Inkluderande undervisning för elever med autismspektrumtillstånd.

Inkluderande undervisning för

elever med autismspektrumtillstånd.

Extra anpassningar, särskilt stöd, kunskap om Autismspektrum/NPF.

Ulrika Aspeflo ulrika@aspeflo.se

Hur svårt kan det vara?

• Hur svårt som helst!

• Olika svårt!

• Ganska lätt!

• En pedagogisk utmaning!

Vad är det som är svårt?

Generella inkluderande undervisnings-

strategier Sociala

relationer

Vad ser vi i klassrummet?

• Saknar framsynthet - reagerar snabbt och oövertänkt

• Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla och fokusera på uppgiften

• Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften

• Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar intensivt på något intressant

• Bristande organisationsförmåga – tappar bort

saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid

• Bristande motivation – har svårt att utföra

ensidiga, ”tråkiga” och ”meningslösa” uppgifter

Vad ser vi i klassrummet?

• Bristande tidsuppfattning – kommer inte i tid, har svårt att planera sina skoluppgifter

• Kort arbetsminne – klarar inte att hålla flera saker eller instruktioner i minnet

• Bristande reflektionsförmåga – lär sig inte av sina misstag, ser inte sin roll i det som sker

• Bristande affektkontroll – reagerar snabbt och med starka känslor

• Svårigheter med språk och sociala koder –

missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget,

gör ”konstiga” saker

Ökad förståelse

• Kartläggning – elevens delaktighet!

• Kunskap – förstå vad som är svårt!

Visuellt underlag vid kartläggning

Duscha

1 2 3 4 5

_______________________________________

Olika stödbehov

• Stöd vid start/avslut?

• Stöd vid förflyttningar?

• Stöd under lektionerna?

• Stöd på rasterna?

• Stöd för att teoretiskt förstå?

• Stöd för att praktiskt utföra?

• Stöd för läsa/skriva?

• Stöd för att orka?

• Stöd för att våga?

• Stöd för att behålla lugnet?

• Stöd för att behålla motivationen?

• Stöd för att behålla fokus?

• Stöd för att kommunicera?

• Stöd i leken?

• Stöd kring kamrater/umgänge?

• Stöd kring mat/hygien?

• Stöd kring medicinering?

Strategier och verktyg

• Samarbete och dialog med föräldrarna

• Lågaffektivt bemötande

• Lösningsfokuserat arbetssätt

• Visuellt stöd

• Förberedelse, kontroll, delaktighet, socialt

lärande

Grundläggande upplevelse för att känna delaktighet

• Få frågor/välja

• Få berätta

• Få bestämma

• Bli förberedd

• Känna igen

• Få förklaring

• Ha en uppgift

• Lyckas

• Hjälpa andra

• Gemenskap/

tillhörighet

• Vara i fokus

Att räknas

Vara behövd

Kunna påverka Att

förstå

Underlättande faktorer för delaktighet

Positivt lösnings- fokus

Anpassningar utifrån kunskap

om barnet Meningsfulla

och

motiverande

aktiviteter

Ross Greene

Barn gör rätt om de kan – om barn kan uppföra sig väl så gör de det.

Explosiva barn har bristande färdigheter när det gäller flexibilitet/anpassningsförmåga,

bristande förmåga att hantera frustration och

svårigheter att lösa problem.

Lågaffektivt bemötande

• Ett ”NEJ” kan betyda ”Vänta lite!”

• Avled eller ge valmöjlighet.

• Minska krav/Backa!

• Ta inte i personen /Undvik fasthållning.

• Skäll inte/ Använd inte ett dominant kroppsspråk.

• Prata lugnt och lågmält.

• Flytta undan andra ur situationen.

• Låt personen få vara för sig själv om han/hon vill det.

• Byt personal vid behov.

Praktiska strategier:

• se över placering av möbler, material och elever och vuxna i klassrummet.

• se till att det finns material som behöver

användas i klassrummet, såsom pennor, sudd mm.

• komma överens med eleverna om hur de vill att miljön i klassrummet ska vara.

• komma överens med eleverna om vilka ”nöd- utgångar” som finns.

• ha en positiv och tillåtande ton i klassrummet.

• prata om och visa att olikhet är bra.

Stötta eleverna i svåra situationer

• Teamwork! – Gemensamt synsätt, delat ansvar, prestigelöshet

• Ha koll på ”triggersituationer”

• Ha koll på ”triggerbarn”

• Ha koll på tiden

• Håll nere affektnivån

• Avled

• Förebygg!

Kartlägg vad eleven behöver få uppleva under rasten – vila?

något att göra?

social samvaro?

ha kul?

Ge visuell

information om vilka alternativ som finns – hjälp att välja rastaktivitet

Ge förförståelse genom att gå igenom lekar och regler i förväg

Låt eleven ha möjlighet att stanna inne på

rasten

Använd

tidshjälpmedel för att förbereda eleven på att det strax är dags för rast.

Ge tydlig

information om vem eleven kan vända sig till och få hjälp av under rasten

Erbjud

rastaktiviteter utifrån elevens intressen och styrkor

Visa olika rastaktiviteter skriftligt, med bilder eller konkret utifrån längden på rasten

Väv in sociala färdighetsmål i rastaktiviteten

Vuxna som deltar proaktivt och lågaffektivt i rastaktiviteten

Använd

tidshjälpmedel för att signalera att rasten är slut

Gå igenom vad som hänt på rasten/förbered eleven med hjälp av sociala berättelser, seriesamtal och ritprat

Stöd vid rast/fritid för elever med AST Ulrika Aspeflo

Hur förändrar vi undervisningen så att elevens frågetecken blir till utropstecken?

Helen Timperley

Framgångsfaktorer på lärarnivå

• Kunskap

Kollegialt lärande Handledning

• Undervisning

Inkluderande

1. Uppmuntra olikhet 2. Visuell tydlighet 3. Hjälpmedel

Motiverande

1. Elevinflytande

2. Lagom utmanande 3. Kamrateffekter

4. Formativ undervisning

• Ledarskap

Struktur

Förväntningar Klimat

Relationer

Formativ bedömning

• Tydligt och synligt visa mål och framsteg.

• Skapa effektiva aktiviteter och uppgifter med fokus på lärandet.

• Ge feedback som för lärandet framåt.

• Aktivera eleverna som resurser för varandra.

• Aktivera eleverna till att äga sitt eget lärande.

Arbetsgång för formativ bedömning

• Planering utifrån läroplanen – syfte, förmågor, centralt innehåll, kunskapskrav?

• Presentera arbetsområdet för eleverna

• Kartlägg förkunskaper

• Konkretisera läroplanen – matris/checklista

• Elevarbete – uppgifter kopplade till matrisen

• Formativ bedömning – lärar- eller kamratfeedback

• Behovsstyrd undervisning

• Summativ bedömning

Heyer & Hull

Uppmärksamhets-/

genomförande- svårigheter

Motorisk rastlöshet/

svårighet

Svårighet se mening/

sammanhang

Bokstavlig tolkning/

svårighet med perspektivtagning

Kravkänslighet/

känslighet för beröring

Ge tydliga skriftliga instruktioner som gärna går att bocka av

successivt

Erbjud skrivhjälp vid behov

Gör tydligt schema/

planering över lektionen/dagen

Säg det du menar – rak och tydlig kommunikation

Ha genomgångar på tavlan och muntliga diskussioner i

klassrummet Ge konkret hjälp att veta

var fokus ska vara, peka på uppgift, markera i boken

Använd surfplatta, dator, smartboard, film i undervisningen

Ge förförståelse genom att informera om vad som kommer att gås igenom samt förklara svåra ord/begrepp innan genomgången

Låt eleven få skriva utifrån intresse och egna erfarenheter och ge stöd före och under gruppuppgifter

Bedriv indirekt undervisning genom att fokusera på pappret/materialet/

andra elever

Hjälp eleven att planera och dela upp en

sammansatt uppgift

Ge korta uppgifter med snabb

feedback

Koppla innehåll till elevens erfarenhet och vardaglig användning

Ställ inte frågor om du inte menar det, undvik ”småprat”

Undvik beröring och kräv inte ögonkontakt

Skapa uppgifter utifrån motivation och intresse

Låt eleven göra praktiska uppgifter utifrån sina styrkor

Visa visuellt hur saker och ting hänger ihop, ex.

Mål - uppgift - bedömning

Ge svarsförslag vid frågor som eleven kan ringa in eller stryka

Ha för vana att ge elever olika uppgifter och material

Skapa en perceptions- sanerad lugn miljö i klassrummet

Erbjud något att göra (pillra med) under genomgångar

Sammanfatta viktiga saker skriftligt/visuellt

Undvik negationer - formulera dig

positivt

Visa från början vad som ska göras – inga överraskningar Led lektionen Låt eleven få

hjälpa till med praktiska saker

Förklara varför uppgiften ska göras

Ta inte åt dig ifall eleven uttrycker sig klumpigt

Ha ett lågaffektivt bemötande, tala med neutral röst

Erbjud hörselskydd och tidshjälpmedel

Låt eleven få ha pauser

Ritprata, skriv sociala berättelser och seriesamtal

Uttala det underförstådda

Sitt snett emot eller bredvid eleven

Behov av stöd – extra anpassningar i undervisningen Ulrika Aspeflo

Bokstavlig tolkning/

svårighet med perspektivtagning

• Säg det du menar – rak och tydlig kommunikation.

• Låt eleven få skriva utifrån intresse och egna erfarenheter och ge stöd vid gruppuppgifter.

• Ställ inte frågor om du inte menar det, undvik ”småprat”.

• Ge svarsförslag vid frågor som eleven kan ringa in eller stryka.

• Undvik negationer - formulera dig positivt.

• Ta inte åt dig ifall eleven uttrycker sig klumpigt.

• Uttala det underförstådda.

Kravkänslighet - Känslighet för beröring

• Genomgång på tavlan, muntliga diskussioner.

• Indirekt undervisning, fokus på uppgiften.

• Undvik beröring och kräv ej ögonkontakt.

• Demonstrera olikhet i klassrummet.

• Inga överraskningar.

• Lågaffektivt bemötande.

• Sitt snett emot eller bredvid eleven.

Visuell tydlighet = Autismvänlig layout

•Schema

•Väljatavla

•Korta instruktioner

•Checklistor

•En sak i taget

•Exempel

•Highlightad information

•Tabeller

•Förklaringsmodeller/Flödesscheman

•Tankekartor

•Utvärderingar

•Skalbedömning

•…..

Använd visuellt stöd

• Konkreta föremål, bilder, tecken.

• Att välja

• Överblicka dagen/aktiviteten

• Vilka kläder/Vad ska tas med?

• Aktivitetskartor

Autism-utmaning 1 - Språk i alla ämnen –

i alla ämnen ska man kunna:

• Berätta/beskriva så att andra förstår vad man menar.

• Tala om vad man tycker och tänker.

• Lyssna på andras åsikter.

• Berätta med poäng.

• Använda språket på olika sätt beroende på vilken situation det är och vilka som lyssnar.

• Anpassa texten till utifrån syfte och mottagare.

• Förstå det viktiga i en text.

• Inta ett kritiskt förhållningssätt till texter.

Autism = Svårighet med theory of mind, perspektivtagning,

sammanhangsförståelse…

Autism-utmaning 2 – Förmågorna i läroplanen –

kunskapskraven har fokus på att eleverna ska kunna:

• Förstå, relatera och använda begrepp i olika och nya sammanhang.

• Söka, samla, sortera och kritiskt granska fakta och information.

• Formulera, presentera, redogöra, motivera, diskutera och argumentera olika åsikter.

• Tolka, värdera, reflektera och ha omdömen om saker och ting.

• Förstå och förklara orsak - konsekvens, för- och nackdelar och påvisa samband.

• Välja och förslå strategier och lösningar på problem utifrån syfte/

situation/sammanhang.

Autism = Svårighet med social kommunikation, svårighet se samband/sammanhang utifrån olika situationer/perspektiv,

oflexibelt tänkande…

Autism-utmaning 3 - Sociala förväntningar- elever i skolan förväntas kunna:

• Lyssna uppmärksamt.

• Följa instruktioner.

• Kunna dela material med andra.

• Turas om att prata och göra saker.

• Be om hjälp, ta emot hjälp och hjälpa andra.

• Kunna vänta och göra saker som känns meningslösa/tråkiga.

• Förstå att man tänker, tycker, vet och vill olika saker.

• Prata lagom mycket, lagom starkt och hålla sig till ämnet.

• Att förstå vad ett väntat och oväntat beteende är utifrån situationen.

• Att kunna ta emot och ge komplimanger/uppmuntran och vara artig.

• Att kunna säga nej, inte hålla med och ”ljuga” på ett OK sätt.

• Att hantera ett misslyckande/ en oväntad/ oönskad situation på ett OK sätt.

Autism = svårighet med kommunikation, social ömsesidighet, social

anpassning och flexibilitet.

De fem förmågorna

The Big 5 – Göran Svanelid

• Begreppsförmågan

• Procedurförmågan

• Analysförmågan

• Kommunikativa förmågan

• Metakognitiva förmågan

Stödstrukturer

• Begreppscheman, Tabeller

• Använda mall, ritning, instruktion, checklista, metoder, strategier, recept, verktyg, tekniker, instrument, kartor, apparater.

• Analysmodellen

• De stora frågorna, EPA

• Stödmallar, Greppa begreppen

Analysmodellen

Orsaker till… Vad? Konsekvenser av…

Lösningar?

Stödmallar

Heliga platser Viktiga personer Riter

Kristendom Hinduism Judendom

Beskriv miljön

Beskriv huvud- personen Beskriv de

viktigaste händelserna

Beskriv slutet

Begreppsschema

Växter Klimatzon ^Årstider

Nederbörd Temperatur

Befolknings- täthet

Vegetationszon Handel

Hjälp att

veta hur

man kan

starta en

mening.

Autismspecifika anpassningar

• Ge svar på de frågor eleven inte ställer…

• Förstå vad du ser och hör i klassrummet…

• Undervisa eleven…

Att se och

förstå…

Kartlägg och

arbeta med stress- och

konflikthantering

Olika fördjupningsområden

• Beteendeproblem i skolan, Bo Hejlskov Elvén

• Ledarskap i klassrummet, John Steinberg

• Stödmaterial för inkludering, Ulrika Aspeflo

• Allmänna råd för fritidshem

• Hjälpmedelsboken, Gunilla Gerland

• Läroplanen

• De fem förmågorna i teori och praktik, Svanelid

• Formativ bedömning, Heyer, Hull

Ämnes- specifika anpass- ningar

Socialt lärande

Låg- affektivt bemötande Ledarskap

och

struktur i klass-

rummet

Referenser

• Läroplanen Lgr 11

• www.socialstyrelsen.se

• www.skolinspektionen.se

• Forskning för klassrummet, Skolverket, 2013

• Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen?, SPSM, 2013

• Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket, 2014

• Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004

• Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010

• Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, William, 2013

• Att utveckla elevhälsa, Partanen, 2012

• Elevhälsa börjar i klassrummet, Gustafsson, 2009

• Utmanande undervisning i klassrummet, Nottingham, 2013

• Formativ bedömning, Heyer, Hull, Natur & Kultur, 2014

• De fem förmågorna i teori och praktik, Svanelid, 2014

• http://webb2.svedala.se/kvutis/

• http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/

Fler referenser

• G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010

• G. Gerland: Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet, Pavus, 2014

• Skolan och Aspergers syndrom, Skolverket, 2009

• Vilse i skolan, Greene, 2011

• Explosiva barn, Greene, 2014

• Problemskapande beteende, Hejlskov, 2009

• Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn, Hejlskov Elvén, Veje, Beier, 2012

• Problembeteende i skolan, Hejlskov Elvén, 2014

• www.autism.se

• www.pedagogisktperspektiv.se

• http://media.pedagogisktperspektiv.se/2014/06/artikel_23_skola_elev_plan_sep.

pdf

• http://media.pedagogisktperspektiv.se/2013/10/artikel_22_stodmaterial_for_ink ludering_i_grundskolan.pdf