Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr
Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen 203-2258 212000-2007
Tingshuset kultur@nora.se 0587-810 00 0587-146 88
Internet Kultur- och Fritid
713 80 Nora www.nora.se 0587-141 76
Kvalitetsredovisning för
Läsåret 2014-2015
Förskolan Myrstacken
Trygga och glada barn med lust att lära och utforska med alla sina sinnen
Nora kommun
Förskolan Myrstacken
Vår vision: Trygga och glada barn med lust att lära och utforska med alla sina sinnen.
Verksamhetens förutsättningar
Myrstacken inryms i en gammal men nyrustad, hemtrevlig villa i två plan och med en lummig trädgård med äppelträd och vinbärsbuskar.
Förskolan Myrstacken består av två avdelningar med barn i åldrarna 1-5, Äventyrsmyran och Upptäckarmyran. Arbetslaget består av 6 förskollärare som tillsammans ansvarar för
Myrstackens 30 barn. Frukost och mellanmål tillagas på förskolan medan lunchen levereras från centralköket. Våra lokaler städas varannan dag, förutom toaletterna som städas varje dag.
Under hösten 2014 har Myrstacken fått en ny förskolechef, Andreas Jonsson som även har hand om Järntorgets förskola samt dagbarnvårdarna i Nora kommun.
Samarbete
En gång i månaden har arbetslaget tillsammans med förskolechefen arbetsplatsträff (APT).
Då behandlas frågor kring utveckling av det pedagogisk arbetet, arbetsmiljön och andra verksamhetsfrågor. Ett kalendarium upprättas varje termin.
Vi har även handledningsträffar med specialpedagog och kurator 2 ggr per termin. Därefter vid behov. Föräldrarna samarbetar vi med genom daglig kontakt samt genom
uppföljningsamtal efter inskolning och utvecklingsamtal som sker 1 ggr per år. Förskolan har även föräldramöte 1 ggr per år, oftare vid behov.
Fackligt ombud och skyddsombud har kontinuerliga möten och träffar med övriga representanter i kommunen.
Arbetet i verksamheten
Förskolan Myrstacken är fördelad på två avdelningar och vi har ett nära samarbete. Vi ser fördelar med att ha ett öppet klimat mellan avdelningarna och på så sätt skapa en ”VI”- känsla både mellan barn och pedagoger.
Vi har nära till både skog, sjö och stadsmiljö vilket vi utnyttjar.
Vi vill skapa pedagogiska miljöer ute och inne som stimulerar barnens lek och fantasi på ett kreativt sätt.
Vi arbetar även med teman och grupper där barnen aktivt har inflytande över innehållet.
All vår dokumentation är levande och den pedagogiska dokumentation sker exempelvis genom bild, text, foton och film. Barnens reflektioner utgör en stor del av dokumentationen i vår verksamhet.
Arbetet med likabehandling
I vår verksamhet strävar vi efter att stärka barnens självkänsla genom att alla barn blir sedda, hörda och lyssnade på. Vi arbetar dagligen, tex genom samtal, med att påverka och stimulera
barnen att utveckla förståelse för de demokratiska värderingar som ska råda i förskolan och i samhället. Vi strävar efter att barnen utvecklar respekt och empati för varandra.
Granskning av prioriterade mål
Lokala verksamhetsmål, C-mål Bakgrund till målet
Med anledning av nystarten så har vår ambition varit att få ihop gruppen och skapa en ”Vi känsla”. ”Vi känsla” för oss är att barnen samspelar och kommunicerar med varandra. Då är språket grunden för kommunikation och samspel.
Mål
Vid slutet av verksamhetsåret 14/15 har alla barn utvecklat sin förmåga gällande kommunikation, språkförståelse och språklig medvetenhet.
Koppling till läroplanen: I styrdokument, Lpfö 98, reviderad 2010 står det under kapitel 2.2 Utveckling och Lärande att barnen:
”utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.”
Frågeställning
Utvecklar vi barnens språk och kommunikativa förmåga?
Metod
Under hösten och våren har vi arbetat med ”Före Bornholmsmodellen” som är en metod som riktar in sig på språklekar i förskolan. Detta har vi i personalen fått utbildning i under hösten 2014 och våren 2015. Metoder som vi använt oss av i vardagen har bland annat varit spel, lekar, rim och ramsor samt sagor i olika format.
Granskning/metod
Vi har granskat våra metoder vid fyra tillfällen v.39, v.50, v.12, v.24
Bedömning av förmågorna har gjorts enligt TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling) som är ett material där man kan följa och analysera barns språkutveckling. Vi har analyserat kommunikation, språkförståelse och språklig medvetenhet. Detta har sedan sammanställts nästkommande vecka.
Har vi utvecklat barnens språk och kommunikativa förmåga i enlighet med våra metoder?
Detta skulle mätas genom en personalenkät.
Utvärdering
Utvärderingen av verksamhetsplanen har gjorts på gemensamma personaldagar och arbetslagsträffar. Utvärderingen har dock inte skett i samråd med barn och föräldrar, men arbetet har presenterats vid föräldramöten och vid utvecklingssamtal. Restultatet från denna rapport kommer att presenteras vid höstterminens föräldramöte.
Resultat
Startmätning: Barn ålder 2-3 år. Totalt antal barn 9.
Slutmätning: Barn ålder 2-3 år. Totalt antal barn 9.
Observationsfrågor från materialet TRAS, ålder 2-3 Kommunikation
1. Visar barnet behov av att meddela sig på eget initiativ?
2. Riktar sig barnet verbalt till andra på eget initiativ?
3. Deltar barnet i en dialog under en kortare stund?
Språkförståelse
1. Pekar barnet ut vardagliga föremål?
2. Följer barnet instruktioner?
3. Hittar barnet rätt föremål genom att man säger ett verb?
Språklig medvetenhet
1. Visar barnet intresse när ni tittar i bilderböcker?
2. Deltar barnet aktivt när ni håller på med rim och ramsor?
3. Deltar barnet i sånglekar?
Startmätning: Barn ålder 3-4 år. Totalt antal barn 7.
Slutmätning: Barn ålder 3-4 år. Totalt antal barn 7.
Observationsfrågor från materialet TRAS, ålder 3-4 Kommunikation
1. Använder barnet språket på ett sätt som är relevant för situationen?
2. Deltar barnet i en dialog under en längre stund?
3. Uttrycker barnet sina önskningar, känslor och behov verbalt?
Språkförståelse
1. Sorterar barnet föremål i kategorier?
2. Förstår barnet uttryck som innehåller prepositioner?
3. Känner barnet till namnet på 3-4 färger?
Språklig medvetenhet
1. Minns barnet rim, ramsor och sånglekar som ni använder ofta?
2. Rimmar barnet i samspel med andra?
3. Hör barnet med stöd av bilder skillnaden på ord som låter nästan likadant?
Startmätning: Barn ålder 4-5 år. Totalt antal barn 6.
Slutmätning: Barn ålder 4-5 år. Totalt antal barn 6.
Observationsfrågor från materialet TRAS, ålder 4-5 Kommunikation
1. Berättar barnet en historia med ett visst sammanhang?
2. Gör barnet sig förstått och sätter sin in i mottagarens perspektiv?
3. Berättar barnet gåtor och vitsar?
Språkförståelse
1. Förstår barnet komparation av adjektiv?
2. Förstår barnet negationer i bisatser?
3. Säger barnet något om vad ett föremål är?
Språklig medvetenhet
1. Rimmar barnet på egen hand?
2. Urskiljer barnet det första ljudet i ord?
3. Skriver barnet sitt namn?
Sammanfattning av resultat
Diagrammen visar en generell ökning av förmågor inom områdena kommunikation, språkförståelse och språklig medvetenhet hos barnen.
Analys Metodanalys
Vi har använt oss av före bornholmsmodellen och haft språksamlingar ca en gång/vecka. Vi har valt att arbeta med materialet riktat mot de yngre åldrarna, för att ge alla barn samma förutsättningar. Vi har haft totalt nio olika språksamlingar men varje språksamling har pågått mer än en vecka. Detta för att kunna upprepa och sedan bygga vidare på barnens erfaranheter.
I de grupper vi haft under läsåret har vi fokuserat på språket utifrån våra språkområden på olika sätt tex: Läst, berättat och gjort egna sagor/film, lekt lekar, läst rim och ramsor, samtalat vid och runt olika aktiviteter samt lekskrivit.
Vi har använt materialet TRAS som en metod för att mäta barnens förmågor inom områdena kommunikation, språkförståelse och språklig medvetenhet. Avdelningsvis har vi vid fyra tillfällen under året stämt av och fyllt i ett TRAS-schema. Detta innebär att det är våra tolkningar som kommer att spegla resultatet. TRAS-schemat är uppbyggt efter olika ålderskategorier och samma frågor har använts vid alla tillfällen (se resultatdel).
Vi har använt oss av tre steg i mätningen:
Om barnet inte bemästrat en färdighet är fältet i TRAS-schmat tomt.
Om barnet bemästrar en färdighet delvis är fältet i TRAS-schemat delvis ifyllt.
Om barnet bemästrar en färdighet är fältet i TRAS-schemat helt ifyllt.
Resultatanalys
Vi har i resultatet valt att redovisa mätningen från tillfälle ett och från tillfälle fyra, samt att endast redovisa mätningen där barnet bemästrar en färdighet fullt ut. Resultatet visar en generell ökning av färdigheter inom språkområdena. Dock finns barn som gått från ett tomt fält inom ett visst språkområde till ett delvis ifyllt fält, vilket inte syns i det redovisade resultatet, men finns att se i vårt arbetsmaterial (se bilaga ).
Bedömning och måluppfyllelse
Vår bedömning är att vi har uppnåt målet.
Lärdomar
Vi anser att det blev för många språkområden att ta hänsyn till, vi kunde lagt fokus på ett av dessa.
Personalenkäten blev aldrig av, utan vi har istället diskuterat våra metoder för att nå målet.
Här måste vi nästa gång tänka till hur vi på ett enklare sätt kan granska oss själva.
Utvecklingsområden 2015/2016
Identifierade utvecklingsområden tas med in i vår verksamhetsplan för 2015/2016.
