Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder

(1)

2020-09-15

Dokument

Regionalt tillägg – Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder

Region Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping

Tel: 0155-24 50 00 E-post: post@regionsormland.se Org.nr: 232100 - 0032

SID 1(7)

Strukturerad utvecklingsbedömning vid 2,5 års ålder

Hälsobesöket vid 2,5 års ålder omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen. Vid 2,5 års ålder rör sig barnet lätt och ledigt. Barnet börjar delta i samtal och ta del i lekar med andra barn. Sagor intresserar. Barnet lär sig att jämka på sina egna intressen, förstå andra och acceptera en gemensam lösning, en förutsättning för lek med kamrater.

Det finns en stark koppling mellan tidiga utvecklingsavvikelser och senare diagnostiserade neuropsykiatriska funktionshinder. ESSENCE-begreppet (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) är myntat av Christopher Gillberg. Det omfattar just små barn med

utvecklingsavvikelser och innebär att symtom i småbarnsåren ofta är förknippade med en eller flera neuropsykiatriska funktionshinder senare i livet. Små barn med avvikande språkutveckling får till exempel ofta ytterligare neuropsykiatriska diagnoser under skoltiden.

Regleringssvårigheter, såsom skrikighet, sömnsvårigheter och matproblematik är vanliga kontaktorsaker på BVC. De kan också utgöra tidiga tecken på neuropsykiatriska problem, såsom autism. Landstingsstyrelsen fattade i september 2013 beslut om att screening för autism skulle ske inom barnhälsovården i Sörmland.

Tidig upptäckt och tidiga insatser för barn med utvecklingsavvikelser kan göra stor skillnad för det individuella barnet och förbättra dess förutsättningar för ett hälsosamt liv.

Barnets tidiga språkutveckling grundläggs i en nära känslomässig relation. Språkutveckling förutsätter en stimulerande miljö och att barnet inte har några hämmande utvecklingsavvikelser. Språket har en nära relation till barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling. En språkstimulerande miljö där barnet ges möjlighet att utveckla sitt ordförråd och sin ordförståelse genom samtal och bokläsning främjar barnets hälsa och utvecklingen generellt.

Mot bakgrund av ovanstående utförs vid 2,5 års ålder strukturerad utvecklingsbedömning som innefattar en bedömning av barnets kommunikations- och samspelsförmåga samt en språkscreening. Vid utfall i dessa bedömningar genomförs även en föräldraenkät M-CHAT R som kartlägger barnens kommunikations- och samspelsförmåga ytterligare.

Syfte

Syftet med den strukturerade utvecklingsbedömningen är att bedöma barnets:

 medverkan, koncentration, kommunikation och samspel

 språkförståelse

 förmåga att benämna föremål

 förmåga att tala i meningar av minst två ord

Inför besöket

Frågeformulär till föräldrar - språkscreening 2,5 år (bilaga 1) skickas till föräldrarna tillsammans med inbjudan till besök. Gå igenom BHV-journalen och tidigare hälsoövervakning, utveckling och tillväxt. Var speciellt uppmärksam på:

 joller och tidigare språkbedömningar

 problem med öron/hörsel

 ärftlighet för sen språkutveckling, neuropsykiatriska diagnoser och/eller läs- och skrivsvårigheter

 flerspråkig miljö, notera vilket språk som talas i familjen och i omgivningen

(2)

Kommunikation och samspel/J oint attention

Metoden är utarbetad av barnläkare Gudrun Nygren och baseras på BHV - sköterskans kompetens och

bedömning. Sköterskan kontrollerar följande vid 2,5 år, se Arbetsblad – Strukturerad utvecklingsbedömning 2,5 år ( bilaga 2 ):

1. Reagerar barnet på si tt namn? (Vänder sig mot den som tilltalar barnet.) 2. Söker barnet ögonkontakt med dig?

3. Kan barnet följa med blicken när du pekar på något längre bort i rummet? Fånga barnets

uppmärksamhet, peka sedan på något en bit bort och säg ”Titta!” För Ja - svar kr ävs att barnet tittar på det du pekar på och inte enbart på t.ex. din hand

4. Använder barnet sitt eget pekfinger för att peka på något, t.ex. i en bok?

5. Kan barnet samspela/låtsasleka tillsammans med dig eller förälder? T.ex. mata dockan, lägga dockan i s ängen för att sova och under leken stämma av/kontrollera via ögonkontakt att du tittar på.

Två eller fler nej räknas som positivt utfall och föranleder vidare bedömning med M - CHAT R.

Språkscreening 2,5 år

I språkscreeningen bedöms barnets förmåga att fö rstå verbalt ställda frågor och uppmaningar utan

kompletterande kroppsspråk. Barnet behöver inte uttala ord rätt, men föräldrarna ska kunna förstå vad barnet menar. Till exempel kan ljudhärmande uttryck som ”muu” och ”voff” räknas som ord i denna ålder.

Då lig språkförståelse och/eller föräldraoro ska alltid tas på allvar och remitteras till logoped.

Screeningmaterialet i stora väskan används till barn i åldern 2,5 år +/ - 2 månader.

Vid 3 år +/ - 2 månader kompletterar man med materialet i lilla väskan.

Mat erial

Arbetsblad – Strukturerad utvecklingsbedömning 2,5 år ( bilaga 2 ) Språkscreeningsväska 2,5 år , med innehåll:

docka boll

kopp och fat ko

hund

stor och liten bil tesked

Metod

Innan du börjar undersökningen bör du berätta för barnet vad som ska ske. Barnet kan sitta i förälders knä, själv på stol eller på golvet tillsammans med den som utför screeningen. Tänk på att ditt eget kroppsspråk kan påverka resultatet. Presentera inte a lla saker samtidigt. Om barnet är blygt och/eller inte vill medverka kan det vara bra att starta bedömningen med uppgifter (5 – 8) som inte kräver något verbalt svar. De är uppgifter som kan upplevas som mindre kravfyllda och talande barn kommer ofta igång e fter en stunds lek.

(3)

2020-09-15

Dokument

SID 3(7)

Manual till Arbetsblad – Strukturerad utvecklingsbedömning 2,5 år (bilaga 2)

Frågorna 1–4 handlar om barnets språkproduktion och frågorna 5–8 om barnets språkförståelse.

Samtidigt som barnet leker, anteckna i arbetsbladet vad barnet säger. Frågorna finns också som checklista i PMO där de dokumenteras.

1. Talar barnet spontant, d.v.s. på eget initiativ, till skillnad från att svara på direkta frågor?

2. Skriv i arbetsformuläret hur barnet uttalar orden. Säg t.ex. ”titta, här kommer en…”

3. Försök få barnet att härma ljud. Säg t.ex. ”vad säger hunden?”, ” vad säger kon?”, ”hur låter bilen?”

4. Använder barnet två-ordssatser, t. ex ”titta vovve”?

5. Förstår barnet prepositionerna i och på? Säg t.ex. ”lägg skeden i väskan” eller ”sätt hunden på tallriken”.

6. Förstår barnet begreppen stor och liten? Säg t.ex. ”var är den stora bilen?” eller ”ta den lilla bilen”.

7. Be barnet peka ut olika kroppsdelar på sig själv eller dockan. Säg t.ex. ”titta här är dockans näsa. Var är dockans fot?”

8. Förstår barnet enkla uppmaningar? Säg t.ex. ”ge mig bollen” eller ”hjälp dockan att dricka”.

9. Medverkar barnet bra?

10. Stämmer undersökningsresultatet med föräldrasvaren?

11. Allmänna kommentarer

Språkscreening av flerspråkiga barn

Testmaterialet och manualen används även vid screening av barn med annat modersmål. Frågorna ställs via förälder eller tolk som ska upprepa exakt det som sägs. Barnet väljer själv på vilket språk det vill svara.

Notera i arbetsbladet vilket språk barnet använder. Flerspråkiga barn bedöms enligt samma princip som enspråkiga barn. Om barnet verkar försenat på sitt modersmål, eller vid föräldraoro, remittera alltid till logoped. Läs mer om språkbedömning av flerspråkiga barn på rikshandboken,

Språkbedömning av flerspråkiga barn

Instruktioner till tolk eller förälder som tolkar åt barnet

Informera vederbörande om att du ska testa barnets språk- och kommunikationsförmåga. Be föräldern/tolken att exakt upprepa det du säger, utan tillägg av gester eller förklaringar till barnet. Förklara varför det är viktigt att tolken eller föräldern inte hjälper barnet i denna undersökning.

Exempel på kompletterande frågor till föräldrar med flerspråkiga barn

 Vilket språk talas huvudsakligen i familjen?

 Hur är barnets språkutveckling jämfört med syskon och andra jämnåriga?

 Hur länge har barnet varit placerad i förskola?

 Förstår barnet vad ni säger?

 Förstår ni vad barnet säger?

Bedömning och åtgärder

Gå igenom frågeformuläret med föräldrarna. Föräldrarnas uppfattning om barnets utveckling, hälsotillstånd, språkförståelse och uttrycksförmåga ska vägas samman med resultatet av språkbedömningen.

Var speciellt uppmärksam på ruta 1, 4, 8 i Arbetsbladet (bilaga 2).

Det är viktigt att komma ihåg att språkscreeningens krav på 50 talade ord, två-ords-meningar, förståelse av enkla instruktioner och begrepp (i/på, stor/liten) är relativt lågt ställda. Detta gäller även krav vid uppföljande bedömning vid 3 år dvs. barnet ska förstå längre instruktioner (i två led) och kombinera tre-ords-meningar.

(4)

M-CHAT R

Frågeformuläret är utvecklat för att bedöma symtom på autismspektrumstörning (ASD).

Formuläret är validerat och finns att ladda ner på http://mchatscreen.com/mchat-rf/translations/ på flertalet språk.

Det lämnas ut till vårdnadshavare vid 2,5 årsbesöket om positivt utfall på bedömningen av kommunikation och samspel (dvs. två eller fler negativa utfall) eller om språkscreeningen ger utfall som leder till

logopedremiss (se nedan).

Vårdnadshavaren tar med formuläret hem och fyller i innan det lämnas åter till BVC. Formuläret scannas in i PMO-journalen.

I skattningsalgoritmen till M-CHAT R anges att för alla punkter utom 2, 5 och 12 indikerar svaret ”NEJ” risk för ASD; för punkterna 2, 5 och 12 indikerar ”JA” risk för ASD.

LÅGRISK: Total poäng på 0–2; om barnet är yngre än 24 månader, screena igen efter att han/hon fyllt två år. Ingen ytterligare åtgärd nödvändig såvida inte annan utvecklingskontroll indikerar risk för ASD.

MEDELRISK: Total poäng på 3–7; Gör en intervju kring frågorna för att få ytterligare information om risk- indikerande svar. Om M-CHAT-R/F-poängen ligger kvar på 2 eller högre har barnet screenat positivt.

Nödvändig åtgärd: Remittera barnet för diagnostisk utredning och bedömning av huruvida han/hon har behov av tidiga insatser. Om poängen på uppföljningen är 0–1 har barnet screenat negativt. Ingen ytterligare åtgärd nödvändig såvida inte annan utvecklingskontroll indikerar risk för ASD. Barnet bör screenas igen vid framtida besök på barnavårdscentral.

HÖGRISK: Total poäng på 8–20; Det är acceptabelt att förbigå uppföljningen och remittera för diagnostisk utredning och bedömning av huruvida barnet är kandidat för tidiga insatser.

(5)

2020-09-15

Dokument

SID 5(7)

Vid utfall på M-CHAT R-formuläret kontaktas förskolan för att fråga om:

 Hur mycket går barnet på förskola?

 Hur leker och kommunicerar barnet med jämngamla på förskolan?

 Hur fungerar vardagssituationer som mat och sömn för barnet på förskolan?

 Behöver barnet extra stöd i förskolan?

 Något annat som personalen reagerat på?

Teambesöket (3 år) tidigareläggs, se figur. Vid teambesöket verifieras utfallen i M-CHAT R genom en kortare intervju/samtal. Om M-CHAT-R/F-poängen ligger kvar på 2 eller högre har barnet screenat positivt (se skattningsalgoritm ovan).

Vid medelhögt utfall efter samtalet (2–7 p) remitteras barnet till FBHV-psykolog. Föregående konsultation välkomnas.

Vid högt utfall (8–20 p) konsulteras FBHV-psykolog inför remiss till habiliteringsverksamheten. Om det är aktuellt med remiss till habiliteringsverksamheten kan man även erbjuda remiss till FBHV-psykolog för föräldrastödjande insats.

BHV-ssk remitterar till logopedmottagningen, hörselvårdssektionen och FBHV-psykolog. BHV-ssk eller BHV-läkare remitterar till habiliteringsverksamheten och BHV-läkare till barnkliniken när behov finns.

Remittera till logoped om

 barnet använder 0 – 25 ord

 barnet inte talar i två-ords-meningar

 barnet har bristande språkförståelse (t.ex. inte förstår en enkel uppmaning)

 föräldraoro finns kring barnets tal-, språk- och kommunikationsförmåga

 barnet stammar

 barnet har svårigheter att tugga och/eller svälja.

Uppge i remissen (EDI-remiss)

 sammanfattning av språkobservationen

 barnets förmåga till medverkan

 tidigare/nuvarande sjukdomar, prematuritet

 tidigare/nuvarande kontakt med habiliteringen

 misstänkt/konstaterad hörselnedsättning

 om barnet är adopterat, i så fall ange när

 vilket/-a språk som talas i hemmet

 behov av tolk vid besöket

 om remiss även går till psykolog/hörselvårdssektionen.

Uppföljning på BVC efter 6 månader

 barnet använder 25 – 50 ord

 barnet medverkar svagt men verkar förstå bra.

(6)

Vid remiss till logoped ska barnet alltid remitteras även till hörselvårdssektionen

 varför remissen skickas

 hörselgångsstatus/uteslutande av vaxpropp

 barnets förmåga till medverkan

 behov av tolk vid besöket

 om remiss gått till annan vårdgivare

 kontaktuppgifter till anhörig.

Remittera till psykolog om

 barnet inte ger blickkontakt

 barnet inte ger signaler till kommunikation

 medelhöga poäng i M-CHAT R (2–7 poäng efter intervju)

 barnet remitteras till habiliteringsverksamheten kan föräldrar även erbjudas remiss till FBHV-psykolog för föräldrastödjande insats.

Remittera direkt till Habiliteringen om

 höga poäng på M-CHAT R (8–20 poäng)

 konsultation med FBHV-psykolog och förskoleinformation inger stark misstanke om autism

 BHV-läkare eller BHV-ssk utfärdar remissen (se exempel längst ner i dokumentet).

 Frågeställning, aktuell problembeskrivning

 Föregående konsultation (med vem och när)

 Hereditet

 Tidigare/nuvarande sjukdomar, prematuritet,

 Utfall Joint attention och M-CHAT

 Information om förskolesituation

 Om remiss gått till annan vårdgivare

 Kontaktuppgifter anhörig

 Tolkbehov

 För mer info se ”remisskriterier” externa webben.

Remittera till barnläkare om

 man vid teambesök misstänker barnmedicinsk åkomma såsom neurologisk sjukdom, syndrom eller liknande. Frikostighet till dessa remisser.

 BHV-läkare remitterar till barnkliniken.

 Frågeställning, aktuell problembeskrivning

 Föregående konsultation (med vem och när)

 Tidigare/nuvarande sjukdomar, prematuritet,

 Hereditet

(7)

2020-09-15

Dokument

SID 7(7)

Dokumentation

Arbetsblad dokumenteras i barnets BHV-journal.

Föräldraformulär och remisser scannas in i BHV-journalen, se regionalt tillägg Barnhälsovårdsjournalen.

Exempel remiss till Habiliteringen Remiss/fråga: Autism?

Önskad utredning/behandling: Utredning och insatser?

Anamnes:

3-årig gosse, född v 36+5. Komplikationsfritt neonatalförlopp. Tredje barnet av tre i hel familj. Föräldrarna från Irak, men barnen födda i Sverige. Far har svårigheter med sociala kontakter, men ingen diagnos.

Sedan tidigare frisk, men regleringssvårigheter som liten. Mycket skrikig och kinkig med maten.

Kunde inte 8 ord vid 18 månaders ålder. Remitterades till logoped. Förbättrad språkutveckling, men ej fullgod.

Föll vid 2,5 år ut i Joint Attention. Undvek ögonkontakt, pekade och samlekte inte. I M-CHAT framkom stora svårigheter. Utfall i 15 frågor, var god se bilaga som postas.

Problematik på förskolan. Leker inte med jämnåriga. Många utbrott. Samma situation i hemmet.

Har mycket svårt för ögonkontakt, tycker inte om kläder som sitter åt. Fortsatt kinkig med maten. Stereotypa rörelser med händerna.

Konsulterat FBHV-psykolog som samtycker till remiss till er.

Tacksam för snabb bedömning! Föräldrarna positiva till denna remiss.