor utsträckning de förhållanden och trender som visats i tidigare uppföljningar. Som exempel visar statistiken att idrottsrörelsens klubbar och förbund är mycket olika i storlek och sammansättning samt att de verkar under skilda existensvillkor. Därtill är människors tillgång och förutsättningar till idrott och fysisk aktivitet alltjämt ojämnt fördelade i samhället. Den sociala gradient som utgör resultatet i 2018 års fördjupade analys är även tydlig bland redovisade indikatorer: andelen föreningsidrottare ökar i takt med utbildningsgrad, hushållsekonomi och position på̊
arbetsmarknaden. Dessutom visar statistiken att flickor med invandrarbakgrund är förhållandevis svagt representerade.
En nyhet i 2018 års uppföljning rör aktivitetsnivåerna i barn- och
ungdomsidrotten. CIF har tidigare redovisat att aktivitetsnivåerna sjunkit sedan 2008 och att minskningen framförallt rört äldre ungdomar och flickor i större utsträckning än pojkar. För dessa grupper har
minskningen mattats av under senare år. Sedan 2014 har emellertid en ny nedgångsfas inletts, denna gång bland idrottsrörelsens yngre
medlemmar. Nedgången är störst bland pojkar i ålder 7-12 år: här
handlar det om en minskning på tolv procent under perioden 2012-2017.
Bland flickor i åldern 7-12 år minskade aktivitetsnivåerna under samma period med drygt 5 procent. Det är i dagsläget svårt att förklara den minskade aktivitetsnivån bland unga.
CIF har inte fått ett nytt tematiskt fördjupningsuppdrag för 2019. Detta beror framförallt på det oklara parlamentariska läge som rådde efter valet 2018. I avsaknad av tematiskt uppdrag har CIF:s kansli inlett en översyn av vår uppföljning via indikatorer. Översynen handlar både om kvalitetssäkring av befintliga indikatorer och om möjligheten att utveckla uppföljningen genom nya data. Arbetet har gjorts i nära dialog med Riksidrottsförbundet, Sveriges kommuner och Regioner (SKR) samt med analysföretaget Ungdomsbarometern.
4 Informationsverksamhet
CIF strävar efter att förbättra informationen om och öka tillgängligheten av forskningsresultat från svensk idrottsforskning. Vi kommunicerar och samverkar via olika kanaler och aktiviteter som till exempel konferenser, möten och seminarier, nätverk, nyhetsbrev, rapporter, press-
meddelanden, webb och sociala medier. Informationsverksamheten riktar sig till forskare, regeringskansli och riksdag, kommunalpolitiker och tjänstemän, företrädare för idrotten samt en intresserad allmänhet.
4.1 Digitala kanaler och webb
CIF har tre webbplatser.
- Centrumforidrottsforskning.se är CIF:s officiella webbplats och fokuserar på information som rör till exempel
forskningsfinansiering och CIF:s regeringsuppdrag. Webbplatsen finns i en svensk och en engelsk version. Under året hade
webbplatsen totalt 123 655 sidvisningar (jämfört med drygt 127 000 sidvisningar 2018).
- Idrottsforskning.se är CIF:s populärvetenskapliga webbtidning som syftar till att sprida aktuell idrottsforskning till en bred målgrupp. Under 2019 publicerades 23 artiklar och forskare från 12 lärosäten medverkade i artiklarna. 67 procent av forskarna var män och 33 procent kvinnor. Under 2019 har webbplatsen haft 298 628 besök och 409 895 sidvisningar. Det innebar en ökning med 25 procent för antalet sidvisningar jämfört med 2018.
- Idrottsstatistik.se är en sajt med analyser och samlad statistik om motion och idrott i Sverige. Syftet är att befästa CIF:s position som den främsta aktören av kunskap kring idrottsstatistik.
Målgrupper är framför allt journalister, idrottsledare, tjänstemän, politiker samt forskare och studenter. Webbplatsen lanserades 2018. Under 2019 har den haft 34 194 sidvisningar. Mätt i antalet sidvisningar per månad är det en ökning med 42 procent jämfört med 2018.
Informationen som publiceras på CIF:s webbplatser kommuniceras ut via två nyhetsbrev. Båda nyhetsbreven har en hög öppningsfrekvens och en stor andel prenumeranter söker sig vidare till CIF:s webbplatser. Vid årets slut hade nyhetsbreven sammanlagt 3 390 prenumeranter (jämfört med 2 820 prenumeranter 2018).
CIF använder sociala medier som ett komplement till övriga
kommunikationskanaler för att nå ut med material samt föra en dialog med CIF:s målgrupper. I dagsläget är CIF aktiva med egna konton på Twitter, Facebook och Youtube. Intresset för att ta del av information via de sociala medierna ökar. Antalet följare i ovan nämnda sociala medier var 5 481 i december 2019, vilket är en ökning med drygt 11% sedan december 2018.
4.2 Seminarier och konferenser
CIF medverkar fortlöpande i för idrotten och idrottsforskningen relevanta sammanhang. Syftet är att sprida information om CIF:s verksamhet och den forskning vi finansierar samt stärka relationer mellan forskning och praktik. Under 2019 deltog CIF i en handfull externa konferenser och seminarier.
Under 2019 arrangerade CIF dessutom ett flertal egna seminarier.
Två frukostseminarier med fokus på barn- och ungdomsidrott
genomfördes: ”För barnets bästa – eller för det bästa barnet” i april och
”Barnkonventionen blir lag – så påverkas din idrottsförening” i november. Båda frukostseminarierna drog fulla hus med cirka 80 deltagare vardera.
I samband med överlämnandet av CIF:s regeringsuppdrag den 14 maj arrangerades ett panelsamtal om ”Idrotten och ojämlikheten” med personer från kommuner, Strategirådet, Riksidrottsförbundet och CIF.
Seminariet hade 35 deltagare från riksdag, idrottsorganisationer och lärosäten.
CIF arrangerade även ett utvärderingsseminarium ”Unga idrottsforskare presenterar” där forskare, som får doktorand- och postdok-bidrag av CIF, presenterade sina pågående forskningsprojekt för CIF:s styrelse och allmänheten. Ett stort intresse från allmänheten gjorde att seminariet var välbesökt.
5 Centrum för idrottsforsknings styrelse
CIF har en egen styrelse vars sammansättning bestäms enligt § 2 i förordningen (SFS 2002:787) och den lyder enligt följande:
”Centrumet leds av en styrelse som ska bestå av en ordförande och 13 andra ledamöter. Ordföranden ska utses av regeringen. Av de övriga ledamöterna ska Gymnastik- och idrottshögskolan utse en ledamot, Riksidrottsförbundet två ledamöter och följande lärosäten två ledamöter var:
– Lunds universitet efter samråd med Malmö universitet och Linnéuniversitetet,
– Göteborgs universitet efter samråd med Karlstads universitet och Högskolan i Halmstad,
– Karolinska institutet efter samråd med Stockholms universitet, – Örebro universitet efter samråd med Uppsala universitet och Linköpings universitet,
– Umeå universitet efter samråd med Mittuniversitetet, Luleå tekniska universitet och Högskolan Dalarna.
Samtliga ledamöter ska utses för en tid av högst tre år. För varje ledamot utom ordföranden får det finnas en ersättare. Ersättaren ska utses på samma sätt och för samma tid som ledamoten. Styrelsen ska inom sig utse vice ordförande.”
En styrelse utsågs inför treårsperioden 2018-2020. Styrelsens sammansättning under 2019 visas i tabell 5.
Tabell 5. Sammansättning av CIF:s styrelse under år 2019
6 Centrum för idrottsforsknings vetenskapliga råd
Inom organisationen finns även ett vetenskapligt råd. Enligt förordningen ska ett vetenskapligt råd utses efter samråd med
Vetenskapsrådet. Det vetenskapliga rådets uppgift är att kvalitetsgranska forskningsansökningar. Rådet är indelat i tre beredningsgrupper med följande ämnesområden: humaniora och samhällsvetenskap, fysiologi, medicin och biomekanik och traumatologi, ortopedi och rehabilitering.
En beredningsgrupp består av en ordförande och tre ledamöter. CIF strävar efter att ha en jämn könsfördelning samt att rådet bör ha en jämn fördelning mellan nationell och internationell representation i respektive beredningsgrupp. Vetenskapliga rådets sammansättning under år 2019 visas i tabell 6.
Tabell 6. Sammansättning av CIF:s vetenskapliga råd under år 2019 Susanna Hedenborg (ordförande) Professor i idrottsvetenskap, Malmö universitet Marie Alricsson Professor i idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet Daniel Arvidsson (fr. o. m. 7 nov.) Docent i fysisk aktivitetsmätning, Göteborgs universitet Natalie Barker-Ruchti (t. o. m. 6 nov.) Docent i idrottsvetenskap, Göteborgs universitet Susanne Erlandsson (vice ordförande) Riksidrottsförbundet
Hans-Christer Holmberg Professor i idrottsvetenskap, Mittuniversitetet
Urban Johnson Professor i psykologi med inriktning idrott, Högskolan i Halmstad Joanna Kvist Professor i fysioterapi, Linköpings universitet
Angelica Lindén Hirschberg Professor i obstetrik och gynekologi, Karolinska Institutet Jan Lexell Professor i rehabiliteringsmedicin, Lunds universitet
Peter Mattsson Riksidrottsförbundet
Mikael Quennerstedt Professor i idrott, Örebro universitet
Karin Redelius Professor i pedagogik med idrottsinriktning, Gymnastik- och idrottshögskolan
Tor Söderström Professor i pedagogik, Umeå universitet Johnny Wijk Professor i historia, Stockholms universitet Ordinarie ledamöter
Professor Ylva Hellsten utsågs till ny ordförande i beredningsgruppen fysiologi, medicin och biomekanik under 2019 och professor Niels
ø
rtenblad från Syddansk universitet blev utsedd till ny ledamot. I gruppen humaniora och samhällsvetenskap utsågs två nya ledamöter;professor Natalia Stambulova och Associate Professor Mette Krogh Christensen.
Vetenskapliga rådets ordinarie tolv ledamöter bestod under år 2019 av sex kvinnor (50 procent) och sex män (50 procent). Hälften av
ledamöterna har sin hemvist vid utländska lärosäten. Beredningsgruppen traumatologi, ortopedi och rehabilitering har en jämn könsfördelning medan humaniora och samhällsvetenskap består av tre kvinnor och en man och fysiologi, medicin och biomekanik består av en kvinna och 3 män. CIF:s styrelse ser årligen över sammansättningen av
beredningsgrupperna och avser att även göra det inför 2021 års ansökningsomgång.
Vetenskapliga rådet: ledamöter och ordföranden Beredningsgrupp
Professor Kari Fasting, Norges Idrottshögskola, ordförande Humaniora och samhälssvetenskap Associate Professor Mette Krogh Christensen, Århus universitet Humaniora och samhälssvetenskap Professsor Christer Ericsson, Örebro universitet Humaniora och samhälssvetenskap Professor Natalia Stambulova, Halmstad högskola Humaniora och samhälssvetenskap Professsor Ylva Hellsten, Köpenhamns universitet, ordförande Fysiologi, medicin och biomekanik Professsor Niels ørtenblad, Syddansk universitet Fysiologi, medicin och biomekanik Professor Jens Bojsen-Møller, Norges Idrottshögskola Fysiologi, medicin och biomekanik Professor Olli Heinonen, Turku universitet Fysiologi, medicin och biomekanik Professor Ronny Lorentzon, Umeå universitet, ordförande Traumatologi, rehabilitering och ortopedi Professor Grete Myklebust, Norges Idrottshögskola Traumatologi, rehabilitering och ortopedi Professsor Maria Hagströmer, Sophiahemmet högskola Traumatologi, rehabilitering och ortopedi Docent Paul Ackermann, Karolinska Intitutet Traumatologi, rehabilitering och ortopedi
