Helhetsanalys 2014
Björkets förskola
Vår strategi för verksamhetsåret 2013/14 är att få en ökad språklig medvetenhet hos såväl barn som vuxna.
Normer och värden
Förskolans Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling är i centrum när vi arbetar med normer och värden. Arbetet med värdegrundsfrågorna är en ständigt pågående och prioriterad process.
Mål
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.” (Lpfö)
Konkretiserade mål
Vi vill att barnen utvecklar förståelse för att vi är olika och har olika behov/förutsättningar.
Inget barn ska medvetet uteslutas ur leken och gruppgemenskapen.
Barnen ska känna till barnkonventionen och vår likabehandlingsplan.
Resultat
På småbarnsavdelningarna ser vi att barnen utvecklar sin förståelse för att vi alla är olika, bland annat genom att de större barnen är uppmärksamma på de mindre, hjälper varandra vid av och
påklädning, hämtar napp, tröstar eller försöker reda ut konflikter om en kompis är ledsen.
Under höstterminen märkte vi att barnen aktivt sökte sig till varandra och utvecklade sina kamratrelationer. Vissa leker bredvidlekar, andra rollekar beroende på vart de befann sig i sin utveckling. I denna barngrupp har det inte funnits något barn som varit utanför gruppgemenskapen. Under vårterminen har
barngruppen arbetat sig samman ännu mer och hittar nu sina olika roller i gruppen. Med flera viljestarka barn har konflikterna och meningsskiljaktigheterna ökat.
På storbarnsavdelningarna har vi barngrupper som numera har förståelse för varandra och för varandras olika behov. Vi respekterar och accepterar varandra. Alla är med i gemenskapen och kan
leka/arbeta/diskutera i olika konstellationer.
Vi jobbar efter barnkonventionen och likabehandlingsplanen i allt vi gör men har inte påvisat för barnen att dessa dokument finns.
Utveckling och lärande Mål
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.” (Lpfö)
”Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.”
(Lpfö)
Konkretiserade mål:
Barnen ska använda sig av olika media i sina lärprocesser.
Barnen ska utöka sitt ordförråd, bli nyfikna på olika språk och sätt att kommunicera på såsom tecken, symboler, gester, kroppsspråk och det talade språket.
Barnen ska kunna förmedla känslor, våga berätta och återberätta.
Alla barn ska våga prova på att uttrycka sig kreativt på något sätt.
Målbilden är att varje barn under sin dagliga vistelse hos oss ska få möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt, både enskilt och i grupp samt i planerade och spontana aktiviteter. Barnen ska efter sin egen förmåga utveckla alla sina språk och uttryckssätt och på så sätt öka sin språkliga medvetenhet.
Resultat
På småbarnsavdelningarna känner barnen igen melodier och texter, dom sjunger med, kan rörelser till sångerna och kommer ofta och gärna med önskemål om vad dom vill sjunga och vilket innehåll samlingen ska ha. Barnen har visat intresse för flera olika
uttryckssätt såsom dans, skapande, rytmik och rörelse.
Barnen har kommit framåt i sin språkkutveckling, satt ord på saker och händelser, återberättat böcker och sagor och förmedlat sig efter egen förmåga, visat glädje och intresse för att samtala och resonera.
På storbarnsavdelningarna har barnen använt olika medier i sin inlärning, t.ex. dator, digital kamera, fotoram och ipad.
Barnen har utökat sitt ordförråd, begrepp och ordförståelse.
Vi har upplevt ett intresse för bokstäver och siffror hos barnen och utmanat/uppmuntrat dom utifrån var de befinner sig.
Barnen har blivit medvetna om att det finns olika språk och även blivit nyfikna på dem.
Vi uppfattar att barnen är goda lyssnare och att alla i gruppen pratar/berätta saker.
Barnen har uppmärksammat både sina egna och andras behov/känslor.
Barnen har målat vid olika tillfällen och med olika tekniker, de har dramatiserat (vilse bl.a.), fantiserat ihop och berättat sagor, agerat artister. Utifrån detta kan vi se att barnen har stärkts och att de efteråt känt sig ”nöjda”.
Barns inflytande Mål
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation.” (Lpfö)
Konkretiserade mål:
Barnen ska kunna göra självständiga val.
Barnen ska kunna föreslå, ställa frågor och reflektera över sin tid på förskolan.
Barnen ska få utvärdera det de varit med om.
Målbilden är att barnen ska få grunder till att kunna fungera i ett demokratiskt samhälle och kunna bemöta och samarbeta med alla.
Barn ska, oavsett om det gäller flerspråkighet, teckenspråk,
kroppsspråk eller annat, erbjudas flera olika sätt att uttrycka sig på och därmed känna att de har inflytande. Barnen ska kunna påverka sin lekmiljö och sin vardag.
Resultat
På småbarnsavdelningarna har vi delaktiga barn som kommer med önskemål, ställer frågor, är aktiva och bidrar till verksamhetens innehåll.
På storbarnsavdelningarna har vi synliggjort barnens inflytande och de vågar säga sin mening och har förståelse för att man kan ha olika åsikter. När barnen gör egna val i t.ex. leken har de bra samspel och lyssnar på varandra. Vid planerad aktivitet i större grupp vill många barn komma till tals samtidigt. Det vi ser är att barnen mer och mer accepterar turtagande och att de fått större förståelse för andras uppfattningar. I vårt temaarbete har barnen kommit med många tankar och idéer. De har själva påverkat vilken riktning temat ska ta och de har därmed känt sig delaktiga redan från början.
Förskola och hem
”Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.” (Lpfö)
Resultat
Efter positiv respons på olika sätt från föräldrar anser vi att flertalet föräldrar är nöjda. Vid utvecklingssamtalet delger vi med hjälp av Nyckeldokument och Portfoliopärm barnets lärprocesser. Vi har två olika typer av föräldramöten där deltagandet vid det ena är något större. Vi har liten svarsfrekvens på Buf:s föräldraenkät trots att vi lämnar ut pappersenkäter på de olika modersmålen. På utvärderingsdagen i juni diskuterade vi ändå svaren.
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Förskolan har den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden (Lpfö).
Resultat
Nyckeldokumenten som vi har utvecklat i vårt skolområde har skapat många pedagogiska diskussioner som gör att pedagogerna reflektera och analysera kring sitt eget sätt att tänka. Här har poängterats vikten av att hitta barnens styrkor/förmågor och hitta ord för att beskriva detta. Diskussioner har förts kring vad bedömning är och vad som ska bedömas. Det är vår verksamhet vi bedömer, inte barnen. När pedagogerna i förskolan lämnar Nyckeldokumentet med vårdnadshavares godkännande till förskoleklassens pedagog sker det även muntligt. Vid vissa tillfällen har specialpedagog, pedagog och vårdnadshavare haft möte med mottagande pedagog. Dokumentet kan även användas tillsammans med andra dokumentationsunderlag för att underlätta vårt analysarbete och vid utvecklingssamtal med vårdnadshavare.
Utvärderingsmetod
Denna helhetsanalys är baserad på arbetslagens systematiska kvalitetsarbeten med skriftlig dokumentation under verksamhetsåret. Då vi har få föräldrar som svarat på den gemensamma föräldraenkäten från Buf har vi bara till viss del kunnat beakta den vid utvärderingen.
Kontinuerlig uppföljning med diskussioner och reflektioner som dokumenteras på våra arbetslagsmöten.
Vi observerar barnen enskilt/ i grupp och dokumenterar med bild och ord.
Utvecklingssamtal/dagliga samtal med vårdnadshavare.
Dokumentanalyser som portfolio, nyckeldokument, veckoplanering, protokoll från möten, reflektionsunderlag.
Regelbundna dialoger på våra arbetsgruppsmöten om hur vi arbetar för att nå målen.
Lyssnar på och tar tillvara barnens reflektioner.
Kvalitetssäkring som arbetslagen gör två ggr/år tillsammans med förskolechef och specialpedagog.
Analys och bedömning av måluppfyllelse
Vi har under läsåret haft kontinuerlig tid för reflektions/analysarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver vi utveckla bättre då det tillkommit nya pedagoger i arbetslagen.
Vissa delar av verksamheten har förändrats under året.
Barngruppers sammansättning har förändrats då vi fick öppna upp en småbarnsavdelning till under januari med många små barn. För att uppnå en god måluppfyllelse fick vi ha fokus på att få trygga barngrupper. Några pedagoger läste boken ”Anknytning i förskolan”
som beskriver vikten av trygghet för lek och lärande.
Arbetslagen behöver utöka sin användning av TAKK (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation) och aktivitetsbilder vilket ger oss bra förutsättningar i vårt arbete inom språkutvecklingen.
Vår specialpedagog med utbildning inom tal och språk handleder och stöttar oss i arbetet med att göra oss mer språkligt medvetna.
Den pedagogiska kompetensen har breddats av tillgången till specialpedagogen som är knuten till förskolan. Inom arbetslagen finns också en hög och bred kompetens inom olika område vilket bidragit till ett bra resultat.
NORMER OCH VÄRDEN
I barngrupperna råder ett positivt och tillåtande klimat.Vi utgår från barnens funderingar och agerande. Som pedagoger finns vi med som ett stöd och hjälper barnen att själva tänka över sitt handlande och vilka konsekvenser som medföljer. Vi är närvarande och tar tag i och hjälps åt att hitta lösningar då någon situation uppstår. Vi vuxna respekterar varandra och tror att det avspeglar sig i barngruppen.
Alla barnens upplevelser tas på lika stort allvar och detta skapar en trygghet och frihet att tycka och tänka vad man vill utan att bli ifrågasatt/nedvärderad. (Maskar kan visst ha tvättstuga i källaren!) Detta jobbar vi medvetet med i allt vad vi gör och lägger stor vikt vid.
För oss är likabehandlingsplanen och barnkonventionen dokument som finns med i arbetslagens diskussioner och i det dagliga arbetet.
Under året har alla arbetslag förändrats och detta har medfört att vi behövt lära känna varandra och hitta fungerande rutiner. På någon avdelning märktes lite av personalens osäkerhet även i barngruppen till en början, men med mer trygghet och struktur så har det blivit bättre efterhand. På denna avdelning delades barnen också in i lekgrupper för att främja olika typer av lek och möjlighet till att finna nya lekkamrater.
UTVECKLING OCH LÄRANDE
Vi har satt ord på handlingar och lagt stor vikt vid att vara närvarande, aktiva, lyssnande och kommunicerande pedagoger. Vi utnyttjar alla rutinsituationer till att lyssna på och prata med barnen så som vid blöjbyten, påklädning och vid middagsbordet. Vi lyssnar och deltar aktivt i barngruppen.
När personal varit frånvarande har det varit svårt att genomföra de planerade aktiviteterna och vara lika delaktig i det enskilda barnet.
Vi använder datorn där barnen spelar pedagogiska spel och vi söker information på den. När barnen spelar har vi valt att man sitter där 2 o 2 för att båda ska kunna vara aktiva, samspela, hjälpa varandra, kommunicera, lösa problem…
Användandet av ”kanonen” har ökat då vi på samlingar har sökt fakta, tittat på teckensånger, lyssnat på fågelkvitter…
Barnen har provat fotografera själva – välja motiv, fota och berätta varför man valde just det.
Vi har en digital fotoram i tamburen som både visar barn och föräldrar små glimtar från verksamheten, men också leder till diskussioner och reflektioner hos barnen.
Vi har påbörjat arbetet med vår ipad och några nedladdade pedagogiska spel som vår specialpedagog har tipsat oss om.
Ordförrådet har utökats eftersom barnen befinner sig i en ordrik miljö och för att orden/begreppen förklaras. Hos oss både pratar och
lyssnar vi mycket. Vi vuxna är tydliga i vårt kroppsspråk och i våra gester och detta förtydligar/förstärker det talade språket.
Siffror och bokstäver finns naturligt i barnens miljö och vi har arbetat aktivt med detta. Barnen har använt magnetbokstäverna för att bilda ord, skrivit av sina namnlappar, spelat spel, tränat sin antalsuppfattning…
Språkmedvetenheten har vidgats genom bl.a. böcker – både på svenska och andra språk, ”teckenspråksfilmer”, teckenspråkssånger, barnen hör olika språk vid hämtningar/lämningar. Vi har
arabisktalande medarbetare.
I det kreativa uttryckandet har de barn som behövt det stöttats och uppmuntrats av oss pedagoger till att utmana sig själv.
BARNS INFLYTANDE
Generellt sett kan vi se att resultatet till stor del beror på att vi har ett öppet och tillåtande klimat där barnen vågar uttrycka sina tankar och känslor. Tack vare olika dokumentationsformer där vi suttit både enskilt och i större/mindre grupper har alla barns tankar uppmärksammats. I temaarbetet är vi som pedagoger öppna för barnens idéer och känner ingen tidspress. Vi är inte låsta vid hur vi ska nå målet utan ger barnen möjlighet att påverka vägen dit.Barnen gör många egna val då pedagogerna ger möjlighet till och respekterar deras val.
Här har vi fått arbeta med att ge alla utrymme så alla barn kommer till tals. Vi har utgått från barnens hypoteser för att se vad som händer och sedan pratat vidare kring det. I och med detta har barnen både inflytande och chans att uttrycka sina tankar utan att någon har
”rätta” svaret från början.
Barnen ges tid till att berätta då övriga lyssnar och barnens
berättande uppfattas som viktigt. Varje barn får ”sin” tid utan att bli avbrutna av någon annan och detta är något vi jobbar aktivt med. Vi diskuterar kring olika frågor där fokus mest är på barnens tankar och inte så mycket på vad som är rätt eller fel. Detta gör att alla känner sig trygga och vågat säga sin mening.
Alla ges möjlighet och stöttas i att ”ta plats” och få uttrycka sig och visa sina känslor.
Förskola och hem
I den dagliga kontakt med vårdnadshavare är vi noga med att förmedla vad som hänt under dagen. Ibland uppstår språkförbistringar, vi försöker hitta sätt att minimera detta. Det finns en stark vilja för att ha ett bra samarbete med alla föräldrar och det krävs stor tydlighet från pedagogerna. Vid information pappersvägen måste vi även ta det verbalt. När det är svårt att nå fram använder vi oss utav tolkhjälp. Förskolan har en plan för inskolning/överflyttning. Vi månar om att barn och vårdnadshavare får en god introduktion och inskolningen görs upp tillsammans med vårdnadshavare.
Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Det är en fördel att hela skolområdet har samma dokument att lämna till förskoleklasserna då barnen kommer från många olika förskolor.
De pedagogiska diskussionerna har lett till bättre skrivningar/ordval i Nyckeldokumentet. I skolområdet har vi en arbetsgrupp som
arbetar med att utveckla Nyckeldokumenten.
Identifierade utvecklingsbehov utifrån analysen eller
ev. annan uppföljning
Vi ska kommande verksamhetsår fortsätta prioritera vår strategi att få en ökad språklig medvetenhet hos såväl barn som vuxna. För att nå en mycket god måluppfyllelse är framgångsfaktorn att barnens språkutveckling blir maximal.
Vi fortsätter utveckla vårt arbete med TAKK för att öka den språkliga medvetenheten. Där utgår vi mycket från de dagliga rutinsituationerna och utnyttjar alla tillfällen till kommunikation.
Två pedagoger ska under hösten gå en TAKK-kurs (Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation).
Vi har många barn med annat modersmål och känner att vi behöver fler redskap som ger oss förutsättningar att stimulera språkutvecklingen för alla barn. Arbetet med ipaden ska utvecklas i varje arbetslag som ett stöd i barnens språkutveckling och som dokumentationsunderlag. Den 2/9 erbjuds i skolområdet en föreläsning ” Hur vi arbetar med barn med annat modersmål, språkutvecklande läs- och skrivundervisning i ett SvA perspektiv” av Camilla Forsberg. När det gäller den kulturella identiteten kommer fortbildning nästa år.
Under hösten ska specialpedagogen kartlägga 5-åringarnas språkutveckling.
Handledning ska erbjudas av specialpedagogen i programmet Vägledande samspel/ICDP.
Vi behöver lyfta målen i vår Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling och ha fler pedagogiska diskussioner kring dessa samt synliggöra innehållet för barn och vårdnadshavare. Här ingår arbetet med att bryta traditionella könsmönster.
Bli bättre på att informera vårdnadshavare om våra mål o dyl.
Fortsätta informera om värdet av att fylla i förskoleenkäten.
Eftersom nya barn tillkommer hela tiden behöver vi fortsätta att jobba mycket med anknytning, få barnen trygga i gruppen. Vi fortsätter arbeta med vårt förhållningssätt, vilket är grunden till vårt arbete. Fler pedagoger ska läsa boken ”Anknytning i förskolan” där vikten av trygghet för lek och lärande poängteras.
Vi fortsätter utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete. Två pedagoger ska via förskolelyftet gå utbildningen ”Dokumentation, uppföljning och utvärdering”.
På planeringsdagarna i augusti beslutar vi med vår helhetsanalys som grund vilka mål vi ska prioritera. De ska genomsyra arbetet på förskolan. Därutöver prioriterar varje arbetslag mål utifrån sitt analysarbete i barngruppen.
Sammanställningen är gjord av förskolans utvecklingsgrupp och godkänd av:
Ing-Marie Malmström, förskolechef
