Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Samband mellan föräldrars psykiska hälsa och deras upplevelse av sina barns psykiska hälsa
Författare Hedvig Orava Lovisa Österberg
Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2017
Handledare Elisabet Fält
Examinator
Gunn Engvall
Författarens tack
Vi vill tacka vår handledare Elisabet Fält. För ett starkt stöd genom hela processen av att skriva uppsats. Tack för att du tagit dig tid och genom mycket ingående och noggrant arbete
hjälpt oss att skriva denna C-uppsats.
SAMMANFATTNING Nyckelord
Barns psykiska hälsa, Beteendeproblem, Föräldrar, Prevention, Barnhälsovård
Andelen Barn och unga i Sverige som mår sämre psykiskt ökar. Anledningen till ökningen av den psykiska ohälsan är fortfarande oklar och det behövs mer kunskap om faktorer som påverkar barns psykiska hälsa. Det behövs även mer kunskap om de instrument som finns för att mäta barns psykiska hälsa. Studier har visat att barn och föräldrar påverkar varandras psykiska hälsa och att föräldrars mående kan påverka hur de skattar sina barns psykiska hälsa.
Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan föräldrars egenskattade psykiska hälsa samt deras upplevelse av barnets psykiska hälsa. Urvalet
hämtades från en stor pågående studie i Uppsala och inkluderade 7094 3–5-åringar. Barnens psykiska hälsa skattades av föräldrar via Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och föräldrarnas psykiska hälsa skattades via General Health Questionnaire (GHQ). Multipel linjär regression genomfördes med barnets, av föräldrarna skattade psykiska hälsa som beroende variabel och förälderns egenskattade psykiska hälsa som den oberoende. Analysen inkluderade också ett antal kontrollvariabler. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan föräldrars skattade psykiska hälsa och deras upplevelse av barnets psykiska hälsa.
Slutsatsen blev att föräldrars hälsa påverkar deras skattning av sina barns psykiska hälsa, vilket betyder att föräldrarnas psykiska mående behöver tas i beaktande när deras
bedömningar av sina barns mentala hälsa ska tolkas.
ABSTRACT Keywords
Children's mental health, Behavioural problems, Parents, Prevention, Child health clinic
The prevalence rates of mental health problems in Swedish children and adolescents are increasing. The reasons behind the increase is still unclear, and there is a paucity of research on factors affecting children’s mental health. More knowledge is also needed about the instruments being used to measure children’s mental health. Previous research has shown that parents’ and that the mental health problems can affect how they perceive their children’s health. It is also known that children’s mental health may affect parents’ health. The aim of this study was to investigate if there is an association between parents’ self-rated mental health, and their perception of their children’s mental health. The sample was drawn from a large ongoing study in Uppsala and consisted of 7094 3–5-year old children. Children’s mental health was measured by their parents through the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) and parents’ mental health was measured by the General Health Questionnaire (GHQ). Multiple linear regression was performed with SDQ as the dependent variable and GHQ as the independent variable. The analysis also included a number of control variables. The result revealed association between parents GHQ-ratings and their SDQ-ratings of their children. The conclusion was that parents’ mental health affects their understanding of their children’s mental health. This finding indicates that parents’ mental health needs to be considered when interpreting parent reports of children’s mental health.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND 2
Fokus barn och föräldrar 2
BVC-sjuksköterskans roll 3
Barns psykiska hälsa ur ett samhällsperspektiv 3
Samband mellan föräldrars och barns psykiska hälsa 4
Etiskt perspektiv 5
Teoretisk referensram 6
Problemformulering 7
Syfte 7
Hypotes 7
METOD 8
Design 8
Strengths and Difficulties Questionnaire 8
General Health Questionnaire 9
Urval 9
Datainsamlingsmetod 10
Tillvägagångssätt 11
Forskningsetiska överväganden 11
Bearbetning och analys 12
RESULTAT 13
Del 1:Beskrivande statistik 13
Del 2:Enkla sambandsanalyser 15
Del 3:Sofistikerade analyser 15
DISKUSSION 18
Resultatdiskussion 18
Metoddiskussion 22
SLUTSATS 24
REFERENSLISTA 25
BILAGA 1-4 29-39
1 Definition av centrala begrepp
Hälsa: I denna uppsats definieras hälsa enligt WHO beskrivning av begreppet: ”ett fullständigt tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välmående, inte endast en frånvaro av sjukdom” (World Health Organisation, 1948).
Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa definieras enligt Barnpsykiatrikommittén som “symtom som är varaktiga, som hindrar den unge från att utvecklas optimalt och som orsakar lidande” (SOU 1998:31).
Screening: Enligt Socialstyrelsen definieras screening som ”systematisk undersökning av en population för att identifiera individer som är omedvetna om att de har ohälsa eller är i riskzonen för att utveckla ohälsa” (Socialstyrelsen, 2017).
2
BAKGRUND
Fokus barn och föräldrar
En rapport från Folkhälsomyndigheten (2015) visar att psykisk ohälsa hos unga blir allt vanligare i Sverige. Orsaken till ökningen är fortfarande oklar och enligt Kungliga
vetenskapsakademien (2010) saknas det idag kunskap om små barns psykiska hälsa. Uppsala Universitet, Uppsala Kommun och Landstinget i Uppsala län driver därför
forskningsprojektet ”Fokus barn och föräldrar - en studie om 3–5 åringar i Uppsala län”
(Salari et al., 2013) för att undersöka barn och föräldrars hälsa samt hur den kan förbättras med olika typer av föräldrastöd.
Inom ramen för forskningsprojektet prövas en ny metod för informationsöverföring mellan förskola, föräldrar och barnavårdscentralen (BVC). Förhoppningen är att metoden ska förbättra möjligheterna för barnhälsovården att identifiera barn med psykisk ohälsa. Tillgång till förskollärares värdefulla kunskaper om barnen har efterfrågats länge av sjuksköterskor inom barnhälsovården, eftersom de upplever att det årliga BVC-besöket är för kort för att de ska kunna inhämta tillräcklig information om barnets hälsa och utveckling.
”Fokus barn och föräldrar” startade år 2013 och avslutas i oktober 2017. Denna uppsats är en del av studien och bygger på material som samlas in under projektets tre första år.
BVC-sjuksköterskans roll
Sjuksköterskor möter ofta barn och unga med psykisk ohälsa samt deras föräldrar. BVC- sjuksköterskan har i sin roll ett ansvar att inkludera hela familjen och se till att alla är
delaktiga i vården. Det är även BVC-sjuksköterskans uppgift att främja utvecklingen av goda relationer mellan barn och föräldrar. Sjuksköterskan ska även anpassa vården och vidta åtgärder för att hjälpa familjer och barn som behöver extra mycket stöd för att tillsammans få en fungerande vardag (Köhler & Reuter, 2014).
En viktig uppgift som alltid är inkluderad i omvårdnad är att lindra, bota och förebygga sjukdom. Sjuksköterskan ska lyssna på föräldern och på den kunskap som de har om sitt barns situation och hälsa. Detta för att uppmuntra och stärka förälderns egna lösningar för att uppnå ett så bra välmående hos barnet som möjligt. Att vara lyhörd, visa respekt, utgå från
förälderns och barnets frågor samt att lyssna på föräldrarnas egen kunskap är av stor vikt.
Samtidigt är det viktigt att som sjuksköterska även dela med sig av sin kunskap samt att ge
3
råd. Det är mycket värdefullt om det kan finnas en tillit mellan familj och sjuksköterska (Köhler & Reuter, 2014).
Sjuksköterskan ska vara observant på ett flertal faktorer vid samtal med barn och familj. Det är viktigt att sjuksköterskan har faktorer såsom barnets hemmiljö, konflikter föräldrar emellan, missbruk, fattigdom, våld, sjukdom i åtanke (Köhler & Reuter, 2014).
Sjuksköterskan ska också ha Barnkonventionens grundpelare i beaktning vilka innefattar alla barns lika rättigheter och lika värde, att barnets hälsa är i fokus, rätten att leva och utvecklas samt rätten att uttrycka sina åsikter och få de beaktade (Barnombudsmannen, 2017).
Barns psykiska hälsa ur ett samhällsperspektiv
Socialstyrelsen publicerade år 2013 rapporten ”Barns och ungas hälsa, vård och omsorg”, som visar att den socioekonomiska situationen under barndomen kan spela roll när det gäller risk att drabbas för sjukdomar i framtiden (Socialstyrelsen, 2013a). Vidare visar en
underlagsrapport från Statens Beredning för Medicinsk och Social utvärdering (SBU) att människors sociala och ekonomiska förhållanden kan avspeglas i deras hälsa. Rapporten visar att barn som lever i ekonomiskt och socio-ekonomiskt utsatta familjer löper större risk att bli inskrivna på sjukhus och drabbas av skador till följd av olyckshändelser (SBU, 2017).
Enligt Socialstyrelsens rapport “Psykisk ohälsa bland unga” (2013) hade cirka 18 procent av deltagande personer som upplevde ångest, oro eller ängslan i unga år, grundskola som sin högsta utbildning vid 29-årsålder. Enligt samma rapport var den vanligaste anledningen till kontakt med specialistvården i åldern 0-17 år hyperaktivitet eller uppmärksamhetsproblem.
Vad som också visades i studien var att utlandsfödda i åldern 0-17 år vårdades med specialiserad vård i högre utsträckning än icke-utlandsfödda (Socialstyrelsen, 2013b).
Att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan ha stor betydelse för barnets livskvalité men är även viktigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (Romeo, Knapp & Scott, 2006). BVC är i många fall den primära vårdinstansen för barn och familjer (Socialstyrelsen, 2014) och barnhälsovården ansvarar för att upptäcka psykisk ohälsa hos barn. Dessvärre har Barnavårdscentraler ibland svårt att nå ut till familjer med lägre inkomst, unga eller
ensamstående föräldrar, invandrarfamiljer och socioekonomiskt utsatta familjer. Det är bekymmersamt då socialt stöd och nätverk, arbetssituation och självförtroende visat sig vara faktorer som påverkar en persons hälsostatus (Wallby, 2012). Barnets beteende kan få
4
konsekvenser hemma och på förskolan. Konflikter och dåligt uppförande kan bli det dominerande i relationen till föräldern, vilket kan göra att föräldern har svårt att uppskatta barnets positiva sidor (Socialstyrelsen, 2013b).
Om vården brister och inte kan tillgodose, eller upptäcka barn med psykisk ohälsa, kan både barnet och samhället ta skada på sikt. Oupptäckta besvär med psykisk ohälsa kan utvecklas till mer allvarliga tillstånd och leda till problem med att klara av skolan och senare bidra till svårigheter att få ett jobb (Socialstyrelsen, 2013b). Psykisk sjukdom kan också kopplas till en lägre utbildningsnivå (Socialstyrelsen, 2013b). Samtidigt kan olika psykiska sjukdomar bidra till att kvinnor föder färre barn då kroppen påverkas negativt vid långvarig psykisk ohälsa.
Det kan i sin tur leda till en mindre population på arbetsmarknaden, enligt en rapport från Socialstyrelsen (2013b). Psykisk ohälsa kan även leda till långa sjukhusvistelser och en ökad risk för att dö i förtid, vilket drabbar samhället negativt (Socialstyrelsen, 2013b).
Samband mellan föräldrars och barns psykiska hälsa
I en studie med förskolebarn utförd i Iran år 2014-2015 fann man en korrelation mellan föräldrarnas psykiska ohälsa och deras barns beteendemönster. I studien skattades föräldrarnas psykiska hälsa med General Health Questionnaire. Studien visade att barn tenderar att ta efter föräldrarnas beteendemönster vad gäller både positiva och negativa beteenden och att förskolebarnen som hade föräldrar med psykologiska problem hade mer problem med beteendemönster och att hantera sina känslor, än barnen med psykologiskt friska föräldrar (Karimzadeh, Rostami, Teymouri, Moazzen, Tahmasebi, 2017). I en annan studie genomförd i Iran år 2010, framkom det att barns uppförandeproblem kan vara en reflektion av sina föräldrars psykologiska problem, främst mödrars. Jämförelser mellan två grupper visade att barn till föräldrar med psykisk sjukdom i större utsträckning upplever en allmän oro och ångest samt dålig självkänsla. Den visade även att psykisk ohälsa hos mamman påverkade barnet tidigt, redan innan skolåren. Författarna tolkade detta som att enures var vanligare bland barn med psykiskt sjuka mödrar jämfört med bland barn till
“friska” mödrar (Riahi, Amini, Salehi-Veisi, 2010). I båda studierna från Iran framkom att föräldrars psykiska ohälsa kan påverka deras barns beteende och uppförande, både socialt och känslomässigt.
Forskning från USA som genomfördes år 2015 visade att barns ålder och kön inte påverkade sambandet mellan föräldrars och barns psykiska hälsa. Något som däremot kunde utläsas vid
5
jämförelse av könen var att hyperaktivitet kunde ses hos pojkar i högre grad än hos flickor, samt i högre grad hos yngre barn i jämförelse med äldre barn (Biel et al., 2015).
Faktorer som kunde påverka hur föräldrarna upplevde sina barns mentala hälsa var
exempelvis ångest samt en stressig miljö eller omgivning. I denna studie beskrevs det oftare att omgivning och hemmiljö påverkade ungas mående. För yngre barn, låg fokus istället på att föräldrarna upplevde att de hade psykologiska problem. Föräldrar uppmärksammade i stor utsträckning barnens hälsa. I studien som nämndes ovan beskrevs föräldrar som den viktigaste informationskällan, vilka kunde ge den mest trovärdiga och bästa bedömningen av sitt barns beteende (Frick, Barry & Kamphaus, 2010).
De båda studierna från Iran visade att föräldrars psykiska hälsa kunde påverka barnens psykiska hälsa och bidra till känslomässiga samt beteendemässiga problem hos barnen (Riahi et al., 2010 & Karmizadeh et al,. 2017). Det finns även forskning som styrker motsatsen, det vill säga att barns psykiska hälsa påverkade föräldrarnas psykiska hälsa. Resultaten från en studie genomförd år 2013 visade att föräldrar till barn med speciella hälsobehov i allmänhet hade sämre mental hälsa än övriga föräldrar (Smith & Grzywacz, 2014).
Etiskt perspektiv
Etik handlar om mönster för hur vi lever och bör leva våra liv (Sandman & Källström, 2014).
I International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor (2014) beskrivs att sjuksköterskans fyra grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Detta ska vara oberoende av kulturell bakgrund, ålder, kön, funktionsnedsättning, sjukdom, sexualitet, nationalitet, politiska åsikter, tro och social
läggning (ICN, 2014).
Sjuksköterskan ansvarar för att ge patienter tydlig och korrekt information (SFS 2014:821).
Informationen ska vara anpassad efter kultur för att en delaktighet från patient gällande vård och behandling ska kunna ske. Jämlikhet och social rättvisa ska uppfyllas i mötet med patienten; här inkluderas även de mänskliga rättigheterna som definieras av FN. Sekretess är även en viktig del för att patienten ska känna sig trygg i samtalet med patienten. Detta kan bland annat innefatta tystnadsplikt under samtal med sjuksköterska som genomförs på BVC, det vill säga att allt som patienten säger stannar hos sjuksköterskan och inte vidareförmedlas till övriga obehöriga personer (Socialstyrelsen, 2014).
6 Teoretisk referensram
John Bowlbys anknytningsteori (Bowlby, 2010) utgör utgångspunkt för de frågor och
problemställningar som undersökts och diskuteras inom ramen för denna uppsats. Teorin gav vägledning för hur ett forskningsarbete skulle bedrivas inom vårdvetenskap och användes för att rama in arbetet (Jörgensen, 2012).
John Bowlby har i sin teori kommit fram till att barn som inte känner sig trygga, eller har en bristande anknytning till föräldrarna, kan bete sig annorlunda och ha svårt att passa in bland kompisar då de helst avstår från nära relationer. Ett sämre självförtroende kan också ses hos barn som inte får den kärlek som behövs hemifrån medan trygga barn ofta visar motsatsen och vill utforska omgivningen samt vågar ta risker (Bowlby, 2010). John Bowlby tydliggör även föräldrabeteendets betydelse för barns psykiska hälsa:
“De flesta människor tror jag vid någon tid i sitt liv upplever en önskan att få barn, och de vill då också att deras barn ska utvecklas och bli friska, lyckliga och självständiga. För dem som lyckas är belöningen stor, men för dem som har barn men inte lyckats fostra dem till friska, lyckliga och självständiga människor kan straffet i form av ängslan, frustration,
irritation och kanske skam eller skuld bli hårt. Att ta på sig föräldraskap är alltså ett spel med höga insatser. Och eftersom rätt föräldrabeteende är en huvudnyckel till nästa generations psykiska hälsa behöver vi skaffa oss all den kunskap vi kan få, både om dess beskaffenhet och om de mångfaldiga sociala och psykologiska villkor som inverkar på dess utveckling i god eller dålig riktning” – (John Bowlby, 2010, s.23).
Bowlby menade även att det är viktigt att följa barnet i sin utveckling och behandla och acceptera sitt barn för den person han eller hon är, för att minska risken för psykisk ohälsa i framtiden (Bowlby, 2010).
Eftersom syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan föräldrars skattning av deras barns psykiska hälsa och föräldrars egenskattade psykiska hälsa, valdes Bowlbys anknytningsteori, vilken på ett tydligt sätt kunde appliceras på forskningsfrågan som berör barns psykiska hälsa.
7 Problemformulering
Föreliggande studie var motiverad, då bättre metoder för att upptäcka psykisk ohälsa hos barn tidigt behövs då det möjliggör tidiga omvårdnadsåtgärder och andra insatser. De fyra
konsensusbegreppen: individen, samhället, omvårdnad och hälsa, är relevanta för denna studie. På individnivå undersöktes barnet. Utifrån ett samhällsperspektiv blir psykisk ohälsa mer vanligt hos unga. Att skapa bättre förutsättningar för samhället genom att inkludera hälsa, arbete och välfärd är viktigt i ett långsiktigt perspektiv (Folkhälsomyndigheten, 2015).
Omvårdnad är ett av konsensusbegreppen. Det handlar om hur individer ska få en
individanpassad omvårdnad. Ur ett omvårdnadsperspektiv finns mycket fokus på egenvård och vad som får patienten att må bra (Folkhälsomyndigheten, 2015). Det är i hög grad relevant i vår studie som belyser vikten av att så tidigt som möjligt se om barn har behov av extra stöd eller hjälp vilket kan vara avgörande för barnets framtida välmående och
utveckling.
I läkartidningen (2000) beskrevs vikten av barnavårdscentralens arbete för att upptäcka psykisk ohälsa tidigt hos barn. Det betonades även att behovet av en förbättring av arbetet var stor. Författarna belyste ett behov av ett fastställt program för att upptäcka psykisk ohälsa hos barn på BVC, efter att barnet fyllt två år. Ett sådant program skulle innefatta riktlinjer för individuellt utformad hjälp till föräldrar och barn som löper särskilt stor risk att drabbas av ohälsa eller de som redan upplevde psykisk ohälsa (Håkansson & Sundelin, 2000).
För att kunna utarbeta välfungerande metoder för att identifiera barn med psykisk ohälsa behövs mer kunskap om de instrument som finns för att mäta barns psykiska hälsa. Studier har visat att barn och föräldrar påverkar varandras psykiska hälsa och att föräldrars mående kan påverka hur de skattar sina barns psykiska hälsa. Det kan ha stor betydelse när det gäller exempelvis tolkning av föräldrars bedömningar av sina barns psykiska hälsa
Syfte
Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan föräldrars egenskattade psykiska hälsa och deras skattning av barnets psykiska hälsa.
Hypotes
Hypotesen är att det finns ett positivt samband mellan hur föräldrarnas egenskattade psykiska hälsa påverkar deras skattning av barnets psykiska hälsa.
8
METOD
Design
Föreliggande studie var en del av projektet ”Fokus barn och föräldrar”. Alla 3-5-åringar barnen i Uppsala kommun fick inbjudan till studien mellan år 2013 och 2017. Det ger möjlighet att följa barn från 3 till 5 år om föräldrarna valt att delta under tre studieår, det vill säga vid tre tillfällen. Fokus barn och föräldrar utgör därmed en longitudinell studie (Salari et al ., 2013). Denna uppsats utgjorde däremot en tvärsnittsstudie då data från individerna inhämtades vid endast ett tillfälle. Studien som utfördes inom ramen för uppsatsen var retrospektiv, eftersom författarna använde redan insamlade data för att undersöka om det fanns ett samband mellan föräldrarnas egenskattade psykiska hälsa och deras skattningar av barnens psykiska hälsa (Arving, 2012).
Strengths and Difficulties Questionnaire
Screeningen av barns psykiska hälsa genomfördes med hjälp av Strengths and Difficulties Questionaire (SDQ). SDQ är ett screeningverktyg för mätning av barns psykiska hälsa (se bilaga 1). SDQ är internationellt välanvänt och anses användarvänligt. Instrumentet fångar upp beteendemönster hos barn och unga, och finns i både föräldra- och lärarversioner (Goodman, 1997).
SDQ är översatt till många språk och är designat för att fylla följande behov: kunna få plats på en A-4 sida, kunna appliceras på yngre barn och ungdomar samt kunna mäta fem olika
dimensioner av deras beteende. De fem olika dimensioner innefattar: Emotionella problem (känslor), beteendeproblem (socialt uppträdande), hyperaktivitet, kamratproblem (relationer med jämnåriga) och positivt socialt beteende (exempelvis omtänksamhet) (Goodman, 1997).
SDQ’s 25 frågor är uppdelade mellan de fem dimensionerna. De olika svarsalternativen lyder:
“Stämmer helt”, “Stämmer delvis”, “Stämmer inte”. Varje svarsalternativ kan generera 0-2 poäng och total svårighetspoäng (0-40 poäng) räknas ut genom att summera poängen från de fyra problemskalorna. Det prosociala beteendet räknas inte med i den totala poängen
(Goodman, 1997). Låga poäng eftersträvas. I studien från vilken vårt datamaterial hämtats, används inte SDQ:s poängsystem. Istället använder sjuksköterskorna OH-mallar med
färgmarkeringar för utfall på respektive fråga. Utfall på flera av frågorna signalerar att barnet har problem inom något område och föranleder djupgående samtal mellan sjuksköterska och förälder. I denna studie analyserades SDQ dock som kontinuerlig skala, enligt den
poängberäkning som beskrivits ovan.
9 General Health Questionnaire
Föräldrarnas psykiska hälsa skattades av dem själva med hjälp av General Health
Questionnaire (GHQ-12). GHQ-12 (Lundin, Hallgren, Theobald, Hellgren & Torgén, 2015) är ett screeninginstrument som används för att upptäcka psykisk ohälsa. Instrumentet är välanvänt och populärt, sannolikt på grund av att det är kort och lätt att besvara. Instrumentet består av 12 frågor som ska identifiera psykisk ohälsa genom tre faktorer: ångest/depression, social dysfunktion och förlorat självförtroende (Sconfienza, 1998) (se bilaga 2). GHQ används för att upptäcka psykisk ohälsa samt för att mäta välbefinnande. Frågorna i GHQ ämnar ta reda på hur personen känt sig de senaste veckorna. Varje fråga kan besvaras med fyra olika svarsalternativ. Svarsalternativen varierar mellan de olika frågorna men liknar varandra. Ett exempel på svarsalternativ är “Bättre än vanligt”, “Som vanligt”, “Sämre än vanligt”, “Mycket sämre än vanligt”. Svarsalternativ i GHQ poängsätts ofta enligt principen 0, 0, 1, 1 poäng. Om något är sämre eller mycket sämre än vanligt får respondenten 1 poäng, annars får deltagaren 0 poäng. I föreliggande studie beräknades poängen istället som en Likert-skala där högre poäng pekar på en ökad psykisk ohälsa (Lundin et al., 2015). Poängen beräknades enligt principen 0, 1, 2, 3 där maxpoängen för varje fråga var 3 och den totala maxpoängen för GHQ-12 var 36 (se bilaga 3). I denna studie analyserades GHQ som en kontinuerlig skala.
Urval
Urvalet för denna studie hämtades från projektet ”Fokus barn och föräldrar”. Alla barn som deltagit under studiens tre första år inkluderades. Inklusionskriterier i denna studie var att en mamma eller en pappa fyllt i enkäterna och att föräldern samtyckt till forskning (se tabell 4).
Mamman eller pappan måste också ha skattat både sin egna psykiska hälsa i GHQ och barnets psykiska hälsa i SDQ. Ett ytterligare inklusionskriterie var att föräldrarna förstod något av de språk som enkäterna var översatt till, vilka var: arabiska, engelska och somaliska.
I de fall då samma barn deltagit mer än en gång i Fokusstudien randominerades ett av bedömningstillfällena bort, eftersom dessa inte kunde ses som oberoende. Barn vars enkäter besvarats av mamman och pappan tillsammans exkluderades, då det i dessa fall är oklart vem som besvarat GHQ. Alla enkätsvar från förskollärare togs bort eftersom de inte var av intresse för att bekräfta eller förkasta hypotesen i denna studie.
10
I tabell 1 presenteras svarsfrekvensen i studien Fokus barn och föräldrar.
Tabell 1. Svarsfrekvens i Fokusstudien presenterad per år.
Studieår/Kalenderår Antal barn i Fokusstudien i Uppsala kommun
Procent av målpopulation (6600) i Uppsala kommun
År 1, 2013-14 2219 34%
År 2, 2014-15 2334 35%
År 3, 2015-16 3310 50%
Tidigare analyser av representativiteten hos föräldrarna i Fokusstudien har visat att studiedeltagarna inte var representativa för befolkningen. Studiedeltagarna var oftare
gifta/sammanboende, arbetade i högre utsträckning och hade en högre utbildningsnivå jämfört med liknande population i Uppsala Kommun (Berggren & Pagnell, 2015).
Datainsamlingsmetod
Inom ramen för studien ”Fokus barn och föräldrar”, tillfrågades samtliga föräldrar till 3–,4–
och 5-åringar om att delta i studien. De fick tillsammans med kallelsen till barnens årliga besök på BVC inbjudan till studien samt informationsbrev och enkäter. Föräldrarna kunde sedan välja att delta eller inte. De föräldrar som ville delta ombads besvara separata enkäter, det vill säga mamman besvarade en enkät och pappan en enkät innefattande både SDQ och GHQ. Informationsbrevet beskrev att både frågor som rörde barnet och förälderns hälsa skulle besvaras men att enbart svaren på frågorna om barnet skulle granskas av sjuksköterskan och tas upp på samtalet hos BVC (se bilaga 4). Informationsbrevet innehöll även information om att svaren skulle komma att användas för vidare forskning, att det var frivilligt samt att man när som helst kunde välja att avbryta sitt deltagande (se bilaga 4). Skriftligt samtycke inhämtades från alla föräldrar som deltog i ”Fokus barn och föräldrar”. Därmed uppfylldes kravet på informerat samtycke (Höglund, 2012).
En fördel med den kvantitativa ansatsen är att den möjliggör att ett stort antal personer kan besvara frågorna vilket kan ge en generell bild (Arving, 2012). Enkätstudien var inte anonym för vårdpersonalen på BVC, men enkäterna avidentifierades i forskningen. Insamlad data och resultat presenteras enbart på gruppnivå. Således kan inga enskilda individer identifieras. I de enkäter som föräldrarna besvarade ingick frågor om barnets psykiska hälsa och emotionella
11
välbefinnande, men även frågor om exempelvis barnets fysiska hälsa, språk och om eventuella beteendeproblem påverkade barnets och/eller familjens vardagsliv (Salari et al., 2013) (se bilaga 1).
Tillvägagångssätt
Studiepopulationen hämtades från den större studien “Fokus barn och föräldrar” i vilken i stort sett alla barnavårdscentraler i Uppsala deltog (20 av 22). Enkäterna som enligt rutinen för studien skulle skickas till alla föräldrar till 3-5-åringar, skickades i praktiken bara till 85,2
% av föräldrarna (Berggren & Pagnell, 2015). De föräldrar som inte kunde svenska, arabiska, somaliska eller engelska exkluderades då enkäterna enbart fanns på dessa språk. Ett urval skedde före mötet på BVC då föräldrarna tillfrågades om att vara med i studien inför besöket.
Studiepopulationen uppgick till 7094 barn. Frågorna i enkäten (gällande föräldern) inkluderade GHQ-12 men även andra frågor (se bilaga 3).
Forskningsetiska överväganden
Det forskningsprojekt som utgör grund för uppsatsen är godkänt av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala, dnr: 2012/437. Studieenkäterna sparades efter BVC besöket, men avidentifierades för att skydda personliga uppgifter om barnet och dess familj.
Personnummer för barnet angavs på enkäten för att kunna använda informationen som ett underlag och hjälpmedel vid besöket på BVC, men i den efterföljande forskningen kunde ingen obehörig ta del av deltagarnas personuppgifter då enkäterna avidentifierats. Författarna till denna uppsats delade inte med sig av någon information som på något sätt kunde äventyra enskilda barns personuppgifter. Istället analyserades större mängder avidentifierade data för att undersöka eventuella samband för att kunna dra generella slutsatser.
Informerat samtycke inhämtades efter att syfte, metod och information om projektet hade getts till deltagare på ett korrekt sätt (se bilaga 4). Detta innebar att deltagarna behövde säga ja till att delta. Således bevarades deltagarnas autonomi. De sjuksköterskor som skickade ut enkäter eftersträvade ett ökat deltagande för att fånga alla barns behov av eventuellt stöd men utförde inget tvång eller försök till övertalande. I informationsbrevet gavs den information som ur ett etiskt perspektiv ska nämnas enligt Codex (Codex, 2017) (se bilaga 4). Detta innefattade syftet med studien som var att undersöka barns och föräldrars hälsa och
välmående, samt information om att studien genomfördes då förskolebarns hälsa är ett viktigt och outforskat forskningsområde i Sverige (Kungliga vetenskapsakademien, 2010).
12 Bearbetning och analys
Studiens hypotes testades genom analysmetoden linjär regression. Kvantitativa data
analyserades i SPSS (IBM, 2017) som är ett statistikprogram för analys av kvantitativa data.
Linjär regression är en analysmetod som kan visa olika variablers effekt på en bestämd variabel. En linjär regression beskriver den linjära samvariationen mellan två variabler.
I en multipel linjär regression antar den multipla regressionsmodellen att det finns ett linjärt samband mellan oberoende variabler och den beroende variabeln (Ejlertsson, 2012).
Författarna använde sig av analysmetoden för att utläsa om ett eventuellt samband finns mellan föräldrars egenskattade psykiska hälsa och deras skattning av barns psykiska hälsa.
Det var den enskilda förälderns skattning av sig själv och sitt barn som analyserades. Linjens ekvation bestämdes så att summan av kvadraterna på differensen mellan varje punkt på den tänkta linjen blev så liten som möjligt. Regressionskoefficientens betydelse förklaras så att då x ökar en enhet ökar y med b enheter (Ejlertsson, 2012).
Analyserna utfördes separat för mammor och pappor. Förälderns SDQ-skattning av barnet analyserades som beroende variabel (Dependent), och förälderns GHQ-skattning av sin egen mentala hälsa som oberoende variabel (Independent). Först jämfördes förälderns SDQ-
skattning av barnet och förälderns GHQ-skattning av sin egen mentala hälsa mot varandra i en linjär regression, för att studera sambandet mellan dessa variabler. Därefter fördes även kontrollvariabler in i analysen som oberoende variabler för att undersöka om sambandet höll även för ytterligare kontroller. Analysen blev då en multipel regression. Kontrollvariablerna fördes in i analysen eftersom att det fanns en hypotes om att även dessa kunde påverkade hur föräldrarna upplevde barnets psykiska hälsa. De kontrollvariabler som inkluderades i analysen var: barnets kön, barnets ålder, förälderns civilstatus, förälderns utbildningsnivå
(grundskole-, gymnasie- eller universitetsnivå), förälderns födelseland samt barnets
boendesituation (om barnet bor med båda föräldrarna, med en förälder, om föräldrarna hade delad vårdnad om barnet eller annan boendesituation). Variablerna för barnets
boendesituation och förälderns utbildningsnivå var kategoriska och ändrades till
”dummyvariabler” med endast två möjliga värden för att kunna tas med i analysen (se tabell 2).
För att avgöra om en koefficient var signifikant (signifikant skild från noll) räknade SPSS ut ett t-värde. Ett t-värde som var negativt betydde att det låg i den vänstra svansen av t-
fördelningen (Ejlertsson, 2012). Ett högt t-värde och ett lågt p-värde indikerade att variabeln
13
hade en stor påverkan på den beroende variabeln, som i denna mätning är SDQ. Ett p-värde som överstiger 0,05 visar att sambandet kan bero på slumpen (Ejlertsson, 2012).
B-koefficienten r är ett mått på det linjära sambandet mellan två variabler, genom Pearsons korrelation. B-koefficienten presenteras som ett värde mellan 0 och 1. Om r =1 ligger punkterna mellan x- och y-linjen i en rät linje och förklaringsgraden är perfekt. Om r = 0 är punkterna utspridda och en linje kommer inte vara möjlig att urskilja (Wahlgren, 2012).
Värdet för b-koefficienten kan vara mellan -1 och +1. Om effekten är positiv leder en ökning i den oberoende variabeln till en ökning i den beroende variabeln. Om effekten är negativ leder en ökning i den oberoende variabeln till en minskning hos den beroende variabeln.
RESULTAT
Resultatet redovisas i tre delar. I första delen beskrivande statistik ges en översikt över de variabler som ingår i analysen. I den andra delen enkla sambandsanalyser presenteras den beroende variabelns (SDQ) samband med den oberoende variabelns (GHQ). I den tredje delen sofistikerade analyser presenteras resultatet för sambandsanalysen mellan den beroende variabelns (SDQ) och den oberoende variabeln (GHQ) med kontroll för samtliga
kontrollvariabler. I resultatet framkom att det fanns ett samband, vilket gjorde att hypotesen kunde verifieras.
Del 1: Beskrivande statistik
I tabell 2 beskrivs deskriptiv statistik för variabler som ingår i studiens analyser.
Medelvärdena för GHQ och SDQ var jämförbara för mammor och pappor (se tabell 2). Det visade att både mammor och pappor skattade sin egna respektive barnens psykiska hälsa på liknande sätt. Den deskriptiva översikten visade en jämn fördelning mellan könen
(Medelvärde=1,52 där flickor benämns som 1,00 och pojkar istället som 2,00) och en medelålder på 4, 01 år bland barnen. De flesta föräldrarna som deltog i studien var födda i Sverige (Medelvärde=0,85, där född i Sverige benämns som 1,00 och född utomlands som ,00). De allra flesta barnen bodde med båda föräldrarna. Denna bild stämmer väl överens med tidigare utförd bortfallsanalys (se tabell 1) vilken visade att det var en viss typ av familjer som valde att delta. Bortfallsanalysen visade också att det var flest samboende/gifta, högutbildade och arbetande föräldrar som deltog. Understudiens basår var 34% av målpopulationen med i
14
studien, år 2 var 35% med i studien och år 3 ökade den deltagande populationen till 50% (se tabell 1) (Fält et al., 2017).
Tabell 2. Deskriptiv statistik för variabler som ingår i studiens analyser.
Mamma Pappa
Variabel N* M* SD* Min Max N* M* SD* Min Max
SDQ 6687 5,96 4,34 ,00 33,00 58,14 6,44 4,35 ,00 31,00
GHQ 6568 8,98 3,95 ,00 35,00 57,13 8,32 3,53 ,00 34,00
Barnets kön 7084 1,52 ,50 1,00 2,00 7084 1,52 ,50 1,00 2,00
Barnets ålder 7094 4,01 ,83 3,00 5,00 7094 4,01 ,83 3,00 5,00
Förälder född i Sverige
6477 ,85 ,35 ,00 1,00 5646 ,86 ,35 ,00 1,00
Barnet bor med båda föräldrarna
6527 ,91 ,29 ,00 1,00 5685 ,94 ,24 ,00 1,00
Föräldrarna har delad vårdnad
6527 ,06 ,24 ,00 1,00 5685 ,05 ,23 ,00 1,00
Barnet bor med en förälder
6527 ,03 ,16 ,00 1,00 5685 ,01 ,06 ,00 1,00
Förälderns utbildningsnivå (grundskola)
6397 ,03 ,16 ,00 1,00 5532 ,033 ,18 ,00 1,00
Förälderns utbildningsnivå (universitet)
6397 ,71 ,45 ,00 1,00 5532 ,62 ,49 ,00 1,00
Förälderns civilstatus 6530 ,07 ,26 ,00 1,00 5663 ,04 ,20 ,00 1,00 Not: Variabeln annan boendesituation utgjorde referensgrupp för barnets boendesituation och finns därför inte presenterad i tabellen. Variabeln förälders utbildningsnivå (gymnasieutbildning) utgjorde referensgrupp för förälders utbildningsnivå och finns därför inte presenterad i tabellen.
*N = antalet värden i datasetet för denna variabel
*M= medelvärde
*SD = Standarddeviation från medelvärdet
15 Del 2: Enkla sambandsanalyser
Analys av samband mellan SDQ och GHQ utan kontrollvariabler presenteras i tabell 3.
Ett signifikant positivt samband (p=0,00) fanns mellan pappans egenskattade hälsa (GHQ) och hans skattning av barnet i SDQ. R square var ,052 vilket innebar att GHQ till 5,2 % förklarade variationen i SDQ och att 94,8 % förklarades av något annat. För mammor utlästes också ett signifikant positivt samband (p=0,00) mellan mammans egenskattade hälsa (GHQ) och hennes skattning av barnet i SDQ. R Square var ,041 vilket innebar att GHQ till 4,1%
förklarade variationen i SDQ och att 95,9% förklarade av något annat.
Tabell 3. Analys av samband mellan SDQ och GHQ utan kontrollvariabler.
Mamma Pappa
Unstandar- dized B
B-koeffi- cient
t-värde R Square
Unstadar- dized B
B-koeffi- cient
t-värde R Square
SDQ 3,695 28,49 4,396 30,24
GHQ ,252 ,229 19,044 ,249 ,202 15,548
,041 ,052
*P=<0,05
Del 3: Sofistikerade analyser
Analys av samband mellan SDQ och GHQ med kontrollvariabler presenteras i Tabell 4.
Analyserna för mammor visade att modellen förklarade variationen i SDQ-skattningarna i 10,6% (𝑅2=,106). Detta betydde att 10,6 % av variationen i mammors skattningar berodde på mammans GHQ-skattning i kombination med kontrollvariablerna. Resterande 89,4 %
förklaras av något annat som inte kunde utläsas i databasen.
Analyserna för pappor visade att modellen förklarade variationen i SDQ-skattningarna i 7,3 % (𝑅2= ,073) av variationen. Detta betydde att i 7,3 % av variationen i pappors skattningar berodde på pappans GHQ-skattning i kombination med kontrollvariablerna. Resterande 92,7
% av skattningarna påverkades av något annat som inte kunde utläsas i databasen.
Ett högre värde på Standardized Beta indikerar en större påverkan på den beroende variabeln (SDQ). Detta visar styrkan på relationen mellan den beroende och den oberoende variabeln.
GHQ visade sig vid analys vara den oberoende variabel som påverkade SDQ mest, detta
16
gällde för både analysen av mamma och pappa. Av variablerna fanns både negativa och positiva värden som visade om SDQ-värdet minskade respektive ökade när GHQ ökade med ett steg (Brace, Kemp & Snelgar, 2012).
Det som kunde utläsas vid analys av mammors GHQ- och SDQ-skattningar var att det högsta positiva värdet var för variabeln ”Barnets kön” (se tabell 4). Detta visade att kön hade en något större påverkan på hur skattningen av barnet såg ut, i jämförelse med de andra
kontrollvariablerna. Analysen visade också att även variabeln ”Barnets ålder” hade ett högre värde, än andra kontrollvariabler (se tabell 4). En annan kontrollvariabel som visade ett högt värde hos Standardized Beta var “Barnet bor med båda föräldrarna”, både för mammor och pappor. Barn som bodde med båda föräldrarna hade således skattats i högre grad i SDQ än andra barn. För alla kontrollvariabler gällde att p=0,00.
Vid analys av pappors GHQ- och SDQ-skattningar var ”Barnets ålder” fortfarande det högsta positiva värdet bland kontrollvariablerna (se tabell 2). ”Barnets kön” var dock inte en lika stark variabel i analysen av pappors skattningar jämfört med i analysen för mammors skattningar. Variabler som fick ett högre värde vid analysen av pappornas skattningar var
”Barnet bor med båda föräldrarna” och ”Föräldrarna har delad vårdnad” (se tabell 2).
I analyserna för pappor respektive mammor var det liknande variabler som hade ett samband med den beroende variabeln (p-värdet var vid alla analyser =0,00). Variablerna ”GHQ”,
”Förälder född i Sverige”, ”Barnets ålder” och ”Barnets kön”, hade i regel ett högre t-värde än sitt motsvarande låga p-värde (P=<0,05) (se tabell 4). Ett ”högre” t-värde och ett lågt p-värde kan indikera att variablerna har en påverkan på den beroende variabeln (SDQ). Att just dessa variabler fick ett sådant utfall stämmer överens med de andra analyserna, där ”GHQ”,
”Förälder född i Sverige”, ”Barnets ålder” och ”Barnets kön” haft ett större samband än den oberoende variabeln.
17
Tabell 4: Analys av samband mellan SDQ och GHQ med kontrollvariabler.
Mamma Pappa
Variabel Unstandar- dized B
B- Koeffi- cient
t-värde R Square
Unstandar- dized B
B- Koeffi- cient
t-värde R Square
GHQ 8,678 ,223 18,505 ,256 ,204 15,508
Barnets kön ,968 ,112 9,294 -,807 ,093 7,080
Barnets ålder -,620 -,119 -9 ,846 -,647 -,124 -9 ,393 Förälder född
i Sverige
-1,024 -,083 -6 ,845 -,507 -,040 -3, 005
Barnet bor med båda föräldrarna
-2,503 -,165 -2, 082 -3,550 -,183 -2, 511
Föräldrarna har delad vårdnad
-1,708 -,094 -1, 882 -2,782 -,137 -1, 922
Barnet bor med en förälder
-,975 -,035 -1, 035 -1,584 -,021 -,897
Förälderns utbildnings- nivå
(grundskola)
1,433 ,051 4, 074 1,028 ,041 3, 049
Förälderns utbildnings- nivå
(universitet)
-,927 -,097 -7, 707 -,522 -,059 -4, 320
Förälderns civilstatus
-,243 -,014 -, 616 -,405 -,018 -,783
,106 ,073
*P=<0,05
18
DISKUSSION
Resultatdiskussion
I studien undersöktes om det fanns ett samband mellan föräldrars upplevda psykiska ohälsa och deras skattning av barnets mentala hälsa. Vår analys avslöjade ett signifikant samband, där pappors GHQ-skattningar i kombination med kontrollvariablerna kunde förklara 7,3% av variationen i deras SDQ-skattningar av barnen, och mammors GHQ-skattningar i
kombination med kontrollvariablerna kunde förklara 10,6% av variationen i deras SDQ- skattningar av barnen (𝑅2= ,073 respektive 𝑅2=,106). Det är inte helt lätt att avgöra huruvida förklaringskraften är hög eller låg, men vi kan konstatera att det finns mycket annat som har betydelse för förälderns skattning av barnet i SDQ. Skattningen kan givetvis bero på ett stort antal faktorer. Det skulle exempelvis kunna finnas andra variabler än de vi kontrollerat för som kan påverka. Dessutom förklaras ju rimligtvis förälderns skattning av barnet i hög utsträckning av barnets faktiska psykiska hälsa.
Det är vid tolkning av resultaten viktigt att vara medveten om att det är oklart om föräldrar eller barn faktiskt var sjuka. Analyserna i denna studie har utförts med variabler baserade på föräldrars skattningar, och vi kan därmed inte säga om samband finns mellan barns faktiska psykiska hälsa och föräldrars faktiska psykiska hälsa.
Enligt Ejlertsson (2012) undersöks vid signifikansprövning om en nollhypotes stämmer eller går att förkasta. Då resultaten i föreliggande studie var signifikanta kunde nollhypotesen som säger att det inte finns ett samband förkastas. I denna studies sambandsanalyser fanns det tydlig signifikans mellan föräldrars GHQ- och SDQ-skattningar med och utan
kontrollvariabler. Därmed förkastades nollhypotesen som säger att det inte finns ett samband mellan hur föräldrarnas egenskattade psykiska hälsa påverkar deras skattning av barnets psykiska hälsa. Vad som kan verifieras är att det finns ett positivt samband.
Tidigare forskning har visat att barn och föräldrar kan påverka varandras psykiska hälsa (Karimzadeh et al, 2017; Riahi et al, 2010; Biell et al., 2015; Smith & Grzywacz, 2013).
Analyserna i föreliggande studie visar inte om förälderns upplevda psykiska hälsa påverkar förälderns skattning av barnet i SDQ, eller om förhållandet är motsatt. Det vi kan se är att föräldrarnas upplevda psykiska hälsa (utläst med hjälp av vår multipla linjära regression) har ett samband med hur de uppfattar att deras barn mår.
19
Det är därför viktigt att tidigt få en bild av barnets mående. Att använda SDQ som metod inom barnhälsovården skulle kunna vara en bra metod för detta. Symtom på psykisk ohälsa kan utvecklas även efter förskoleåldern, men med strukturerade bedömningar av barns psykiska hälsa som rutin inom den reguljära barnhälsovården skulle kunna öka chanserna för att små barn med problem kan upptäckas i ett tidigare skede så att barnen kan ges stöd för att uppnå bästa möjliga hälsa.
Teoretisk ram
Enligt Bowlby kan föräldrar uppleva ängslan, irritation eller skuld om deras barn inte är friska eller lyckliga personer, eftersom föräldrarna då kan ta på sig ansvaret för att detta skett. Barns ohälsa kan bero både på arv och miljö, och i flera fall är det inte föräldrars “fel” att barn upplever någon form av psykisk ohälsa redan vid en tidig ålder (Bowlby, 2010). Om ett barn uppvisar tecken på psykisk ohälsa, kan föräldrar bli stressade och kanske skatta sitt barn högre. Men föräldrar kan också själva må dåligt och därför förbise sitt barns psykiska ohälsa vilket följaktligen påverkar deras förmåga att skatta barnets psykiska hälsa. Det går utifrån vår analys inte att utläsa om föräldrarnas SDQ-skattningar är adekvata eller om skattningen påverkats av psykisk ohälsa hos föräldern.
Barn kan påverkas negativt av att ha föräldrar med psykisk ohälsa (Bowlby, 2010). Bowlby menar att barn som inte känner sig trygga med sina föräldrar och har en dålig anknytning kan bete sig annorlunda i kontakt med jämnåriga. De kan också ha svårt att passa in bland
kompisar då de helst avstår från nära relationer (Bowlby, 2010). I SDQ fanns fem frågor som relaterade till kamratproblem, ett exempel är en frågan om barnet “har minst en god vän”. Det är en egenskap som kan visa om barnet vågar ha en nära relation till någon annan (se bilaga 1).
Att vara ensamstående, eller mycket ensam hemma med barn och hushållsarbete var också något som visat sig påverka föräldrars mående negativt. Ett sådant samband konstaterades i en studie från Iran (Riahi et al., 2010). Mödrar som deltog i studien upplevde att hushållsarbete och att ta hand om barnet ensam blev överväldigande. Resultaten i studien visade att barnen då kunde påverkas negativt i en tidig ålder och författarna menade, som nämnts tidigare, att barnen blir en reflektion av sina föräldrars psykologiska problem. Det kan givetvis också påverka hur föräldrarna mår, samt föräldrarnas upplevelse av hur barnen mår. Vi hade ingen
20
information om hur ansvarsfördelningen såg ut hos familjerna som deltog i studien, men det skulle kunna vara ytterligare en faktor som påverkade förälderns bedömning av barnet, eller till och med en faktor som påverkade barnets psykiska hälsa.
De oberoende variablerna spelade i viss mån in hur föräldrar skattade sin egen och sitt barns psykiska hälsa. Variablerna är kopplade till konsensusbegreppet samhälle, eftersom de är relaterade till föräldrars utbildning och boendesituation, som i sin tur kan kopplas till deras socioekonomiska status. De kontrollvariabler som valdes passade bäst ihop med vad som kunde påverka föräldrars skattning av sin psykiska hälsa.
Det kan finnas andra variabler som påverkar sambandet mellan föräldrars GHQ- och SDQ- skattningar, vilka inte har inkluderats i analyserna för denna studie. Eventuellt finns variabler med en stark koppling till konsensusbegreppet individen, i detta fall barnet. Ett exempel på en sådan variabel är barnets faktiska mående. Konsensusbegreppet omvårdnad har också funnits med i diskussionerna men vi har kommit fram till att det förmodligen varit svårt att hitta kontrollvariabler som skulle gå att koppla till omvårdnad. Eftersom att många barn så tidigt i sitt liv (3–5 år) kanske inte har haft stor kontakt med vården. Det vi kan säga om omvårdnad är att vi eftersträvar metoder för att upptäcka psykisk ohälsa för att sätta in relevanta
omvårdnadsåtgärder i ett tidigare skede.
Psykisk ohälsa kan påverka samhället i framtiden gällande välfärd, arbetslöshet och sjukskrivningar, vilket innebär att det inte finns samma möjlighet att få en inkomst för individen. En stress kan uppkomma hos personer som inte har ett arbete eller inkomst.
Samtidigt kan stressen bidra till ångest för att man inte lever det ”perfekta livet” eller jämför sig med andra som man själv anses vara ”lyckade” personer. Detta blir en ond cirkel. Psykisk ohälsa kan bidra till högre vårdkonsumtion, då man kan behöva upprepade vårdbesök eller till och med bli inskriven på sjukhus. Högre utbildning är starkt förknippad med psykisk hälsa (Socialstyrelsen, 2013b). Om en ung person drabbas av psykisk ohälsa kan det senare i livet bli svårare att etablera sig på arbetsmarknaden om den psykiska ohälsan inneburit att
personen inte kunnat genomföra utbildningar. Att inte kunna etablera sig på arbetsmarknaden kan bidra till ytterligare nedsatt mående hos individen samtidigt som samhället kan påverkas i form av mindre arbetskraft. Individer som hade kunnat bidra till arbetsmarknaden kan inte det i samma utsträckning som de hade kunnat utan psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2013b).
21
Konsensusbegreppet hälsa genomsyrar hela studien då syftet var att hitta metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos små barn.
Som tidigare nämnts påverkar den socioekonomiska situationen en familj psykiskt (SBU, 2017) och kanske finns det fler oberoende variabler kopplade till samhällsperspektivet som påverkar modellen på ett annat sätt. Exempelvis diskuterade vi om arbetslöshet hade kunnat vara en variabel, men kom fram till att det kunnat bli för likt variabeln “förälderns utbildning”
(se tabell 2). I SPSS (IBM, 2017) hade det kunnat leda till multikollinjäritet och inte ge något eller ett felaktigt resultat. Mulitkollinjäritet kan ge osäkra skattningar och är negativt för studien (Wahlgren, 2012). Även om det troligtvis finns en koppling mellan föräldrarnas utbildning, som var en kontrollvariabel, och deras arbetssituation (det vill säga om de var arbetslösa eller inte), kan inga slutsatser dras avseende om samband finns mellan arbetslöshet och föräldrars SDQ-skattningar. Vi kan inte heller i resultatet utläsa om just arbetslöshet påverkar förälderns uppfattning av barnets hälsa.
Svarsfrekvensen i fokus avslöjar att det finns ett bortfall i studien, och bortfallsanalysen (Fält et al., 2017) visade att det mest är högutbildade, sammanboende, svenskfödda föräldrar som deltar i Fokusstudien. Det innebär att lågutbildade, ensamstående och utlandsfödda föräldrar inte finns representerade i studien, vilket innebär att resultatens generaliserbarhet påverkas.
Detta påverkar hur resultatet kan tolkas och därmed även vår slutsats. Om fler socialt utsatta familjer skulle deltagit i studien skulle förmodligen resultatet varit annorlunda. De oberoende variablernas påverkan av skattning i SDQ kanske skulle ändrats om socialt utsatta hade varit representerade i större mån. Vår modell skulle sett annorlunda ut då fler variabler kanske skulle fått en större representation och kunnat konkurrera med varandra. Detta hade förmodligen lett till att vi fått en annan procent som förklarar variationen. De kontrollvariabler som troligtvis hade fått en större variation hade varit ”Förälderns
utbildningsnivå (grundskola)”, Förälderns utbildningsnivå (universitetet)”, ”Förälder född i Sverige”, ”Barnet bor med en förälder” (se tabell 4).
Vidare kan föräldrars socioekonomiska status också diskuteras som en oberoende variabel.
Föräldrars socioekonomiska status studeras bland annat genom kontrollvariabeln för föräldrarnas utbildningsnivå. Utbildning kan kopplas till ekonomisk status då en högre utbildning i många fall genererar en högre lön. Andra variabler som speglar socioekonomi är barnets boendesituation och förälderns civilstatus. Förälderns civilstatus kan kopplas till
22
ekonomisk status då ensamstående föräldrar bär hela ansvaret för familjens ekonomi (Smith
& Grzywacz, 2015). I datasetet som våra analyserar baseras på finns dock ingen variabel som entydigt beskriver fattigdom. Det betyder att vi i denna studie inte kan styrka eventuellt samband mellan fattigdom och föräldrars skattning av sina barns psykiska hälsa.
Regressionsanalysen visade att det fanns ett signifikant samband mellan barnets boendesituation och förälderns skattning av barnet i SDQ. Att barnet bodde med båda föräldrarna har enligt analysen en negativ effekt på den beroende variabeln (SDQ), det vill säga att föräldern då skattar problem i mindre utsträckning. Föräldrar upplever då alltså barnens psykiska hälsa som bättre, vilket skulle kunna tolkas som att barnet visar färre psykiska problem eller helt enkelt mår bättre i den här familjekonstellationen.
Den deskriptiva statistiken visade att medelvärdet för både mammors och pappors GHQ- och SDQ-skattningar var jämförbara. Det visar att mammor och pappor skattade sin egna
respektive barnens psykiska hälsa på liknande sätt, men siffrorna visar inte om föräldrar till samma barn skattar sitt barns hälsa på ett liknande sätt. Samstämmigheten mellan mammor och pappors SDQ-skattningar av samma barn har dock analyserats i en annan studie som utförts inom ramen för studien Fokus barn och föräldrar. Resultaten visade att mammor och pappor skattar barnen med god samstämmighet (Fält, Wallby, Sarkadi, Salari, Fabian, 2017).
Metoddiskussion
Studien Fokus barn och föräldrar genomförs som en randomiserad kontrollerad studie (RCT), där alla föräldrar med barn i åldern 3-5 år som är inskrivna på någon av de BVC-mottagningar som deltar, blir tillfrågade att delta. Detta innebär att det är ett urval som är specifikt för studiens syfte (Ejlertsson, 2012).
Då flera variabler testades samtidigt fanns en risk för att massignifikans skulle uppkomma då flera nollhypoteser testades samtidigt, det vill säga att test görs med flera variabler i samma stickprov. Massignifikans kan bidra till att nollhypotesen förkastas av rent slumpmässig orsak (Ejlertsson, 2012) vilket läsare av denna studie bör ha i åtanke.
Det finns inte så många, för författarna kända, studier där GHQ-12:s reliabilitet och validitet studerats. Det finns dock en svensk studie som beskriver att GHQ-12 har en hög reliabilitet på en endimensionell nivå (Sconfienza, 1998). Reliabilitet är ett mått på instrumentets
23
tillförlitlighet, vilket betyder att resultatet bör bli densamma om upprepade mätningar med instrumentet genomförs (Polit & Beck, 2014). GHQ-12 skulle enligt författarna till
föreliggande studie kunna vara ett bra mätinstrument eftersom att det är kort och koncist. Vid tidigare studier har det visat sig vara ett bra screeningverktyg för att upptäcka psykisk ohälsa (Lundin et al., 2015). Studiepopulationen för föreliggande studie uppgick till hela 7094 deltagare vilket är en styrka för studien. Detta bidrar även till en god extern validitet enligt författarna till denna studie. Extern validitet visar om studiens resultat kan generaliseras till en större befolkning. Vilket vi tror att det gör eftersom att de som besvarat studien är föräldrar och bör då kunna generaliseras till andra föräldrar i befolkningen, likvärdig den population vi studerat. Intressant hade varit om vi kunnat göra en jämförelse med en studiepopulation från exempelvis landsbygdsområden.
Intern reliabilitet för GHQ-12 i studien är svår att utläsa då den kräver andra statistiska uttalanden än de analyser vi har gjort.
I SDQ besvaras frågor sammanfattningsvis om koncentration, beteende, utåtagerande och emotionella symtom. Med inåtvända symtom menas symtom såsom oro, nedstämdhet, uppgivenhet, ångest och psykosomatiska symtom, medan utagerande symtom kan vara bråkighet, överaktivitet eller aggressivitet till exempel. Med psykisk sjukdom menas att de psykiska symtomen är varaktiga och att de har allvarlig inverkan på barnets välbefinnande och funktion (Socialstyrelsen, 2014). Enligt Socialstyrelsen, så kan barn både ha inåtvända och utagerande symtom på psykisk ohälsa, vilket är viktigt att ta hänsyn till. Detta anser vi vara en styrka i studien eftersom SDQ fångar upp alla problemområden.
En svaghet med studien är att föräldrar som inte kunde svenska, arabiska, somaliska eller engelska exkluderades då enkäterna enbart fanns på dessa språk. Detta bidrar till bortfall då nyinkomna invånare från andra länder än de som nämns ovan får svårt att delta i studien.
Kulturell kompetens och medvetenhet på barnavårdscentraler bör förbättras, därför är det synd att dessa grupper inte representeras i studier (såsom denna) som syftar till att utveckla metoderna inom barnhälsovården. Behovet av att förbättra BVC-sjuksköterskors bemötande av föräldrar som inte är födda i Sverige uppmärksammades i ett avhandlingsarbete från Karolinska Institutet. Det var enligt avhandlingsarbetet framförallt svårt att utmärka om den psykosociala hemmiljön utgjorde en risk för barnets hälsa och utveckling (Berlin, 2010).
24
Vi som författare tog inga forskningsetiska beslut eftersom att vi utgick från en studie som redan hade avkodat informationen som vi tog del av. Som författare kunde vi inte koppla informationen till en specifik familj eller individ. Även om det gjorde det svårare vid analys då vi gärna hade gått djupare in på enskilda personer och familjer för att se tydligare påverkan och samband.
Kliniska implikationer
Även om majoriteten av alla 3-5 åringar i Sverige är friska finns det starka skäl för att barnhälsovården ska ta tecken på psykisk ohälsa hos små barn på allvar. Tidig upptäckt, betyder det att det fortfarande finns tid att förändra och förhindra en negativ
problemutveckling. Det är därför viktigt för den svenska barnhälsovårdens framtid att studier som denna genomförs.
Slutsats
Syftet med studien var att studera om det finns ett samband mellan föräldrars skattning av sin mentala hälsa och deras skattning av sitt barns mentala hälsa. Resultaten visade att det finns ett signifikant samband, men vi kan inte dra några slutsatser om hur stort sambandet är. De oberoende variablerna förklarade variationen i SDQ till viss grad, men sambandet beror på fler variabler än de som inkluderades i vår specifika modell.
Med tanke på att allt fler barn och ungdomar drabbas av psykisk ohälsa finns det i flera sammanhang ett behov av bra metoder för att mäta deras psykiska hälsa. Det behövs också god kunskap om hur resultatet av mätningarna ska tolkas. Det signifikanta sambandet mellan föräldrars skattade psykiska hälsa och deras skattning av sina barns psykiska hälsa visar att föräldrarnas psykiska mående behöver tas i beaktande när de används som bedömare av sina barns beteende och sociala relationer. Resultatet från den här studien kan förhoppningsvis bidra till diskussion kring hur föräldrars mentala hälsa påverkar dels sina barns psykiska hälsa och deras bedömning av barnens psykiska hälsa.
25
REFERENSLISTA
Arving, C. (2012). Problemformulering och metodval del 1 och del 2. Studentportalen:
Uppsala Universitet.
Barnombudsmannen (2017). Artiklar och huvudprinciper. Hämtad 2017-10-03, från https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/
Berlin, A. (2010). Research article: Cultural competens among Swedish child health nurses after specific training. Nursing and Heatlh Sciences. 12(3), 386, doi: 10.1111/j.1442-20
Berggren, M & Pagnell, M. (2015) Representativitet i en studie om barns psykiska hälsa, Examensarbete i vårdvetenskap 15hp. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap: Enheten för vårdvetenskap.
Biel, M.G. Kahn, NF. Srivastava, A. Mete, M. Banh, MK. Wissow, LS & Anthony, BJ.
(2015) “Parent Reports of Mental Health Concerns and Functional Impairment on Routine Screening with the Strengths and Difficulties Questionnaire.” Academic Pediatrics. 15(4) 412-420.
Brace, N. Kemp, R & Snelgar, R (2012). SPSS for psychologists (5th edition). (ss.279).
British library.
Bowlby, J. (2010). En trygg bas. (ss. 9, 13, 16, 27, 38, 43, 49). Stockholm: Natur & kultur.
Codex (2017). Informerat samtycke. Uppsala. Hämtad 2017-09-04, från http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2015). Socioekonomiska villkor och psykisk ohälsa bland tonåringar.
Hämtad 2017-09-04, från https://issuu.com/folkhalsomyndigheten/docs/socioekonomiska- villkor-psykisk-oha
26
Frick, JP. Barry, CT & Kamphaus, RW. (2010). Clinical Assesment of child and adolescent personality and behaviour. Third edidition. (ss.141, 142, 143, 414).
Fält, E. Wallby, T. Sarkadi, A. Salari, R. & Fabian, H. (2017). Inter-rater agreement between parent and teacher SDQ ratings in Swedish 3–5-year-olds: a cross-sectional study. Uppsala Universitet.
Goodman, R. (1997). The strenghts and difficulties questionare: A research note. J. Child Phsycol, 38(5), 581-586, doi:0021-9630/97
Håkansson, A. & Sundelin, C. (2000). Barnavårdcentralens betydelse: Fokus på framtiden.
Läkartidningen. 97(25).
Höglund. T. A. (2012). Forskningsetik- en introduktion, del 2. Studentportalen: Uppsala Universitet.
IBM. (2017). IBM SPSS Statistics. Hämtad 2017-09-04, från https://www.ibm.com/se- en/marketplace/spss-statistics?link=ushpv18-sesv
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (2014). 1. Sjuksköterskan och allmänheten. Hämtad 2017-09-20, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Jörgensen Bidstrup, B. (2012) Omvårdnadsteori som referensram: i forskning och utveckling.
Stockholm: Liber.
Karimzadeh, M. Rostami, M. Teymouri, R. Moazzen, Z & Tahmasebi, S. (2017). The
association between parental mental health and behavioral disorders in pre-school children.
Electron Physican. 9(6) 4497-4502. doi:10.19082/4497
Kungliga Vetenskapsakademien Hälsoutskottet (2010). Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. Hämtad 2017-09-04, från http://www.kva.se/sv/nyheter/uttalande- om-trender-i-barn-och-ungdomars-psykiska-halsa1.
27
Köhler, M & Reuther, A. (2014). Hälsofrämjande möten på barnavårdscentralen. Hertting, A
& Kristenson, M. (red.) Hälsofrämjande möten från barnhälsovård till palliativ vård. (ss.
105-115). Studentlitteratur: Lund.
Lundin, A. Hallgren, M. Theobald, H. Hellgren, C & Torgén, M. (2015). Validity of the 12- item version of the General Health Questionnaire in detecting depression in the general population. Public Health. 66-74.
Polit & Beck (2014). Essentials of Nursing Research. (ss.167-169, 202).
Riahi, F. Amini, F & Salehi-Veisi, M. (2012). Childrens behavioural problems and their relationship with maternal mental health. Journal of Jahrom University of Medical Sience, 10(1).
Romeo, R. Knapp, M & Scott, S. (2006). Economic cost of severe antisocial behaviour in children—and who pays it. Br J Psychiatry. 188, 547–553.
Salari, R. Fabian, H. Prinz, R. Lucas, S. Feldman, I. Fairchild, A & Sarkadi, A. (2013).
The Children and Parents in Focusproject: a population-based cluster-randomised controlled trial to prevent behavioural and emotional problems in children. Study protocol. 13(961).
doi:10.1186/1471-2458-13-961
Sandman, L & Kjellström, S. (2013). Forskningsetik. Etikboken: etik för vårdande yrken.
(ss.311-335). Lund: Studentlitteratur.
SBU (2017). Hur mår de sämst ställda? Hämtad 2017-10-03, från
http://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap--praxis/vetenskap-och-praxis/hur-mar-de- samst-stallda/
Sconfienza, C. (1998). Mätning av psykiskt välbefinnande bland ungdomar i Sverige:
Användning av GHQ-12. Arbetslivsinstitutet. 1-7, 23.
SFS 2014:821, Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
