Getskärs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Getskärs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läsår

Grunduppgifter

Verksamhetsformer som omfattas av planen

Ansvariga för planen

Vår vision

Varje barn ska känna glädje, trygghet och omtanke för att utvecklas och lära! Alla barn ska känna att det spelar roll att just de är på förskolan idag!

Planen gäller från

Planen gäller till

Läsår

Barnens delaktighet

Barnen är delaktiga via förskolans forum för samråd, barnråd. Barnens inflytande över sin miljö tas upp på respektive avdelning och tas även in via barnintervjuer.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Alla vårdnadshavare ges möjlighet att ge sina synpunkter på planen genom att den läggs ut på Pluttra. Dessutom lyfts den på föräldrarådet. Synpunkter och reflektioner kring förskolans värdegrundsarbete sker vid utvecklingssamtal och föräldramöte och finns med i kartläggningen som görs inför varje ny plan.

Personalens delaktighet

All personal har möjlighet att påverka innehåll i planen. Förskolans personal har arbetat tillsammans med kartläggning av verksamheten och planen förankras bland förskolans personal innan den tas i bruk. Denna plan har framställts av likabehandlingsgruppen, som består av en representant från varje avdelning tillsammans med förskolechef.

Förankring av planen

Planen förankras i sin helhet på APT. För vårdnadshavarna presenteras den skriftligt i en virtuell lärplattform (pluttra)samt presenteras på föräldramöte.

Utvärdering

Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

All personal har tillsammans med förskolechefen utvärderat planen och arbetet det gångna året på ett APT. Vid alla

utvecklingssamtal med vårdnadshavare förs samtal om barns trivsel på förskolan. Planen har även lyfts på förskolans föräldraråd.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan

Personal på förskolan och i viss del vårdnadshavarna till barnen på förskolan. Barnens delaktighet är grundat på intervjuer och observationer av barnen.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan

*Vi har inte varit så bra att använda vår gemensamma konfliktlösningsmetod i huset. Den behöver vi lyfta på APT igen, speciellt

"hur kändes det?"

* Vi har varit närvarande pedagoger, men på äldrebarnsavdelningarna behöver man tänka extra på det.

*Vårdnadshavare har varit mer delaktiga i utvärderandet av planen genom föräldrarådet.

*Främjande insatser man har gjort under året: *All personal läser boken Ditt kompetenta barn av Jesper Juul, sträva mot en gemensam barnsyn. Boken följdes upp på en studiedag med intressanta och lärorika diskussioner.

*Pedagogerna är medvetena om att motverka traditionella könsroller, även om man trillar dit ibland. Vi behöver påminna varandra.

*Etnisk tillhörighet: Stora barnen har rest i världen via digitala verktyg. Uppmärksammat andra länders högtider.

*Religion: Vi har köpt in kalender med andra religioners högtider, så att vi kan uppmärksamma det bland barnen bättre.

*Funktionsnedsättning: Fysiska miljön får inte bli ett hinder för att kunna delta, utomhusmiljön är lätt att glömma bort, den bör ses över.

*Sexuell läggning: Vi har väldigt homogena familjekonstellationer på förskolan. Vi är medvetna när barnen frågar om mamma/

pappa mm om att familjer kan se ut på olika sätt.

*Ålder: De äldsta barnen på småbarn behöver mer utmaningar ibland. Byta barn med varandra på avdelningarna.

* Vi vill under 2016 prova trivselenkäter för barnen.

Årets plan ska utvärderas senast

Beskriv hur årets plan ska utvärderas

Varje månad finns en punkt med i förskolans systematiska kvalitetsarbete om hur planen har aktualiserats och vilka mål som man har arbetat med. Dessa summeras av personalen på varje avdelning. Vid förskolan arbetsplatsträff utvärderas sedan planen i sin helhet. Vårdnadshavarna får lämna synpunkter på hur planen fungerar och hanteras vid forum för samråd. Barnens tankar på trivsel och miljö tas med via observationer och intervjuer, samt i frågeställningar under barnråden.

Ansvarig för att årets plan utvärderas

Främjande insatser

Namn

Främja likabehandling

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra. Vi utvärderar vår måluppfyllelse i vårt systematiska kvalitetsarbete. APT och veckomötet är ett forum för diskussioner kring målen i likabehandlingsarbetet.

Insats

* Närvarande vuxna i barnens lek både inomhus och utomhus. Vi blir mer medvetna om var vi befinner oss på gården samt i de olika rummen på förskolan. * Vi använder oss av samma konfliktlösningsmetod på hela huset. Vi ställer samma frågor vid konflikter, Vad hände? Hur kändes det? Hur kan vi göra det bra igen?

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja likabehandling - Kön - Könsidentitet eller könsuttryck

Områden som berörs av insatsen

Kön och Könsidentitet eller könsuttryck

Mål och uppföljning

Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller.

Insats

Att vi pedagoger bemöter och uttrycker oss utifrån barn, inte pojke eller flicka. Att vi pedagoger är medvetna och utmanar varandra när vi introducerar nytt material, lekar och spel så att alla barn erbjuds samma möjligheter oavsett kön.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja likabehandling - etnisk tillhörighet

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Förståelse för att alla människor har lika värde oavsett etnisk tillhörighet.

Insats

Det ska finnas leksaker, pussel, och böcker som representerar olika etniciteter. Världskartan. När någon har varit ute och rest uppmärksammar vi det genom att prata om landets traditioner. Vi sätter upp en världskarta på våra avdelningar. Vara nyfiken på föräldrar med utländsk bakgrund, fråga om traditioner mm.

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja likabehandling - Religion eller annan trosuppfattning

Områden som berörs av insatsen

Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning

Förskolan ska främja att barnen utvecklar respekt och öppenhet för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt.

Insats

Vi har en multireligiös almanacka för att bli medvetna om olika kulturers högtider, fråga föräldrar, vara nyfikna!

Ansvarig

All personal - Förskolechef

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja likabehandling - Funktionsnedsättning

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Förskolan ska utformas så att alla barn kan delta och känna lust, att känna att de lyckas och att det spelar roll att just de är på förskolan idag!

Insats

All personal ska möta det enskilda barnet utifrån dess nivå och förutsättningar. Vi planerar aktiviteter utifrån varje barns individuella förutsättningar.

Ansvarig

All personal - Förskolechef

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja Likabehandling - sexuell läggning

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Förståelse för att alla människor har lika värde oavsett sexuell läggning.

Insats

Att vi pedagoger bemöter barnens frågor kring sexuell läggning med öppenhet, att visa på olika familjekonstellationer

Ansvarig

All personal - förskolechef

Datum när det ska vara klart

Namn

Främja likabehandling - Ålder

Områden som berörs av insatsen

Mål och uppföljning

Att alla barn ska få utmaningar utifrån sin egen utveckling inte ålder.

Insats

Att öka medvetenheten kring ord vi använder tex "du som är så stor..." "var inte ett småbarn".

Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Kartläggning

Kartläggningsmetoder

Vi använder husmodellen vartannat år. I år har vi utvärderat planen i dess helhet på APT samt likabehandlingsgruppen. Barnen är delaktiga genom att pedagogerna lyssnar in hur de trivs på förskolan, om de är rädda för något osv.

Områden som berörs i kartläggningen

Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen

Vi ska starta upp med trivselenkät för barnen 2016. Vi har lagt ut likabehandlingsplanen på pluttra så föräldrarna kan läsa den och komma med synpunkter. Vi strävar efter att ha en god daglig kommunikation med föräldrarna. Vi informerar även på föräldramöten.

Planen har utvärderats på föräldrarådet under vårterminen 2015.

Hur personalen har involverats i kartläggningen

All personal har varit delaktiga på APT. Där lyfter vi samtliga diskrimineringsgrunder för att försöka hitta förbättringsområden.

Likabehandlingsgruppen har fastställt den nya planen tillsammans med Förskolechef.

Resultat och analys

På vissa ställen på avdelningarna ökar risken för att utsättas för kränkande behandling. Viktigt med vuxennärvaro. Vi har fått nya barn i behov av särskilt stöd. Viktigt att förskolan inkluderar alla barn oavsett funktionshinder. Olika religioner finns på förskolan.

Förebyggande åtgärder

Namn

Arbeta inkluderande

Områden som berörs av åtgärden

Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning

Mål och uppföljning

Alla barn ska känna sig inkluderade i förskolan, oavsett funktionshinder eller religion.

Åtgärd

Inkluderande arbetssätt. Ta hjälp av specialpedagog/ habilitering/ föräldrar.

Erbjuda annan verksamhet då så önskas, till exempel vid födelsedagsfirande eller julfirande.

Motivera åtgärd Ansvarig

Datum när det ska vara klart

Namn

Religion och annan trosuppfattning

Områden som berörs av åtgärden

Mål och uppföljning

Att ingen ska bli diskriminerad på förskolan på grund av religion.

Åtgärd

Respektera familjer som inte har samma traditioner (julfirande, födelsedagar mm.) som vi, och erbjuda annan verksamhet vid behov.

Motivera åtgärd

Ansvarig

Personalen på avdelningen

Datum när det ska vara klart

Rutiner för akuta situationer

Policy

Alla barn och vuxna ska trivas och växa som personer på förskolan. Vi bemöter varandra med respekt och lyssnar till varandra.

Alla barn är allas barn. Varje barn ska känna att det spelar roll att just de är på förskolan idag!

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Vi ska vara närvarande där barnen befinner sig både ute och inne. Vi förebygger mycket genom att prata med barnen om hur vi är mot varandra. Gemensam konfliktlösningsmetod på förskolan.

Personal som barn och föräldrar kan vända sig till

Sjöhästen Ingela Reinholdsson 738406 Späckhuggaren Veronika Hermansson 738504 Bläckfisken Karin Eriksson 738

Förskolechef Erika Änghede 732560

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn

2. Diskutera och dokumentera i arbetslaget.

3. Prata med föräldrarna i båda parter.

4. Anmäl till förskolechefen som i sin tur anmäler till huvudman.

5. Upprätta en handlingsplan.

6. Uppföljning görs med handlingsplanen och berörda.

Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

1. I första hand prata med den vuxne med en gång, när barnet är med och fråga "-Hur tänkte du nu?" För att stärka barnet så att det förstår att vi står på "deras sida".

2. Prata enskilt med den vuxne.

3. Anmäl till förskolechefen, som i sin tur anmäler till huvudman.

Rutiner för uppföljning

Rutiner för dokumentation

Vi dokumenterar vid samtalet då vi utreder vad som hänt och vilka åtgärder som ska vidtas. Denna förvaras av ansvarig pedagog.

Ansvarsförhållande

Barn-barnkränkning: Pedagog som upptäckt händelsen ansvarar för att kränkningen utreds och åtgärder påbörjas. Anmäler till Förskolechef, som i sin tur anmäler till huvudman. All personal är ansvariga för att detta blir gjort,följs upp och blir en del av Systematiska kvalitetsarbetet.

Personal-barnkränkning: Personal som upptäcker kränkningen ansvarar för att gå till den berörda personalen samt förskolechefen, som i sin tur anmäler till huvudman.

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet.

Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.

Trakasserier

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”,

”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.

Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:

En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan.

[diskriminering]

När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.

Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]

En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig.

[trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]

Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas

negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror.

Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit

”den andra tantens” namn. [diskriminering]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.

Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelse som kan vara trakasserier:

Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]