• No results found

Tillgänglighetsplan för Linnéuniversitetet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tillgänglighetsplan för Linnéuniversitetet"

Copied!
12
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Linnéuniversitetet Tillgänglighetsplan för Linnéuniversitetet

Dnr: 2011/116

_________________________________________________________________________

Tillgänglighetsplan för Linnéuniversitetet 2011

________________________________________________________________

18BBeslutad av rektor 2011-06-20

(2)

10B

Innehållsförteckning

Inledning_________________________________________________________ 3 Utgångspunkter____________________________________________________3 Handlingsprogram för 2011__________________________________________4 Allmänna utgångspunkter___________________________________________4 Åtgärder 2011_____________________________________________________5

Ansvar för tillgänglighetsarbetet_____________________________________7 Administrativt stöd i tillgänglighetsarbetet ____________________________7

Bilaga 1. Definitioner av relevanta begrepp ____________________________8 Bilaga 2. Viktiga dokument inom området_____________________________10

Bilaga 3. FN:s Konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, prop. 2008/09:38._____________________________11 Bilaga 4. Program för lika villkor vid Linnéuniversitetet_________________12

(3)

11B

Inledning

Att åstadkomma lika villkor för alla anställda och studenter vi Linnéuniversitetet är en viktig del av en välfungerande arbetsplats och studiemiljö. Tillgänglighetsarbetet ska utgöra en integrerad del av universitetets verksamhet och skall huvudsakligen ske inom ramen för universitetets kärnverksamheter, forskning och utbildning och dess beslutsorgan. Ansvaret för att utforma, genomföra och utvärdera tillgänglighetsarbetet är därför en del av institutionernas,

fakultetsnämndernas och förvaltningens uppdrag. För att underlätta och samordna detta arbete skall det finnas ett gemensam universitetsövergripande stöd.

12B

Utgångspunkter

Arbetet för en ökad tillgänglighet berör i första hand anställda och studenter samt sökande som har en funktionsnedsättning (för en definition av begreppen, se Bilaga 1). Linnéuniversitetet har ett lagstadgat ansvar för dessa människors möjligheter att verka vid universitetet på lika villkor som människor utan funktionsnedsättning. Av lagstiftningen framgår att universitetet särskilt ska verka för att lokalerna, verksamheten och informationen är tillgängliga för personer med

funktionsnedsättning. Ytterst vilar arbetet för lika villkor för människor med funktionsnedsättning på FN:s konvention inom detta område, se bilaga 3.

Universitetets arbete för att åstadkomma tillgänglighet ska redovisas i en årlig handlingsplan. I bilaga 2 redogörs för viktiga dokument inom handikappområdet.

Arbetet för ökad tillgänglighet är en del av Linnéuniversitetets Program för lika villkor, se bilaga 4. Av programmet framgår att tillgänglighetsarbetet omfattar anställda, studenter och sökande till universitetet.

Sammanfattningsvis ska Linnéuniversitet ha ett förebyggande arbete för att lokaler, verksamhet och kommunikation är så utformade att anställda, studenter och sökande kan verka vid lärosätet på lika villkor oavsett grad av funktionsförmåga.

(4)

13B

Handlingsprogram för 2011

Allmänna utgångspunkter

Linnéuniversitet består av två campi med något olika karaktär när det gäller lokalerna. Lokalerna i Växjö är samtliga relativt nybyggda och där har tillgänglighetsaspekter beaktats redan vid byggnadsfasen, åtminstone för rörelsehindrade. I Växjö har därför tillgänglighetsarbetet rörande lokalerna bestått i att utrusta lokalerna så att de blir bättre tillgängliga även för andra former av funktionssnedsättning såsom syn- och hörselnedsättning. Motsvarande arbete har gjorts i Kalmar när det gäller nybyggnation och ombyggnationer, men där finns det generellt sett mera att göra för att öka byggnadernas tillgänglighet för alla grupper av funktionsnedsättning.

Tillgänglighetsarbetet berör även verksamhetens innehåll och kommunikationen samt all information från och till universitetet. Linnéuniversitet har saknat en handlingsplan för

tillgänglighet samt, i stora stycken, ett systematiskt målinriktat heltäckande tillgänglighetsarbete.

Speciellt avser detta insatser inom de delar som berör verksamheten, informationen och kommunikationen.

14BUnder år 2011 måste en grundlig inventering av vilka prioriterade områden som behöver åtgärdas på kort respektive lite längre göras. Vi ska som utgångspunkt ha Handisams utvärder som rättesnöre för att skapa ett tillgänglighetsarbete på de områden där Linnéuniversite tillgänglighetsarbete måste utvecklas eller helt saknas.

ing tets

Det gäller

 bristen på samordning, organisation och resurser för tillgänglighetsarbetet

 bristen på insatser när det gäller information och kommunikation

 bristen på insatser när det gäller verksamhetens innehåll Dessutom bör vi fortsätta med

 översynen av lokalerna samt kontrollera redan på skisstadiet tillgängligheten i nyproducerade byggnader.

Denna handlingsplan syftar till att utveckla ett systematiskt, målinriktat, heltäckande och förebyggande tillgänglighetsarbete.

(5)

ÅTGÄRDER 2011

Verksamheten

19BÅtgärd 1

Tillgänglighetsfrågorna ska lyftas fram i de uppdrag och aktiviteter som bestäms i

verksamhetsplaneringen. En rad faktorer har betydelse när uppdragen planeras, till exempel omvärldsanalys, budget och personalbemanning. Här ska tillgänglighetsaspekter i vid bemärkelse integreras i hela processen.

Ansvarig: Chefen för planeringsavdelningen

Tidsplan: Till starten av nästa verksamhets- och budgetprocess

20BÅtgärd 2

Frågor om tillgänglighet ska ingå i befintliga utbildningar som introduktionsutbildningar för anställda, universitetspedagogiska kurser, prefektutbildningar och handledarutbildningar.

Ansvariga: Ansvariga för respektive utbildningar Tidsplan: Inför varje nystart av respektive utbildning.

21BÅtgärd 3

Att se över universitetets rutiner och regler vid inköp, upphandlingar, avrop från ramavtal och anlitande av konsulter för att garantera att krav på tillgänglighet ställs. Detta gäller också vid ny- och ombyggnationer. Linnéuniversitetets rutiner och regler i detta sammanhang ska

överensstämma med Handisams riktlinjer för upphandlingar.

Ansvarig: Ansvarig för inköp och anbud Tidsplan: Våren 2011

22BÅtgärd 4

Funktionshinderperspektivet ska lyftas fram i Linnéuniversitetets olika policydokument som berör personal- och arbetsmiljöarbetet.

Ansvar: Ansvarig för respektive policyområde.

Tidsplan: I samband med att respektive policydokument ska förnyas.

Åtgärd 5.

Personal- och rekryteringskonsulenter som är ansvariga för rekryteringsprocessen ska utbildas inom området icke-diskriminerande rekryterings- och urvalsmetoder

Ansvarig: Chefen för personalavdelningen Tidsplan: Under november 2011

(6)

31BTillgänglig information

23BÅtgärd 6

Linnéuniversitetets skriftliga information i form av broschyrer, formulär, blanketter, affischer och foldrar ska genomarbetas vad det gäller textens språk, struktur och form. Det viktigaste skriftliga materialet skall finnas tillgängligt i alternativa format och all annan skriftlig information ska kunna fås i alternativa format mot beställning.

Ansvarig: Kommunikationschefen Tidsplan: Färdigt inför ht 2012

24BÅtgärd 7

25BLinnéuniversitetets information på de elektroniska hemsidorna ska genomarbetas så att tillgängligheten garanteras.

Ansvarig: Kommunikationschefen Tidsplan: Under 2012

26BÅtgärd 8

I samband med upphandlingen av universitetets lärplattformar ska tillgänglighet säkerställas.

Ansvarig: Chefen för IT-avdelningen Tidsplan: Färdigt inför ht 2012

27BÅtgärd 9

Linnéuniversitetet ska utveckla sin telefonifunktion så att den omfattar såväl texttelefoni och bildtelefoni. Personal på universitetet med mycket telefonkontakter ska utbildas i dessa tekniska hjälpmedel.

Ansvarig: Chefen för lokal- och serviceavdelningen Tidsplan: Färdigt i sin helhet inför ht 2012

32BTillgängliga lokaler

28BÅtgärd 10

Inventeringen av lokalerna skall fortsätta i enlighet med det uppgjorda schemat. Åtgärder som ökar tillgängligheten i lokalerna genomförs löpande i enlighet med ett fastlagt schema.

Ansvarig: Chefen för lokal- och serviceavdelningen Tidsplan: löpande

29BÅtgärd 11

Den yttre miljön på Linnéuniversitetets båda campi, skall utvärderas rörande angöringsplatser för färdtjänst, parkeringsplatser för funktionsnedsatta, tydlig skyltning, tillgängliga gångvägar samt skyddade sittplatser

Ansvarig: Chefen för lokal- och serviceavdelningen Tidsplan: Färdigt i sin helt inför ht 2011

(7)

33BÖvrigt

30BÅtgärd 12

Universitetet ska inrätta en funktion med ansvar för att samordna, stödja och utvärdera universitetets tillgänglighetsarbete. I funktionen ligger att tillsammans med andra berörda upprätta verksamhetsplan och budget för tillgänglighetsarbetet.

Ansvarig: Universitetsdirektören Tidsplan: Omgående

15B

Ansvar för tillgänglighetsarbetet

Det övergripande ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat arbete för tillgänglighet åligger rektor. Eftersom Linnéuniversitetet använder sig av ett integrerat arbetssätt för dessa frågor så kommer det operativa ansvaret att åligga prefekter och avdelningschefer. Det innebär att tillgänglighetsarbetet ska bedrivas där besluten tas. Varje institution ska ha en kontaktperson i tillgänglighetsfrågor. Arbetet skall ske i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt mellan universitetet och studenterna.

16B

Administrativt stöd i tillgänglighetsarbetet

Olika universitetsgemensamma funktioner stödjer olika delar av arbetet för lika villkor. Särskilt stort ansvar åligger chefen för planeringsenheten när det gäller tillgänglighetsperspektiven i verksamheten, kommunikationschefen när det gäller information samt chefen för lokal och service när det gäller lokalernas utformning samt kommunikationen. Även andra delar av verksamheten berörs enligt ovanstående åtgärdslista.

Kommittén för jämställdhet mångfald och likabehandling, är rådgivande till rektor i frågor som berör bland annat tillgänglighetsarbetet. Kommittén ska bidra till att tillgänglighetsarbetet utgår från verksamhetens behov och villkor, bland annat genom uppföljningar och utvärderingar av tillgänglighetsarbetet på institutioner och avdelningar. Kommittén är partsammansatt med representanter från verksamhetens olika delar, inklusive studeranderepresentanter och arbetstagarorganisationer.

(8)

0B

Bilaga1.

1B

Definitioner

34BDiskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

 Diskriminering: när en enskild person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i jämförbar situation och som har samband med de lagstadgade diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

 Direkt diskriminering; kan beskrivas som olika behandling av lika fall och innebär att en enskild person missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i jämförbar situation.

 Indirekt diskriminering; är när ett till synes neutralt beslut/motsvarande i praktiken visar sig missgynna vissa individer eller grupper.

 Strukturell diskriminering; menas att vissa regler, normer, rutiner, förhållningssätt och beteenden som förekommer i organisationer och andra samhällsstrukturer systematiskt diskriminerar vissa grupper av människor.

 Instruktion att diskriminera; order eller instruktioner att diskriminera någon och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar order eller instruktioner eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.

 Kränkande särbehandling och trakasserier; med kränkande särbehandling och

trakasserier avses på arbets- eller studieplatsen ovälkommet uppträdande som kränker den personliga integriteten. Trakasserier är kopplat till någon av de lagstadgade

diskrimineringsgrunderna. Mobbing är en företeelse som ingår i begreppet kränkande särbehandling.

35BMångfald

Begreppet är ett paraplybegrepp och innefattar här alla diskrimineringsgrunder dvs. kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnicitet, könsöverskridande identitet.

3BEtnicitet/etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering – samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.

4BFunktionsnedsättning

En funktionsnedsättning är när någon persons fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga är nedsatt och bestående av medfödd eller förvärvad skada eller sjukdom.

(9)

5BFunktionshinder

Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen exempelvis otillgänglig miljö (byggnader som ej är anpassade),

information/kommunikation som ej anpassas efter olika funktionsnedsättningars behov samt bemötande av enskilda personer. Är inte den fysiska miljön, information/kommunikation och hela verksamheten anpassad för personer med funktionsnedsättningar anses det som direkt diskriminering.

6BJämlikhet

Alla människor har lika värde oberoende av kön, nationalitet, etnisk ursprung, social bakgrund, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

7BJämställdhet

Jämställdhet avser jämlikhetsförhållandet mellan könen och innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

8BSexuell läggning

Avser personer med homosexuell, bisexuell, heterosexuell, transsexuell eller transvestit läggning.

(10)

17B

Bilaga 2. Viktiga dokument inom området

FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, prop. 2008/09:28 Regeringens handikappspolitiska handlingsplan, Från patient till medborgare – en handlingsplan för handikappolitiken, prop. 1999/2000:79

Propositionen Den öppna högskolan, 2001/2002:15

Högskoleverkets utredning Högskolestudier och funktionshinder, 2000:4R Diskrimineringslag, SFS 2008:567

Förordningen om myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken, SFS 2001:526

Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Deras hemsida ger instruktioner om vilka områden som en tillgänglighetsplan bör täcka, http://www.handisam.se

(11)

Bilaga 3. FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, prop.

2008/09:38.

Artikel 9 Tillgänglighet

1. För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och

kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden. Dessa åtgärder, som ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet ska bl.a. gälla;

a. Byggnader, vägar, transportmedel och andra inom- och utomhusanläggningar, däribland skolor, bostäder, vårdinrättningar och arbetsplatser, samt

b. Information, kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service i nödsituationer.

2. Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att

a. Utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av mininormer och riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten,

b. Säkerställa att enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten äger tillträde beaktar alla aspekter av tillgänglighet för personer med

funktionsnedsättning,

c. Erbjuda intressenter utbildning i frågor som gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning,

d. Utrusta byggnader och andra anläggningar dit allmänheten äger tillträde med anvisningar i punktskrift och i lättläst och lättbegriplig form,

e. Erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten,

f. Främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättningar för att säkerställa deras tillgång till information,

g. Främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt

h. Främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi och system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga

(12)

9B

Bilaga 4. Program och planöversikt

Följande planer omfattar såväl anställda som studenter:

Jämställdhetsplan (dnr 2011/113) Jämlikhetsplan (dnr 2011/112) Tillgänglighetsplan (dnr 2011/116)

2BDet arbete i ovanstående planer som berör studenterna återfinns i samlad form i

Plan för likabehandling av studenter (aktuell plan fastställd av rektor 2011-02-28, dnr 2011/114)

PROGRAM FÖR LIKA VILLKOR

Jämställd- hetsplan

Jämlikhets -plan

Tillgänglig- hetsplan

Plan för likabehandling av studenter

References

Related documents

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

“För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på alla livets områden, ska konventionsstaterna vidta

Under rubrik 5.1 diskuteras hur eleverna använder uppgiftsinstruktionerna och källtexterna när de skriver sina egna texter och under rubrik 5.2 diskuteras hur

Eftersom FUB riktas till arbetssökande med en relativt, jämfört med andra arbetssökande, svag förankring på arbetsmarknaden skulle deltagande i insatsen

Regeringen vill ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att arbeta och har arbetat mycket med att få fram fler arbeten särskilt för människor som har svårt att få

Det är lätt att hamna i bakvänd ordning när man ska göra en utställning tillgänglig för människor med olika funktionsvariationer; först planerar man innehållet för personer

Av de över 800 projektbeskriv- ningar inom NSP som SAK har läm- nat in till Departementet för lands- bygdsutveckling för godkännande har bara knappt 20 varit projekt som endast

Detta skall dock enligt författarna inte leda till den felaktiga tanken om att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte kan välja eller få vara delaktiga i sin vård