Kollektiva transportlösningar
– en bidragande faktor till en attraktiv region?
Enkät genomförd i SITE-regionen våren 2012
Sammanfattning ... 3
1. Inledning ... 4
2. Målgrupp ... 6
3. Syfte och målsättning ... 6
4. Metod ... 6
4.1. Utformning av frågeställningar ... 8
4.2. Genomförande ... 9
4.3. Deltagande ... 9
5. Resultat ... 10
5.1. Färdmedel ... 11
5.2. Körkort – ett krav på landsbygden ... 13
5.3. Inställning till kollektivtrafik ... 13
5.4. Framtidsfrågor ... 17
5.5. Kollektivtransport, en bidragande faktor till en attraktiv region? ... 20
5.6. Turism, en ny basnäring ... 22
6. Slutsats ... 23
7. Fördjupningsfrågor ... 25
Bilaga 1. Transportenkäten (svensk version) ... 28
Sammanfattning
Kommunerna Malung-Sälen och Älvdalen i Sverige samt Engerdal och Trysil i Norge, utgör tillsammans SITE (Sälen-Idre-Trysil-Engerdal) regionen. För att skapa ett livskraftigt samhälle arbetar de fyra kommunerna med att skapa förutsättningar för helårsturism som ny basnäring, bland annat genom fokuserade åtgärder inom kompetensförsörjning och infrastruktur. En viktig källa för kompetensförsörjning inom SITE-regionen är dess gymnasieskolor. Eleverna utgör regionens framtida arbetskraft, entreprenörer och besökare. Att utveckla ett samhälle där individer väljer att bosätta sig och arbeta kräver kunskap om faktorer som påverkar deras val.
Mot bakgrund av detta har SITE Destination låtit utföra en undersökning bland gymnasieelever i SITE-regionen. Enkäten, som genomfördes på skolorna under våren 2012 undersöker transportens betydelse för regionens attraktivitet och därmed dess förmåga att bidra till ökad kompetensförsörjning.
Principiellt är eleverna positivt inställda till kollektivt resande. Överlag är kvinnor mer positiva än män. Vid val av färdmedel visar dock undersökningen att bilen, tätt följt av tåget, är det populäraste färdmedlet bland eleverna. Majoriteten av männen väljer att färdas med bil medan kvinnorna föredrar tåg. Bilens topplacering återspeglas i att 99% av SITE-regionens elever antingen har, eller planerar att ta körkort. Siffrorna speglar inte den nationella trenden där körkortsinnehav bland ungdomar minskar. Det finns olika förklaringar till bilens förstaplats och det höga antalet (blivande) körkortsinnehavare; förutom att bilen anses ge ökad livskvalitet och vara en nödvändighet för anställning, är den en förutsättning för att leva på landsbygden då kollektivtrafiken inom kommunerna anses otillgänglig och därmed inte tillgodoser transportbehoven. Enkäten visar att ett stort antal elever är intresserade av att stanna kvar i SITE-regionen eller flytta tillbaka i framtiden. Den belyser även de faktorer som påverkar deras val; arbetstillfällen, bostäder, transport och bredband. Enligt de svarande är kollektivtransporten en möjliggörare för arbets- och studiependling samtidigt som den kan tillgängliggöra nöjen och fritidsaktiviteter. För att kollektivtransporten ska ses som ett alternativ till bilen bör den vara tillgänglig, prisvärd och bekväm.
1. Inledning
Kommunerna Malung-Sälen och Älvdalen i Sverige samt Engerdal och Trysil i Norge, utgör tillsammans SITE (Sälen-Idre-Trysil-Engerdal) regionen. En åldrande befolkning i kombination med ett kvinnounderskott, glest befolkade områden och en bristande infrastruktur är betydande utmaningar för samtliga kommuner. Turismen utgör en viktig inkomstkälla med en stor utvecklingspotential; under vinterhalvåret förvandlas regionen till norra Europas största skidområde samtidigt som nya satsningar på sommarhalvåret möjliggör en framtid som helårsdestination med turismen som en ny basnäring. För att utveckla en ny basnäring är SITE- regionen i behov av kompetensförsörjning och kompetensutveckling; etablerade företag behöver arbetskraft samtidigt som det behövs nya entreprenörer som kan vidareutveckla turistnäringen inom regionen. Kompetensförsörjning är dock indirekt beroende av infrastruktur; personal behöver arbetspendla och besökare transporteras. En bristande infrastruktur och otillgänglig kollektivtrafik gör bilen till det enda alternativet för turister och invånare som vill färdas till och inom regionen. Detta gör i sin tur besöksnäringen sårbar mot stigande bränslepriser.
Otillgängligheten bidrar även till en oförmåga att ta emot nya målgrupper och attrahera den arbetskraft som inte väljer att färdas med bil. För att stärka samhället och arbeta långsiktigt med att skapa förutsättningar för helårsturismen som ny basnäring har kommunerna en politisk överenskommelse som bygger på att samarbeta kring nyckelfrågor. SITE Destination, ett interregprojekt som delfinansieras av EU och den norska staten, har i uppdrag att implementera överenskommelsen inom tre arbetsområden; samhällsservice, kompetensförsörjning och infrastruktur.
En viktig källa för kompetensförsörjning och kunskap om elevers ställningstagande är SITE- regionens gymnasieskolor. Med en etablerad relation till kommunerna utgör eleverna potentiellt regionens framtida arbetskraft, entreprenörer och besökare. Mot bakgrund av detta har SITE Destination låtit utföra en undersökning bland gymnasieelever i SITE-regionen. Enkäten, som genomfördes på skolorna under våren 2012, undersöker transportens betydelse för att öka regionens attraktivitet och därmed dess förmåga att bidra till ökad kompetensförsörjning.
2. Målgrupp
Enkäten är utformad för eleverna i Älvdalens utbildningscentrum, Malung-Sälens gymnasieskola och Trysil videregående skole. Eleverna i SITE-kommunernas gymnasieskolor har gjort ett aktivt val att studera inom SITE-regionen. De har genom sina studier redan etablerat en kontakt med kommunerna och utgör därmed potentiellt framtidens arbetskraft, entreprenörer eller besökare.
Valet att stanna kvar, flytta ifrån eller återvända till SITE-regionen påverkas dock av ”push”1 och
”pull”-faktorer”2. Samhällsaktörer bör identifiera de faktorer som påverkar elevernas ställningstagande och låta kunskapen ligga till grund för åtgärder och politiska beslut som kan öka regionens attraktivitet.
3. Syfte och målsättning
Syftet med enkäten är att skapa förståelse för gymnasieungdomarnas inställningar och attityder till olika färdmedel och kollektiva transportlösningar. Målsättningen är att öka kunskapen om transportlösningar och övriga faktorers påverkan på gymnasieungdomarnas beslut att antingen stanna kvar eller flytta tillbaka till regionen i framtiden. Förhoppningen är att resultatet ska ligga till grund för långsiktiga och hållbara politiska beslut på lokal och regional nivå.
4. Metod
Frågeställningarna i enkäten bygger på medborgardialog och ett kunskapsutbyte mellan Sverige och Norge. De utformades i samarbete med elever och lärare från de tre gymnasieskolorna i SITE-regionen. Samarbetsprocessen involverade diskussioner kring val av färdmedel, principer för samhällsbyggnad och beteenden hos invånare i städer och på landsbygd i Sverige och Norge. Målsättningen var att identifiera gemensamma nämnare mellan SITE-kommunerna som grund för relevanta frågeställningar.
1 Negativa förhållanden inom ett område, som gör att människor söker sig bort från området, det vill säga ökar utflyttningen av personer
2 Positiva förhållanden som gör att ett område drar till sig människor, det vill säga ökar inflyttningen av personer
I arbetsgruppen ingick två elever från Trysil videregående skole, tre elever och en lärare från Malung-Sälens gymnasieskola, två elever och en lärare från Älvdalens utbildningscentrum samt SITE-teamets norske projektledare, hållbarhetsstrateg och praktikant från Karlstads Universitet.
Deltagarna i arbetsgruppen träffades vid tre tillfällen:
i. 10 februari 2012, Utvecklingskontoret i Sälen
• Introduktion till projektet SITE Destination, kommunernas samarbete samt behovet av kompetensförsörjning och ett fungerande transportsystem.
• Övningar för att lära känna varandra.
• Diskussioner om transportenkätens syfte, målsättning och tillvägagångssätt.
• Deltagarna fick i uppdrag att utforma 25 enkätfrågor per skola.
ii. 12 mars 2012, Utvecklingskontoret i Sälen
• Sammanställning av enkätfrågor och utformning av två pilotenkäter. Pilotenkäterna testades sedan på klasskamrater i respektive skola för att bedöma frågornas relevans, samt läsförståelse och ordval.
iii. 17 april 2012, Utvecklingskontoret i Sälen
• Resultaten och elevernas feedback från de två pilotenkäterna analyserades av arbetsgruppen. Utvärderingen låg sedan till grund för det officiella frågeformuläret som utformades av SITE teamet med det webbaserade verktyget Esmaker.
• Genomförande av transportenkäten diskuterades. Arbetsgruppen var enig att ett synligt samarbete mellan skolorna och SITE Destination skulle ge högst deltagande. Lärarna på respektive skola ansvarade för att möjliggöra personliga besök av SITE teamet. SITE teamet ansvarade för att träffa alla klasser, förklara syftet och vara närvarande för att svara på frågor.
4.1. Utformning av frågeställningar
Transportenkäten undersöker ungdomars transportvanor, deras uppfattning om framtida transportbehov samt faktorer som kan öka SITE-regionens attraktivitet. Enkäten är indelad i sektioner:
1) inställning och attityder till val av färdmedel
2) inställning till, samt användandet av kollektivtransport 3) val av färdmedel till skolan
4) behov och intressen som påverkar val av bosättning 5) bakgrundsfrågor.
Frågorna har gett de svarande möjlighet att välja ett eller flera alternativ. Ett urval av frågor har dessutom erbjudit möjlighet att kommentera. Se bilaga 1 för frågeformulär (svensk version).
Elever från SITE-regionen diskuterar frågeställningar, 13 februari 2012
4.2. Genomförande
Enkäten genomfördes på gymnasieskolorna under månaderna maj – juni 2012. Lärarna på respektive skola ansvarade för att schemalägga genomförandet av enkäten. SITE-teamet besökte personligen varje klass för att introducera projektet SITE Destination, berätta om kommunernas samarbete, förklara syftet med transportenkäten samt svara på frågor3. En karta över SITE-regionen delades ut tillsammans med bakgrundstext och instruktioner till enkäten.
Genomförandet tog ca 30 minuter per klass; 10 minuters introduktion och 15 minuter för att fylla i formuläret.
4.3. Deltagande
Sammanlagt har 441 av skolornas 855 elever deltagit i enkäten4. Det ger ett genomsnittligt deltagande på ca 52% i de tre gymnasieskolorna; Malung-Sälens gymnasieskola, Älvdalens Utbildningscentrum och Trysil videregående skole (se tabell 1 nedan). Deltagandet har en spridning mellan elever i årskurs 1 – 4 samt yrkes och studieförberedande program.
MALUNG-SÄLENS GYMNASIESKOLA
ÄLVDALENS
UTBILDNINGSCENTRUM
TRYSIL VIDEREGÅENDE SKOLE
185/309 elever = 60% av skolans elever deltog i enkäten
134/293 elever =46% av skolans elever deltog i enkäten
122/253 elever=48% av skolans elever deltog i enkäten
Fördelning kvinnor och män Fördelning kvinnor och män Fördelning kvinnor och män 61 kvinnor och 124 män deltog i
enkäten
39 kvinnor och 88 män deltog i enkäten
57 kvinnor och 65 män deltog i enkäten
Uppväxta inom/utanför SITE- regionen
Uppväxta inom/utanför SITE- regionen
Uppväxta inom/utanför SITE- regionen
98 inom/87 utanför SITE regionen 51 uppväxta inom/79 utanför SITE- regionen (ej full svarsfrekvens på frågan)
76 inom SITE/46 utanför SITE- regionen
Tabell 1: Antal elever som deltagande i transportenkäten
3 Älvdalens Utbildningscentrum 2-3 maj 2012 samt Malung-Sälens Gymnasieskola vid ett antal tillfällen under maj månad.
Projektledare Norge besökte Trysil Videregående skole i under maj/juni månad.
4 Bortfallet kan delvis förklaras med lektioner förlagda utanför skolområdet, praktik, sjukdom och ledighet under de dagar som SITE besökte skolorna.
5. Resultat
Transportenkäten grundar sig på kvantitativ metod. Genom enkätundersökning kan slutsatser dras om ungdomars transportvanor idag och transporten som en bidragande faktor till en attraktiv region att leva och arbeta i. En av de största utmaningarna för SITE-regionen är befolkningsminskning i kombination med ett kvinnounderskott. Analysen fokuserar därför på att jämföra vanor och inställningar mellan män och kvinnor samt mellan svarande som är uppväxta inom eller utanför SITE-regionen. Transportenkäten ställer inte följdfrågor som; hur eller varför?
Förutom möjlighet för enkätdeltagarna att lämna kommentarer vid ett antal frågor finns därför ingen bakgrundsanalys kring specifika svar, istället ges förslag på fördjupningsfrågor.
Elever från Älvdalens utbildningscentrum deltar i enkäten, 2 maj 2012
5.1. Färdmedel
Val av färdmedel
SITE-regionen är biltät med begränsade möjligheter att resa kollektivt till/från samt inom regionen. För att undersöka bilens ställning i samhället fick deltagarna i transportenkäten välja det färdmedel de helst skulle resa med till en destination inom SITE-regionen, förutsatt att alla färdmedel var tillgängliga5. Bilen var förstahandsvalet för 42% av de svarande, tätt följt av tåget med 40% av rösterna.
Figur 1. Tåg och bil är de färdmedel flest elever vill resa med inom SITE-regionen
En jämförelse mellan skolorna visar att tåget står högst i kurs i Malung-Sälens kommun med 54% av rösterna samt i Trysil med 39% av rösterna. Bilen får 31% respektive 28% av rösterna i Malung-Sälen och Trysil. I Älvdalen är det ombytta roller då bilen, med 69% av rösterna, är det färdmedel flest skulle välja medan 22% väljer tåget. Bussen hamnar långt ner på alla skolor.
Med 32% av rösterna har eleverna i Trysil en relativt positiv inställning till bussen, till skillnad från Malung-Sälen och Älvdalen där endast 10% väljer bussen6. Bussen står dock lågt i kurs både hos elever uppväxta utanför och inom SITE-regionen. I genomsnitt är tåget mer populärt bland kvinnor än män medan bilen är mer populär bland män än kvinnor. Det är även värt att
5 Tåg, buss, bil, minibuss och cykel.
6 9% Malung-Sälen, 11% Älvdalen.
notera att bilen är mer populär bland eleverna uppväxta utanför SITE-regionen medan tåget är populärare bland eleverna uppväxta inom SITE-regionen.
Faktorer som påverkar val av färdmedel
Olika faktorer påverkar mer eller mindre valet av färdmedel enligt transportenkätens deltagare.
Av alternativen ”pris”, ”bekvämlighet”, ”tillgänglighet”, ”trafiksäkerhet”, ”möjlighet att få skjuts”, och ”miljöpåverkan” är ”tillgänglighet”, tätt följt av ”pris” de faktorer som överlag har störst påverkan. Resultatet visar att kvinnor i allmänhet är marginellt priskänsligare än män.
Figur 2. Gymnasieskolornas genomsnittliga medelvärde av faktorer som påverkar val av färdmedel på en skala av 1-4
Färdmedlets ”miljöpåverkan” är den faktor som påverkar valet av transport minst. Överlag skiljer sig inte inställningen till miljövänlig transport mellan skolorna. Det kan dock noteras att med 4%
är eleverna på Älvdalens utbildningscentrum minst intresserade av att betala mer för miljövänlig transport. Kvinnor är marginellt mer positivt inställda till att betala mer för miljövänliga alternativ; i genomsnitt svarar 11% av kvinnorna jämfört med 7% av männen att de kan tänka sig att betala mer för miljövänliga transporter. De svarandes kommentarer visar att ställningstagandet för miljövänliga transporter beror på hur mycket dyrare det miljövänliga alternativet är. Kommentarerna visar på problematiken med transportens miljöpåverkan;
somliga anser att endast miljövänlig transport borde vara tillgänglig, andra anser att om valet
står mellan ingen transport och miljöfarlig transport så bör man kunna välja den miljöfarliga transporten som alternativ.
5.2. Körkort – ett krav på landsbygden
Antalet ungdomar som tar körkort har gradvis minskat i Sverige. Dagens statistik visar att nästan sex av tio i åldern 18-24 saknar körkort jämfört med 1990-talet då tre av fyra ungdomar i åldern 18-24 hade körkort7. Det är därför intressant att notera att ungdomarna i SITE- kommunerna inte verkar följa den nationella trenden. Enkäten visar att 99% av alla gymnasieelever, såväl de uppväxta inom som utanför SITE-regionen, har eller planerar att ta körkort. Överlag anser de flesta att körkort behövs för att bo på landsbygden, ha en bra livskvalitet samt för att få anställning. Eleverna i Trysil anser, i större grad än Älvdalen och Malung-Sälen, att kollektivtrafiken inte tillgodoser deras behov vilket gör det nödvändigt att ha körkort. Det är även fler kvinnor än män som anser att kollektivtrafiken är otillräcklig. Frågan om körkort har väckt stor respons bland de svarande då 17% även valt att kommentera.
Kommentarerna speglar frågans svarsalternativ, då de till stor del handlar om friheten som följd av ett körkort, men även om bristen på kollektivtrafik, vilken gör körkortet till ett krav om man ska vara självständig och bo på landsbygd.
5.3. Inställning till kollektivtrafik
Med ett medelvärde på 3,53 (på skalan 1-5) är eleverna relativt positiva till kollektivt resande i allmänhet. Resonemanget kring kollektivtrafik varierar dock; ”det är tråkigt, obekvämt och tar lång tid”, ”skönt att åka, svårt med tider” till ”ganska snabbt och smidigt”. Generellt är eleverna i Trysil mest positiva till kollektivt resande medan eleverna i Älvdalen är minst positiva. Kritiken bottnar i att det obekvämt och att dåliga förbindelser gör det oattraktivt. Andra ser fördelarna ur ett miljöperspektiv men anser att kollektivtrafik inte kommer till sin fördel på grund av dålig
7 Artikel publicerat 20120908 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/korkortskrav-tynger-jobblos_7484930.svd
tillgänglighet. Det är ingen märkbar skillnad mellan de uppväxta utanför och inom SITE- regionen. I allmänhet är kvinnor dock något mer positiva till kollektivtrafik.
Elevernas användande av kollektivtrafik är begränsad. Endast 21% använder sig av skolskjuts.
Övriga elever åker bil (27%)8, promenerar (30%), cyklar (13%)9. De elever som använder skolskjutsen ger den ett högt betyg. I 67% av fallen tycker de svarande att den fungerar bra eller mycket bra, och 84% anser att bussen ofta eller alltid kommer i tid. Mest positiva är eleverna i Malung-Sälens gymnasieskola. Minst positiva är eleverna från Älvdalens utbildningscentrum. Överlag är män något mer positiva än kvinnor.
Figur 3 visar elevernas val av färdmedel till skolan
8 Kör egen bil, samåker i bil eller får skjuts av familj
9 Endast 13% av eleverna väljer att cykla till skolan. Det är olika anledningar till det låga antalet; 28% av eleverna som inte cyklar anger brist på cykel som anledning medan 11% av eleverna anser att stöldrisken gör att cykel väljs bort som alternativ. Otrygga vägar och brist på cykelbanor anges som skäl av 16% av de svarande. Med 174 kommentarer var det även den fråga som flest svarande valde att kommentera på. Åsikterna är spridda; somliga anser att cykling är väderberoende, eller att avstånden mellan hem och skola är för långa. Följdfråga: Cykel är ett populärt färdmedel i städer t ex Uppsala. En följdfråga bör vidareutveckla resonemanget kring vad som kan göra cykel till ett vedertaget alternativt färdmedel.
Elever från Älvdalens utbildningscentrum, 3 maj 2012
Inställning till kommunernas kollektivtrafik
Inställningen till kommunernas kollektivtrafik är märkbart negativ jämfört med inställningen till kollektivtrafik i allmänhet; medelvärdet på kommunernas kollektivtrafik hamnar på 2,49 jämfört med inställningen i allmänhet på 3,53. Endast 14% av de svarande anser att den nuvarande kollektivtrafiken är ”mycket bra” eller ”bra”, medan 68% av de svarande anser att den är ”dålig”
eller ”mycket dålig”. Detta skiljer sig från den positiva inställningen bland de elever som åker skolskjuts. Kvinnorna är överlag mer negativa till kommunernas kollektivtrafik än män. Elevernas inställning skiljer sig mellan de olika skolorna. Eleverna i Malung-Sälens gymnasieskola är minst negativa till kommunens kollektivtrafik trots att ett flertal kommentarer visar att nedläggningen av Västerdalsbanan påverkat deras inställning. Kommunerna Trysil och Engerdal får lägst betyg vilket är intressant, då eleverna i Trysil videregående skole i princip är mest positiva till kollektivtrafik i allmänhet.
Det råder delade meningar bland de svarande om kollektivtrafiken är mer anpassad efter turisterna än lokalbefolkningens behov. Hälften av eleverna anser att kollektivtrafiken är mer
anpassad efter turister. Övriga anser att så inte är fallet eller väljer att inte ha en uppfattning i frågan. Malung-Sälens gymnasieskola, med mer än hälften (54%) av eleverna, anser att transporter är mer anpassad efter turisters behov. Med ett genomsnitt på 42% i Älvdalens utbildningscentrum och Trysil videregående skola tycker mindre än hälften av eleverna att så är fallet.
Faktorer som påverkar det kollektiva resandet
För att skapa en bättre förståelse för vad som färgar inställningen till kollektivtrafik i allmänhet och kommunernas utbud fick eleverna rangordna faktorer som påverkar deras kollektiva resande. Avstånd till hållplats och restid har en viss påverkan, men majoriteten av eleverna i de tre skolorna anser att avgångstider är mest avgörande för att man ska välja att färdas kollektivt.
På andra plats hamnar pris, vilket hälften av eleverna säger påverkar om man väljer att färdas med bil eller kollektiv trafik. Eleverna i Trysil lägger störst vikt vid priset på resorna.
Undersökningen visar även att kvinnor är något mer priskänsliga. Återigen hamnar miljöpåverkan sist bland eleverna på de tre skolorna.
Elever från Malung-Sälens gymnasieskola deltar i enkäten, 15 maj 2012
Frågan om kollektivt resande väckte stor respons då 12% valde att kommentera.
Kommentarerna visar att valet är beroende på om det finns möjlighet att resa kollektivt, hur
långt man ska eller vad man ska göra; ”åker inte kollektivt. Tar bilen lättare att ta sig fram vart man vill (bekvämare)”,”flera tider, när man bor i tex sälen och går i skolan i malung så kan man få vänta väldigt länge på nästa buss om man missat en”, ”tätare tider”, ”gratis”, ”Bättre information om busstider uppsatt lite överallt” och ”om bussarna kör på helgerna så att man kan vara på sitt jobb 8:30 och inte två timmar innan eller efter”. I relation till antalet kommentarer var det ett högt antal som nämnde behovet av tåg i allmänhet och Västerdalsbanan i synnerhet;
”tåg till sälen!! Viktigt”, ”Sätta in ett tåg som går Sälen Stockholm!”, ”Börja använda västerdalsbanan igen”, tågtrafiken ska gå till Malung IGEN!” samt ”Bättre tillgång till tåg, bekvämligheten ökar mycket jämtemot buss”. Behovet av ett helhetstänk och samarbetsvilja betonades; ”om det är flera avgångar, kommer fler börja åka kollektivt och man kommer tjäna mer på det, och det bllir också bättre för miljön” samt ”Syntes det viktig at kommunere har busselskap som klarer samarbeide det med hverandre for kunne få det til gå rundt, ikke bare sitte tenke penger” samt ”Att de som sköter kollektivtrafiken gör det bättre. Jag har flera gånger blivit förbikörd av buss men ingen tar på sig ansvaret eller gör något åt saken”.
5.4. Framtidsfrågor
Sammanlagt planerar 22% av de svarande att stanna kvar eller flytta tillbaka SITE-regionen i framtiden, av dessa är 40% uppväxta utanför SITE-regionen. 41% av eleverna har svarat att de kanske kommer att stanna kvar eller flytta tillbaka i framtiden, även här är ungefär hälften uppväxta utanför SITE-regionen. Jämförelsevis svarade 30% att de inte tänkte stanna kvar eller flytta tillbaka. Ett mindre antal har svarat att de inte har en uppfattning i frågan.
Figur 4 visar antalet elever som tänker stanna kvar eller flytta tillbaka till regionen i framtiden
På Malung-Sälens Gymnasieskola har 20% av eleverna svarat att de tänker stanna kvar eller flytta tillbaka till SITE-regionen i framtiden. Utav dessa är 1/3 uppväxta utanför SITE-regionen.
44% av eleverna har svarat att de kanske kommer att stanna kvar eller flytta tillbaka i framtiden, nästan hälften är uppväxta utanför SITE-regionen. 31% av de svarande tänker inte stanna kvar eller flytta tillbaka i framtiden.
På Älvdalens Utbildningscentrum har nästan en tredjedel, 29%, av eleverna har svarat att de inte tänker stanna kvar eller flytta tillbaka i framtiden. Ungefär lika många, 28%, har svarat att de tänker stanna kvar eller flytta tillbaka till SITE-regionen i framtiden. Hälften av dessa är uppväxta utanför SITE-regionen. Något fler, 35% av eleverna, har svarat att de kanske kommer att stanna kvar eller flytta tillbaka i framtiden, av dessa är hälften uppväxta utanför SITE- regionen.
På Trysil Videregående skole har 30% av eleverna svarat att de inte tänker stanna kvar eller flytta tillbaka i framtiden. 20% av eleverna har svarat att de tänker stanna kvar eller flytta tillbaka till SITE-regionen i framtiden, 1/3 av dem är uppväxta utanför SITE-regionen. 44% av eleverna har svarat att de kanske kommer att stanna kvar eller flytta tillbaka i framtiden, även här är 1/3 uppväxta utanför SITE-regionen.
Faktorer som bidrar till en attraktiv plats för bosättning och arbete
En minskande befolkning inom SITE-regionen gör ökad inflyttning till en prioriterad utmaning för kommunerna. Med ett stort antal elever som gjort ett aktivt val och sökt sig till regionen har kommunerna en unik möjlighet att undersöka potentiella inflyttares syn på regionen som en framtida plats för bosättning och arbete.
”Push” och ”pull”-faktorer skapar negativa eller positiva förhållanden inom ett område och bidrar därmed till ut- eller inflyttning. Enkäten försöker identifiera vilka ”pull” faktorer som påverkar attraktiviteten i en region och därmed eleverna i SITE-regionens val av framtida hemort.
Elevernas svar visar att den viktigaste faktorn är arbete och ekonomi. På andra plats hamnar boendemöjligheter och på tredje plats kärlek och familj. Tillgång till bredband hamnar på fjärde plats. Även vård, omsorg och transport är viktigt vid val av bosättning. Däremot anses kultur och nöjen inte vara en övervägande viktig faktor vid val av bosättning. Andra faktorer det råder delade meningar om är natur och friluftsliv, skola och dagis samt shopping.
Faktorer som måste förbättras inom SITE-kommunerna
De ”pull” faktorer som påverkar val av bosättning i allmänhet återspeglas till en viss del i kraven på förbättringar som behövs för att öka SITE-regionens attraktivitet. För att eleverna ska stanna kvar eller flytta tillbaka i framtiden är fler arbetstillfällen den övervägande viktigaste faktorn för de svarande. Kommentarerna belyste en allmän uppfattning att kommunerna är för små och därmed inte erbjuder intressanta arbetsplatser; ”Kommunen har ikke noe tilbud for den jobben jeg ønsker meg” och ”Jag tycker att kommunen är för liten och man kan inte utvecklas så mycket här.” Till skillnad mot svaren i frågan om faktorer som bidrar till en attraktiv plats för bosättning och arbete hamnar behovet av kultur och nöjen på andra plats i SITE-regionen, anledningarna varierar; ”Vill ha ett garage som man kan hyra och skruva med sin bil i. Dem flesta av mina kompisar vill också ha det.” till en generell önskan om ”Ett större, mer blomstrande samhälle.” En förbättring av transport hamnar på tredje plats, återigen nämns tåg som en viktig faktor; ”Man måste försöka ha ett tåg mellan Sälen Stockholm!” uttrycker en elev.
Även boende- och studiemöjligheter nämns som områden där förbättringar kan göras.
I princip skiljer sig resultaten bland skolorna inte nämnvärt. En skillnad märks dock i behovet av kultur och nöjen; 65% av eleverna i Malung-Sälen tyckte att kultur och nöjesutbudet borde förbättras medan siffran i Älvdalen och Trysil är jämförelsevis låg på 37%. Kvinnorna ställer överlag högre krav på förbättringar än vad männen gör; t ex 57% av kvinnorna jämfört med 32% av männen anser att transportmöjligheterna måste förbättras om de ska stanna kvar eller flytta tillbaka till regionen i framtiden.
Figur 5. Förbättringar som ökar SITE-regionens attraktivitet
5.5. Kollektivtransport, en bidragande faktor till en attraktiv region?
Kollektiva transportlösningar mellan SITE-kommunerna samt över riksgränsen väckte positiv respons. Av de svarande skulle 85% förmodligen resa oftare inom regionen om det fanns bättre kollektiva transportlösningar mellan kommunerna. Valet att resa påverkas dock av avgångstider, prissättning samt vilka aktiviteter man kan ta del av i regionen.
Pendling
Malung-Sälen och Trysil är överlag mest positiva till pendlingsmöjligheter mellan Sverige och Norge; 69% av eleverna anser att pendlingsmöjligheter över gränsen bidrar till ett attraktivt samhälle. Kvinnor är överlag mer positivt inställda än män till utökade pendlingsmöjligheter.
Figur 6. Acceptabel pendlingstid till arbete och studier
Majoriteten av de svarande är positivt inställda till en pendlingstid på upp till 45 minuter.
Kommentarerna visar en vilja att pendla och att det finns en flexibilitet bland de tillfrågade; ”Jag är nöjd med min tid på 5-10 minuter, självklart. Skulle däremot inte tycka det vore jättejobbigt att åka buss i 40 minuter för att ta mig till jobbet”, ”allt från 0 till 90 min”, ”så lång tid som det behövs” samt ”Jeg mener det blir litt opp til hver enkelt person”. Det bör noteras att intresset för pendling är störst bland de svarande som är uppväxta inom SITE-regionen. Med 49% var de svarande i Älvdalens Utbildningscentrum mest positiva till pendling jämfört med de svarande uppväxta utanför SITE-regionen där endast 25% ansåg att pendlingsmöjligheter ökade regionens attraktivitet. Eleverna i Älvdalen var även mest positiva till att pendla längre avstånd.
Nattbussar
Frågan om nattbussars betydelse för att bidra till ett attraktivt samhälle fick en överväldigande positiv respons, mest populärt var förslaget bland kvinnor. Av skolorna är eleverna i Malung- Sälens gymnasieskola överlag mest positiva till nattbussar, endast 4% av eleverna uttryckte att nattbussar inte skulle bidra till ett attraktivare samhälle.
Figur 7 visar inställning till nattbussar inom SITE-regionen
Beställningstrafik
Utvecklingen av kollektivtrafik inom den glest befolkade SITE regionen är beroende av innovation för ett effektivt användande av resurser. Eleverna fick i enkäten ta ställning till att boka bussresor i förväg via internet, telefon eller appar. Hälften av de svarande är positivt inställda till att boka bussresor i förväg, övriga har ingen uppfattning eller är negativt inställda.
Bland skolorna är eleverna i Malung-Sälen mest positiva till bokning i förväg. Eleverna i Trysil videregående är märkbart mer negativa till att boka biljetter i förväg.
5.6. Turism, en ny basnäring
SITE-kommunerna gör en gemensam satsning för att skapa bättre förutsättningar för helårsturism med målsättning att stärka samhället och stötta regional utveckling. För att bli en attraktiv destination för helårsturism krävs ett engagemang och värdskap från invånarna.
Majoriteten av de svarande är positivt inställda till turism i regionen. Eleverna i Malung-Sälen är något mer positivt inställda, följt av Trysil och Älvdalen. Kvinnor är mer positiva till turism än män. Ett sätt att förbättra tillgängligheten och stärka turismen är den planerade flygplatsen i Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Meningarna gick isär kring flygplatsens påverkan på turismen, vissa svaranden uttryckte en oro för att flygplatsen ska ha en negativ påverkan på
miljön och landskapet medan andra var av åsikten att det skulle göra det ”attraktivare för turismen”. Majoriteten av de svarande anser att flygplatsen kan skapa fler arbetstillfällen. De svarande ansåg att behovet av inrikesflyg var viktigare än utrikesflyg vilket kan bero på en vilja att arbetspendla inom landet, eller som en elev uttrycker det; ”Få bättre möjligheter att ta sig fram snabbare”. En förbättring av kollektivtrafiken sågs som en positiv påverkan av en framtida flygplats.
6. Slutsats
Undersökningen om elevernas transportvanor visar en positiv inställning till kollektivt resande i kombination med ett starkt intresse för bilen som färdmedel. Vid val av färdmedel hamnade bilen på förstaplatsen, tätt följt av tåget. Bussen anses dock inte vara ett självklart alternativ vid valet av färdmedel. Detta speglas i det relativt låga antalet elever som reser med skolskjuts jämfört med de som kör bil eller samåker till skolan. Bilens starka position i samhället tydliggörs av att 99% av eleverna som deltog i enkäten antingen har körkort eller planerar att ta körkort.
Bland männen är anledningen delvis att bilen anses bidra till ökad livskvalitet med det är även ett sätt att göra sig anställningsbar. Till en viss del stämmer detta som förklaring till kvinnornas ställningstagande. Det är dock intressant att majoriteten av kvinnorna anser att bilen är en nödvändighet för att bo på landsbygd då kollektivtrafiken inte tillgodoser deras behov.
Överlag är både män och kvinnor positivt inställda till att resa kollektivt. Den positiva inställningen återspeglas dock inte i inställningen till kommunernas kollektiva transportutbud.
Här är kvinnorna mer kritiska än männen. För att kollektivtrafiken ska anses vara ett attraktivt alternativ krävs att den är tillgänglig (fler eller bättre anpassade avgångar) och prisvärd. Att kollektivtrafik är miljövänlig är inget som har en större påverkan på valet av färdmedel. Ett ökat utbud av kollektivtrafiken får positivt respons; nattbussar, pendlingsmöjligheter till jobb och studier samt linjetrafik mellan kommunerna och över riksgränsen anses av en majoritet bidra till en attraktivare region att bo och arbeta i. En ökning i det kollektiva resandet är dock beroende av fler avgångstider och en rimlig prissättning.
Transportutbudet är inte den enda faktorn som påverkar var man väljer att bosätta sig, övriga
”pull”- faktorer som arbetsplatser, bostäder, bredband, familj och kärlek har stor betydelse. För att locka ungdomar att stanna kvar eller flytta tillbaka till SITE-kommunerna krävs att de faktorer som skulle kunna definieras som ”pull”-faktorer tas till vara och utvecklas i större utsträckning än i nuläget. Ökad tillgänglighet och rimlig prissättning av kollektiva transporter kan dock vara ett exempel på hur övriga ”pull”-faktorer tillgängliggörs då fler grupper i samhället kan pendla till arbets- och studieplatser, samt ta del av aktiviteter som kultur, nöje, shopping och friluftsliv.
7. Fördjupningsfrågor
• I hur stor utsträckning påverkar reseanledningen valet av färdmedel?
• Varför väljer majoriteten av de svarande tåg istället för buss som kollektivt färdmedel?
• Hur miljömedvetna är ungdomarna i SITE-regionen och hur ser de på sin direkta och indirekta miljöpåverkan?
• I hur stor utsträckning påverkar SITE-regionens brist på kollektivtrafik ungdomarnas inställning till körkort som en förutsättning att leva och arbeta på landsbygden?
• Ett körkort kostar i genomsnitt 15,000 kronor10. Skapar bristen på kollektivtrafik ett system där endast ungdomar med goda ekonomiska förutsättningar kan leva och arbeta på landsbygden?
• I hur stor utsträckning påverkar det indirekta kravet på körkort på landsbygden arbetsgivares förmåga att locka till sig ungdomar från storstadsregioner?
• I hur stor utsträckning kommer det indirekta kravet på körkort på landsbygden att påverka besöksnäringens förmåga att attrahera körkortslösa turister?
• Endast 21% använder sig av skolskjuts medan 27% kör eller samåker i bil. Ett ökat kollektivt resande är beroende av beteendeförändring i samhället. Skolskjutsen kan anses är en viktig inkörsport till ett framtida kollektivt resande. Varför väljer majoriteten av eleverna bilen framför skolskjutsen?
10 http://korkortonline.se/fakta (20121003)
• Genom att lämna förslag i kommentarsfälten visar gymnasieeleverna ett intresse för frågan om kollektivt resande inom kommunerna. Hur kan lokalkännedom om reseanledningar, pendlingstider och resmönster tillvaratas och ligga till grund för en tillgänglig kollektivtrafik?
• SITE-regionen arbetar för att helårsturismen ska bli en ny basnäring, för att uppnå detta behövs lokalinvånarnas stöd och värdskap. Enkätsvaren visar att eleverna anser att turisterna påverkar utformningen av kommunernas kollektivtransport. I hur stor utsträckning, samt om påverkan är positiv eller negativ bör undersökas vidare.
• Hur kan kommunerna (det offentliga och näringslivet tillsammans) utveckla intressanta arbetstillfällen och skapa en positiv bild som framtidens arbetsplats?
• Innebär ett ökat utbud av distansstudier att studiemöjligheter på plats blir mindre viktigt?
Om så är fallet, vilken betydelse får transport och bredband som en konsekvens av den positiva inställningen till distansstudier?
• Ungefär hälften av eleverna anser att kollektivtransporten är anpassad efter turisternas behov och 57% av kvinnorna anser att kollektivtransporten bör förbättras om de ska stanna kvar eller flytta tillbaka till SITE-regionen i framtiden. Vilka reseanledningar och målgrupper bör styra planeringen av kollektivtransport?
• Vilken betydelse har kollektivtransport och nattbussar för att SITE-regionens ungdomar ska kunna tillgodogöra sig nöjesutbudet?
• Har kravet på förbokning av biljetter till Trysilexpress påverkat de svarande i Trysil videregående skoles inställning till beställningstrafik?
• Påverkar valet av färdmedel den acceptabla pendlingstiden, speciellt för de som reser kollektivt och därmed kan utnyttja restiden som arbetstid?
Bilaga 1. Transportenkäten (svensk version)
Hej och tack för att du deltar i vår enkät om transportvanor och framtida transportbehov!
Enkäten har utformats av projektet SITE Destination i samarbete med elever och lärare från Trysil Videregående skole, Älvdalens Utbildningscentrum och Malung-Sälens Gymnasieskola.
Resultatet från enkäten kommer att föras vidare till politiker och tjänstemän på kommunal och regional nivå - se ditt deltagande som en möjlighet att påverka framtiden i SITE regionen.
Alla som deltar har chansen att vinna två biljetter till Experium i Lindvallen, så se till att du fyller i närvarolistan för att vara med i utlottningen.
Bakgrund
• SITE Destination (Destinationsutveckling av Sälen-Idre-Trysil-Engerdal) är ett projekt mellan Sverige och Norge.
• Projektet implementerar en politisk överenskommelse mellan kommunerna Malung- Sälen, Älvdalen, Trysil och Engerdal.
• Målsättningen är att skapa förutsättningar för en region där människor vill bo, arbeta och semestra.
Förtydligande
• I frågeformuläret hänvisas ofta till SITE regionen. I regionen ingår kommunerna Malung- Sälen, Älvdalen, Trysil och Engerdal
• Svarsalternativen kommer antingen att ges som runda ringar, fyrkanter eller fri text. En rund ring betyder att du endast kan välja ett alternativ. En fyrkant betyder att du kan välja fler alternativ. Har du fått alternativet med fri text kan du vidareutveckla ditt resonemang.
Nu börjar enkäten med några inledande frågor om din inställning till transport och färdmedel
Om du skulle resa till en destination inom SITE- regionen och alla nedanstående färdmedel var tillgängliga, vilket färdmedel skulle du helst välja?
Tåg Buss Bil Minibuss Cykel
I hur stor utsträckning påverkar följande faktorer ditt val av transportmedel?
Mycket
stor Stor Liten Mycket liten
Ingen uppfattnin
g Pris
Bekvämlighet Tillgänglighet
Möjlighet att få skjuts Trafiksäkerhet
Miljöpåverkan
Planerar du att ta körkort?
Ja Nej
Jag har redan körkort
Varför tänker du inte ta körkort?
Har inte råd
Jag vill begränsa min miljöpåverkan Vill åka kollektivt
Har inget behov Övrigt
Varför vill du ha körkort?
Behövs för att bo på landsbygden Gör det lättare att få jobb
Ökad livskvalitet
Kollektivtrafiken tillgodoser inte mina behov
Övrigt
Skulle du välja en mer miljövänlig transport även om den var dyrare?
Ja Nej Kanske
Nu kommer frågor om din inställning till och ditt användande av kollektivtrafik
Hur är din inställning till att åka kollektivt i allmänhet?
1 2 3 4 5
Negativ Positiv Ingen uppfattning
Vad tycker du om kollektivtrafiken i din kommun?
Mycket bra Bra
Sådär Dåligt
Mycket dåligt
Vad är viktigast när du använder kollektivtrafik? (Rangordna följande faktorer där 1 påverkar ditt val minst och 5 påverkar ditt val mest, du kan alltså endast välja 1 en gång 2 en gång osv.)
1 2 3 4 5
Pris
Avstånd till hållplats
Avgångstider Miljöpåverkan Restid
Vad är det som krävs för att du ska börja åka kollektivt/åka kollektivt oftare?
Sänkta priser Fler avgångar Bättre tidshållning Övrigt
Om det fanns bättre kollektiva transportlösningar mellan de fyra kommunerna inom SITE-regionen, skulle du då resa inom regionen oftare?
Ja Nej Kanske
Spelar prisskillnaden mellan kollektivtrafik och bil någon roll inför ditt val av färdmedel?
Ja
Nej Ibland
Ingen uppfattning
Vad har du för inställning till att boka bussresor i förväg via internet, telefon eller appar?
Mycket positiv Positiv
Negativ
Mycket negativ Ingen uppfattning
Bidrar nattbussar till ett attraktivare samhälle att bo och arbeta i?
Ja Nej
Ingen uppfattning
Bidrar kollektivtrafik över riksgränsen till ett attraktivare samhälle att bo och arbeta i?
Ja Nej
Ingen uppfattning
Anser du att kollektivtrafiken är mer anpassad för turisterna än för lokalbefolkningen?
Ja Nej
Ingen uppfattning
Nu kommer frågor om hur du tar dig till skolan
Hur lång tid tar det för dig att komma till skolan?
0-15 min 16-30 min 31-45 min 46-60 min 61-90 min Övrigt
Hur tar du dig oftast till skolan?
Övrigt
Skolskjuts (buss/taxi) Kör bil
Kör EPA-traktor
Samåker i bil/EPA med kompisar Cykel
Går
Får skjuts av familj Moped
Hur tycker du att skolskjutsen fungerar?
Mycket bra Bra
Dåligt
Mycket dåligt Ingen uppfattning
Tar skolskjutsen dig hela vägen hem?
Ja Nej Ibland
Ingår byten i skolskjutsen?
Ja Nej Ibland
Håller skolskjutsen tidtabellen?
Alltid
För det mesta Sällan
Aldrig
Varför cyklar du inte?
Har ingen cykel Brist på cykelbanor Stöldrisken
Otrygga vägar Övrigt
Följande frågor vill ta reda på hur du ser på framtiden
Planerar du att stanna kvar eller flytta tillbaka till din kommun i framtiden?
Ja Nej Kanske
Ingen uppfattning
Vad behöver förbättras i din kommun för att du ska stanna kvar eller flytta tillbaka?
Arbetstillfällen Studiemöjligheter
Boendemöjligheter Transportmöjligheter Kultur/nöjen
Övrigt
Hur viktiga är följande faktorer inför ditt val av bosättning i framtiden?
Mycket
viktigt Viktigt Oviktigt Mycket oviktigt
Ingen uppfattnin
g Kommunikationer (bredband)
Kommunikationer (transporter) Kärlek/familj
Arbete/ekonomi Skola/dagis Vård/omsorg Natur/friluftsliv Kultur/nöjen Shopping
Boendemöjligheter
Om det fanns bättre pendlingmöjligheter till studieorter och arbetsplatser, skulle det då vara mer attraktivt att bo kvar/flytta tillbaka till SITE-regionen?
Ja Nej Kanske
Ingen uppfattning
Vad tycker du är en acceptabel pendlingstid till jobb/skola?
0-15 min 16-30 min 31-45 min 46-60 min 61-90 min Övrigt
Hur kan en framtida flygplats i SITE-regionen bidra till ett attraktivare samhälle att bo och arbeta i?
Inrikesflyg Utrikesflyg
Fler arbetstillfällen
Bättre kollektivtrafik Ingen påverkan Övrigt
Vad är din inställning till turismen i SITE-regionen?
1 2 3 4 5
Negativ Positiv Ingen uppfattning
Om du har övriga kommentarer, tankar eller förslag som rör transportfrågan skriv de gärna nedan.
Bakgrundsfrågor
Var är du uppväxt?
Malung-Sälens kommun Älvdalens kommun Trysils kommun
Engerdals kommun Utanför SITE-regionen
Var är du bosatt?
Malung-Sälens kommun Älvdalens kommun Trysils kommun Engerdals kommun Utanför SITE-regionen
Var inom SITE-regionen går du i skola?
Malung-Sälen Älvdalen Trysil
Vilken typ av utbildning läser du?
Studieförberedande Yrkesförberedande
Årskurs
1 2 3 4
Kön Man Kvinna
