Planering
800 nya jobb i Umeå
under 2011!
Kontaktpersoner
Annalena Löfgren, utvecklingsavdelningen, tel. 090-16 12 42, annalena.lofgren@umea.se Gunnar Hedin, Statistiska Centralbyrån, tel. 019-45 33 41
INNEHÅLL sida
Inledning 3
Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3
Sysselsättningsutvecklingen i ett längre perspektiv 3
Viktigt att mäta längre tidsintervall 4
Fortsatt återhämtning inom Tillverkning 5
Svag utveckling inom Handel 6
Relativt god förvärvsintensitet i Umeå 7
Kvinnor har lägre förvärvsintensitet än män även i Umeå 7
Arbetspendlingen visade på måttliga förändringar under 2011 8
Ett gott år för Umebornassamlade lönesumma 8
Stark återhämtning av männens lönesumma under 2011 8
Bilaga 1 – Justering i den Registerbaserad arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) 9
Bilaga 2 – Statistik över lönesummor 9
Bilaga 3 – Olikheter mellan RAMS och Lönesummestatistiken 9
Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik Foto: Ann-Margrethe Iseklint
Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand
30000 35 000 40 000 45 000 50 000 55 000 60 000
Andel i procent
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Diagram 2. Förändring i antal förvärvsarbetande i Umeå kommun 1990–2011
Inledning
Under 2011 hade arbetsmarknaden i Umeå kommun en betydligt lugnare utveckling än året innan. Antalet för värvs arbetande med arbetsplats i kommunen ökade med cirka 800 personer till 59 820 motsvarande 1,2 procent. Under 2010 var ökningen 2 000 förvärvs- arbetande, vilket var en kraftfull återhämtning från det ekonomiskt mycket svaga året 2009. I diagram 1 redo- visas utvecklingen av an talet sysselsatta under perioden 2004–2011 i Umeå kommun.
SCB har gjort vissa förändringar i sitt sätt att avgränsa sysselsättningen inför 2011 års redovisning. För Umeås del innebär det att antalet förvärvsarbetande med arbetsställe i kommunen var 59 820 år 2011 enligt den nya avgränsningen och 59 098 enligt den gamla. För att få rätt jämförelse med tidigare år redovisas uppgif- terna i rapporten i huvudsak utifrån den gamla av- gränsningsmodellen. Läs mer om detta i bilaga 1.
Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011
Både Umeå och Luleå ökade sysselsättningen under 2011 med 1,2 procent medan Sundsvall hade endast en svag ökning och i Gävle minskade sysselsättningen. I de tre
storstadskommunerna ökade den med drygt två procent och i jämförelse med många medelstora kommuner i syd- och mellansverige hade Umeå en svagare utveckling.
Sysselsättningsutvecklingen i ett längre perspektiv
Den årliga utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i Umeå varierar som i alla kommuner mycket mellan åren beroende på konjunkturens svängningar. De första åren under 1990-talet präglades av en djup ekonomisk reces- sion. Därefter har sysselsättningen i kommunen varierat med ett antal upp- och nedgångar. Åren 1998, 2000, 2006, 2007 och 2010 kan anses som år då det rådde
högkonjunktur i riket. Lågkonjunktur var det framför allt åren 1991–1993, 2003 och 2009. De starka åren 2006 och 2007 följdes av 2008 då konjunkturen stagnerade och därefter kom lågkonjunkturen under 2009. Återhämt- ningen på arbetsmarknaden i Umeå under 2010 var stark och följdes av ett mellanår under 2011.
Diagram 1. Antal förvärvsarbetande med arbetsställe i Umeå kommun 2004–2011
53 000 54 000 55 000 56 000 57 000 58 000 59 000 60 000
Andel i procent
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
-2 0 2 4 6 8 10 12 14
Andel i procent
Sundsvall
Gävle Umeå
Göteborg Luleå
Linköping
Malmö Västerås Lund Jönköping Uppsala
Stockholm Örebro
2011 2006–2011
Viktigt att mäta längre tidsintervall
Den period som man väljer för att jämföra utvecklingen på arbetsmark- nader kan i hög grad påverka resul- tatet. Under exempelvis perioden 1990–2011 ökade sysselsättningen i Umeå kommun med 5 200 personer.
Motsvarande ökning under perioden 1993–2011 var 12 400. Om mätningen förskjuts några år kan man således få mycket olika resultat. Genom att mäta den genomsnittliga årliga förändringen under femårs perioder är det lättare att få en rättvisande bild av sysselsättningsutvecklingen. Under de senaste fem åren har syssel sättningen i Umeå kommun haft en svagare ökningen än under de två närmast föregående femårsperioderna. Under återhämtnings perioden 1996–2001 efter 1990-talets ekonomiska recession var ökningstakten i genomsnitt 700 fler förvärvsarbetande per år. Under följande femårsperiod var den nästan 1 000 förvärvsarbetande för att under den senaste femårs perioden sjunka till strax under 500. Se diagram 3.
Orsaken till den svagare utveck- lingen under senare år var främst konjunktursvackan 2009 som främst drabbade tillverkningsindustrin men även flera andra branscher. Trots den något svagare utvecklingen på Umeås arbetsmarknad under perioden 2006–2011 har den dock procentuellt kunnat följa utvecklingen för riket.
Sammanfattningsvis kan sägas att Umeå har haft en god sysselsätt- ningsutveckling under perioden 2006–2011 men att under de senaste fem åren har de flesta medelstora syd- och mellan svenska kommuner haft en bättre sysselsättningsutveck- ling än Umeå. Se diagram 4.
Diagram 3. Genomsnittlig årlig förändring i antal förvärvsarbetande i Umeå kommun under femårsperioder
Diagram 4.
Sysselsättningsutvecklingen i procent i vissa kommuner under 2006–2011 -1 500
-1 000 -500 0 500 1 000 1 500
Andel i procent
1991–1996 1996–2001 2001–2006 2006–2011
Den bransch som hade den bästa utvecklingen i Umeå kommun under 2011 var Tillverkning, som ökade sysselsättningen med 300 personer.
Trots den relativt stora ökningen återtog Tillverkningsindustrin endast en del av de 1 100 sysselsatta som branschen förlorade under låg- konjunkturen 2009. Hur pass stor återhämtningen blev är dock svårt att bedöma eftersom en del av den ligger i branschen Företagstjänster, där bland annat personal från be- mannings- och konsultföretag ingår.
Ökningen för Företagstjänster under 2010 var 550 personer och 130 under 2011. Det är dock inte möjligt att via sysselsättningsstatistiken beräkna hur många förvärvsarbetande inom Före- tagstjänster som anlitats av Tillverk- ningsindustrin. Även sysselsättningen inom Utbildning samt Vård- och omsorg utvecklades positivt under 2011. Ökningen uppgick till cirka 120 personer för båda branscherna. Se diagram 5.
Diagram 5. →
Förändring i procent i antal för- värvsarbetande branschvis med arbetsställen i Umeå kommun under 2009–2011
Fortsatt återhämtning inom Tillverkning
Personliga och kulturella tjänster m.m.
Vård och omsorg:
sociala tjänster
Utbildning
Offentlig förvaltning och försvar
Företagstjänster
Fastighetsverksamhet
Finans och försäkrings- verksamhet
Information och kommunikation
Hotell och restauranger
Transport och magasinering
Handel
Byggverksamhet
Energiförsörjning;
miljöverksamhet
Tillverkning och utvinning
Jordbruk, skogsbruk och fiske
-20 -15 -10 -5 0 5 10 15
2011
2010
2009
Svag utveckling inom Handel
I en del av den privata servicesektorn såsom Handel samt Hotell och resturang minskade sysselsättningen under året. Under 2011 uppgick minskningen inom Handeln till 170 personer och cirka 60 personer inom Hotell och restaurang.
För Handelns del var det tredje svaga året i rad syssel sättningsmässigt. Se diagram 5. I procent var Handelns sysselsättning oförändrad under 2010 och minskade med 2 procent under 2011.
Utvecklingen inom branschen i Umeå var betyd- ligt mer negativ de tre senaste åren än i de flesta medelstora och stora kommuner i landet. Av de mellan stora kommunerna var det endast Sund- svall som hade ungefär samma negativa utveck- ling som Umeå. Se diagram 6.
Den negativa utvecklingen inom Handeln i Umeå kommun beror inte på att befolkningens köpkraft har minskat. Avsnittet om Lönesummor senare i rapporten visar på en god lönesumme- utveckling under 2011, vilken var fullt i parietet med utvecklingen i storstäderna och i övriga medelstora kommuner i landet. Även omsätt- ningen inom Handeln ökade under den aktuella perioden. Trots det visar delbranscher inom Handeln på svårigheter med sysselsättningen över den senaste lågkonjunkturen. Se diagram 7.
Parti- och provisionshandeln har haft tre svaga år.
En mindre del av nedgången förklaras visserligen av att några relativt stora arbetsställen har bytt branschtillhörighet till Transport och magasine- ring. Även Detaljhandeln utvecklades negativt.
En möjlig förklaring kan vara att fler större handelskedjor har etablerat sig i Umeå och att omsättningen per anställd är större där än i tra- ditionella butiker. Handel med motorfordon var den enda av de tre delbranscherna inom Handel som hade en positiv utveckling under perioden.
Diagram 6. Sysselsättningsutveckling inom Handeln i vissa kommuner 2009–2011
Diagram 7. Sysselsättningsutvecklingen inom Handelns delbranscher i Umeå 2008–2011
-8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8
10Andel i procent
2009 2010 2011
Handel med Parti- och Detaljhandel motorfordon provisionshandel
-4 -2 0 2 4 6 8
10Andel i procent
Sundsvall Umeå
Gävle Göteborg
Luleå
Linköping Malmö Västerås Uppsala Stockholm
Örebro
68 70 72 74 76 78 80 82
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Andel i procent
Riket, män Riket, kvinnor Umeå, män
Umeå, kvinnor
Kvinnor har lägre förvärvsintensitet än män även i Umeå
Diagram 8.
Förvärvsintensiteten 2011 i vissa kommuner med universitet
Relativt god förvärvsintensitet i Umeå
Förvärvsintensiteten visar hur stor andel av be- folkningen i en ålderklass som förvärvsarbetar det aktuella året. I riket var förvärvsintensiteten 2011 för personer i åldern 20-64 år 76,7 procent medan den låg på drygt 74,7 procent för Umeås del. Trots att förvärvsintensiteten var lägre än i riket hade Umeå en relativt god förvärvsintensitet med hän- syn till att en stor del av kommunens invånare var heltidsstuderande. Vid en jämförelse med övriga medelstora äldre universitetskommuner står sig Umeå väl. I Uppsala och Linköping var den lite lägre än i Umeå och mycket lägre i Lunds kom- mun. Se diagram 8.
Den högsta förvärvsintensiteten hade Umeå under perioden 1987–1990, då den låg på drygt 85 procent och sjönk därefter till 74 procent under krisåren 1991–1993. 1997 nådde den sin lägsta nivå med 69 procent. Därefter har den varierat kring 74 procent. De höga förvärvstalen under senare delen av 1980-talet och 1990 berodde på en långvarig högkonjunktur i Sverige under hela senare delen av 1980-talet fram till och med 1990. Lågkonjunk- turen 1991–1993 drabbade Sverige hårt då cirka 600 000 förvärvsarbetande försvann från arbets-
marknaden. I samband med den djupa lågkonjunkturen passade många företag på att slimma sina organisationer personalmässigt, vilket spädde på nedgången i antalet för- värvsarbetande ytterligare.
Kvinnor har lägre förvärvsintensitet än män i de allra flesta kommuner i landet. Endast i ett tiotal mindre kommuner är kvinnors förvärvsintensitet högre än mäns. I Umeå var förvärvsintensiteten för både män och kvinnor lägre än i riket. Se diagram 9. För kvinnor var den 73,6 procent och för män cirka 75,6. Avståndet mellan kvinnors och mäns förvärvsintensiteter brukar variera mellan en och tre procentenheter. Det beror på att mansdominerade branscher som exempelvis Tillverkningsindustri och Byggverksamhet är mer känsliga för svängningar i den allmänna konjunkturen än de kvinnodomine- rade branscherna Vård, Omsorg och Utbildning.
Under 2011 utvecklades förvärvsintensiteten i Umeå svagare för kvinnor än för män i Umeå och för kvinnor och män i riket. En delförklaring kan ligga i den svaga utvecklingen av Handeln i Umeå.
Diagram 9. Förvärvsintensitet 20–64 år 2004–2011 efter kön i Umeå kommun och riket
60 62 64 66 68 70 72 74 76 78
Lund Linköping Uppsala Umeå Riket Andel i procent
6000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Andel i procent
Gävle Luleå Umeå
Sundsvall
Arbetspendlingen visade på måttliga förändringar under 2011
Under 2011 ökade inpendlingen till Umeå med cirka 250 personer till 7 300, vilket motsvarar en ökning med 3,6 procent. Utpendlingen från Umeå till andra kommuner var 5 200. Ökningen 2011 uppgick till 110 personer, vilket ger en tvåprocen- tig ökning. Arbetspendlingen studeras närmare i en kommande separat rapport ”Pendlingen i Botniaregionen”.
Ett gott år för Umebornas samlade lönesumma
Den samlade lönesumman för den folkbokförda befolkningen i Umeå kommun uppgick år 2011 till knappt 16,9 miljarder kronor. I Sundsvalls och Gävle kommuner var den cirka 13,5 miljarder och i Luleå 10,8 miljarder kr.
Under 2011 ökade lönesumman i riket med 5,7 procent i löpande priser. I Umeå var ök- ningen något högre med 6,2 procent. De flesta med Umeå jämförbara kommuner hade en lönesumme ökning under året kring sex procent.
Gävle hade den svagaste utvecklingen med 4,0 procent följd av Sund svall med 4,6 procent. I Stockholm och Malmö uppgick ökningen till sju procent och i Göteborg med 6,4 procent.
Stark återhämtning av männens lönesumma under 2011
Kvinnors lönesumma 2011 uppgick till 7,2 mil- jarder och mäns till 9,7 miljarder. Uppgifterna avser den lönesumma som utbetalas av arbetsgi- vare i Umeå kommun. Se diagram 13. Kvinnors samlade lönesumma var således betydligt lägre än mäns. Under perioden 2005–2011 varierade kvinnors andel av mäns lönesumma med mellan 70–75 procent. Eftersom män dominerar starkt vissa konjunkturkänsliga branscher blir kvinnors andel av männens lönesumma ofta högre vid lågkonjunktur och lägre vid högkonjunktur. Det finns inga tecken på att kvinnors lönesumma närmar sig mäns. Läs mer om lönesummestatis- tiken i bilaga 2.
Diagram 10.
Lönesumman i miljoner kr 2005–2011 i löpande priser
Diagram 11. Kvinnors och mäns lönesumma i miljoner kr i löpande priser i Umeå kommun
4000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Andel i procent
Män Kvinnor
Enligt den officiella statistiken för år 2011, som ut- går från det nya avgränsningssättet, fanns det 59 820 förvärvsarbe tan de i Umeå kommun jämfört med 59 098 enligt den tidi gare använ da modellen för att avgränsa förvärvsarbetande. Efter som rapporten i huvudsak byg- ger på jämförelser över åren har statistiken för 2011 i diagrammen i huvudsak häm tats från det tidigare sättet att avgränsa RAMS. Redovisningen av näringsrensav- snittet bygger dock på den nya avgränsningen.
Bilaga 1 – Justering i den Registerbaserad arbetsmarknadsstatistiken (RAMS)
Inför 2011 års redovisning av RAMS har avgränsnings- modellen för förvärvsarbetande förändrats. Konsekvens av för ändringen är att 58 000 fler personer på riksnivå räknas som förvärvsarbetande än om den tidigare mo- dellen använts. 23 000 av dessa personer arbetar inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Andra branscher som berörs är Fastighets verk samhet, Privata och kulturella tjänster samt Före tags tjänster. De ökar vardera med cirka två procent på grund av ändringen.
Skillnaden i mätmetod mellan statistikprodukterna är att per soner klassificeras som förvärvsarbetande i RAMS uti från de löneuppgifter som finns på kontrolluppgiften för november månad för anställda och under ett helt år för nä r ings idkare. I lönesummestatistiken ingår de löne- inkomster som anställda under ett helt kalenderår erhål- ler från sina ar betsgivare. Det innebär att i lönesumman ingår även sä songs an knu tna verksamheter under vår, sommar och vinter som saknas i RAMS sysselsättnings- statistik. Endast lön intjänad i Sverige ingår i redovis- ningen. Lönesumman publiceras ett år före BRP.
Bilaga 3 – Olikheter mellan RAMS och Lönesummestatistiken
I rapporten används både statistik från Registerbase- rade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och från SCB:s Lönesummestatistik (LSUM). Båda statistikproduk- terna utgår från de kontrolluppgifter som arbetsgivare lämnar till anställda och till Skatteverket. I RAMS an- vänds förutom kontrolluppgifter vid avgränsningen av förvärvsarbetande även uppgifter från det standardise- rade räkenskapssammandraget (SRU) för att avgränsa egna företagare. Lönesummestatistiken utgår enbart av uppgifter från kontrolluppgifterna och berör därmed inte egna företagare.
varnas synvinkel som kan ses som en indikator på för- ändringar i kommunens bruttoregionprodukt (BRP), då lönesumman utgör cirka två tredjedelar av BRP.
Lönesumman kan således utgå antingen från individer eller efter arbetsgivare. I rapporten redovisas lönesum- mans båda aspekter.
Bilaga 2 – Statistik över lönesummor
Lönesumman baseras på uppgifter i den kontrollupp- gift som arbetsgivare lämnar till arbetstagare och till Skatteverket varje år. Med hjälp av lönesumman är det möjligt att följa befolkningens ekonomiska utveckling utifrån vad deras lönearbete inbringar i en region. Ett annat sätt är att redovisa lönesumman utifrån arbetsgi-
Läs mer på om förändringarna i RAMS 2011 på: http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0207/_dokument/Justerad_metod_RAMS.pdf
Umeå kommun, Planering
Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE-901 84 Umeå
Telefon 090-16 10 00
