Published on Knowledge Centre on Interpretation
(https://ec.europa.eu/education/knowledge-centre-interpretation )
Det digitala båset [1]
Digitala verktyg hjälper tolkarna i båset.
Innovation
Datorer och surfplattor
Tolkar använder gärna bärbara datorer, även i båsen, eftersom de är enkla att ta med sig, lätta och kraftfulla. De ger tillgång till dokument och olika program (t.ex.
ordböcker och andra referensverktyg) men framför allt kan de användas för att
söka och kommunicera på internet.
En tolk använder en surfplatta i båset.
På senare år har tolkarna även börjat använda surfplattor. Fördelarna är
uppenbara: De är små och lätta och tar inte mycket plats, varken i väskan eller båset, eftersom de inte har något inbyggt tangentbord. Oväsen som hos
traditionella bärbara datorer är heller inget problem, eftersom surfplattorna inte har någon fläkt. Dessutom har de mycket lång batteritid.
Surfplattor är därför perfekta för tolkar, både i båset och på resan, och pålitliga verktyg för att hantera information.
It-verktyg för tolkar
Eftersom tolkning är en förhållandevis smal verksamhet, är många tolkar själva
med och skapar och formar sina it-verktyg, särskilt för hantering av ordlistor. Det
beror på att produkterna på marknaden främst riktar sig till översättare och
terminologer och inte alltid fungerar för tolkar. Därför samarbetar en del tolkar
med programmerare för att få de rätta verktygen. Numera finns många program
för olika arbetsmoment, från förberedelser och snabba sökningar till avancerad
teknik för taligenkänning och excerpering av termer. En del program använder
sociala medier och delningsfunktioner.
Många tolkar medverkar också i arbetet med att ta fram kommersiella plattformar för fjärrtolkning som tar hänsyn till olika aspekter av flerspråkig kommunikation på nätet.
Ett rum som förberetts för fjärrtolkning.
Ny teknik, nya metoder
Ny teknik har också gett upphov till nya sätt att tolka, t.ex. så kallad simultan konsekutivtolkning. GD Tolknings Michele Ferrari verkar ha varit först med att utveckla denna nya hybridmetod på 1990-talet, då han började använda en handdator vid en presskonferens med den dåvarande kommissionären Neil Kinnock i Italien. Simultan konsekutivtolkning fungerar så att tolken spelar in talet (med hjälp av en mobil enhet eller en “smart penna” med inspelningsfunktion) och nöjer sig med att anteckna några få saker, t.ex. siffror och namn. När det är tolkens tur att tala lyssnar han eller hon på inspelningen och gör i praktiken en simultantolkning. Beroende på vilken teknik som används kan tolken öka hastigheten på mindre viktiga ställen och minska hastigheten vid särskilt svåra passager. Denna teknik, som flera tolkar håller på att utveckla, lära ut och utforska, lämpar sig särskilt för situationer där det ställs höga krav på korrekthet och fullständighet.
Nyligen dök det upp en ny hybridmetod som kallas “Consecutiva a la vista” (konsekutivtolkning från
text). Även här gör tolken anteckningar och spelar in talet. Inspelningen transkriberas samtidigt av en apparat för taligenkänning, så att tolken kan se talet i skrift när han eller hon konsekutivtolkar.
Tolkutbildning
Ny teknik påverkar också hur vi utbildar tolkar. Den viktigaste utvecklingen är kanske taldatabaser på nätet. I GD Tolknings talarkiv [2] och på olika videokanaler på nätet finns mängder med material som man kan använda i undervisningen eller för att öva hemma.
Talarkiv.
Andra initiativ bygger vidare på taldatabaserna och skapar exempelvis webbforum för
yrkesverksamma tolkar och studenter. Framväxten av praktikgemenskaper på och utanför nätet är av stort intresse för både utbildare och forskare.
Sist men inte minst används videokonferenser för att komplettera eller ersätta vanlig undervisning (blandat lärande). Det finns exempel där hela första året av masterutbildningen i konferenstolkning gjordes på nätet.
Teknik för att underlätta tolkningen
Digitaliseringens viktigaste syfte är att hjälpa tolkarna att koncentrera sig på tolkningen och att slippa leta information medan de sitter i båset.
Genom att kombinera tre saker kan man underlätta arbetet i båset ytterligare:
Med hjälp av taligenkänning kan man transkribera talet till text på originalspråket (läs mer på forumet [3]).
Transkriberingen kan användas för att extrahera termer, siffror och namn på originalspråket.
Termerna kan sedan direktöversättas eller hämtas från ordlistor.
Source URL: https://ec.europa.eu/education/knowledge-centre-interpretation/digital-booth_sv Links
[1] https://ec.europa.eu/education/knowledge-centre-interpretation/digital-booth_sv [2] https://webgate.ec.europa.eu/sr/
[3]
https://ec.europa.eu/education/knowledge-centre-interpretation/kci-communities/speech-recognition_
en
