PROJEKTORGANISATION
Bergnät 1 AB/ Bergvik Skog AB Trotzgatan 25
791 71 Falun Projektledare:
Samrådsunderlag
Pöyry Sweden AB Box 24015
104 50 STOCKHOLM
Uppdragsledare:
Handläggare koncessionsansökan och MKB:
Handläggare koncessionsansökan och MKB:
Ansvarig för förprojektering:
Uppdragsnummer: 8HX271777.10
SAMRÅDSUNDERLAG 1 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ... 2
2 INLEDNING... 3
2.1 Bakgrund och förutsättningar ... 3
2.2 Presentation av Bergvik Skog ... 4
2.3 Prövning och koncession... 4
2.3.1 Prövningsprocess ... 4
2.3.2 Samråd och information... 4
2.3.3 Beslut om betydande miljöpåverkan ... 5
2.3.4 Miljökonsekvensbeskrivning ... 5
2.3.5 Ansökan om nätkoncession för linje... 6
2.4 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt ... 6
3 PROJEKTBESKRIVNING ... 6
3.1 Lokalisering och alternativ ... 6
3.1.1 Alternativ 1 (Huvudalternativ) - Södra alternativet ... 7
3.1.2 Alternativ 2 - Norra alternativet ... 9
3.1.3 Nollalternativ ... 9
3.2 Teknisk utformning ... 9
3.2.1 Alternativ 1 (Huvudalternativ) - Södra alternativet ... 9
3.2.2 Alternativ 2 - Norra alternativet ... 9
3.2.3 Luftledning ... 10
3.2.4 Markkabel ... 11
3.2.5 Sjökabel ... 14
3.2.6 Jämförelse mellan luftledning och markkabel ... 14
4 BESKRIVNING AV BERÖRDA INTRESSEN ... 16
4.1 Alternativ 1 (Huvudalternativ) - Södra alternativet ... 16
4.1.1 Skyddade områden ... 16
4.1.2 Friluftsliv ... 18
4.1.3 Markanvändning, bebyggelse och planer... 18
4.2 Alternativ 2 - Norra alternativet ... 19
4.2.1 Skyddade områden ... 19
4.2.2 Friluftsliv ... 20
4.2.3 Markanvändning, bebyggelse och planer... 20
5 PÅVERKAN... 21
5.1 Natur- och kulturmiljö ... 21
5.2 Landskapsbild ... 21
5.3 Elektriska och magnetiska fält ... 21
5.4 Anläggningsarbeten ... 22
5.5 Miljökonsekvensbeskrivning ... 22
6 VÄRDERING AV ALTERNATIV ... 22
7 TIDPLAN ... 23 Bilagor:
1. Sändlista 2. Kartor
3. Preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivning
SAMRÅDSUNDERLAG 2 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Verksamhetsutövare: Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB
Platsnamn: Ny 220 kV-ledning mellan vindkraftpark Ödmården och transformatorstation Grönviken
Län Gävleborgs län
Kommun: Söderhamns kommun, Gävle kommun och Ockelbo kommun
Kontaktuppgifter Ägarrepresentant:
Tel.
@bergvikskog.se Bergvik Skog AB
Trotzgatan 25 791 71 Falun Ansvarig för
samrådsunderlag:
och
Mottagare av handlingar:
@poyry.com Pöyry Sweden AB
Box 1002
405 21 Göteborg
SAMRÅDSUNDERLAG 4 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB 2.2 Presentation av Bergvik Skog
Bergvik Skog AB, nedan benämnt Bergvik, är ett av Sveriges största skogsägande bolag och ägs, förutom av Stora Enso och BillerudKorsnäs, av institutionella organisationer och
privatpersoner. Bolaget bildades år 2004 i samband med förvärv av den skogsmark som Stora Enso och Korsnäs tidigare ägde i Sverige.
Sedan år 2007 utreder Bergvik förutsättningar för etableringar av vindkraftverk i ett antal län runtom i Sverige.
Bergvik möjliggör en utbyggnad av vindkraften genom att i första hand utveckla och söka tillstånd för vindkraftparker. Under senare år har det traditionella skogsbruket kompletterats med satsningar på förnyelsebar energi i form av skogsbränsle och vindkraft. Dessa
satsningar är en viktig del i Bergviks hållbarhetsarbete. Det ligger också i linje med den politiskt beslutade omställningen till förnyelsebara energikällor. Genom reduktionen av koldioxidutsläppen bidrar vindkraften till att dämpa den globala uppvärmningen. Vindkraften skapar också nya arbetstillfällen såväl under byggtiden som under den löpande driften.
Bergvik ansöker nu om tillstånd för etableringar av vindkraft inom Gävleborgs län. En av dessa etableringar är vindpark Ödmården, som ligger i Söderhamns kommun.
Vindpark Ödmården utgörs av maximalt 98 vindkraftverk med en total effekt på ca 300 MW.
Byggstart för vindkraftparken beräknas tidigast till år 2016, under förutsättning att
nödvändiga tillstånd erhålls. Byggtiden för vindpark Ödmården uppskattas till ca ett och ett halvt år.
2.3 Prövning och koncession
2.3.1 Prövningsprocess
För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. I Figur 2 visas de olika stegen i en prövningsprocess för nätkoncession för linje.
Figur 2. Prövningsprocessen från samråd till beslut för nätkoncession för linje.
2.3.2 Samråd och information
6 kapitlet 4 § miljöbalken (1998:808) ställer krav på att den som vill bygga en ledning ska samråda med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och enskilda som kan bli särskilt berörda. Efter det inledande samrådet sammanställs alla synpunkter i en samrådsredogörelse som skickas
SAMRÅDSUNDERLAG 5 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB till Länsstyrelsen för beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om Länsstyrelsen beslutar att ledningen kan antas medföra betydande
miljöpåverkan ska samråd även ske med en vidare krets, dvs. med övriga statliga
myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.
Bergnät har redan i detta inledande samråd valt att samråda med en vidare krets och inkludera de myndigheter och organisationer som bedömts vara särskilt berörda samt bjuda in allmänheten till samråd genom annonsering i lokala tidningar. Samtliga samrådsparter framgår av sändlistan i Bilaga 1. Ytterligare samrådsparter kan även tillkomma under tiden som samrådet pågår.
Vid samråd informerar Bergnät om projektet och det ges möjlighet att lämna synpunkter och därigenom påverka projektet. Det är viktigt att alla som har synpunkter lämnar dessa i detta skede, så att de kommer med i det fortsatta arbetet. Även allmänna upplysningar om sådant som vi bör känna till i vår fortsatta planering välkomnas.
Detta samrådsunderlag skickas tillsammans med inbjudan till samråd till de vars fastigheter ligger inom en buffertzon på ca 100 m från den förordade ledningssträckningen
(huvudalternativet – Alternativ 1), samt till de myndigheter och organisationer som bedömts vara särskilt berörda.
Bergnät inleder nu samrådet för huvudalternativet (Alternativ 1 – södra alternativet) vilket presenteras i Figur 3 och Bilaga 2.1. Ändringar av sträckningen kan ske under processen, beroende på vilka synpunkter och information som lämnas till Bergnät under samrådet.
När tiden för att lämna synpunkter gått ut upprättas en samrådsredogörelse och beslut tas om en sträckning för vilken koncession kommer att sökas.
2.3.3 Beslut om betydande miljöpåverkan
Samrådsredogörelsen utgör underlag för länsstyrelsens beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
I det fall den kan antas medföra betydande miljöpåverkan kan ytterligare samråd och utredningar behöva genomföras som ska komplettera miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan.
2.3.4 Miljökonsekvensbeskrivning
Efter samrådet upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som utförligt kommer att beskriva den påverkan och konsekvens på människors hälsa och miljö som kan föranledas av ledningsdragningen. Syftet med projektet, dess omfattning samt gällande lagstiftning beskrivs i MKB:n. Vidare kommer även Bergnäts miljöpolicy samt tidplan att inkluderas.
MKB:n kommer att behandla förutsättningar, påverkan och konsekvenser vad gäller natur-, kultur-, friluftsvärden och människors hälsa. Detsamma gäller värden som påverkan och konsekvenser på landskap och boendemiljö. Påverkan och konsekvenser av ljud och
elektromagnetiska fält kommer att behandlas, samt byggtekniska aspekter och kostnader att vägas in.
Ett så kallat nollalternativ kommer att beskrivas i MKB:n och en teknisk beskrivning tas fram.
Uppfyllelse av nationella, regionala och lokala miljömål samt de miljökvalitetsnormer som berörs kommer att beskrivas. Även en jämförelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler kommer att göras.
En nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras.
SAMRÅDSUNDERLAG 6 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB Översiktsplaner och regionplaner är inte juridiskt bindande, bara vägledande. En jämförelse med gällande planer kommer att göras och redovisas i MKB:n.
Utöver detta kommer en redogörelse av samrådet att finnas, där de yttranden som framkommit inkluderats.
2.3.5 Ansökan om nätkoncession för linje
Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligvis tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. Ei beviljar inte
koncession för ledningar som inte anses vara lämpliga från allmän synpunkt, dvs. ledningar som det inte finns behov av erhåller inte koncession.
Koncessionsansökan, med den slutliga MKB:n som bilaga, sänds till Ei, som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Ei om koncession.
Om någon berörd instans motsätter sig ärendet hanteras ett överklagande hos mark- och miljödomstol.
Nätkoncession för linje gäller enbart kraftledningar och inte transformatorstationer eller kopplingsstationer. Tillstånd för stationerna hanteras genom bygglovsprövning hos kommunen.
2.4 Markupplåtelseavtal och ledningsrätt
Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten till marken. Bergnät avser att i första hand trygga rätten att uppföra och bibehålla ledningen med frivilliga
överenskommelser genom tecknande av markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar
fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Markupplåtelseavtalen ligger sedan till grund för innehållet i den ledningsrätt, som Bergnät avser att ansöka om hos Lantmäterimyndigheten.
För fastighetsägaren innebär markupplåtelseavtalet att marken förblir i fastighetsägarens ägo och att ersättning för ianspråktagandet erhålls genom ett engångsbelopp. Ersättningens storlek regleras enligt gällande normer för kraftledningsintrång.
3 PROJEKTBESKRIVNING
3.1 Lokalisering och alternativ
Den producerade elektriciteten kommer att överföras via den planerade 220 kV-ledningen från en ny transformatorstation som byggs vid vindkraftpark Ödmården till stamnätet via en ny transformatorstation Grönviken, som planeras att byggas sydväst om Lingbo.
Olika ledningssträckningar kommer att utredas och mynna ut i en förordad sträckning.
Bergnät har inledningsvis tittat på en sydlig sträckning och en nordlig sträckning. Den sydliga sträckningen går till största delen över Bergviks fastigheter och berör endast privata
fastigheter längs en kortare sträcka söder om Lingbo. Den nordliga sträckningen går huvudsakligen parallellt med en planerad 130 kV-ledning för anslutning av vindkraftparken Storgrundet, som wpd Storgrundet Nät AB har ansökt om nätkoncession för. Den nordliga sträckningen går till största delen över privata fastigheter. I Figur 3 redovisas en översikt av undersökta ledningssträckningar.
SAMRÅDSUNDERLAG 7 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB Figur 3. Översikt över alternativa ledningsträckningar.
3.1.1 Alternativ 1 (Huvudalternativ) - Södra alternativet
Från den planerade transformatorstationen vid vindkraftpark Ödmården, går sträckningen västerut i luftledningsutförande, passerar europaväg E4 och kommer fram till befintlig 220 kV-ledning där parallellgång påbörjas. Sträckningen vinklar söderut, passerar riksväg 83 och följer sedan befintlig 220 kV-ledning söderut. För att ta hänsyn till en nyckelbiotop i höjd med sjön Gosjön, finns bara ett alternativ den första sträckan parallellt med 220 kV-ledningen och det är en placering öster om befintlig ledning. Strax söder om nyckelbiotopen har den enda korsningen med 220 kV-ledningen som är möjlig för en luftledning identifierats. Från denna punkt har parallellgång på båda sidor om befintlig 220 kV-ledning studerats. Om korsning av 220 kV-ledningen från den östra sidan blir aktuell söder om denna punkt måste den utföras som markkabel. Strax sydost om sjön Björkången upphör parallellgången med befintlig 220 kv ledning och ledningen vinklar av mot västsydväst.
I höjd med Romsen, viker sträckningen av mot nordväst för att ta hänsyn till våtmarken Liss- Romsmuren, samt en nyckelbiotop söder om sträckningen. Längs denna sträcka korsas också två parallella 400 kV-ledningar. Denna korsning kommer att utföras som markkabel.
Ledningssträckningen passerar sedan över ett sund mellan sjöarna Klubbäcksjön och Ekaren och fortsätter därefter mot västsydväst.
Ca 2 kilometer väster om passagen av sundet mellan sjöarna och fram till ställverket i Grönviken har flera alternativa delsträckningar studerats, se figur 4 och Bilaga 2.2. Ett alternativ passerar genom, ett alternativ går norr om och ett söder om en nyckelbiotop (ravinen längs Döljebrobäcken). Alternativen ansluter till den planerade
transformatorstationen Grönviken sydväst om Lingbo.
SAMRÅDSUNDERLAG 8 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB Figur 4. Översikt över alternativa delsträckningar, 1A till 1F, för alternativ 1 närmast
transformatorstationen Grönviken.
För att undvika en nyckelbiotop (Z, ravinen längs Döljebrobäcken) kan man i knutpunkt 1, välja att antingen gå norr om objektet (Alternativ 1A) eller söder om objektet (Alternativ 1B).
Ca 1 till 1,5 km väster om knutpunkt 1, i knutpunkt 2 och 3, utmynnar sträckningarna i ytterligare fyra alternativa sträckningar (alternativ 1C-1F).
Alternativ 1C startar i knutpunkt 2, går norr om Döljebrobäcken, korsar en mindre luftledning (20-40 kV), länsväg 272, Norra stambanan, en 400 kV-ledning samt en 220 kV-ledning.
Sträckningen går därefter mellan vändzonerna för två enskilda vägar, korsar en 130 kV- ledning, för att till sist ansluta till planerad transformatorstation i Grönviken. Anledningen till att alternativet inte följer längs 400 kV-ledningen upp till vägen och sedan viker västerut till stationen, beror på de blöta markförhållandena parallellt med befintlig 400 kV-ledning.
Alternativ 1D och 1E utgår från olika knutpunkter (knutpunkt 2 respektive 3) men delar sträckning efter ca 1 km. Alternativen korsar en mindre luftledning (20-40 kV), en 400 kV- ledning, Döljebrobäcken, länsväg 272, Norra stambanan samt en 220 kV-ledning.
Alternativen går därefter drygt 2 km parallellt med en 130 kV-ledning. Därefter korsas 130 kV-ledningen för att till sist ansluta till transformatorstationen.
Alternativ 1F (huvudalternativet) utgår från knutpunkt 3. Alternativet korsar en mindre luftledning (20-40 kV) samt en 400 kV-ledning. Den planeras därefter följa en enskild väg söder om Döljebrobäcken, fram till korsningen av länsväg 272 och Norra Stambanan.
Alternativet korsar därefter en 220 kV-ledning, för att sedan fortsätta drygt 2 km parallellt med en 130 kV-ledning. 130 kV-ledningen korsas för att till sist ansluta till ställverket.
SAMRÅDSUNDERLAG 9 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB Samtliga delalternativ kräver på delar av sträckningen förläggning av ledningen som
markkabel för att klara korsningar av befintliga större kraftledningar (220 och 400 kV).
3.1.2 Alternativ 2 - Norra alternativet
Från den planerade transformatorstationen vid vindkraftpark Ödmården, går sträckningen västerut i luftledningsutförande fram till befintlig 220 kV-ledning som korsas. Korsningen med 220 kV-ledningen utförs som markkabel. Ledningssträckningen följer väg 83 norrut, på den östra sidan, och vinklar sedan västerut när den kommer fram till sträckningen för en planerad 130 kV-ledning. Ansökan om nätkoncession för 130 kV-ledningen har inlämnats av wpd Storgrundet Nät mellan vindkraftpark Storgrundet och den planerade transformatorstationen Grönviken strax sydväst om Lingbo. Bergnäts norra alternativ följer parallellt med och
huvudsakligen söder om wpd Storgrundet Näts planerade ledning från punkten där de möts.
Sträckningen löper västerut fram till sjön Tönnångerssjön och längs denna sträcka finns en nyckelbiotop som kommer att beröras av det norra alternativet om parallellgång sker söder om wpd Storgrundet Näts planerade ledning. Sidbyte till norra sidan måste göras för att inte nyckelbiotopen skall påverkas. Ledningen övergår i sjökabel genom Tönnångerssjön. Väster om Tönnångerssjön återgår sträckningen till luftledning mot sydväst fram till Ockelbo
kommungräns där utförandet ändras till markkabel. Sträckningen följer en gammal banvall förbi Lingbo och går sedan till stor del längs befintliga vägar fram till den planerade
transformatorstationen Grönviken.
3.1.3 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs, vilket medför att den planerade vindkraftsparken inte kan överföra producerad el till elnätet. Den elektricitet som vindkraftverken skulle ha producerat måste då produceras på annat sätt, t ex genom
utbyggnad av andra typer av produktionsanläggningar eller importas från andra länder. Även dessa produktionsanläggningar behöver elledningar för att överföra elen till elnätet.
Nollalternativet medför ingen direkt påverkan på natur- och kulturintressen eller människors hälsa och boendemiljö i närheten av den planerade elledningen. Det kan däremot innebära indirekt påverkan på hushållning med naturresurser beroende på hur en utbyggnad av elproduktionen görs istället eller om elektricitet måste importeras från andra länder.
3.2 Teknisk utformning
3.2.1 Alternativ 1 (Huvudalternativ) - Södra alternativet
I Alternativ 1 (ledningslängd ca 32 km) planeras ledningen att till största delen (ca 31 km) uppföras som luftledning. Vid vissa svåra passager, som korsningen med Svenska Kraftnäts ledningar, som går i nordsydlig riktning väster om sjön Björkången, samt korsningar med ytterligare kraftledningar, järnväg och väg söder om Lingbo, kommer ledningen att markförläggas (ca 1 km).
3.2.2 Alternativ 2 - Norra alternativet
I Alternativ 2 (ledningslängd ca 25 km), som till största delen går längs wpd Storgrundet Näts ansökta sträckning, planeras ledningen att till stor del (ca 16 km) uppföras som luftledning.
Tönnångerssjön passeras som sjökabel (ca 3 km) och sträckningen inom Ockelbo kommun förläggs som markkabel (ca 6 km).
SAMRÅDSUNDERLAG 10 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB 3.2.3 Luftledning
Luftledningen uppförs till största delen med så kallade portalstolpar av trä, se exempel i Figur 5 och Figur 6. Portalstolparna har en höjd på ca 16-24 m över mark. Stolparnas höjd kan variera något beroende på topografin, dvs. hur landskapet ser ut. Ledningens faser (linor) placeras horisontellt i portalstolpen och avståndet mellan stolparna kommer att variera, ca 180-230 m, beroende på hur terrängen ser ut. Även kortare eller längre avstånd kan förekomma och i vissa fall förstärks stolparna med staglinor. Figur 5 visar exempel på utformningen av en portalstolpe. Vid svåra passager skulle även annan utformning på portalstolpe eller enkelstolpar kunna komma att användas, som t ex vid passager av vägar och vattendrag. En enkelstolpe blir oftast högre än en portalstolpe och kan bestå av betong, komposit eller stål.
Figur 5. Exempel på en portalstolpe i trä.
Linorna sitter upphängda i isolatorer av glas, porslin eller kompositmaterial. Vid uppförandet av portalstolpar behövs normalt inget fundament utan oftast används endast jordåterfyllnad vid stolparna. Ofta placeras också en optokabel i toppen av stolpen.
En ledningsgata består av en skogsgata och sidoområden. Skogsgatan är det röjda markområde, som ligger under och bredvid kraftledningen. Skogsgatan är utförd i så kallat trädsäkert utförande, vilket innebär att inga högväxande träd tillåts komma upp och riskera att komma för nära faslinorna. Även vissa högväxande träd i sidoområdena kan behöva tas ned om de riskerar att skada ledningen. Den planerade skogsgatan kommer att bli ca 40 m bred, se Figur 6 som visar exempel på skogsgatans bredd för en portalstolpe. Bredden på skogsgatan kan variera beroende på vilken stolptyp som ledningen uppförs i och på topografin.
SAMRÅDSUNDERLAG 12 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB
”kabelförband” avser ett kabelpaket bestående av 3 st fasledare, med horisontell eller triangulär förläggning.
Kabelgravens bredd skulle bli ca 2 m i markytan och ca 1,4 m i botten, med faserna placerade intill varandra i triangelform och med ett avstånd om ca 0,8 m mellan
kabelförbanden. Ledningen schaktas ned i marken och förläggs på ett djup av ca 1 m, på en botten fylld med kabelsand. Observera att måtten som anges i principskissen i Figur 8 nedan är exempelmått. I kabelgraven förläggs ofta även ett optorör med fiberkabel för
kommunikation med ledningen. Alternativet där ledarna placeras horisontellt medför en bredare kabelgrav.
Markbehovet under drift för en markförlagd kabel med dubbla kabelförband är en ca 6-7 m bred skogsgata/skyddsområde.
Figur 8. Principskiss för en ledningsgrav med en 220 kV-ledning med dubbla kabelförband. Exempel på utseende och mått.
I sträckningsalternativ 2, som går parallellt med wpd Storgrundet Näts framtida ledning, behöver det vara ett avstånd om ca 2 m mellan de två ledningarna. Det gör att båda ledningarna, längs den sträcka som de markförläggs, kommer att ta en
skogsgata/skyddsområde om 9 meters bredd i anspråk, se Figur 9.
SAMRÅDSUNDERLAG 13 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB Figur 9. Principskiss för en ledningsgrav med en 220 kV-ledning med dubbla kabelförband parallellt med en 130 kV-ledning med dubbla kabelförband. Exempel på utseende och mått.
Vid passage av känsliga vattendrag eller andra känsliga områden, kan tryckning eller styrbar borrning användas. Även passager av vägar och järnvägar kan i vissa fall göras genom tryckning eller styrbar borrning. I borrhålet trycks då rör in varefter kablarna dras genom.
Vattendraget, det känsliga området eller vägen/järnvägen berörs då inte.
Där det inte är grävbart, dvs. där det är nära ner till berggrunden, kommer sprängning att behövas för kabelgraven.
Vid förläggningen behövs ett arbetsområde på ca 15 m, vid sidan om ledningsgraven, för att få plats med arbetsfordon och schaktmassor. Figur 10 nedan visar både kabelgraven och de ca 15 m som behövs för arbetsområdet, för en ledning med dubbla kabelförband.
Schaktmassor som går att återanvända används vid återfyllning av kabelgraven.
Schaktmassor som inte går att återanvända transporteras till deponi eller annan användning och ersätts istället med godkända jordmassor.
SAMRÅDSUNDERLAG 14 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB Figur 10. Exempel på kabelgrav för en 220 kV jordkabel med dubbla kabelförband och faserna placerade i triangel, samt arbetsområde som behövs under anläggningstiden.
3.2.5 Sjökabel
I Alternativ 2 med ledningen placerad parallellt med wpd Storgrundet Näts ledning sker passagen av Tönnångerssjön med förläggning av ledningen som sjökabel. Längs sjökabelsträckan behövs endast ett kabelförband för Bergnäts ledning. De tre faserna placeras parallellt med ett så stort avstånd som möjligt. Det gör att Bergnäts ledning som exempel kommer att ta ca 4,5 m brett område i anspråk, vid ett avstånd mellan fasledarna om ca 2 m.
Avståndet mellan Bergnäts ledning och wpd Storgrundet Näts ledning behöver sedan vara minst ca 2 m för att inte ledningarna ska påverka varandras överföringskapacitet alltför mycket. I praktiken bör avståndet mellan ledningarna vara större än 2 meter för att inte förläggnings-, reparations- och underhållsarbeten skall försvåras.
3.2.6 Jämförelse mellan luftledning och markkabel
Det finns fördelar och nackdelar både för en luftledning och för en markkabel. En tydlig skillnad är att en luftledning syns i landskapet, medan en markförlagd lednings visuella intryck är mycket liten eller begränsad. Beroende på hur omgivningen ser ut syns en luftledning mer eller mindre i olika typer av landskap. Kulturlandskapet kan påverkas av en luftledning genom det visuella intrycket, men oftast kan stolparnas placering anpassas så att fornlämningar inte påverkas. Med en kabel har man mindre möjlighet att undvika
fornlämningar, eftersom man anlägger ett kabelschakt längs hela sträckningen. I vissa fall kan man dock ”slingra” sig fram runt en fornlämning, vilket dock ger en längre ledning.
Magnetfältet från en markförlagd kabel har ett mer begränsat utbredningsområde än för motsvarande luftledning, vilket gör att en kabel kan placeras närmare bostäder.
SAMRÅDSUNDERLAG 15 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB En markkabel ger under drift mindre påverkan på skogsbruket än en luftledning, eftersom mindre mark tas i anspråk, och därmed även mindre påverkan på naturmiljön. Däremot ger en markkabel generellt större påverkan på mark och vattenmiljöer än en luftledning, genom att en kabelgrav grävs eller sprängs längs hela sträckningen, medan en luftledning
huvudsakligen påverkar vid stolpplatserna. Hur omfattande en eventuell sprängning skulle bli är dock svårt att veta i förväg, innan projekteringen genomförts.
En annan påverkan är buller, som förekommer både vid byggnation av en luftledning och vid förläggning av en markkabel. Generellt tar det längre tid att förlägga ledningen som
markkabel, vilket gör att störningarna pågår under en något längre period än för en luftledning. Störningar under byggskedet sker dock under en begränsad tid.
En fördel med luftledning är att den under driftskedet är bl a relativt lätt att lokalisera och att laga om fel uppstått. Vid fel på en markförlagd kabel tar det längre tid att lokalisera felet och dessutom längre tid att reparera eftersom kabeln först måste grävas fram, för att sedan kunna lagas. Strömavbrott till följd av kabelfel tar därför längre tid att åtgärda jämfört med ett strömavbrott till följd av fel på en luftledning.
Generellt är tillverkningskostnaden samt bygg- och anläggningskostnaden lägre för en luftledning än för en markkabel.
SAMRÅDSUNDERLAG 21 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB sträckning i den södra delen av Kolvägen, vilket gör att ledningssträckningen för wpd:s ledning placeras ungefär mitt emellan bostadshusen.
Ledningssträckningen väntas inte beröra några detaljplanelagda områden.
5 PÅVERKAN
5.1 Natur- och kulturmiljö
Den främsta påverkan på natur- och kulturmiljön av en luftledning är att träden i skogsgatan måste fällas. Lågväxande vegetation kan om möjligt sparas vid passager av vattenområden för att minska påverkan på dessa.
Även vid förläggning av en markkabel behöver träd fällas, dels för skogsgatan som kommer att finnas längs kabelschaktet i driftskedet, dels för arbetsområdet under anläggningstiden.
Den främsta påverkan på natur- och kulturmiljön vid förläggning av en kabel är att ett kabelschakt grävs, alternativt sprängs, längs sträckningen.
En annan källa till påverkan är från arbetsfordon under anläggningstiden. För att minska denna risk för påverkan ställs krav på att entreprenören vidtar försiktighetsåtgärder vid byggnation och underhåll av ledningen, samt att arbeten som kan påverka t.ex.
vattenområden om möjligt genomförs på tjälad mark alternativt att skyddsmattor eller tillfälliga broar används.
5.2 Landskapsbild
Landskapsbilden blir alltid påverkad av en luftledning. Kraftledningar är idag ett vanligt inslag i landskapsbilden. Synintrycket är störst där ledningarna går över öppen mark, men även ledningsgatan i skogsmark påverkar synintrycket. Ledningen exponeras mindre när den går genom skogsmark och följer landskapsformerna. Där ledningen går över höjder och
exponeras mot himlen blir den mer synlig. I ett storskaligt öppet landskap kan ledningen bli mindre påtaglig än där den korsar ett småbrutet landskap. I områden där människor rör sig är exponeringsgraden större.
En markförlagd kabel påverkar landskapsbilden i mindre utsträckning. Där ledningen går genom skogsmark kan dock en skogsgata synas i landskapet. Där en markkabel går genom öppna landskap påverkas inte landskapsbilden, såvida inte sprängning krävs vid
uppförandet.
5.3 Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och vändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och från elapparater i våra hem.
Elektriska fält mäts i enheten kilovolt per meter (kV/m) och beror på spänningsskillnaden mellan fasledare och marken. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet och finns praktiskt taget bara kring högspänningsledningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från
elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera.
SAMRÅDSUNDERLAG 22 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten, som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan
magnetfälten inne i hus nära kraftledningar ofta vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex. från de elapparater som förekommer i hemmen.
I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/.
Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt.
Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter – Arbetsmiljöverket, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande:
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.
Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält.
Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
Bergnät ska i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip.
5.4 Anläggningsarbeten
Under själva anläggningstiden, då transporter av material sker och arbeten utförs, uppstår en störande miljöpåverkan. Den miljöpåverkan som kan uppstå är främst störningar genom fysiskt intrång, buller och luftföroreningar. Detta sker dock under en begränsad tid.
5.5 Miljökonsekvensbeskrivning
Av Bilaga 3 framgår en preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivningen.
6 VÄRDERING AV ALTERNATIV
Som huvudalternativ har alternativ 1, det Södra alternativet, valts främst på grund av
möjligheten att bygga luftledning genom produktionsskog, med få naturvärden, på merparten av sträckan. För nu aktuell spänning 220 kV är luftledning det naturliga valet vid lokalisering i skogsmark, dels av kostnadsskäl dels av drifttekniska skäl. Även fast sträckningen är ca 7 km längre än i det Norra alternativet blir totalkostnaden lägre, eftersom kostnaden för luftledningsutförande är väsentligt lägre än för mark- och sjökabelförläggning. Detta beror bland annat på att dubbla kabelförband måste användas för att kunna överföra samma effekt som en luftledning, samt att markkablarna (220 kV) i sig är dyrare än motsvarande
luftledningar.
SAMRÅDSUNDERLAG 23 (23) Bergnät 1 AB / Bergvik Skog AB Det Södra alternativet följer befintliga kraftledningar på cirka en tredjedel av sträckan vilket innebär att markanspråket reduceras avsevärt. Andelen privata fastighetsägare som berörs av sträckningen är mycket liten och på det ledningsavsnitt som privat mark berörs avses ledningen utföras som markkabel på grund av korsningar med kraftledningar, väg och järnväg. Även närhet till bebyggelse kan undvikas i det Södra alternativet.
Det delalternativ som förordas, där flera sträckningar studerats inom det Södra alternativet, benämns alternativ 1F. Huvudskälen till detta val är att nyckelbiotopen längs ravinen i Döljebrobäcken kan undvikas samt att möjlighet finns att följa befintliga vägar med
markkabel samtidigt som korsningar med kraftledningar, väg och järnväg klaras. Alternativ 1C berör ett blött och sankt område norr och öster om Döljebrobäcken vilket är olämpligt såväl vid byggnation av luftledning som markkabel. Alternativen 1D och 1E som passerar nyckelbiotopen i Döljebrobäcken har valts bort på grund av att påverkan på de naturvärden som finns i ravinen bedöms bli alltför stor såväl vid markkabelförläggning som luftledning Ur driftsäkerhetssynpunkt är det Södra alternativet att föredra med tanke på den kortare längden markkablar, samt att inga sjökablar behövs. Tidsåtgången vid reparation av markkablar är betydligt större än för luftledningar vilket påverkar tillgängligheten och leveranssäkerheten för planerad vindkraftpark Ödmården. Det Norra alternativet omfattar även avsnitt med sjökabel, som gör såväl felsökning som reparationsarbete mer komplicerat.
7 TIDPLAN
Bergnät har för avsikt att bygga ledningen tidigast under 2016, under förutsättning att nätkoncession erhålls och att tillstånd för vindkraftpark Ödmården beviljas.
Juni 2015
Bilaga 1
Sändlista till samråd
Ny 220 kV-ledning mellan vindkraftpark Ödmården och station Grönviken, Söderhamns, Gävle och Ockelbo kommuner,
Gävleborgs län
Samrådskrets
· Länsstyrelsen i Gävleborgs län
· Söderhamns kommun
· Gävle kommun
· Ockelbo kommun
· Skogsstyrelsen
· Trafikverket
· Försvarsmakten Högkvarteret
· SGU
· Svenska Kraftnät
· Ellevio AB
· TeliaSonera AB (Skanova)
· LRF
· Naturskyddsföreningen
· Naturskyddsföreningen, Gävleborg
· Friluftsfrämjandet Gästrikland
· Friluftsfrämjandet Hälsingland
· Sveriges Ornitologiska Förening (SOF)
· Gävleborgs Ornitologiska Förening
· Ockelbo NÖ fvof
· Jaktlag/jaktvårdskretsar
· Lagfaren och taxerad fastighetsägare och rättighetsinnehavare
Juni 2015
Bilaga 2
Kartor till samrådsunderlag
Ny 220 kV-ledning mellan vindkraftpark Ödmården och station Grönviken,
Söderhamns, Gävle och Ockelbo kommuner, Gävleborgs län
Juni 2015
Bilaga 3
Preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivning
Ny 220 kV-ledning mellan vindkraftpark Ödmården och station Grönviken, Söderhamns, Gävle och Ockelbo kommuner,
Gävleborgs län
Icke-teknisk sammanfattning
Bakgrund
1 INLEDNING
1.1 Sökanden
1.2 Bakgrund och förutsättningar 1.3 Syfte med projektet
1.4 Projektets omfattning 1.5 Gällande tillstånd 1.6 Gällande lagstiftning
2 ALTERNATIV
2.1 Nollalternativ
2.2 Alternativa sträckningar
2.2.1 Alternativ 1 - Huvudalternativ
3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE
3.1 Genomförda samråd
3.2 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
4 BESKRIVNING AV HUVUDALTERNATIVET
4.1 Ledningens utförande
4.1.1 Teknik
4.1.2 Markbehov
4.2 Ledningens sträckning
5 PLANFÖRHÅLLANDEN
6 BEDÖMNING AV KONSEKVENSER FÖR MILJÖ OCH HÄLSA
6.1 Landskapsbild
6.1.1 Landskapsbeskrivning
6.1.3 Skadeförebyggande åtgärder
6.1.3 Konsekvenser
6.2 Naturmiljö
6.2.1 Riksintressen och Natura 2000 6.2.2 Övriga intressen
6.2.3 Miljökvalitetsnormer
6.2.4 Skadeförebyggande åtgärder 6.2.5 Åtgärdsförslag
6.2.6 Konsekvenser
6.3 Kulturmiljö
6.3.1 Riksintressen 6.3.2 Övriga intressen
6.3.3 Skadeförebyggande åtgärder
6.3.4 Konsekvenser
6.4 Friluftsliv
6.4.1 Riksintressen 6.4.2 Övriga intressen
6.4.3 Skadeförebyggande åtgärder
6.4.4 Konsekvenser
6.5 Bebyggelse
6.5.1 Beskrivning
6.5.2 Skadeförebyggande åtgärder
6.5.3 Konsekvenser
7 HÄLSA OCH SÄKERHET
7.1 Elektriska och magnetiska fält
7.2 Säkerhet
7.3 Material
7.4 Ljudeffekter
8 BYGGSKEDET
8.1 Störningar och skador 8.2 Generella åtgärder
8.3 Områden med särskild hänsyn
9 DRIFT OCH UNDERHÅLL
10 SAMLAD BEDÖMNING
10.1 Sammanfattande konsekvenser 10.2 Jämförelse med nollalternativ 10.3 Jämförelse med miljömål
10.4 Jämförelse med allmänna hänsynsregler
11 SAMRÅDSREDOGÖRELSE
12 REFERENSER
Eventuellt en lista med förkortningar
BILAGOR:
1 2
