KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

(1)

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

Söråns förskola

Bollebygds kommun

(2)

1. Verksamhetens förutsättningar

1.1. Om verksamhetsområdet

Söråns förskola har tre avdelningar och ligger i centrala Olsfors. Två avdelningar har barn i åldrarna 1-4 år och en avdelning är i åldrarna 4-5 år. På förskolan har det varit ca 50 barn i snitt under året.

Huset byggdes från början för att inrymma två förskoleavdelningar, förskoleklass och år 1 och 2.

Lokalerna som förskolan disponerar är tyvärr inte optimalt anpassade för att bedriva förskoleverksamhet. Rummen har stor golvyta och är svåra att anpassa.

1.2 Personal

Förskolorna har en grundbemanning med tre heltidstjänster per avdelning bestående av två förskollärare och en barnskötare på syskonavdelningarna, samt på småbarnsavdelningarna en förskollärare och två barnskötare.

1.4 Materiella resurser

Våra avdelningar är generöst tilltagna när det gäller ytan att vara på. Den enda avdelningen på förskolan som är anpassad för sin åldersgrupp, är Grodan. Myggans lokaler är byggda för att rymma skolverksamhet i åldrarna förskoleklass till år 3. Snäckans lokaler fungerar som genomgång till mottagningsköket. Vi blir ofta störda i den pedagogiska verksamheten.

Vårt pedagogiska material är gammalt och slitet och behöver förnyas. Även en hel del möbler är i dåligt skick.

Datortätheten är god på Sörån. Det finns fem datorer som alla är kopplade till nätverket. Ett önskemål är att vi får en scanner och en cd brännare.

Med dagens organisation så behövs ytterligare ett skötrum, samt en toalett till.

1.5 Ekonomiska resurser

För drift av verksamheten tilldelas rektorsområdet en barnpeng baserad på antal barn och åldrar på barnen.

(3)

1.6 Ledarskap och personalens yrkesutveckling

Alla i personalgruppen har gått utbildning i EQ, Mini-röris under läsåret. Vi har även fått inspiration i utomhuspedagogik under en kompetensutvecklingsdag.

Vi har också fått fortbildning i form av nätverksträffar under året. Temat för träffarna har varit ” Att synliggöra barns lärande”. På våra verksamhetsmöten har vi fortsatt samtala om Barns lärande och portfolio.

Vi har även läst böckerna ”Lyssnandets pedagogik” samt ”Portfolio i förskolan”.

All personal har genomgått en tre timmars brandutbildning.

Framtida satsningar kommer att vara matematik samt ”Tras- tidig registrering av språk”.

Vi har också ett behov av datautbildning.

Förskoleverksamheten leds av rektor . Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa

verksamhetsmöten, inflytanderåd och vid behov även vid andra former av föräldramöten, elevärenden och arbetslagsplanering. Verksamhetsbesök görs av rektor varje vecka.

Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året.

Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling samt ett utvecklingsprojekt som berör barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp.

Samtliga chefer i kommunen har fått utbildning i brandskyddsarbete.

(4)

2. Viktiga händelser under året

Mini-röris har vi använt oss av på hela förskolan. Barnen tycker detta är mycket roligt och vi ser att barnen uppskattar att göra detta tillsammans över avdelningsgränserna. Vi använder oss också av detta vid överskolning av barnen från Grodan och Snäckan till Myggan.

I början av året startades ett arbete med att göra en ”överskolningsplan”. Detta gör vi för att få en tydligare struktur vid flytten av våra barn.

Vi har även fått en ny rektor under läsåret.

3. Arbetet i verksamheten

3.1 Trivsel och trygghet S

Skkoollppllaannssmmååll:: ”S”Skkoollaann sskkaallll ssttrräävva a eefftteerr aatttt aallllaa bbaarrnn//eelleevveerr ttrriivvss oocchh uupppplleevverer ttrryygggghheett..”” 3.1.1 Insatser

Inskolnings rutiner

Vi strävar efter att ge barnen en bra inskolning anpassad efter varje barns o förälders behov.

EQ/Likabehandlingsplanen

Vi är medvetna om att se varje barn/förälder. En bra dialog/information med föräldrarna ger trygghet för hela familjen.

Rutiner och regler

Vi har fasta rutiner och regler som ger kontinuitet och trygghet för barnen, men är ändå flexibla Tambur/ föräldrakontakt vid hämtning och lämning av barnen.

Vi hälsar varje barn och förälder välkommen till förskolan varje dag, vi tycker också att det är viktigt att den personal som kommer senare hälsar på alla barnen.

3.1.2 Resultat

Vi har barn som visar trivsel och trygghet och vi möts också av nöjda föräldrar. Vi ser att barnen känner tillit till oss och vågar vara sig själva. I de barnintervjuer vi och föräldrarna gjort inför utvecklingssamtalen framkommer att alla barn trivs och tycker det är roligt att vara på förskolan.

3.1.3 Grund för bedömning

Vår bedömning gör vi genom barnintervjuer, föräldrasamtal, enkäter, observationer och diskussioner i arbetslagen.

(5)

3.1.4 Analys

Vi har en stabil personalgrupp, som är väl inarbetad och positiv. Detta gör att vi fått bra resultat.

Barngrupperna är stabil och samspelt, med ett varmt gruppklimat. Barnen visar tydligt att de trivs med varandra. Dock har avdelningarna jobbat på olika sätt för att komma hit;

Myggan – har haft en stor barngrupp som de ofta delat i mindre grupper under dagen.

Snäckan – har haft flera inskolningar under året.

Grodan – har haft samma personalgrupp och få inskolningar under året.

3.1.5 Måluppfyllelse Mycket god

3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse

• Vi skall utveckla inskolningen mellan avdelningarna på Sörån.

• Vi vill behålla kontakten mellan barnen från de olika avdelningarna efter inskolningen. Detta gör att inskolningen blir tryggare nästa år.

• Dela upp barngruppen ännu mer än vad vi gör nu.

3.2 Barn- och elevinflytande

SkSkoollppllaannssmmååll:: ”S”Skkoollaann sskkaallll ssttrräävva a eefftteerr aatttt vvaarrjjee bbaarrnn//eelleevv hhaar r ssttoorrtt iinnffllyyttaannddee öövveerr s

siinn uuttbbiillddnniinngg oocchh ddeett ininrree aarrbbeetteett i i sskkoollaann..”” 3.2.1 Insatser

Vi bryter inte en fungerande lek eller aktivitet för att göra något vi planerat, låter barnen leka färdigt i den mån det är möjligt.

Vi är lyhörda för barnens lust, intresse och nyfikenhet, och anpassar verksamheten efter barnen i stor utsträckning.

Vi är flexibla i vår planering av verksamheten.

Stormöten i demokratisk anda, där barnen får vara med och planera olika aktiviteter samt ta beslut i olika frågor.

3.2.2 Resultat

(6)

Barnen har blivit mer självständiga, spontana, fantasirika, nyfikna och aktiva. De är bra på att leka tillsammans, och vet var gränserna går, vad de får göra och inte får.

I stormötena och diskussioner med barnen har de förstått att det finns möjlighet att uttrycka sig och påverka vardagen i förskolan.

Genom intervjuer med barnen och samtal med föräldrarna.

Vi har gjort observationer och varit närvarande i barnens fria lek. Och har också haft diskussioner och reflekterat tillsammans i arbetslagen.

3.2.4 Analys

Vi litar på barnens egna förmågor, vilket gör att vi kan ge dem frihet under ansvar.

Genom upprepade stormöten har barnen lärt sig att förstå metoden. Barnen har varit positivt engagerade vid dessa möten. Vi är mycket nöjda för att barnen fick mer inflytande än de uppsatta målen.

3.2.5 Måluppfyllelse God

Fortsätta arbeta som vi gjort tidigare med att inte avbryta barnens lek i onödan. Vi fortsätter att arbeta med mindre grupper och det kan vi även vidareutveckla, genom att ha det mer

strukturerat/inplanerat.

Vi kommer att fortsätta med våra stormöten, och även ha möten i mindre grupper.

3.3 Föräldrars delaktighet och inflytande

SkSkoollppllaannssmmååll:: ”S”Skkoollaann sskkaallll ssttrräävva a eefftteerr aatttt fföörrääldldrraarr ffåår r iinnffllyyttaannddee ocochh äärr ddeellaakkttiiggaa ii vveerrkkssaammhheetteenn””.. 3.3.1 Insatser

Vi har ett föräldramöte per termin, där vi för diskussion med föräldrarna om det vi gör på förskolan och frågar efter deras åsikter och förväntningar på verksamheten. Oftast i smågrupper,

(7)

så att alla får möjlighet att komma till tals. Vi frågar också efter föräldrarnas åsikter och önskemål vid utvecklingssamtalen varje termin.

Vi sätter upp dokumentation vad vi har gjort på förskolan. Där hänvisar till våra styrdokument och arbetsplaner, så att det blir tydligt för föräldrarna.

3.3.2 Resultat

Föräldrarna är nöjda och känner sig delaktiga.

Föräldrarna uttrycker att de är nöjda med verksamheten och det inflytande de har i diskussioner på föräldramöten och vid utvecklingssamtal, på inflytanderådet och enkäter m.m.

3.3.4 Analys

På våra föräldramöten svarade föräldrarna att de var nöjda med vår information om verksamheten.

Vi har upptäckt att föräldrarna är nöjda med vår information som skickats hem. Viktigt för våra föräldrar är att deras barn skall känna glädje när de går till förskolan.

Försöka få föräldrarna ännu mer engagerade. Till exempel genom att uppmuntra dem att vara med under en dag på förskolan, så de får större inblick i verksamheten.

Bli ännu bättre på att dokumentera verksamheten för föräldrarna.

(8)

3.4 Barns/elevers hälsa och livsstil

SkSkoollppllaannssmmååll:: ”S”Skkoollaann sskkaallll ssttrräävva a eefftteerr aatttt uuttvveecckkllaa vvararjjee bbaarrnnss//eelleevvss mmööjjlliigghheetteerr ttiillll eetttt rriikkt t lliivv oocchh gege fföörruuttssäättttnniinnggaarr fföörr eenn gogodd ffyyssiisskk ocochh ppssyykkiisskk hhäällssaa””..

3.4.1 Insatser

Vi prioriterar utevistelsen och är oftast ute två gånger om dagen. Vi har också försökt att gå till skogen en gång i veckan.

Alla barnen har haft rörelselek Mini-röris minst en gång i veckan (inne).

Vi pratar ofta om att grönsaker är nyttiga och uppmuntrar att smaka varje dag.

Samtalar med barnen om lämplig klädsel inne och ute.

3.4.2 Resultat

Barnen har fått möjlighet att träna sin grovmotorik, bl.a. genom det mycket populära Mini-röris programmet som vi kört varje vecka. Vi ser att de har utvecklat sin rörlighet och smidighet, och tycker det är roligt att röra på sig. Att vara ute ger också lugnare barngrupp, att vara i skogen är t.ex.

avstressande.

Vi har haft möten med matpersonalen och efter det har maten blivit mer anpassad efter våra barn.

Vi får mer och varierade grönsaker nu.

Vi har haft samtal med de äldsta barnen om vilka kläder de ska ha vid det väder som är aktuellt.

Samtal med barnen, både enskilt och i grupp. Genom observationer och iakttagelser i barngrupperna. Diskussioner både i personalgruppen och med föräldrarna.

3.4.4 Analys

Barnen tycker det är mycket roligt med Mini-röris och vill ha det flera gånger i veckan. Vi har inte kommit iväg till skogen lika ofta som vi tänkt. Detta beror på att våra barngrupper sett ut som de gjort, med flera inskolningar under vårterminen.

Vi ser idag att nästan alla barn vågar smaka den mat som serveras. Vi ser också att de äter bättre nu när maten mer är anpassad för de yngre barnen.

(9)

Dela upp barnen mer i grupper samt samverka på gården med Grodans personal. Gäller Snäckan och Grodan.

Fortsätta med ”miniröris”.

Fortsätta vara ute mycket och även ha planerade aktiviteter under utevistelse.

Fortsatt gott samarbete med kökspersonalen.

3.5 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen

Vision – Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång.

3.5.1 Delmål/mål för enheten

Vision – Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång.

3.5.2 Insatser

Flertalet av de tillsvidaranställda har under våren 2008 fått utbildning i EQ vilket har bidragit till att personalen arbetat aktivt med EQ i verksamheten i form av samtal, övningar, drama.

Likabehandlingsplanen har tagits upp och diskuterats i inflytanderådet på föräldramöten.

Likabehandlingsplanen finns väl synlig för alla på förskolan

Personalen har diskuterat likabehandlingsplanen på arbetsplatsträffar, verksamhetsmöten samt på personalens nätver ksträffar.

Diskussionsunderlaget på dessa träffar har bland annat varit fallbeskrivningar.

Förskolan har utvecklat en enkel utvecklingsplan för likabehandlingsarbetet.

Personalen arbetar mer medvetet med att dela upp sig både ute och inne för att motverka kränkande behandling.

3.5.3 Resultat och bedömning av måluppfyllelse

Vi kan inte se att det förekommit något fall av kränkande behandling men vi behöver arbeta med att få likabehandlingsplanen mer levande i vardagsarbetet.

3.5.5 Planerade åtgärder med utgångspunkt i resultatet

Under kommande läsår utveckla egen likabehandlingsplan med den gemensamma likabehandlingsplanen som grund.

(10)

4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Pedagogernas viktigaste uppgift är att ge barnen en trygg, lärorik och rolig miljö. För att må bra och kunna lära sig och förstå är grundtrygghet det allra viktigaste. Pedagogerna strävar åt samma håll och försöker att vara bra förebilder.

Vi har arbetat med våra tre prioriterade mål som varit, trivsel och trygghet, barns inflytande och föräldrars delaktighet. Störst kraft har lagts på dessa områden och vi har nått längst här.

4.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse

• Vi kommer att mer aktivt arbeta med våra utvecklingsplaner under kommande läsår. På detta sätt tror vi att målen hålls mer levande.

• Mer pedagogiska diskussioner på våra verksamhetsmöten.

• Mer samverkan mellan avdelningarna som främjar barnen.

Bollebygds Kommun 080821

Ulf Gunnarsson Susanne Ganning Annelie Ekunger

Rektor Förskollärare Förskollärare

Annika Sundström Förskollärare