ÅRSREDOVISNING 2014 BANKEN NÄRA DIG SEDAN 1904

ÅRSREDOVISNING 2014

BANKEN NÄRA DIG SEDAN 1904

VD-KOMMENTAR

VD kommentar

Vi har fortsatt svåra tider ute i Europa och där t o m Tyskland är inne i en period som börjar närma sig recession. Detta kommer naturligtvis att påverka svensk export negativt och därmed den ekonomiska stabiliteten i Sverige. Sammantaget bedöms det ekonomiska läget i Sverige befinna sig i ett prekärt läge där Riksbanken kämpar med en alltför låg inflation vilket gjort att reporäntan sänktes till minus 0,10% i februari 2015. En unik situation för Sverige som bl a innebär att vi börjar närma oss ett läge med deflation. Detta är något som ingen egentligen har någon vana vid överhuvudtaget i Sverige och många kloka huvuden funderar just nu på hur en marknad agerar i en deflationsekonomi. Ovanan finns såväl inom den finansiella sektorn som bland bankkunderna och det är svårbedömt vilka effekter det får på svensk ekonomi. Syftet är naturligtvis att försöka få upp inflationsnivån och därigenom skapa bättre förutsättningar för tillväxt samt höja viljan för flertalet aktörer att våga och vilja investera för framtiden. Riksban- ken har dessutom angett i sina prognoser att ränteläget kommer att fortsätta vara lågt under en relativt lång tid. Sammantaget har vi ett antal makroekonomiska faktorer som sannolikt inte kommer att gynna den finansiella sektorn under 2015.

2014 blev ett mycket framgångsrikt år för Sparbanken Tranemo som än en gång ger oss ett kvitto på att vår affärsidé håller. Att driva bank utifrån ett lokalt perspektiv med en bolagsform som medger långsiktiga satsningar visar sig vara ett framgångsrecept. Detta tillsammans med ett mycket starkt och viktigt samarbetsavtal med Swedbank ger oss mycket starka konkurrens- fördelar. Vi kan visa på en god lönsamhet i banken och en ökning av affärsvolymen med 6,6 %.

Vi är en finansiellt stark bank och vi har skaffat oss motståndskraft som är så viktig när dåliga tider infinner sig. Vår övertygelse är att våra kunder uppskattar och värderar en trygg bank. Det kan vi erbjuda.

Den förändrade avdragsrätten för pensionssparande har inneburit att många kunder sökt sig till banken för pensionsrådgivning. Osäkerheten kring kunders framtida pensioner orsakar många frågor och det är här banken har sin roll att vid marknadsförändringar ge goda och kloka råd.

Detta i syfte att ge våra kunder möjlighet till en god varaktig utveckling.

En viktig fråga i vårt verksamhetsområde, Tranemo kommun, är anläggande av fiber i syfte att höja såväl säkerheten som hastigheten i allas vår digitala kommunikation. Banken stöttar dessa satsningar för att höja tempot i investeringarna. Fotografiet på omslaget visar fibersatsning i Hulared och får symbolisera bankens engagemang.

Tack alla berörda parter för ännu ett framgångsrikt år i Sparbanken Tranemo.

Tranemo i februari 2015

K-G Magnusson VD

Sparbanksstämma med huvudmännen äger rum fredagen den 24 april 2015 kl. 18.00 på Hofsnäs Herrgård, Länghem.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Förvaltningsberättelse

2 Fem år i sammandrag

3 Förslag till disposition av årets resultat

4 Resultaträkning

5 Balansräkning

6 Kassaflödesanalys

7 Rapport över totalresultat

8 Noter till de finansiella rapporterna

Uppgifter om Sparbanken Tranemo - Not 1

Redovisningsprinciper - Not 2

Finansiella risker - Not 3

Kreditrisk

Likviditetsrisk

Marknadsrisk

Operativa risker

Noter resultaträkning - Not 4-14

Noter balansräkning - Not 15-30

Finansiella tillgångar och skulder - Not 31

Viktiga uppskattningar och bedömningar - Not 32

9 Kapitaltäckning

10 Underskrifter - styrelse och revisor

11 Revisionsberättelse

12 Bolagsstyrning

13 Huvudmän, styrelse och revisorer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN

Sparbanken Tranemo är en sparbank som erbjuder heltäckande bankservice och har Tranemo Kommun som huvudsakligt verksamhetsområde. Bankens affärsidé är att vara den naturliga bankpartnern för alla kommunens intressenter och aktivt verka för att ge dem förutsättningar för en god och varaktig ekonomisk utveckling. För att vara den naturliga bankpartnern för alla kommunens intressenter krävs det att banken har lokal kännedom, hög servicenivå och kompetens samt en lönsam- het för såväl kund som bank.

UTVECKLING AV SPARBANKENS VERKSAMHET, RESULTAT OCH STÄLLNING

• Bankens totala affärsvolym ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 5.841 mnkr (+ 364 mnkr eller + 6,64 %).

Ökningen hänför sig framförallt till en ökad utlåning samt en värdestegring på kundernas innehav i fonder.

• Bankens rörelseresultat för 2014 uppgick till 40,9 mnkr (- 0,8 mnkr eller – 2 %). De största avvikelserna gentemot före- gående år är förbättrat räntenetto (+ 0,6 mnkr), förbättrat provisionsnetto (+ 0,7 mnkr), högre personalkostnader (- 0,7 mnkr), högre IT-kostnader (- 0,5 mnkr), avsättning till Stiftelsen Sparbanken Tranemo (- 5,0 mnkr) samt lägre kredit förluster (+ 2,7 mnkr).

• Bankens egna kapital har ökat med 56,7 mnkr och uppgår nu till 646,4 mnkr (589,7 mnkr), kapitalbasen uppgår till 366,4 mnkr och kärnprimärkapitalrelationen uppgår till 29,76 %

• Bankens digitala tjänster har fortsatt att utvecklats och haft en stor efterfrågan av bankens kunder, vidare har de för- ändrade reglerna kring pensionssparandet uppmärksammats av kundkretsen under slutet av året.

SPARBANKENS ORGANISATION

En sparbank har inga enskilda ägare men har som yttersta syfte att främja sparsamhet och ekonomisk utveckling inom sitt verksamhetsområde. Bankens högsta beslutande organ är Sparbanksstämman vilken består av 24 huvudmän. Huvud- männen är samhällets och sparbankskundernas representanter och på den årliga sparbanksstämman utser de bankens styrelse. I styrelsen ingår också bankens VD. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens verksamhet och har också till uppgift att utse VD.

VD är den som leder och utvecklar bankens operativa verksamhet.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker samt operativa risker.

I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har styrelsen i banken, som är ytterst ansvarig för verksamheten och den interna kontrollen i banken, utarbetat och fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för bland annat likviditet, finans- förvaltning samt bankens verksamhet i sin helhet. Dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt av såväl banken som dess styrelse. Ytterligare information om finansiella risker finns under not 3.

Bankens volymer och resultat påverkas av omvärldsförändringar där de främsta faktorerna är det allmänna ränteläget, börs- kursernas förändring samt det allmänna konjunkturläget. När det gäller den lokala marknaden har banken, tack vare sin associationsform, en viktig roll att aktivt utveckla bygden och dess näringsliv.

Den största risken för banken finns i de förluster som förorsakas av kreditgivning. I bankens verksamhetsområde finns en blandning av olika branscher vilket också avspeglas i bankens kreditportfölj. En väl diversifierad kreditportfölj medför en bättre riskspridning. För att kunna bedöma riskerna i kreditportföljen bevakas kundernas återbetalningsförmåga kon- tinuerligt och de kreditengagemang som bedöms ligga i riskzonen ägnas särskild uppmärksamhet. Samtliga större kredit- engagemang omprövas årligen. Under året har arbetet fortsatt med att analysera och kontinuerligt bevaka bankens likviditet i enlighet med fastställd likviditets- och finansieringsstrategi.

Banken har ett starkt samarbete med Swedbank och det manifesteras bland annat genom ett aktieinnehav i Swedbank som vid årsskiftet hade ett marknadsvärde på 313 mnkr. Aktieinnehavet är en långsiktig och strategisk placering för banken och ingår även som en del i de fristående sparbankernas medvetna strategi att förstärka och behålla ett väsentligt inflytande över bankens viktigaste samarbetspartner. Samtidigt utgör aktieinnehavet en risk med tanke på det relativt stora innehavet i ett enskilt börsbolag.

1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FEM ÅR I SAMMANDRAG

Banken upprättar årligen en intern kapitalutvärdering (IKU) för att analysera bankens samtliga riskområden. Den fastställs av bankens styrelse och finns med kontinuerligt i den operativa verksamheten.

Vad gäller den lokala fastighetsmarknaden har antalet affärer i verksamhetsområdet ökat, däremot är prisnivån i stort sett oförändrad. Antalet nybyggnationer av privata bostadsfastigheter i Tranemo Kommun är fortsatt låg

.

INFORMATION OM ICKE-FINANSIELLA RESULTATINDIKATIONER

Banken har ett samarbetsavtal med Swedbank som sträcker sig fram till 30 juni 2017 och reglerar samarbetet inom fram- förallt IT-området, fondförvaltning och hypotekskrediter.

Banken har, som certifierat miljöföretag enligt ISO14001, fortsatt att arbeta med de framtagna miljömålen där en av de viktigaste delarna är den fortsatta satsningen på försäljning av bankens självbetjäningstjänster.

FÖRVÄNTNINGAR AVSEENDE DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN

Under 2015 bedöms bankens intjänandeförmåga försämras något på grund av flera negativa faktorer såsom det allmänna låga ränteläget, myndigheters krav på högre likviditet, lägre provisionsnivåer på fonder och hypotek från Swedbank samt en allt tuffare konkurrens på spara- och utlåningsprodukter.

2 FEM ÅR I SAMMANDRAG

Nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010

Volym(= av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer)

Affärsvolym ultimo, Mkr 5.841 5.477 5.206 4.989 5.180

Förändring under året, % 6,64 5,22 4,34 -3,69 5,56

Kapital

Soliditet (= beskattat eget kapital + netto av obeskattade reserver

i % av balansomslutningen) 25,94 24,44 21,45 19,51 20,22

Kärnprimärkapitalrelation, % 29,76 Ej. relev Ej. relev Ej. relev Ej. relev

jämförtal jämförtal jämförtal jämförtal

Resultat

Placeringsmarginal (= räntenetto i % av MO) 1,74 1,78 2,10 2,21 2,02

Rörelseintäkter/affärsvolym (= räntenetto + rörelseintäkter i %

av genomsnittlig affärsvolym) 1,34 1,39 1,35 1,23 1,03

Rörelseresultat/affärsvolym (= rörelseresultat i % av genomsnittlig

affärsvolym) 0,72 0,78 0,77 0,60 0,48

Räntabilitet, eget kapital (= årets res. i % av genomsn. eget kap) 6,62 8,02 5,98 6,35 5,60 Rörelseresultat i förhållande till Balansomslutningen, % 1,64 1,73 1,79 1,56 1,34 K/I-tal före kreditförluster (= summa kostnader exkl kreditförluster

i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,42 0,37 0,40 0,48 0,55

K/I-tal efter kreditförluster (= summa kostnader inkl kreditförluster

i relation till räntenetto + rörelseintäkter) 0,46 0,44 0,43 0,52 0,54

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar (= nedskrivning för sannolika

förluster i % av osäkra fordringar brutto) 57,77 70,78 57,28 54,59 63,42

Andel osäkra fordringar (=osäkra fordringar netto i % av total

utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)) 0,98 0,51 0,60 0,57 0,33

Kreditförlustnivå (= kreditförluster i % av ingående balans för

utlåning till allmänheten) 0,24 0,46 0,17 0,17 - 0,06

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 19 19 22 23 22

Antal kontor 3 3 3 3 3

FEM ÅR I SAMMANDRAG FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT

Resultaträkning (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010

Räntenetto 42.136 41.575 43.633 41.446 34.407

Utdelning 16.193 15.876 8.399 4.295 -

Provisioner, netto 16.611 15.856 15.551 15.598 16.255

Nettoresultat, fin. transaktioner 541 364 383 286 401

Övriga intäkter 857 926 713 875 632

SUMMA intäkter: 76.338 74.597 68.679 62.500 51.695 Allm. administrationskostnader - 23.179 - 22.214 - 22.865 - 22.963 - 24.558 Avskrivningar, materiella tillgångar - 748 - 1.104 - 1.108 -1.087 - 1.065

Övriga rörelsekostnader - 8.533 - 3.911 - 3.572 - 6.107 - 2.886

Kreditförluster - 2.973 - 5.627 - 2.105 - 2.138 746

SUMMA kostnader: -35.431 - 32.856 - 29.650 - 32.295 - 27.763 Rörelseresultat 40.907 41.741 39.029 30.205 23.932

Bokslutsdispositioner, netto 71 7.757 - 7.578 91 - 11

Skatter - 6.698 - 7.286 - 6.384 - 6.879 - 5.247

Årets resultat 34.280 42.212 25.067 23.417 18.674

Balansräkning (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010

Kassa 2.561 3.639 4.223 6.743 8.747

Utlåning till kreditinstitut 231.957 222.399 147.632 188.401 187.235

Utlåning till allmänheten 1.339.515 1.236.860 1.217.493 1.227.668 1.271.788

Räntebärande värdepapper 585.186 639.348 588.094 343.036 145.324

Aktier och andelar 313.348 290.250 200.648 141.318 149.542

Materiella tillgångar 10.389 10.373 10.995 11.998 12.755

Övriga tillgångar 8.926 10.468 13.436 12.281 12.209

SUMMA, tillgångar: 2.491.882 2.413.337 2.182.521 1.931.445 1.787.600

Skulder till kreditinstitut 15.590 15.464 16.052 21.323 20.479

In- och upplåning, allmänheten 1.819.272 1.795.294 1.679.887 1.519.767 1.395.261

Övriga skulder 9.135 11.294 14.933 11.980 8.724

Avsättningar 1.350 1.379 1.408 1.437 1.465

SUMMA, skulder och avsättningar: 1.845.347 1.823.431 1.712.280 1.554.507 1.425.929

Obeskattade reserver 103 174 7.931 354 445

Eget kapital 646.432 589.732 462.310 376.584 361.226

SUMMA, skulder, avsättningar och eget kapital 2.491.882 2.413.337 2.182.521 1.931.445 1.787.600

3 FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV ÅRETS RESULTAT

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 34.280 tkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

- Överföring till reservfonden med 34.280 tkr.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapital- bas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker samt ett beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärdering.

Bankens kärnprimärkapitalrelation uppgår efter föreslagen resultatdisposition uppgår till 29,76 %. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen resultatdisposition till 366,4 mnkr (290,1 mnkr för 2013). Specifikation av posterna framgår av kapitel om kapitaltäckning som finns i slutet på denna årsredovisning.

Den ekonomiska ställningen ger inte upphov till någon annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förplikt- elser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING

Not 2014 2013

Ränteintäkter 54.704 62.508

Räntekostnader - 12.568 - 20.933

Räntenetto 4 42.136 41.575

Erhållna utdelningar 5 16.193 15.876

Provisionsintäkter 6 19.005 18.423

Provisionskostnader 7 - 2.394 - 2.567

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 541 364

Övriga rörelseintäkter 9 857 926

SUMMA rörelseintäkter (inkl räntenetto) 76.338 74.597

Allmänna administrationskostnader 10 - 23.177 - 22.214

Avskrivningar, materiella anläggningstillgångar - 748 - 1.104

Övriga rörelsekostnader 11 - 8.533 - 3.911

SUMMA kostnader före kreditförluster - 32.458 - 27.229

Resultat före kreditförluster 43.880 47.368

Kreditförluster, netto 12 - 2.973 - 5.627

Rörelseresultat 40.907 41.741

Bokslutsdispositioner 13 71 7.757

Skatter 14 - 6.698 -7.286

Årets resultat 34.280 42.212

Tillgångar Not 2014 2013

Kassa 2.561 3.639

Utlåning till kreditinstitut 15 231.957 222.399

Utlåning till allmänheten 16 1.339.515 1.236.860

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 585.186 639.348

Aktier och andelar 18 313.348 290.250

Materiella tillgångar: 19

- Inventarier 1.091 690

- Byggnader och mark 9.298 9.683

Övriga tillgångar 20 1.607 1.037

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 7.319 9.431

SUMMA tillgångar 2.491.881 2.413.337

Skulder, avsättningar och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 22 15.591 15.464

Inlåning från allmänheten 23 1.819.272 1.795.294

Övriga skulder 24 3.350 4.995

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 5.785 6.299

Avsättningar 26 1.350 1.379

SUMMA skulder och avsättningar 1.845.348 1.823.431

Obeskattade reserver 27 103 174

Eget kapital: 28

- Reservfond 382.884 340.672

- Fond för verkligt värde 229.267 206.848

- Årets resultat 34.280 42.212

SUMMA eget kapital 646.431 589.732

SUMMA skulder, avsättningar, obeskattade reserver samt eget kapital 2.491.881 2.413.337 Poster inom linjen

Ställda säkerheter för egna skulder - -

Ansvarsförbindelser:

- Garantier 29 13.966 9.869

Åtaganden 30 147.575 135.456

4 RESULTATRÄKNING 1 januari – 31 december

5 BALANSRÄKNING Per den 31 december

KASSAFLÖDESANALYS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

6 KASSAFLÖDESANALYS (Indirekt metod) 1 januari – 31 december

7 RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari – 31 december

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter:

- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer - De kan lätt omvandlas till kassamedel

- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

2014 2013

Årets resultat 34.280 42.212

Övrigt totalresultat

Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 22.419 85.210

Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat - -

Årets övrigt totalresultat 22.419 85.210

Årets totalresultat 56.699 127.422

2014-12-31 2013-12-31

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat 40.907 41.741

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Avskrivningar 748 1.104

Kreditförluster 2.973 5.627

Betald inkomstskatt - 6.626 - 7.667

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 38.002 40.805

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Förändring av utlåning till allmänheten - 105.628 - 24.994

Ökning av in- och upplåning från allmänheten 23.978 115.406

Minskning av skulder till kreditinstitut 127 - 588

Förändring av övriga tillgångar 1.542 2.968

Förändring av övriga skulder - 2.188 - 3.667

Kassaflöde från den löpande verksamheten - 82.169 89.125

Investeringsverksamheten

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar 206.846 151.309

Investeringar i finansiella tillgångar - 153.435 - 206.574

Försäljning av materiella tillgångar 148 -

Förvärv av materiella tillgångar - 912 - 482

Kassaflöde från investeringsverksamheten 52.647 - 55.747

Finansieringsverksamheten

Förändring av upplåning - -

Kassaflöde från finansieringsverksamheten - -

Årets kassaflöde 8.480 74.183

Likvida medel

Likvida medel vid årets början 226.038 151.855

Likvida medel vid årets slut 234.518 226.038

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassa 2.561 3.639

Utlåning kreditinstitut 231.957 222.399

SUMMA likvida medel: 234.518 226.038

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

8 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

NOT 1 » UPPGIFTER OM SPARBANKEN TRANEMO

NOT 2 » REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisning avges per den 31 december 2014 och avser Sparbanken Tranemo. Sparbanken Tranemo har sitt säte i Tranemo och har gatuadressen Storgatan 22 samt postadressen Box 202, 514 24 Tranemo. Förutom huvudkontoret i Tranemo har banken också kontor i Dalstorp och Länghem.

a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL), Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Spar- bankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och be- skattning skall tillämpas.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finan- siella rapporterna, om inte annat framgår.

b) Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporter

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redo- visade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samt- liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedöm- ningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de re- dovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av bankledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i noter.

e) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m räkenskapsår 2015 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapport- erna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har sparbanken ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter.

f) Intresseföretag

Aktier i intresseföretag redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

g) Utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta

Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valu-

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

tan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som upp- står vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till histori- ska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.

h) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med aktuell ränta. Räntekostnader inkluderar direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivränte- metoden inklusive ränta på osäkra fordringar.

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.

- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Bankens kostnader för den statliga insättarskyddsgarantin samt stabilitetsavgift.

Utdelning på finansiella instrument klassificerade som tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen.

i) Provisions- och avgiftsintäkter

En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdig- ställandegrad på balansdagen.

Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på olika sätt enligt nedan:

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs

Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att facili- teten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar sparbanken erhål- ler vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kre- ditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts

Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviserings- avgifter, samt betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

j) Provisionskostnader

Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing, bankgiro och depåavgifter. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

k) Nettoresultat av finansiella transaktioner

Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som upp- stått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Valutakursförändringar

- Räntebärande värdepapper samt övriga finansiella instrument

l) Allmänna administrationskostnader

Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också bl a kostnader för konsulttjänster, telefon och porto, IT-, revisions- samt fastighetskostnader.

m) Bokslutsdispositioner

Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver.

n) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder en ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

o) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är be- slutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovi- sade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli reali- serade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslut- ade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

p) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar samt derivat.

Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder.

(i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbin- der sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebeloppet utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.

(ii) Klassificering och värdering

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen framförallt utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av andra finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att placera i denna kategori.

Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen under posten Nettoresultat finansiella transaktioner.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställ- bara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balans- posterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknas vid anskaffningstidpunkten.

Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall

Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar som omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas

I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som sparbanken initialt valt att klassificera i denna kategori. Bankens hela innehav av säkerställda obligationer, s k covered bonds, marknadsvärderas löpande då dessa ingår som en del i bankens likviditetsreserv. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) el- ler på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Investeringar i aktier och andelar klassificerade som tillgångar som kan säljas och som inte är noterade på en aktiv marknad och vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt har värderats till sitt anskaffningsvärde.

Andra finansiella skulder

Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna vär- deras till upplupet anskaffningsvärde.

(iv) Finansiella garantier

Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att en specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhål- lit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual- tillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodi- seringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.

q) Lånelöften

Med lånelöfte avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand be- stämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte.

r) Kreditförluster och nedskrivning på finansiella instrument

(i) Nedskrivningsprövning finansiella tillgångar

Inför varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:

a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,

b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,

c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,

d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.

Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde

Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Sparbanken Tranemos gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts mycket lågt och uppgår till 5 tkr. Den individuella och kontinuerliga uppföljningen av bankens krediter med- för att någon ytterligare tillkommande gruppvis nedskrivning aldrig har gjorts eller görs inom Sparbanken Tranemo. För lån som utvärderas för nedskrivningsbehov på individuell basis och där inget nedskrivningsbe- hov kunnat identifieras, kan de sedan ingå i en tillkommande bedömning tillsammans med andra lån med liknande kreditriskegenskaper om ett nedskrivningsbehov skulle kunna föreligga på gruppnivå. Ett skäl till att ett nedskrivningsbehov kan föreligga på gruppnivå, trots att lånen ansetts inte vara osäkra på individuell nivå, är att sparbanken inte vid det tillfället anser sig ha full kännedom kring alla de faktorer som på ba- lansen är relevant för en individuell bedömning. För att hantera denna eftersläpning av information och för att reservera för förluster som inträffat men som ännu inte kommit till sparbankens kännedom kan därför en tillkommande gruppvis nedskrivning göras. Nedskrivning (kreditförlust) redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårig- heter redovisas en kreditförlust enligt gällande regler.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydan- de finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomst- deklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en inte- grerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisker. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till för- fall, lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Finansiella tillgångar som kan säljas

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivnings- behov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet ankaffningsvärde

En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskriv- ning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas

Nedskrivning av egetkapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital. Nedskrivning av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat- räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde

En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger.

(iii) Bortskrivning av lånefordringar

Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

s) Materiella tillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella tillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska för- delar kommer att komma sparbanken till del och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.

Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Materiella tillgångar som består av delar med olika nytt- jandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella tillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell tillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering, avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst eller förlust redovisas under pos- ten Övrig rörelseintäkt.

(ii) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Beräknade nyttjandeperioder:

- Byggnader, rörelsefastigheter se nedan - Inventarier och installationer 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggna- der och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Bygg- naderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 12 – 100 år på dessa komponenter.

Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader:

- Stomme 100 år

- Stomkompletteringar, innerväggar, m m 20 - 40 år - Installationer, värme, el, VVS, ventilation, m m 20 - 30 år - Yttre ytskikt, fasader, yttertak, m m 20 - 30 år

- Inre ytskikt, m m 12 år

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

t) Ersättningar till anställda

(i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring

Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Spar- institutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som en annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda.

Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkning- en i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

(ii) Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänst- erna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för resultatandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från de anställda och förpliktelsen kan beräknas vara tillförlitlig.

u) Avsättningar

En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknads- bedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

v) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)

En ansvarsförbindelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars före- komst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

NOT 3 » FINANSIELLA RISKER

I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker och opera- tiva risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för bankens verksamhet inklusive den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansieringsverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i en särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och att de t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och ansvar.

I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd VD vars uppgift är att kontinuerligt analy- sera utvecklingen av riskerna, rapportera till bankens styrelse samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

KREDITRISK

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek.

I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskilda instruktioner inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer där sedan återrapportering sker till styrelsen av beviljade krediter.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående prin- cip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken fattas i enlighet med av styrelsen upprättade delegeringsbestämmelser. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till den utestående kredit- volymen och sett över en längre tidsperiod förhållandevis låga.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist till stora delar är geo- grafiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säker- heter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappers- portfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när krav- åtgärd är erforderlig.

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabellen på nästa sida.

Kreditriskexponering brutto och netto 2014

Krediter mot säkerhet av: a) b) c) d) e) f)

Statlig och kommunal borgen

Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (g) 583.643 1.644 581.999 554.150 27.849 -

Pantbrev i flerfamiljsfastighet (h) 67.866 - 67.866 64.306 3.560 -

Pantbrev i jordbruksfastigheter 308.116 3.650 304.466 304.466 - -

Pantbrev i andra näringsfastighet 62.209 4.160 58.049 58.049 - -

Företagsinteckning 128.784 3.195 125.589 108.988 16.601 -

Övriga (i) 206.875 5.329 201.546 24.600 176.946 -

Varav: kreditinstitut 71 71 -

SUMMA: 1.357.493 17.978 1.339.515 1.114.559 224.956 Värdepapper *

Emittenter:

AAA 231.567 231.567 231.567 19.625

AA+, AA eller AA- 85.453 85.453 85.453 10.000

A+, A eller A- 120.389 120.389 120.389

BBB+ eller lägre 124.162 60.922 60.922

utan rating 53.240 53.240 53.240

SUMMA: 614.811 614.811 614.811 29.625

Åtaganden 98.517 98.517 98.517 -

Utställda lånelöften 49.058 49.058 49.058 -

Utställda finansiella garantier 13.966 13.966 13.966 -

SUMMA: 161.541 161.541 161.541 -

TOTAL KREDITRISKEXPONERING: 2.133.845 17.978 2.115.867 1.114.559 1.001.308 29.625

Kreditriskexponering brutto och netto 2013

Krediter mot säkerhet av: a) b) c) d) e) f)

Statlig och kommunal borgen 71 71 71

Pantbrev i villa- och fritidsfastighet (g) 509.122 1.709 507.413 492.272 15.141 -

Pantbrev i flerfamiljsfastighet (h) 74.019 - 74.019 67.686 6.333 -

Pantbrev i jordbruksfastigheter 295.344 3.500 291.844 289.958 1.886 -

Pantbrev i andra näringsfastighet 65.529 2.210 63.319 60.567 2.752 -

Företagsinteckning 124.625 2.445 122.180 107.077 15.103 -

Övriga (i) 183.669 5.655 178.014 20.393 157.621 -

Varav: kreditinstitut 32 32 32 -

SUMMA: 1.252.379 15.519 1.236.860 1.038.024 198.836 Värdepapper *

Emittenter:

AAA 253.223 253.223 253.223 -

AA+, AA eller AA- 49.706 49.706 49.706 -

A+, A eller A- 161.684 161.684 161.684

BBB+ eller lägre 101.112 101.112 101.112

utan rating 73.623 73.623 73.623

SUMMA: 639.348 639.348 639.348 -

Åtaganden 90.367 90.367 90.367 -

Utställda lånelöften 45.089 45.089 45.089 -

Utställda finansiella garantier 9.869 9.869 9.869 -

SUMMA: 145.325 145.325 145.325 -

TOTAL KREDITRISKEXPONERING: 2.037.052 15.519 2.021.533 1.038.024 983.509 -

* = Klassificering enligt Standard & Poors rating a) Total kreditriskexponering (före nedskrivning) b) Nedskrivning

c) Redovisat värde

d) Värde av säkerheter avs. poster i balansräkning e) Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter f) Inklusive exponering mot stat och kommun g) Inklusive bostadsrätter

h) Inklusive bostadsrättsföreningar i) Inklusive krediter utan säkerhet

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknads- värden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

Kreditkvalitet

Vid kreditberedning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter resp scoringmodeller för privat- krediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalité både inom företags- och privatsegmentet.

Oreglerade och osäkra fordringar

Åldersanalys förfallna lånefordringar

Sparbanken definierar en oreglerad fordran som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar.

2014 2013

Fordringar förfallna 60 dagar eller mindre 4.232 4.759

Fordringar förfallna > 60 – 90 dagar 57 67

Fordringar förfallna > 90 – 180 dagar 1.437 965

Fordringar förfallna > 180 – 360 dagar 304 133

Fordringar förfallna > 360 dagar 2.073 1.723

SUMMA: 8.103 7.647

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Lånefordringar per kategori av låntagare

Sparbanken definierar en osäker fordran i allmänhet som en fordran som förfallit till betalning sedan 60 dagar eller att det i övrigt finns information hos banken om kredittagarens eventuellt bristande betalningsförmåga.

Som ett led vad gäller värdepapperslån har sparbanken tagit emot noterade värdepapper, vars värde uppgick till 10.460 tkr (5.160 tkr för 2013), som säkerhet för lån. Totalt uppgick dessa lån till 7.476 tkr (1.732 tkr). Dessa noterade värde- papper kan sparbanken sälja eller använda som säkerhet. Under år 2014 har sparbanken inte sålt eller behövt använda någon av dessa säkerheter.

LIKVIDITETSRISK

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbank- ens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder (inklusive derivat- instrument) har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och få portföljstrukturer. Det innebär att placering- ar endast görs i likvida värdepapper, dvs värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Bankens likviditet bevakas dagligen och rapportering sker kvartalsvis till styrelsen.

Sparbankens likviditet består främst av dagslåneräkning och en värdepappersportfölj och som under normala förhållanden klarar minst 180 dagar. Banken har fastställt en minimilikviditet på 135 mnkr som klarar 30 dagar under ett stressat scenario.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av nedanstående tabell. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditets- situation.

Lånefordringar, brutto 2014 2013

- Offentlig sektor - -

- Företagssektor 274.873 276.797

- Hushållssektor 1.078.270 971.067

varav personliga företagare 412.591 381.499

- Övriga 4.351 4.515

SUMMA: 1.357.494 1.252.379

Varav:

Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar

- Företagssektor 994 996

- Hushållssektor 2.762 1.541

Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilken ränta intäktsförs

- Företagssektor - -

- Hushållssektor - -

Osäkra lånefordringar 31.119 21.926

- Företagssektor 14.397 10.175

- Hushållssektor 16.722 11.751

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 17.979 15.519

- Företagssektor 8.356 5.936

- Hushållssektor 9.623 9.583

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- Offentlig sektor - -

- Företagssektor 266.517 270.861

- Hushållssektor 1.068.647 961.484

varav personliga företagare 406.173 375.528

- Övriga 4.351 4.515

SUMMA: 1.339.515 1.236.860

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Likviditetsexponering

Nominella kassaflöden (mnkr)

Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

a) På anfordran b) Högst 3 månader c) Längre än 3 månader men högst 1 år d) Längre än 1 år men högst 5 år e) Längre än 5 år f) Totalt redovisat värde

MARKNADSRISK

Marknadsrisk är att risken för att ett verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verk- samhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör aktiekursrisken och ränterisken de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

2013 a) b) c) d) e) Utan f) löptid

Tillgångar

Kassa 4 4

Utlåning till kreditinstitut 222 222

Utlåning till allmänheten 41 29 70 260 837 1.237

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 87 88 454 10 639

Övriga tillgångsposter 311 311

SUMMA Tillgångar 263 116 158 714 847 315 2.413

Skulder

Skulder till kreditinstitut 15 15

Inlåning från allmänheten 1.414 245 121 11 1.791

Upplåning från allmänheten 4 4

Övriga skuldposter och eget kapital 603 603

SUMMA Skulder obesk res. 1.429 245 121 11 - 607 2.413 och eget kapital

Oredovisade lånelöften 45 45

Skillnad redov tillg

skulder och lånelöften - 1.211 - 129 37 703 847 - 292 - 45

2014 a) b) c) d) e) Utan f) löptid

Tillgångar

Kassa 3 3

Utlåning till kreditinstitut 20 30 232

Utlåning till allmänheten 38 38 73 279 912 1.340

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 35 93 457 585

Övriga tillgångsposter 332 332

SUMMA Tillgångar 240 73 166 766 912 335 2.492

Skulder

Skulder till kreditinstitut 16 16

Inlåning från allmänheten 1.486 185 138 7 1.816

Upplåning från allmänheten 3 3

Övriga skuldposter och eget kapital 657 657

SUMMA Skulder obesk res. 1.502 185 138 7 - 660 2.492 och eget kapital

Oredovisade lånelöften 49

Skillnad redov tillg

skulder och lånelöften - 1.311 - 112 28 759 912 - 325 - 49