Kallelse till Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde

Kallelse styrelsen 2015-12-11

Kallelse till Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde

Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde

Tid: Den 11 december 2015 klockan 10.00

(Observera att styrelsen beslutat ändrat datum)

Plats: Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Kungsgatan 23 B, Luleå

Program och föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen www.bd.komforb.se Se Politisk

organisation – Styrelsen – Kallelser mm

Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut.

Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds kalla sin ersättare och meddela detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon 0920-205400 eller e- post: kahn@bd.komforb.se

KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN

Britta Flinkfeldt Jansson Ordförande

/Kjell-Åke Halldén

Kallelse styrelsen 2015-12-11

Föredragningslista för styrelsens sammanträde

1. Val av justerare 2. Föredragningslista

3. Flyktingsituationen ur ett kommunperspektiv

10.05 – 10.25 Kenneth Andersson, Migrationsverket Region Nord 10.25 – 10.45 Leif Klingensjö, sektionschef, SKL

10.45 – 11.05 Kent Ögren, ordförande, och Carina Wiro, verksamhetsledare, Civilförsvarsförbundet

11.05 – 11.25 Kajsa Myrberg, direktör, rapporterar om Kommunförbundet Norrbottens integrationsarbete

11.25 - 12.00 Dialog kring flyktingsituationen

12.00 – 13.00

4. Försvarsmaktens nya uppdrag ur ett kommunperspektiv

13.00 – 13.20 Muntlig information av Ulf Lindgren, F-21

5. Uppdrag till IT Norrbotten gällande framtagandet av ett OPS-Offentlig privat samverkan avtal med IP-Only samt övrig information av IT

Norrbotten

13.20 – 13.40 Information av Tony Blomqvist, IT Norrbotten Bilaga: IT Norrbottens skrivelse och förslag till beslut

6. UF – Ung företagsamhet

Bilagor: a) PM, c) Skrivelse från Ung Företagsamhet i Norrbotten

Bilagor: a) PM, b)Verksamhetsplan och budget 2016

8. Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning

Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik

Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik

10. Frågor att ta upp under dialogmötet med Riksdagsledamöterna

Bilaga: PM

Kallelse styrelsen 2015-12-11

11. Avtal om Centrum för Riskanalys och Riskhantering

Bilaga: PM

12. Rapporter

Rapport från Tillväxtberedningen

Rapport från Barn- och utbildningsberedningen Rapport från Socialberedningen

Rapport från FoUI-utskottet Rapport från Kulturberedningen Direktörens rapport

13. Delgivningar

Protokoll från länshandikapprådet 2015-10-16

Ärende 5

Plats för noteringar:

Entledigande av IT Norrbotten/förhandlingsgruppens uppdrag att ta fram ett förslag till ramavtal/OPS- avtal med IP-Only

IT Norrbotten redogör i bilaga för bakgrunden till styrelsens beslut att ge IT Norrbotten i uppdrag att genomföra en utredning om

samverkansmodell 3 – Offentlig privat samverkan (OPS). Till detta arbete kopplades en styrgrupp med representation från

Kommunförbundet Norrbottens medlemskommuner och IT Norrbotten.

I samband med utredningen tillställdes ett frågeformulär till tre möjliga partners, Telenor, Telia och IP-Only. IP Only var den enda operatören som accepterade samtliga krav och förväntningar i frågeformuläret.

Förhandlingsgruppen konstaterar att det inte längre finns någon

gemensam grund för att förhandla vidare med IP Only. Då det inte råder någon samsyn mellan kommunerna att finna en gemensam plattform för att lösa problematiken kring finansiering av bredbandsutbyggnaden, refinansiering av den tekniska utrustningen i stadsnäten samt

kommunikationsoperatörsrollen.

Förhandlingsgruppens förslag behandlades vid styrgruppens möte 2015- 10-25 som beslutade föreslå styrelsen besluta:

Att IT Norrbotten/förhandlingsgruppen entledigas från uppdraget att ta fram ett förslag till ramavtal/OPS avtal med IP-Only

Presidiet har vid sitt sammanträde 2015-11-24 beslutat föreslå styrelsen bifalla ovanstående förslag

IT NORRBOTTEN AB

Boden Business Park • Teknikvägen 3-13 • 961 50 Boden Tel.0921-690 10 • info@itnorrbotten.se • www.itnorrbotten.se

PM-Underlag för beslut avseende Kommunförbundets

uppdrag till IT Norrbotten gällande framtagandet av ett OPS- Offentlig privat samverkan avtal med IP-Only

1. Bakgrund - Regeringens digitala agenda - mål

Målet för regeringens bredbandspolitik är att Sverige ska ha bredband i

världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband och 90 procent av alla hushåll bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast år 2020.

1.1 Norrbottens digitala mål-RUS

Den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten (RUS) går ett steg längre än regeringens digitala agenda och fastställer att alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet, med strävan mot 100 Mbit/s senast år 2020.

Ambitionen är att det ska finnas god tillgång till fysisk infrastruktur för bredband i hela Norrbotten. Tillgången ska vara robust och kunna motstå påfrestningar utan allvarliga driftsavbrott.

IT NORRBOTTEN AB

Boden Business Park • Teknikvägen 3-13 • 961 50 Boden Tel.0921-690 10 • info@itnorrbotten.se • www.itnorrbotten.se

1.2 Norrbottens regionala digitala agenda

I agendan konstaterar vi ” Bredband är en förutsättning för samhällsutvecklingen. En väl utbyggd it-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för

företagande, samhälle och individer i olika delar av landet. Användandet av bredband och internet är så omfattande att denna typ av infrastruktur är lika nödvändig för samhällets utveckling som hamnar, järnvägar och vägar.

Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster är en självklarhet.

I Norrbotten har vi stora avstånd mellan orter, och många gånger långa avstånd till skolor, tjänster och vård. I vårt glesbefolkade län är bredband betydelsefullt för att enskilda och företag ska kunna delta och utvecklas i samhället. För att Norrbotten ska utvecklas på ett positivt sätt befolknings- och företagarmässigt är det därför av största vikt att vi fortsätter bygga ut it- infrastrukturen.

En väl fungerande it-infrastruktur är en basal nödvändighet för framtidens glesbygd. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur ett glesbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd ”it-infrastruktur”.

2. Gemensam digital strategi för Norrbotten

Vid Kommunförbundets och IT Norrbottens styrelsekonferens ”Gemensam digital strategi för Norrbotten” den 8 januari 2014 presenterades IT Norrbottens förstudie ”Effektivisering av stadsnäten samt finansiering av bredbandsutbyggnaden i Norrbotten”.

Syftet med förstudien var att den skulle vara en delåtgärdsplan som ska svara på hur Norrbotten ska kunna uppnå det strategiskt uppsatta målet om att alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet.

2.1 Nuläge – aktuell status Norrbotten (2012)

Förstudien visade även att officiell statistik från PTS t.o.m. 2012, som avser alla tillgängliga nätägare och operatörer i Norrbottens kommuner som har tillgång till fiber eller fiber-LAN visar på stora skillnader mellan Norrbottens

kommuner. Skillnader för befolkningen i tätorter är mellan 13 och 80 procent.

För landsbygden mellan 0 och 36 procent.

Den officiella statistiken från PTS visade att utbyggnadstakten för fiber eller fiber-LAN mellan år 2010-2012 är 3.2 procent per år. För att alla ska ha tillgång till bredband via fiber eller fiber-Lan till år 2020 krävs en fördubbling av utbyggnadstakten jämfört med idag.

IT NORRBOTTEN AB

Boden Business Park • Teknikvägen 3-13 • 961 50 Boden Tel.0921-690 10 • info@itnorrbotten.se • www.itnorrbotten.se

Om utbyggnationen fortsätter i samma takt som idag kommer ca 30 procent av befolkningen sakna tillgång till fiber eller fiber-Lan år 2020.

2.2 Målsättning med förstudien

Målsättningen med förstudien var att den skulle leda till kommunala beslut som ligger till grund för en utökad samverkan mellan stadsnäten/ kommunerna i Norrbotten. Genom utökad samverkan förväntas kommunerna/stadsnäten få ett mer effektivt resursutnyttjande, lägre driftskostnader och lägre inköpspriser vilket i sin tur förväntas leda till en snabbare och mer omfattande utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen i Norrbotten. Detta för att klara av den övergripande målsättningen i RUS.

Förstudien konstaterade att kommunerna hade ett val att göra:

A. Antingen fortsätter man arbeta på nuvarande sätt d.v.s. var och en för sig utifrån sitt nuvarande arbetssätt och förmåga, vilket innebär att

ojämlikheten ökar avseende tillgången till höghastighetsbredband.

Utvecklingsmöjligheterna för medborgare och företagen minskar i

förhållande till var man bor, i vilken kommun man vistas eller bor, tätort i förhållande till landsbygd, tillgång till internetbaserade tjänster avseende sjukvård och omsorg, mobiltelefoni m.m.

B. Eller så beslutar man sig för en regionalpolitisk strategi att arbeta tillsammans, samverka och ta tillvara och utveckla de goda exempel som finns inom länet avseende stadsnätsverksamhet. Finna gemensamma

IT NORRBOTTEN AB

Boden Business Park • Teknikvägen 3-13 • 961 50 Boden Tel.0921-690 10 • info@itnorrbotten.se • www.itnorrbotten.se

finansieringsformer som gynnar och ökar utbyggnadstakten av fiberbaserat bredband i hela Norrbotten för att nå uppsatta bredbandsmål till år 2020.

Den presenterade förstudien utgick från en regionalpolitisk strategi där så många stadsnät/kommuner som möjligt samverkar. Graden av samverkan har direkt inverkan på det finansiella resultatet.

2.3 Nytt beslut och uppdrag

Utifrån konferensen och beslut från Kommunförbundets styrelse fick IT Norrbotten ett nytt uppdrag:

Att genomföra en detaljerad kartläggning av Norrbottens nuvarande bredbands- och mobiltelefonisituation för att säkerhetsställa nuläget.

Att lämna en utförlig beskrivning av de olika förslagen till samverkansmodell samt möjliga konsekvenser av dessa.

3. IT Norrbottens rapport ”Kartläggning av fiberinfrastrukturen samt kostnadsestimat för fibrering av Norrbotten”.

Syftet med denna rapport var att ge en detaljerad bild av nuvarande fiberinfrastruktur i Norrbotten samt beräkna kostnaden för en fibrering av hela Norrbotten. Beräkningarna har utgått ifrån att man kan nyttja de befintliga kommunala näten.

Den totala kostnaden för att etablera fiber till alla byggnader på landsbygd och tätort i hela Norrbotten beräknas uppgå till drygt 3.6 miljarder kronor.

Motsvarande analys har även gjorts för att ansluta 90 procent av alla byggnader på landsbygd och tätort genom att plocka bort de dyraste

anslutningarna. I det fallet beräknas kostnaderna till ca 2.6 miljarder kronor.

Avseende den genomsnittliga kostnaden för att ansluta en byggnad i tätorten så finns den lägsta kostnaden i Jokkmokk där kostnaden för att ansluta en byggnad ligger på 15000 kr medan den dyraste genomsnittskostnaden ligger på nästan 25000 kr per byggnad i Haparanda, Kalix, Pajala och Gällivare.

Motsvarande kostnader för att ansluta en byggnad på landsbygden visar att den lägsta genomsnittliga kostnaden har Älvsbyn med 49000 kronor och den dyraste genomsnittskostnaden är så hög som 700 000 kr per byggnad i Jokkmokk.

4. Norrbotten behöver en finansiell partner.

Utifrån utredningarna kunde vi konstatera följande.

A. Flera kommuners stadsnät har en gammal teknik som inte klarar trippel play d.v.s. tjänster som internet, IP-telefoni eller tv tjänster. Här måste i princip hela nätet refinansieras.

IT NORRBOTTEN AB

Boden Business Park • Teknikvägen 3-13 • 961 50 Boden Tel.0921-690 10 • info@itnorrbotten.se • www.itnorrbotten.se

B. Flera kommuner har små eller t.o.m. inga ekonomiska resurser att bygga ut fibernätet för att täcka in resursbehovet i kommunen avseende fiberinfrastruktur företag och hushåll.

C. Flera kommuner små eller inga resurser för att projektera utbyggnaden samt inte möjlighet att drifta nätet i 24 timmar per dygn årets alla dagar.

D. Ett flertal stadsnät har i princip endast en tjänst – internet, riktat till hushåll och företag.

Utifrån ovanstående förutsättningar erhöll IT Norrbotten ett uppdrag av Kommunförbundet att genomföra en kompletterande utredning om samverkansmodell 3 – Offentlig privat samverkan (OPS).

I samband med utredningen tillställdes ett frågeformulär till tre möjliga partners, Telenor, Telia och IP-Only.

IP Only var den enda operatören som accepterade samtliga krav och förväntningar i frågeformuläret

.

IT Norrbotten fick då ett nytt uppdrag att ta fram ett förslag till Ramavtal med IP-Only.

Till detta arbete kopplades dels en styrgrupp bestående av kommunalråden från en liten, en mellanstor kommun och en stor kommun i Norrbotten. Till utredningen kopplades även en referensgrupp bestående av stadsnätscheferna i berörda 11 kommuner (samtliga kommuner förutom Luleå, Piteå och Boden). IT Norrbotten utsåg en förhandlingsgrupp bestående av Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten,

Catherine Melby, regional bredbandskoordinator It Norrbotten, Crister Lundgren, IT och stadsnätschef Älvsbyn, Glen Eriksson IT och stadsnätschef Arvidsjaur. På ett likartat sätt organiserade IP-Only sitt förhandlingsarbete.

Den 20 september 2014 upprättades en avsiktsförklaring mellan IT Norrbotten och IP Only, avseende avtalsförhandlingarna.

Den 23 februari erhöll IT Norrbotten ett erbjudande från IP-Only riktat till 10 kommuner avseende Offentlig-Privat-Samverkan (OPS) för utbyggnad och drift av öppet fibernät i Norrbotten. Erbjudandet gick till 10 kommuner då Kiruna kommun beslutat sig för att ”hoppa” av förhandlingsarbetet.

Utifrån erbjudandet ställde sedan IT Norrbotten/arbetsgruppen kompletterande frågor till IP-Only, vilka vi även fick svar på.

Den 20 augusti inbjöds samtliga 10 kommuner till en gemensam konferens för att diskutera IP-Onlys erbjudande. Syftet med mötet var även att ta ett beslut om hur vi skulle gå vidare med förhandlingarna med IP-Only. Ett antal dagar innan

konferensen meddelade Pajala och Övertorneå kommun att de avstår från vidare förhandlingar med IP-Only.

IT NORRBOTTEN AB

Boden Business Park • Teknikvägen 3-13 • 961 50 Boden Tel.0921-690 10 • info@itnorrbotten.se • www.itnorrbotten.se

Vid konferensen deltog åtta kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Haparanda, Gällivare, Kalix, Överkalix, Jokkmokk. Resultatet av konferensen var att Gällivare informerade om att de förde diskussioner om att samverka med Kiruna kommun.

Två kommuner, Arvidsjaur och Älvsbyn informerade om att de ville gå vidare avseende förhandlingarna med IP Only. Fyra kommuner ville avvakta. En kommun hade inte diskuterat frågan.

Sammanfattning

Förhandlingsgruppen kan konstatera att det inte längre finns någon gemensam grund för att förhandla vidare med IP Only. Då det inte råder någon samsyn mellan kommunerna att finna en gemensam plattform för att lösa problematiken kring finansiering av bredbandsutbyggnaden, refinansiering av den tekniska utrustningen i stadsnäten samt kommunikationsoperatörsrollen.

Förslag till beslut: IT Norrbotten/förhandlingsgruppen entledigas från uppdraget att ta fram ett förslag till ramavtal/OPS avtal med IP-Only.

Förhandlingsgruppens förslag till styrgruppen behandlades vid styrgruppens möte den 29 oktober 2015. Styrgruppen beslutade enligt

förhandlingsgruppens förslag. Följande deltog vid styrgruppsmötet: Britta Flinkfeldt Jansson, Arjeplogs kommun, Robert Bernhardsson, Jokkmokks kommun, Ellinor Söderlund, Kalix kommun. Föredragande var Tony Blomqvist, VD IT

Norrbotten.

Vi vill dock påminna om att den redovisade problematiken som IT Norrbotten påvisat i våra utredningar avseende bl.a. finansiering av bredbandsutbyggnaden för att nå målsättningen i RUS, stadsnätens organisation, öppet nät med ett flertal konkurrerande tjänster, re-finansiering av den tekniska utrustningen i stadsnäten för att klara trippel play tjänster, drift 24 timmar per dygn 365 dagar per år m.m.

kvarstår i de flesta kommunerna.

Om ovanstående frågeställningar inte löses så får det direkt effekter för arbetet med e-tjänster i kommunerna, e-hälsotjänster, företagens möjligheter att verka och utvecklas, invånarnas krav och önskemål och givetvis och totalt sätt den ekonomiska tillväxten i Norrbotten.

Vid Stadsnätsforums möte med samtliga stadsnät i oktober månad, så ser den nuvarande situationen ut enligt följande:

Arjeplog: Ej bestämt inriktning, ej beslut.

Arvidsjaur: Ja till IP-Only lösning. Teracom som extern KO from 1 nov 2015 ca 12 månader framåt. Ej beslut därefter.

Boden: Strategi för centrala delen, ”Upplåts till marknaden”. Landsbygden åtgärder från kommunen. Har KO i kommunen.

IT NORRBOTTEN AB

Boden Business Park • Teknikvägen 3-13 • 961 50 Boden Tel.0921-690 10 • info@itnorrbotten.se • www.itnorrbotten.se

Gällivare: Teracom som extern KO from 1 nov 2015 ca 18 månader framåt. Vill därefter samarbeta med Kiruna.

Haparanda: Kommunalt fibernät. Ej bestämt inriktning för framtiden. Ev. samverka med Kalix.

Jokkmokk: Teracom som extern KO from 1 november 2015 ca 18 månader framåt.

Ej bestämt sig för lösning därefter.

Kalix: Stadsnät med egen KO. Arbete pågår.

Kiruna: Teracom som extern KO from 1 nov 2015 ca 12 månader framåt. Därefter stadsnät med egen KO. Arbete pågår.

Luleå: Stadsnät med egen KO.

Pajala: Teracom som extern KO from 1 nov 2015 och ca 24 månader framåt. Vill därefter samarbeta med Kiruna.

Piteå: Stadsnät med egen KO.

Älvsbyn: Stadsnät med egen KO. Ja till IP-Only. Dock inget beslut fattat.

Överkalix: Kommunalt fibernät. Upphandlar f.n. KO.

Övertorneå: Stadsnät med egen KO. Vill samarbeta med Kalix.

Med vänliga hälsningar IT Norrbotten AB

Tony Blomqvist, VD

Ärende 

Plats för noteringar:

2015-11-06

Skrivelse från UF - Ung Företagsamhet

Ung Företagsamhet Norrbotten är en ideell organisation med över 20 års erfarenhet av entreprenörskap i den norrbottniska skolan. UF har verksamhet i länets alla kommuner, på både grund- och gymnasieskola. Mest kända är processutbildning UF-företagande där gymnasieelever som en del av sin utbildning startar, driver och avvecklar ett företag. Sedan något år tillbaka arbetar UF även på grundskolan med tre olika läromedel som utvecklar elevers kunskaper om demokrati, samhällsekonomi, entreprenörskap och att bli aktiva samhällsmedborgare.

Ett starkt samarbete sker med näringslivet som genom partnerskap finansierar verksamheten till drygt 50 %. Det finns även sedan många år ett starkt och bra samarbete med kommunerna som idag bidrar med ca 25 % (2,50 kr/innevånare).

Resterande kommer från andra offentliga finansiärer.

Det finns behov på utökad verksamhet i grundskolan vilket gör det möjligt för länets elever i både grundskola och gymnasieskola att utveckla en tro på sin egen företagsamhet. På så sätt bidrar Ung Företagsamhet till tillväxt och stärkt

konkurrenskraft för regionen långsiktigt.

Målsättningen är att öka finansieringen från näringslivet och även att länets kommuner ser samma betydelse i en utökad verksamhet. Ung Företagsamhet söker en ökad finansiering från kommunerna med 1 kr/innevånare, totalt 3,50 kr/innevånare från och med 2017. UF vill att kommunförbundet rekommenderar kommunerna att stödja verksamheten och godkänna förslaget om ökad

finansiering från länets kommuner till Ung Företagsamhet Norrbotten med 1 kr/innevånare, till totalt 3,50 kr/innevånare från 2017.

Presidiet föreslår styrelsen besluta

att rekommendera kommunerna fortsättningsvis att stödja verksamheten med 2,50 kr/innevånare

att inte rekommendera en ökad finansiering med 1 kr till totalt 3,50 kr/

innevånare från 2017

Sida 1 av 2

Entreprenörskap för alla skolelever i Norrbotten – Ung Företagsamhet gör skillnad

Morgondagens företagare finns i dagens skolor och vi arbetar för att ge unga människor en tro på sin egen företagsamhet. Ett av organisationens grundsyften är att utveckla av regionen och sammanlänka skola och näringsliv.

På så sätt bidrar Ung Företagsamhet till att skapa tillväxt i Norrbotten.

Bakgrund

Ung Företagsamhet Norrbotten är en ideell organisation med över 20 års erfarenhet av entreprenörskap i den norrbottniska skolan. Vi har verksamhet i länets alla kommuner, på både grund- och gymnasieskola. Mest kända är vi för vår

processutbildning UF-företagande där gymnasieelever som en del av sin utbildning startar, driver och avvecklar ett företag. Sedan något år tillbaka arbetar vi även på grundskolan med tre olika läromedel som utvecklar elevers kunskaper om demokrati, samhällsekonomi, entreprenörskap och att bli aktiva samhällsmedborgare.

Tillsammans med nätverket för tidigare UF-företagare, UF-alumni, sträcker sig vår målgrupp från sexåringar i förskoleklass till unga vuxna¹.

Resultat – UF-företagande².

 Det är 20 % större sannolikhet att en UF-alumn startar företag i framtiden.

 UF-alumnen har högre genomsnittlig inkomst, både som företagare och anställd, (7-12 %)

 Det är 20 % lägre sannolikhet att en UF-alumn är arbetslös.

 UF-alumnen har 44 % större sannolikhet att bli chef.

 UF-alumnerna anställer fler personer i sina företag och deras företag överlever i högre grad än andra företag.

 UF-alumnerna startar oftare aktiebolag (sannolikheten är 80% större för kvinnor och 60 % större för män)³

I Norrbotten drev totalt 637 elever (jämt fördelat på tjejer och killar), eller var fjärde elev i 2:an och 3:an på gymnasiet, UF-företag föregående läsår. Vi är stolta över att vi har verksamhet på gymnasiesärskolan i Kalix, Piteå, Boden och att Luleå startar upp under nästa läsår. Ytterligare ett led i att uppfylla målet om att UF-företagande ska vara för alla är att vi under en tvåårsperiod kommer att arbeta intensivt med de ungdomar som är nyanlända och går Introduktionsprogrammet – språkintroduktion (IMSPRA). Vårt mål är att det under nästa läsår startas UF-företag av nyanlända ungdomar i Luleå, Övertorneå och Jokkmokk, vilka valts ut som fokuskommuner. På

1”Barn och unga måste genom hela utbildningssystemet fortlöpande prioriteras när det gäller företagsamhet och entreprenörskap” (RUS, Kompetensförsörjning)

2 Karl Wennberg, Niklas Elert. Effekter av utbildning i Entreprenörskap. (2012). Ratio.

3”Kvinnors och mäns potential för entreprenörskap och företagande ska tas tillvara” (RUS, Horisontellt kriterium för Jämställdhet)

Sida 2 av 2

detta sätt bidrar Ung Företagsamhet i Norrbotten både till att uppfylla det horisontella kriteriet för ”Integration och mångfald” samt till att ”Främja

förutsättningar för personlig utveckling och karriärmöjligheter oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, religion eller funktionshinder” i enlighet med RUS.

Finansiering

Ung Företagsamhet i Norrbotten är stolta över vårt starka samarbete med näringslivet som genom partnerskap finansierar verksamheten till drygt 50 %. Resterande

kommer från olika offentliga finansiärer där länets kommuner idag bidrar med ca 25 % (2,50 kr/innevånare). Genom Ung Företagsamhets utökade verksamhet i grundskolan gör vi det möjligt för länets elever i både grundskola och gymnasieskola att utveckla en tro på sin egen företagsamhet. På så sätt bidrar Ung Företagsamhet till tillväxt och stärkt konkurrenskraft för regionen över tid. Med den utökade

verksamheten i grundskolan och en ökning av antal UF-elever för läsåret 2015/2016 ser vi ett behov och en potential för att öka finansieringen från näringslivet och siktar på en ökning på ca 30 % kommande år.

Vi hoppas att även länets kommuner ser samma potential i vår utökade verksamhet och söker därför en ökad finansiering även från kommunerna med 1 kr/innevånare, totalt 3,50 kr/innevånare från och med 2017.

Förslag

Ung Företagsamhet i Norrbotten föreslår Kommunförbundets styrelse;

att rekommendera kommunerna att godkänna förslaget om ökad finansiering från länets kommuner till Ung Företagsamhet Norrbotten med 1

kr/innevånare, till totalt 3,50 kr/innevånare från 2017.

Ärende 7

Plats för noteringar:

Verksamhetsplan och budget 2016

Bifogat förslag till verksamhetsplan 2016

bygger på den ”Inriktning 2015-2018” som antogs av styrelsen 2014-10-23 och av

förbundsfullmäktige 2015-04-23.

Presidiet har 2015-11-24 beslutat föreslå

Att förslaget till Verksamhetsplan och budget 2016 antas

V ERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET

2016

1

Innehåll

Inledning ... 2

1. Uppdraget ... 2

1.1 Verksamhetsidé ... 2

1.2 Övergripande mål ... 2

1.3 Strategiska områden ... 3

2. Strategiska områden ... 5

2.1 Hållbar tillväxt och utveckling ... 5

2.2 Socialtjänst ... 5

2.3 Utbildning och lärande/Mediacenter ... 6

2.4 Miljö och samhällsbyggnad ... 6

2.5 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten ... 7

2.6 Integration ... 8

3. Uppföljning ... 8

3.1 Styrelsens övergripande mål ... 8

3.2 Kurser och konferenser ... 8

Bilagor

1. Budgetsammanställning 2015

2. Komplett styrkort 2016

2

Inledning

Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens Verksamhetsplan och budget för 2016.

Dokumentet bygger på den ”Inriktning 2015-2018” som antogs av styrelsen 2014-10-23 och av förbundsfullmäktige 2015-04-23.

Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen.

Kommunförbundets uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration och löpande verksamhet.

1. Uppdraget

Förbundets grunduppdrag är att i nära samarbete med medlemmarna, organisera, driva och utveckla arenor och nätverk för dialog och kunskapsutveckling. Härvid ska förbundet:

 Tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och

samarbete för att utveckla verksamheterna och stärka det kommunala självstyret

 Ena kommunernas röster och företräda dem vid regionala-, nationella- och

internationella forum och i överläggningar/förhandlingar med Norrbottens läns landsting (Region Norrbotten)

 Genom omvärlds- och intressebevakning informera om och initiera gemensamma

aktiviteter/insatser inom kommunalregionala frågor/områden

 Skapa konkurrenskraftiga mötesplatser för lärande, för tjänstemän och förtroendevalda

och därmed medverka till erfarenhetsutbyte samt kunskaps- och kompetensutveckling

 Förestå och vidareutveckla MediaCenter Norrbotten.

1.1 Verksamhetsidé

Kommunförbundet Norrbotten ska genom ett processinriktat arbetssätt och ett utvecklat beredningsförfarande företräda, påverka, driva och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv.

1.2 Övergripande mål

I inriktning 2015-2018 har styrelsen formulerat följande övergripande mål för verksamheten:

1. Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt

2. Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet

3. Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen 4. Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt

nyttjande av resurser för bättre samhällsservice

5. Öka användandet av modern teknik i verksamheterna till nytta för invånare, personal och beslutsfattare

6. Verka för ökad jämställdhet i kommunerna.

3

1.3 Strategiska områden

Ovanstående inriktning och övergripande mål ska förverkligas genom ett samlat och processinriktat arbetssätt med medlemmarna inom nedanstående områden:

 Hållbar tillväxt och utveckling

 Socialtjänst

 Utbildning och lärande/Mediacenter

 Miljö och samhällsbyggnad

 FoUI Norrbotten

 Integration

Det finns, utöver de strategiska områdena, ett antal sakområden som är speciellt

betydelsefulla där Kommunförbundet Norrbotten ska vara en aktör på regional nivå. Kultur är ett exempel på ett sakområde där förbundet kan bidra påtagligt genom att samordna insatser.

Relationen mellan de övergripande horisontella målen för 2015-2018 och de strategiska områdena redovisas i figur 1. Kommunförbundets har definierat mål för 2016 utifrån de övergripande målen, vilket redovisas i styrkort i figur 2. I bilaga 1 finns förutom mål även aktiviteter angivna.

Utbildning och lärande/Mediacenter Miljö- och Samhällsbyggnad FoUI

Hållbar tillväxt och utveckling

Kompetensförsörjning

Modern teknik

Jämställdhet Samarbete

Verksamhetsutveckling Politiska företrädarskapet

Socialtjänst Integration

Figur 1. Övergripande horisontella mål 2015-2018 och strategiska områden för Kommunförbundet Norrbotten

4

Övergripande mål 2015-2018 Mål 2016 Fördjupa och bredda det politiska

företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt

 En utvecklad dialog mellan kommunförbundet, styrelsen, kommunchefer och förvaltningschefer samt förbättrad återkoppling mellan beredningar och styrelse

 Kommunförbundet har implementerat en kommunikationsstrategi för Kommunförbundet Norrbotten

 Ökad kunskap om de politiska arenorna i landet samt en utvecklad plan för deltagandet i framtiden

 Etablerade rutiner för att redovisa nationella satsningar Verka för att de kommunala verksamheterna

utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet

 En utvecklad modell för att arbeta med resultaten från kommunbesöken tillsammans med företrädare från kommunerna

 Etablerade rutiner för samverkan mellan kommunförbundet och akademin samt andra kunskapsmiljöer

 En efterfrågad och tillgänglig kurs- och konferensverksamhet samt seminarieverksamhet

 En utvecklad samverkan mellan forskningsledare, samverkansledare och utvecklingsledare

Öka förutsättningarna för att kommunerna på

sikt ska klara kompetensförsörjningen  Påbörjat arbetet med en behovsstyrd process för kompetensförsörjning

 Steg två i satsning på ledarskapsutveckling påbörjad

 En utvecklad och känd kompetensplattform i länet där kommunförbundet är en aktör

Verka för ett utökat samarbete mellan

kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser för bättre samhällsservice

 Ökad innovation inom offentlig sektor för nya arbetssätt och samnyttjande av personal mellan kommunerna

 Princip för gemensamma åtaganden för Norrbottens kommuner

 Ett ökat regionalt lärande genom goda exempel på samarbete

 En väl fungerande samordning mellan e-nämnden och Kommunförbundet

Verka för användandet av modern teknik till

nytta för…  Kommunförbundet har ökat användningen av modern

teknik i den ordinarie verksamheten

 En reviderad regional digital agenda där kommunförbundets områden är beaktade

 Ökad användning av digitala lösningar i kommunala verksamheter

 Lokal handlingsplan för ”trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik” är tagen i samtliga kommuner

Verka för ökad jämställdhet i kommunerna  CEMR-deklarerad verksamhet vid KF

 En reviderad jämställdhetsplan på kommunförbundet i enlighet med CEMR-deklarationen

 En breddad samverkan mellan det offentliga och näringslivet i arbetet med att synliggöra det regionala jämställdhetsarbetet

Figur 2. Styrkort 2016

5

2. Strategiska områden

2.1 Hållbar tillväxt och utveckling

Kommunförbundet Norrbotten är en huvudaktör i det regionala strategiarbetet, vars syfte är att prioritera resurser och stärka förutsättningar för tillväxt i regionen. Grunden för den regionala utvecklingsstrategin utgörs av ”Europa 2020” och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Det är viktigt att det politiska ledarskapet får en framskjuten och aktiv roll och är med och påverkar i strategiarbetet på olika arenor.

Som en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige är förbundet med och påverkar politiska ställningstaganden, både på EU-nivå och nationellt. Under 2016 genomförs en gemensam OECD-studie som ett viktigt underlag i påverkansarbetet för bibehållande av den extra allokeringen i form av gleshetsbonusen. Studien ska undersöka nyttoeffekten för att om möjligt kunna ge stärkt legitimitet åt argumentationen från norra Sverige och norra Finland.

Vår närhet till Arktis är en fördel då EU har starkt intresse för arktiska frågor. Inom

tillväxtberedningen kommer under 2016 en Arktis politisk plattform att tas fram i en process med fyra workshops och en avslutande Norrbottenskonferens, för bred politiskt förankring.

Under 2016 ska förbundet via tillväxtberedningen lämna yttrande på inriktningsunderlag inför nationell transportinfrastrukturplan 2018-2029. Förbundet deltar i aktiviteter för Botniska korridoren, malmbanan med koppling till Northern Axis.

2.2 Socialtjänst

Området omfattar omsorg om äldre, individ och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvård inom kommunens ansvarsområde.

Verksamheten ska präglas av bästa tillgängliga kunskap, genomföras med god kvalitet samt utgå och utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Samverkan med andra aktörer är viktig, inte minst med landstinget för utvecklingen av kvalité, resultat och säkerhet i verksamheten. Det politiska företrädarskapet i social-/samverkansberedningen har ett viktigt uppdrag att driva och påverka samverkans- och utvecklingsfrågorna på olika arenor.

Olika faktorer i omvärlden, i Sverige som internationellt påverkar förutsättningar för verksamhetsområdet som utvecklingen på arbets- och bostadsmarknaden, stora flyktingströmmar och ensamkommande barn som ansöker om asyl.

Inflytande och medskapande i socialtjänsten ska stärkas och utvecklas. Den

erfarenhetsbaserade kunskap som finns hos brukare/patienter/närstående är mycket värdefull och behöver tas till vara. Utifrån den beslutade strategin för patient och brukarmedverkan ska en gemensam handlingsplan för kommuner och landsting tas fram.

Ny lagstiftning är på gång kring informationsöverföring mellan myndigheter och av den

anledningen måste ett stort utvecklingsarbete startas. Genom att använda digitaliseringens

möjligheter ökar vård- och omsorgspersonalens förutsättningar att bedriva ett arbete som

baseras på relevant, aktuell och korrekt information. Det pågår nationellt en utveckling av

likvärdig och strukturerad dokumentation inom samtliga områden i socialtjänsten. Det finns

behov av att bidra till att utveckla införandet av ÄBIC (äldres behov i centrum) med stöd, råd

6 och utbildningsinsatser. Modellen utgår från den enskildes behov inom olika livsområden och stödjer en rättssäker och likvärdig dokumentation i hela kedjan - handläggning, utförande och uppföljning.

2.3 Utbildning och lärande/Mediacenter

Kommunförbundets arbete inom området Utbildning och lärande/Mediacenter omfattar verksamheter inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning samt Mediacenters verksamhet. Mediacenter tillhandahåller filmer till kommunerna, med institutionell visningsrätt, strömmande eller på dvd.

Kommunförbundets aktiviteter inom Utbildning och lärande är i ett skede av förändring. En rekrytering har skett av en samverkansledare med delvis nytt uppdrag och nära samverkan, både internt och externt, kommer att vara prioriterat för det arbete som utförs inom området.

Exempelvis kommer ett gemensamt planeringsarbete mellan vetenskaplig ledare vid FoUI, samverkansledare och Mediacenter att etableras.

Kommunförbundet kommer under året att fortsätta samordna fortbildnings- och

informationsinsatser och att arbeta fram länsövergripande överenskommelser med viktiga partners, som t.ex. Norrbottens Läns landsting. Aktuellt under 2016 är att slutföra den länsgemensamma överenskommelsen mellan skola och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) om ansvarsfördelning när det gäller barn och ungdomar med utvecklingsrelaterade

funktionsnedsättningar.

Särskilt fokus under 2016 är på de utmaningar kommunernas verksamheter ställs inför inom området Utbildning och lärande då många nyanlända barn, ungdomar och vuxna kommer till våra kommuner. Kommunförbundet kommer att samla kompetenser från flera områden för dialog och samverkan. Exempelvis i kommande gemensamma konferensdagar där vi kommer att arbeta förvaltningsövergripande.

Kommunförbundets ansvariga för socialtjänst, integration, FoUI samt Utbildning och lärande kommer under året att samverka i gemensamma frågor både på tjänstepersons- och

politikernivå.

Användningen av modern teknik ökar i verksamheterna. Med anledning av Skoldatatekets nedläggning och med avstamp i tidigare utredningar om Mediacenters verksamhet, ska en översyn göras. Syftet med översynen är att undersöka hur området ”skolans digitalisering” – kommunernas behov av IKT och mediepedagogiskt stöd kan byggas upp.

2.4 Miljö och samhällsbyggnad

Miljö- och samhällsbyggnadsområdet omfattar verksamheter inom miljö, planering, byggande, kommunalteknik, klimat och energi samt räddningstjänst och krisberedskap.

Genom ett utvecklat processarbete, ibland i tvärsektoriella nätverk, olika projektarbeten och utbildningar verkar Kommunförbundet Norrbotten inom området. Det kommande året ligger fokus bl.a. på miljösamverkan Norrbotten och avfallsfrågor.

Miljösamverkan Norrbotten fortsätter enligt plan. Det är ett treårigt projekt där länsstyrelsen

och samtliga kommuner deltar och Kommunförbundet Norrbotten är projektägare. Under det

7 kommande året fortsätter arbetet kring enskilda avlopp. Nya delprojekt startas inom förorenad mark och avfall för anläggningsändamål/bygg- och rivningsavfall.

Avfallsfrågorna diskuteras också intensivt på nationell nivå. Producentansvaret har utretts och en förändring där kommunerna blir ansvariga för insamlingsdelen av producentansvaret kommer att genomföras. Detta kommer i hög grad att påverka våra mindre kommuner som i dag inte själva hanterar avfall. Vår samverkansgrupp avfall deltar i Avfall Sveriges

utredningar inför förändringen och frågan kommer att belysas under året bland annat i seminarieform.

Inom räddningstjänsten samverkar kommunerna inom många områden. Kommunförbundet har aktivt deltagit i utvecklingen av denna samverkan under 2015. Vid behov kommer förbundet att fortsätta detta arbete även under 2016.

2.5 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten

Social hållbarhet är ett nytt forsknings- och utvecklingsområde inom FoUI Norrbotten.

Begreppet innefattar ett antal aspekter som anknyter till både materiella (exempelvis byggd miljö) och icke-materiella (t ex inkludering, jämställdhet). Att definiera och mäta social hållbarhet är knepigt eftersom innebörden kan variera beroende plats och sammanhang och ett viktigt steg för FoUI är att tillsammans med Norrbottens kommuner bygga ett

kunskapsnätverk inom vilket begreppet social hållbarhet kan konkretiseras och utvecklas, som ett verktyg för samhällsutveckling med utgångspunkt i kommunernas olika förutsättningar.

Insikter och kunskaper från forskning (exempelvis Attract-projektet om

samhällsomvandlingen i Malmfälten) och goda exempel på hur man kan tänka och planera socialt hållbart blir viktiga inslag i arbetet.

Parallellt med utvecklingsarbetet kring social hållbarhet påbörjas en satsning inom området folkhälsa, där en forskarutbildad utvecklingsledare kopplas till FoUI fr.o.m. 2016. Detta arbete kommer att planeras i nära samverkan med länsstyrelsen och landstinget och

uppdragen utformas i dialog med kommunerna. Mer allmänt blir arbetsuppgifterna att stödja och utveckla samverkan mellan kommunerna i folkhälsofrågor, bistå med stöd vid

implementering och utvärdering av olika folkhälsosatsningar och att tillgängliggöra metoder för uppföljning. Det kommer också att handla om att identifiera fler och mer relevanta indikatorer för att mäta folkhälsans utveckling bland olika kategorier av medborgare länet, något som skulle kunna öka precisionen med avseende på vilka insatser som behövs.

Inom profilområdet socialtjänst kommer huvudfokus under 2016 vara att fortsatt stödja införandet av en evidensbaserad praktik (EBP).Det sker främst genom kontinuerliga

nätverksträffar och utbildning av EBP-kontaktpersoner och i form av workshops om EBP som

genomförs med ledningsgrupper inom socialtjänsten ute i kommunerna. En viktig del blir att

fortsätta det påbörjade arbetet med att erbjuda stöd till arbetet med lokal och systematisk

uppföljning ute i kommunerna, något som även inkluderar skolans område. En särskild

satsning planeras på att förmedla arbetsmetoder och modeller för brukarmedverkan och

delaktighet och att erbjuda utbildning om detta till personal inom olika verksamhetsområden i

socialtjänsten.

8 Inom området utbildning och lärande fortsätter arbetet kring en förskola/skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det handlar bl a om att ge stöd till skolans systematiska kvalitetsarbete, dels genom FoUI-projektet BEED (Beprövad erfarenhet och elevinflytande) och dels genom ett utvecklingsarbete riktat mot förstelärare. Ytterligare en uppgift är att tillsammans med samverkansledare för området Utbildning och lärande samt Mediecenter undersöka hur området ”skolans digitalisering” - kommunernas behov av IKT och

mediepedagogiskt stöd - kan byggas upp. FoUI medverkar i två större projekt inom

profilområdet utbildning och lärande; dels det Vinnova-finansierade ”iDAG-projektet” om distansöverbryggande undervisning (Lapplands gymnasium 2015-2018) och dels ”En Spirande modell” om samverkan mellan förskola, lärarstuderande och universitet.

FoUI planerar en tvådagarskonferens på temat ”Krympa – växa” under 2016. Syftet är att belysa olika strukturellas trender och utmaningar som påverkar kommunernas möjligheter att överleva, utvecklas och erbjuda en god välfärd för sina medborgare. Tanken är också att FoUI ska presentera resultat från sina kommunbesök liksom att företrädare från olika kommuner ges utrymme att ge lokala exempel på hur man tar sig an och arbetar med olika utmaningar på ett framgångsrikt sätt.

2.6 Integration

Kommunerna står inför en stor utmaning vad gäller nyanlända flyktingar och då främst avseende ensamkommande flyktingbarn. Integrationsfrågan är tvärsektoriell och

kommunförbundet tar ett samlat grepp om frågorna över sektorsgränserna, indelat i bl.a.

utbildningssystemet, arbetsmarknaden, hälsa/folkhälsa samt Kultur och jämställdhet. De aktiviteter som planeras inriktas på såväl akuta frågor som långsiktigt arbete.

Kommunförbundets integrationsarbete har även inriktning på samverkan, till nytta för

individen och som ett led i en långsiktig kompetensförsörjning för kommunerna. Fokus i detta arbete ligger på att lyfta goda exempel på samverkan, bidra till erfarenhetsutbyte och att medverka i dialog för att ytterligare inventera utvecklingsområden att arbeta vidare med.

Flertalet av aktiviteterna inom området återfinns därför inom de andra strategiområdena.

3. Uppföljning

Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårs- redovisningen per 06-30 och i årsredovisningen.

3.1 Styrelsens övergripande mål 3.2 Kurser och konferenser

Antalet kurser/konferenser med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade

effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare.

Kommunförbundet Norrbotten Bilaga 1 till Verksamhetsplan 2016

Sammanställning av budget 2016

Budget 2016 Budget 2015

Kostnader

12 Styrelsen 702 000 *) 717 333

13 Revision 31 290 31 990

14 Kansli 12 416 200 12 534 385

141 Direktören 160 000 230 000

15 Socialtjänst 170 000 200 000

16 Barn- och utbildning 160 000 200 000

17 Miljö o samh.byggn/Folkhälsa 105 000 95 000

18 EU och internationalisering 120 000 150 000

19 Tillväxt/regional utveckling 155 000 165 000

20 Kultur/fritid, jämställdhet 190 000 170 000

21 Kompetensförs, integration 100 000 130 000

22 Samverkansberedning 65 000 65 000

23 FoUI 4 278 060 4 278 060

24 UR/Film 945 000 960 000

10 Kurser/konferenser 3 400 000 2 800 000

Summa 22 997 550 22 726 768

Intäkter

10 Intäkter kurs/konferens 3 700 000 3 100 000

80 Finansiering 19 297 550 19 626 768

Summa 22 997 550 22 726 768

Resultat 0 0

*) Styrelsen har fattat beslut om medfinansering för 2016 enligt följande: North Sweden 115 000 kr, CRR 100 000 kr, Miljösamverkan 50 000 kr, RFSL 50 000 kr, Jämställd- hetspris 25 000 kr. Totalt 340 000 kr (ingår i styrelsens budget).

Bilaga 2 sidan 1

Övergripande mål 2015-2018 Strategier Mål 2016 Nyckelaktiviteter

Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt

Utvecklar dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med

riksdagspolitiker, med den framtida Region Norrbotten m fl

En utvecklad dialog mellan kommunförbundet, styrelsen, kommunchefer och förvaltningschefer samt förbättrad återkoppling mellan beredningar och styrelse

Kommunförbundet har implementerat en kommunikationsstrategi för Kommunförbundet Norrbotten

Ökad kunskap om de politiska arenorna i landet samt en utvecklad plan för deltagandet i framtiden

Etablerade rutiner för att redovisa nationella satsningar

Kommuncheferna görs delaktiga i beredningsförfarandet Verka för disciplin vid styrelsemötena med avseende på avsatt tid, innehåll och presentation

Återrapportering från beredningarnas ordförande som en punkt på styrelsens dagordning

Skapa strukturerad kommunikation mellan kommunförbundet och kommunchefernas ledningsgrupper

Ta fram en kommunikationsstrategi – grafisk profil, web, budskap mm.

Delta på olika arenor som t.ex. Europaforum samarbete.

Undersöka möjligheten till samverkan inom och utom länet om deltagande vid olika event som t.ex. Almedalen Ta fram rutiner för att redovisa nationella satsningar, från dokumentation till att tillgängliggöra resultat

Tillhandahåller kontinuerlig kunskapsutveckling

Tillhandahåller resurser för politikers och tjänstepersoners deltagande

Aktivt medverkar på olika arenor som förbundets representant (K)

Utvecklar den interna dialogen kring de gemensamma kommunalregionala frågorna och därmed bidra till ett mer dynamiskt samarbete (K)

Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet

Fungerar som förmedlande länk mellan kommunerna och universiteten och andra kunskapsmiljöer i regionen och landet

En utvecklad modell för att arbeta med resultaten från kommunbesöken tillsammans med företrädare från kommunerna

Etablerade rutiner för samverkan mellan kommunförbundet och akademin samt andra kunskapsmiljöer

En efterfrågad och tillgänglig kurs- och

konferensverksamhet samt seminarieverksamhet En utvecklad samverkan mellan forskningsledare, samverkansledare och utvecklingsledare

Etablera ledningsgrupp för FoUI-frågor bestående av tjänstepersoner inom områdena utbildning och socialtjänst

Regional tvådagarskonferens runt frågorna om kommunernas utmaning runt att krympa/växa Ta initiativ till ett fördjupat samarbete inom området utbildning och lärande tillsammans med skolchefer och LTU

Ta fram riktlinjer för finansiering av kurs- och konferensverksamheten samt processkartlägga och utveckla verksamheten

Utöka det interna tvärgruppssamarbetet inom våra sakområden

Utvecklar rollen att vara ett nav i en regional stödstruktur för kunskapsutveckling och

kunskapsspridning inom och mellan de kommunala verksamheterna i länet

Erbjuder- både fysiskt och webbaserat- föreläsningar, seminarier, workshops och andra former för kunskapsbildning och kunskapsspridning

Erbjuder metodstöd, konsultation och handledning av forsknings- och utvecklingsarbeten och utvärderingar

Utvecklar sin interna kompetens att efterfråga och använda forskningsbaserad kunskap samt skapar för systematisk kunskapsutveckling och lärande i enlighet med en evidensbaserad praktik, dvs… (K)

Bilaga 2 sidan 2

Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen

Följer och stödjer det samarbete som sker inomregionalt inom utbildningsområdet

Påbörjat arbetet med en behovsstyrd process för kompetensförsörjning

Steg två i satsning på ledarskapsutveckling påbörjad En utvecklad och känd kompetensplattform i länet där kommunförbundet är en aktör

Ge stöd till och sprida erfarenheter från projekt för innovativa modeller inom kompetensförsörjning Samordna och planera utbildning i kommunikativt ledarskap

Delta i arbetet med att utveckla kompetensplattformen i Norrbotten med särskilda tyngdpunkt på integration Genomföra utbildningsinsatser för att utveckla kommunernas samarbete inom integrationsområdet samt bidra till kompetensförsörjning inom området

Bidrar till kompetensutveckling och ett utvecklat samarbete inom utbildningsområdet

Omvärldsbevakar, informerar, ger kunskap samt initierar samarbeten inom introduktionsinsatserna och inom integrationsområdet i sin helhet

Bidrar till att kommunernas attraktivitet som

arbetsgivare ökar, genom att bland annat ta del av och

”regionalisera” SKLs satsning på kommunerna som

”attraktiva arbetsgivare”

Delger kommunvisa kompetensförsörjningsplaner (K)

Utvecklar samarbetet inom utbildningsområdet med målet att det på sikt (år 2020) får vara högst 10% av 18- 24-åringarna som inte avslutat gymnasiestudierna eller fortsatt sina studier samt att andelen 30-34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning uppgår till minst 45% (K)

Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser för bättre samhällsservice

Aktivt och systematiskt driver, utvecklar och stödjer samtal mellan medlemmarna med målsättningen att nå samsyn och samförstånd kring vad, hur och vilka som ska delta i olika samarbeten, hur de gemensamägda bolagen ska styras, utvecklingsarbeten inom ramen för eNämnden mm

Ökad innovation inom offentlig sektor för nya arbetssätt och samnyttjande av personal mellan kommunerna

Princip för gemensamma åtaganden för Norrbottens kommuner

Ett ökat regionalt lärande genom goda exempel på samarbete

En väl fungerande samordning mellan e-nämnden och Kommunförbundet

Undersöka möjligheten att söka externa medel för satsningar ex. vis. Vinnova

Sammanställa behov av att dela specialisttjänster Dialog styrelse/beredningar/kommunchefer om gemensamma åtaganden och samverkan Konferens/utbildningsinsatser för politiker och tjänstepersoner

Identifiera och prioritera strategiska nätverk (regionalt, nationellt och internationellt)

Utveckla samarbetet mellan Kommunförbundet och e- nämnden för stöd vid gemensam upphandling av digitala lösningar via e-nämnden

Delta på andra kommunala samverkansarenor och utgör bryggan mellan olika kommuners engagemang för att öka samverkan med varandra

Väcker och driver mellankommunala samarbeten (K)

Bjuder in kommunförbundet som observatör i dess forum för samarbete (K)

Verka för användandet av modern teknik till nytta för…

Stödjer implementeringen av intentionerna i Regional Digital Agenda, Strategin för eSamhället och andra nationella strategier för e-utveckling. Därvid ska förbundet bland annat arbeta för en sammanhållen strategi för kommunala verksamheter

Kommunförbundet har ökat användningen av modern teknik i den ordinarie verksamheten

Utveckla streaming av seminarier och konferenser Öka användningen av videomöten för beredningar, styrelsemöten, nätverksträffar och arbetsgrupper Utbildningsinsatser inom området modern teknik och metodik för digital kommunikation, internt och för utvalda målgrupper i kommunerna

Samordnar aktiviteter med eNämnden, IT Norrbotten och andra aktörer inom sakområdet

Bilaga 2 sidan 3

Implementerar intentionerna i Regional Digital Agenda och Strategin för eSamhället (K)

En reviderad regional digital agenda där kommunförbundets områden är beaktade

Ökad användning av digitala lösningar i kommunala verksamheter

Lokal handlingsplan för ”trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik” är tagen i samtliga kommuner

Delta i arbetet med den digitala agendan

Stödja arbetet med införandet av modern teknik i verksamheter

Aktivt stödja arbetet med lokala handlingsplaner för

"trygghet, service och delaktighet i hemmet”

Verka för ökad jämställdhet i kommunerna

Omvärldsbevakar, samordnar nätverk och genomför utbildningar för att stödja implementeringen av principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMR-deklarationen

CEMR-deklarerad verksamhet vid KF

En reviderad jämställdhetsplan på kommunförbundet i enlighet med CEMR-deklarationen

En breddad samverkan mellan det offentliga och näringslivet i arbetet med att synliggöra det regionala jämställdhetsarbetet

Internutbildning av samtliga i Kommunförbundets personal inom CEMR

Revidera Kommunförbundets jämställdhetsplan Aktiv medverkan i Samverkan för jämställdhet Norrbotten

Fortsätta stödja kommunerna i deras arbete med handlingsplaner genom goda exempel

Synliggör de nationella politiska målen och de regionala strategierna och programmen för att få genomslag för arbetet

Implementerar principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMR- deklarationen (K)

Följer implementeringen och uppföljningen av jämställdhet i Norrbotten, för en bättre helhetsbild (K)

Ärende 8

Plats för noteringar:

Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning

Norrbottens kommuner och Norrbottens läns landsting har sedan 2008 haft samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel. Nuvarande avtal löper ut den 31 december 2015.

Den politiska samverkansberedningen för hälso- och sjukvård, omsorg och skola har gett sina tjänstepersonsorganisationer i uppdrag att ta fram ett förslag till samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med

funktionsnedsättning mellan kommunerna och landstinget.

Enligt förslaget till samverkansavtal har kommuner och landsting ett ömsesidigt samarbete, intresse och ansvar för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning.

Det lagstadgade ansvaret att erbjuda hjälpmedel för personer med

funktionsnedsättning regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763).

Parternas inflytande och medverkan i gemensamma frågor inom

hjälpmedelsområdet säkerställs i samverkansorganisationen och som ska användas för gemensamma beslut och uppföljning av verksamheten.

Målet med samverkansavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienterna/brukarna på lika villkor får tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel i hela länet. Samarbetet kring hjälpmedelsfrågorna ska också ge en effektiv hjälpmedelsförsörjning av god kvalité. Parallella organisationer ska undvikas.

Samverkansavtalet innebär att landstinget och kommunen tar ett gemensamt ansvar för att utveckla hjälpmedelsverksamheten och kompetensen i

hjälpmedelsfrågor i syfte att patient/brukare ska få tillgång till hjälpmedel på ett för bägge parter kostnadseffektivt sätt.

Avtalet omfattar upphandling av hjälpmedel, inköp av hjälpmedel, rådgivning och konsultation, administrativa rutiner, IT-stöd samt lagerhållning.

Kostnad grundabonnemang 23,50 kr per invånare.

Samverkansavtalet gäller under perioden 2016-01-01 – 2020-12-31 med en

automatisk förlängning om 12 månader.

Socialberedningen har 2015-11-12 beslutat föreslå styrelsen

Att rekommendera medlemskommunerna att anta Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med

funktionsnedsättning

Presidiet har under sitt sammanträde 2015-11- 24 inte tagit ställning i ärendet utan beslutat ge kansliet uppdraget att utarbeta en

sammanfattning till styrelsens behandling av ärendet.

Uppdraget är genomfört genom ovanstående beskrivning.

3 NOVEMBER 2015

1

Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel

till personer med funktionsnedsättning

Norrbottens läns landsting, här kallad landstinget, och xxx kommun, här kallad kommunen, har träffat samverkansavtal om hjälpmedels-

verksamheten. Avtalet avser samverkan mellan Division Service inom Norrbottens Läns Landsting och Socialförvaltningarna i respektive kommun.

Bakgrund

Ansvaret för försörjning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen. I Norrbottens län styrs ansvarsförhållandena av avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i länet. Till grund för samverkan gäller ”Kommunaliserad hälso- och sjukvård i hemmen”,

”Hjälpmedelspolicy för förskrivning av personliga hjälpmedel” samt

”Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning”.

Detta samverkansavtal reglerar försörjningen av personliga hjälpmedel för de 14 kommunerna samt vårdgivarnas och landstingets samarbete kring denna verksamhet.

Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog.

Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna/brukarna.

Detta avtal ersätter tidigare tecknade avtal mellan landstinget och kommunen avseende hjälpmedel.

Mål och syfte

Målet med samverkansavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienterna/brukarna på lika villkor får tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel i hela länet. Samarbetet kring hjälpmedelsfrågorna ska också ge en effektiv hjälpmedelsförsörjning av god kvalité. Parallella organisationer ska undvikas.

Kommunerna och landstinget åtar sig att gemensamt arbeta för att vårdprocess/vårdkedja för patienterna/brukarna fungerar.

Samverkansavtalet innebär att landstinget och kommunen tar ett gemensamt ansvar för att utveckla hjälpmedelsverksamheten och kompetensen i

hjälpmedelsfrågor i syfte att patient/brukare ska få tillgång till hjälpmedel på ett för bägge parter kostnadseffektivt sätt.

Omfattning

Med hjälpmedelsverksamhet avses division Services verksamhet och de personliga hjälpmedel som landstinget och kommunerna har ett gemensamt intresse och ett delat ansvar för:

3 NOVEMBER 2015

2

 Hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning,

 Hjälpmedel till personer med kommunikations- eller kognitiva funktionsnedsättningar.

Samverkansavtalet omfattar även hjälpmedelsprodukter enligt ovan som också används som utrustning, som en del i en behandling och pedagogiska hjälpmedel i kommunernas verksamheter.

Landstinget förbinder sig att tillhandahålla ett gemensamt fastställt länssortiment och lagerhålla de produkter som fastställts som lagervaror.

Landstinget tillhandahåller också teknisk service av kommunen ägda hjälpmedel i den omfattning som kommunen avropar.

Landstingets specialistverksamheter som tillhandahåller hjälpmedel ingår inte i avtalet t.ex. syn, hörsel, andning, ortopedi och hjälpmedel som förskrivs av logoped samt hjälpmedel till barn 0-17 år.

Kostnadsfördelning

Grunden för den ersättning som kommunerna betalar till landstinget är en fördelning av landstingets självkostnader för tillhandahållande av hjälp- medel.

Den ersättning som följer av samverkansavtalet betalas till landstinget i form av en årlig abonnemangsersättning. Specifikation av omfattning och övriga villkor framgår av:

 Grundabonnemang (bilaga 1)

 Hyra hjälpmedel (bilaga 2)

 Avrop av hjälpmedel (bilaga3)

 Teknisk service av kommunen ägda hjälpmedel (bilaga 4)

 Prislista (bilaga 5)

 Definitioner (bilaga 6)

Genom att underteckna detta samverkansavtal kan kommunen teckna ett sidoavtal avseende transporter till/från landstingets hjälpmedelsverksamhet i Boden.

 Sidoavtal Transporter (bilaga 7)

Avtalsperiod

Samverkansavtalet gäller under perioden 2016-01-01 – 2020-12-31, med en automatisk förlängning om 12 månader i taget.

Parterna äger rätt att under avtalsperioden säga upp avtalet inför ett årsskifte om väsentliga förändringar inträffar i parternas verksamhet. För att avtalet ska upphöra måste skriftligt uppsägning dock göras senast nio månader före det kommande årsskiftet.

Parterna äger rätt att påkalla förhandling vid behov av revidering eller mindre justeringar av avtalet. Dessa ska då ske i en partssammansatt grupp.

Om förutsättningarna för detta samverkansavtal förändras på grund av lagstiftning eller huvudmannaskap äger parterna rätt att uppta förhandling.

Samverkansorganisation

Parternas inflytande och medverkan i gemensamma frågor inom bl.a.

hjälpmedelsområdet säkerställs i samverkansorganisationen.