Investeringsplan
2014-2016
Antagen av KF 2013-09-23
2013-09-10
Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom
Investeringsnivåer
Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54 mkr (inkl. avgiftskollektiven) Denna nivå är väl hög för en kommun i Hallsbergs storlek och ansträngda ekonomi. Låneskulden har under samma period ökat med 146 mkr, eller med drygt 10 000 kr per invånare. Det är därför önskvärt att in- vesteringsnivån hamnar på en lägre nivå för att skapa ekonomiskt utrymme för att minska kommunens låneskuld.
Investeringarna föreslås delas mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i budgetberedningen. En reinvstering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera.
En strategisk investering prioriteras i budgetberedningen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision.
Investeringsramen för skattekollektivet, exklusive Kv Kronan, ska vara högst 75 mkr under perioden 2014-2016, dvs ett snitt på 25 mkr/år. Låneskulden för den skattefinaniserade verksamheten ska minska med 20 mkr till 2016-12-31, genom 15 mkr lägre investeringsutgift under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat.
3 INVESTERINGSPLAN 2014- 3
In v e s te rin g a r 2 0 0 0 -2 0 1 3
0 2 0 0 0 0 4 0 0 0 0 6 0 0 0 0 8 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 1 4 0 0 0 0
2 0 0 0 2 0 0 1 2 0 0 2 2 0 0 3 2 0 0 4 2 0 0 5 2 0 0 6 2 0 0 7 2 0 0 8 2 0 0 9 2 0 1 0 2 0 1 1 2 0 1 2 2 0 1 3
Tkr B u d g e t
U t fa ll
Bakgrund
Sedan 2000 har kommunen investerat över 700 mkr, varav nästan 130 mkr avser avgiftskollektiven VA och Avfall.
Ombudgeteringar mellan åren och revidering av investeringsbudgeten under åren har varit vanligt de sista åren, vilket skapar osäkerhet hos nämnderna och sämre planering, vilken investeringsbudget gäller och vad kommer att finnas nästa år? Vi behöver skapa en bättre och stramare struktur – men samtidigt ge förutsättningar för nämnderna att vara flexibla.
Ombudgetering och tilläggsbudgetering mellan åren skapar en överskjutning vilket gör att de planerade investeringarna inte hinner genomföras. Detta gör att investeringsbudgeten också revideras under pågå- ende år. Nämnderna blir osäkra på vilka investeringsanslag som kommer att finnas kvar vid årets slut, vilket kan leda till rädsla att påbörja vissa projekt.
Den höga investeringstakten avspeglas i den ökande låneskulden. En hög låneskuld påverkar våra möj- ligheter att låna till nya projekt. Vi blir också väldigt känsliga för ränteförändringar. Om räntan på våra rörliga lån ökar med 1% innebär det ca 1 mkr i ökade räntekostnader.
Investeringsbudget 2006-2013
-40%
-20%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Tilläggsbudget er ing Ombudget ering Budget
Under åren 2000 till 2012 har vår låneskuld ökat med 146 mkr, eller drygt 10 tkr per invånare. 2003 gjordes en rekonstruktion av Hallbo, där kommunen fick överta lån och fastigheter på storleksordning- en 190 mkr. 2008 sjunk löneskulden med 222 mkr då Ahlsell beslöt sig för att köpa den fastighet man tidigare hyrt av handelsbolaget Nordhall. Kommunen fick tillbaka de pengar man lånat ut till Nordhall och löste då också det lån man haft för detta. Sedan 2009 har låneskulden fortsatta öka. Under 2012 vände dock trenden då man löste lån för ca 40 mkr med hjälp av de pengar kommunen fick från försälj- ningen av Alléskolan.
Vad är då en rimlig investeringsnivå? Ett vanligt mått är årets resultat tillsammans med årets avskriv- ningar, är det utrymme som finns för nya investeringar. Det innebär en nivå enligt den gula linjen i dia- grammet nedan. Den verkliga investeringsnivån är den röda linjen.
De budgeterade avskrivningar ökar till följd av 2000-taletes höga investeringstakt. Detta skulle enligt detta mått ge utrymme för en investeringsnivå om ca 35-40 mkr. Planperiodens resultatnivåer är svaga, och medger litet utrymme för oförutsedda händelser. Därför bör investeringsnivån sänkas till förmån för att kunna sänka vår låneskuld och ge bättre ekonomiska möjligheter i framtiden. Under planperio- den är målet att sänka låneskulden med 20 mkr. Investeringsnivån bör därför under planperioden maxi- malt uppgå till75 mkr.
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 90 000 100 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Gjorda investeringar Årets resultat+avskrivningar
Låneskuld Mkr
0 100 200 300 400 500 600 700 800
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
5
I jämförelse med liknande kommuner har Hallsbergs kommun investerat ca 200 mkr mer under 2000- 2012. Denna jämförelse är inte helt rättvis — då nyckeltalet endast visar investeringsnivåer för kom- munen och inte för koncernen. En kommun som har verksamhetsfastigheter tex i ett kommunalt bolag behöver inte själva investera i samma utsträckning. Tittar vi dock på kommunkoncernens låneskuld — ligger vi högst även här. Vår investeringsnivå har under 2000-talet varit väl hög ur ett ekonomiskt per- spektiv.
Vad är en investering?
En investering innebär att man kommer att nyttja det inköpta under längre tid än ett år och är därför i behov av att fördela utgiften på flera år. Detta för att spegla den faktiska kostnaden för varje år.
Enligt den kommunala redovisningslagens 6:e kapital 1§ är en anläggningstillgång en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Tillgång definieras i Rådet för kommunal redovisning (RKR)s rekommendation nr 11.1, som en resurs som kontrolleras till följd av inträffade händelser och som förväntas ge ekonomiska fördelar eller servicepotential i framtiden. Tillgång som inte är anlägg- ningstillgång ska klassificeras som omsättningstillgång.
Vissa investeringar är lätta att identifiera medan andra kräver lite mer analys och slutligen ett ställ- ningstagande. Det som i vissa fall är en drift kan i andra sammanhang klassas som en investering.
I de fall som hamnar i gråzonen mellan investering och drift ska en bedömning göras vid varje enskilt tillfälle. Vid ställningstagande i sådan frågor bör den lösning väljas som ger en så rättvisande bild som möjligt av kommunens verksamhet.
INVESTERINGSPLAN 2014- 5
Nettoinvesteringar, totalt kommun kr/inv
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Hallsberg Liknande kommuner, övergripande, Hallsberg, 2012
För att klassas som en investering i Hallsbergs kommun skall följande tre kriterier vara uppfyllda:
1. Kostnaden överstiger 1/2 basbelopp (ca 20 000 kr) exkl moms.
2. Den ekonomiska livslängden ska vara minst 3 år 3. Det ska höja värdet på kommunens tillgångar
Det underlättar ibland att sätta en investering i sitt sammanhang — att man tänker i system: ett fönster är ingen investering— men att byta ut samtliga fönster på en fastighet till mer energieffektiva kan be- traktas som en investering. Utifrån de tre tidigare kriterierna: 1. kostnaden överstiger ett halvt basbe- lopp, 2 den ekonomiska livslängden är minst 3 år och slutligen så höjer det värdet på kommunens till- gångar eftersom det är ett bättre fönster. Hade vi nöjt oss med de två första kriterierna skulle i teorin även ett tillräckligt stort antal toalettrullar kunna klassas som en investering!
Exempel Drift Investering
Gatubelysning Att byta ut en armatur här och där, för att den gått sönder är att betrakta som löpande underhåll och är således en driftsfråga.
När vi planerar att byta ut ett helt kvarter till högtrycksnatrium, är det värdehöjande samt sänker våra energikostnader. Detta är således en investering.
Fönsterbyte När vi byter ut ett fönster mot ett likvärdigt för att det gått sön- der är det fråga om en drift.
Ett planerat utbyte av enklare glas mot energisnålare på en hel fastig- het är att betrakta som en invester- ing.
Datorer o liknande datautrust- ning
Utbyte till en likvärdig dator med normal utveckling på pre- standa är en driftfråga.
Att byta ut en hel datasal eller att köpa in helt nya (alltså inte att er- sätta befintliga) kan betraktas som en investering.
Inventarier Utbyte av skrivbord eller möbler till likvärdigt är att betrakta som en drift.
Nyinköp i samband med ny verk- samhet kan klassas som en inve- stering.
Maskiner Mindre maskiner som understi-
ger ett 1/2 basbelopp.
Maskiner över ett basbelopp är alltid en investering.
Underhåll Underhåll på våra fastigheter är en driftfråga.
Om underhållet är omfattande och dessutom värdehöjande i förhål- lande till det som fanns innan kan det betraktas som en investering.
Asfaltering av gata Potthållslagning och ny toppbe- läggning då den gamla slitits ut är att betrakta som en drift.
Nyasfaltering av gata betraktas som investering om detta medför en ändrad utformning av gatan.
7
Investeringsnivåer
Investeringarna delas i två delar: en reinvesteringsdel samt en strategisk del. Reinvesteringsdelen avser sådan investeringar som årligen återkommer men där objektet varierar. De strategiska investeringarna är sådan investeringar som är strategiskt och/eller principiellt viktiga för kommunen. I de strategiska investeringarna ingår exploateringar och fastighetsförvärv. Även nybyggnation/ombyggnation av fas- tigheter kan räknas som en strategisk investering. Det som ska känneteckna en strategisk investering är att den ej är årligen återkommande och att den syftar till att uppnå vår vision. En investering som överskrider det årliga anslaget för nämndens reinvestering kan också betraktas som en strategisk inve- stering.
Reinvesteringsdelen sätts på nämndsnivå och ligger på samma nivå under hela planperioden. Respekti- ve nämnd beslutar och fördelar dessa medel mellan olika projekt. Detta för att dels ge nämnderna större planeringsförutsättningar då man vet vilken nivå som beviljas under perioden, samt att nämnden själv har möjlighet att omdisponera inom sin egen ram. Av dessa medel kommer ingen ombudgetering mel- lan åren att tillåtas – då nya medel kommer vid varje års början och nämnden själv har möjlighet att omdisponera mellan nämndens olika projekt. Med ombudgetering menas att flytta ett outnyttjat anslag i samband med bokslut mellan åren.
Avgiftskollektiven VA och Avfall ingår ej i dessa nivåer – utan hanteras i särskild ordning. Dock bör även dessa nivåer hållas på en låg nivå de närmaste åren eftersom även dessa investeringar påverkar kommunens låneskuld. I det här läget ligger också bostadsbyggandet vid kvarteret Kronan utanför ovan angivna investeringsnivåer.
INVESTERINGSPLAN 2014- 7
Reviderad Reviderad
2012 2013 2014 2015 2016
Reinvesteringar
Kommunstyrelsen 8 463 5 246 6 700 6 700 6 700
Teknik- och plannämnden 3 163 3 258 5 000 5 000 5 000
Miljö- Bygg- och myndighetsnämnden 0 0 100 100 100
Kultur- och Utbildningsnämnden 664 1 625 1 000 1 000 1 000
Socialnämnden 1 618 1 000 1 000 1 000 1 000
Summa 13 908 11 129 13 800 13 800 13 800
Strategiska: 14 218 18 871 11 200 11 200 11 200
TOTALT SKATT 28 126 30 000 25 000 25 000 25 000
Kronan o Kopparslagaren 13 500 42 200 26 200
Avgitskollektiven Reviderad
2012
Reviderad 2013
2014 2015 2016
Reinvesteringar
Vatten och Avlopp 7 795 3 700 6 800 6 800 6 800
Avfall 535 1 000 3 000 3 000 3 000
Summa 8 330 4 700 9 800 9 800 9 800
Strategiska 105 900
TOTALT AVGIFT 8 435 5 600
Tanken med att ha två nivåer för investeringar är att de årligen återkommande reinvesteringarna inte ska behöva prioriteras i samma ordning som de större och mer strategiska. Om nämnden upptäcker att kommande års reinvesteringsnivå inte räcker bör man först prioritera om för att om möjligt komma ner i den tilldelad ramen. Går inte detta ska nämnden inkomma med ett äskande till budgetberedningen där man ber om att få delta i prioriteringarna bland de strategiska investeringarna. Detta ska ske under hös- ten, i samband med att investeringsbudgeten ska fastställas, se särskild tidsplan för budgetarbetet.
Tilläggsäskanden, strategiska investeringar och exploateringar kommer då att ställas mot varandra inom hela kommunen och möjliggör ett helhetsperspektiv.
Tidsperspektivet vad gäller investeringar bör vara minst tre år, gärna fem. Det innebär att totalsumman av investeringarna ska vara densamma, men att det mellan åren kan variera. Om en nämnd ser att man under år 1 inte har behov av hela sitt reinvsteringsanslag så ska detta utrymme läggas till de strategiska.
Samma nämnd har dock ett behov som överstiger sitt reinvesteringsanslag år 2, och bör då ha möjlighet att utnyttja det anslag man lämnade ifrån sig år 1. Detta under förutsättning att nämndens planering för hela planperioden inte överskrider nämndens totala reinvesteringsram.
Om nämnderna har önskemål om justering på reinvesteringsnivåerna mellan åren, eller har önskemål som över– eller understiger nämndens nivå under perioden ska detta lämnas in till ekonomikontoret senast den 10 oktober 2013. Eventuella tilläggsäskanden och/eller strategiska investeringar ska också lämnas in senast 10 oktober till ekonomikontoret.
Kapitalkostnader
De kapitalkostnader som en reinvestering generar ska nämnden själva stå för. Beslut om eventuell kom- pensation för kapitalkostnader för strategiska investeringar fattas i samband med beslut om övriga drift- kostnader till följd av sådan investering.
Förslag till beslut:
Att fastställa investeringsnivåerna för 2014-2016 till 25 mkr/år för skattekollektivet exkl bostä- Der vid kv Kronan
Att låneskulden för den skattefinansierade verksamheten (exkl Kronan) ska minska med 20 mkr till 2016-12-31 genom 15 mkr lägre investeringskostnad under perioden. Ytterligare 5 mkr ska amorteras genom positiva driftsresultat
Att övriga regler kring investeringar fastställs enligt dokumentet ”Investeringsplan 2014-2016”
Lizanne Byström Helena Luthman
Ekonomichef Ekonom
Ekonomikontoret
HALLSBERGS KOMMUN
9
Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg
Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: kommun@hallsberg.se
