• No results found

Protokoll styrelsemo te

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Protokoll styrelsemo te"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

2014-02-14 Mårten Sohlman

Protokoll styrelsemo te 2014-02-14

Tid: fredag 14 februari 2014, kl 09.30-12 Plats: Teknikföretagen, Storgatan 5, Stockholm

1. Mötet öppnas

Ordföranden Berndt öppnade mötet.

2. Fastställande av dagordning

Den föreslagna dagordningen godkändes.

3. Föregående protokoll (styrelse 2013-09-09)

Protokollet från styrelsemötet 2013-09-09 godkändes utan ändringar.

4. Nätverk och relationer BVB & BASTA

Mårten rapporterade från möte med Basta. Basta bjuder in till möjligheten att medverka i framtagandet av kriterier för mässingsprodukter enligt BASTAs nya alternativa sätt att hantera produkter som inte kan kvalificera sig till BASTA-listan. Denna nya kategori produkter heter

”SECURA”, och riktar sig till produkter som inte utan risker enkelt kan registreras till listan.

BVB har lutat sig mot basta, och Styrelsen är mycket angelägna om att det från början sker ett samarbete mellan BASTA och BVB kring kriterierna.

Tidigare har Svensk Armaturindustri haft kontakter med Johnny Hellman på byggvarubedömningen.

Styrelsen anser att det är viktigt att vi får en tydlighet från dessa organisationer kring vad som gäller.

Tidigare har Svensk Armaturindustri uppfattat att BASTA bara är intresserade av att bedöma halten av bly i materialet, och inte fokuserar på risken med utfällning till vatten. Denna ansats till möjlig väg för att inte kategoriskt neka alla blyhaltiga legeringar tillträde till BASTA-listan innebär ett frånsteg från denna princip.

Styrelsen beslutade att det är ett krav från Svensk Armaturindustri att BASTA samarbetar med BVB i denna fråga. Styrelsen är positiv till att verka för att vi får igång ett projekt, men då får det bli en samordning, annars blir det för dyrt.

Rostfritt stål har fått ett ”undantag” för BASTA-kvalificering trots att det innehåller farliga ämnen, t ex Nickel. Vi bör sätta oss in ytterligare i hur diskussionen om rostfritt stål gått.

(2)

2014-02-14 Mårten Sohlman

Miljömärkningsorganisationerna driver utvecklingen framåt, men de driver också kostnaden uppåt, det är viktigt att branschen är medveten om detta.

Det går inte att bygga en byggnad som uppfyller alla krav enligt något av märkningssystemen idag.

Matti, Mikael, Jan och Mårten utgör en arbetsgrupp för att följa upp detta.

Mårten fick i uppdrag att kontakta VVS-fabrikanternas råd för att få med dem på banan.

Sunda hus

Sunda hus är vid sidan om BVB & BASTA. Vid seminariet om material i konatakt med dricksvatten som hålls i samband med vårmötet kommer Sunda Hus att presentera sitt arbete med

Mässingsprodukter. De har hittills visat sig positiva till 4MS-arbetet.

Myndigheter och politiker

Remissvaret är skickat till Boverket. Vi avvaktar tills vi hör om ändringarna finns med i den reviderade versionen som är skickad till Kommissionen.

Swerea

Mårten har varit i kontakt med Olivier angående hans tidigare uppdrag för föreningen. I nuläget har vi inget projekt för Olivier, men han är till vårt förfogande om vibehöver hjälp med något tekniskt.

Svensk armaturindustri är medlemmar i Nätverket för material i kontakt med dricksvatten, och har en löpande kontakt med Olivier genom detta.

Statlig utredning

Mårten fick i uppdrag att kontakta utredaren inför vårmötet, för att göra honom medveten om att vi har ett intresse i att informera om armaturbranschens perspektiv på dricksvattenfrågan.

5. Orwell

Jan håller på att skriva rapporten. Syftet med Orwell var från början att arbeta främst med 4MS.

Längs vägen dök andra krav, och samarbetet med miljömärkningsorganisationerna upp.

Styrelsen anser att det riskerar att bli en klurig situation om medlemsföretagen genom föreningen ska vara med och finansiera kvalificeringen av legeringarna. De andra leverantörerna erbjuder ju också legeringar på en fri marknad, och deras kvalificeringsprovningar finansiserar vi inte. Detta är en diskussion som vi behöver återkomma till.

Projektet kommer att pågå till halvårsskiftet 2014 enligt beslut vid höstmötet.

I samband med vårmötet får vi diskutera former för slutredovisning av projektet. En möjlighet är att redovisning sker i samband med höstmötet. Ett annat alternativ är att hålla ett särskilt

redovisningstillfälle i samband med projektets avslutande.

(3)

2014-02-14 Mårten Sohlman

6. CEIR

Samarbetar med de andra Nordiska länderna är svagt, och det är en outnyttjad möjlighet inom CEIR, där Sveriges inflytande är svagt.

Inom CEIR kommer arbetet med Ecodesignkrav för tappvattenarmaturer att bli en alltmer central fråga i takt med att kommissionen presenterar förslag på införandeåtgärder.

Det finns en svensk standard för energimärkning, men den har svagt gehör inom CEIR.

ORAS är ointresserade av den svenska modellen enligt standarden, så de har uttryckt att de inte vill samarbeta kring denna fråga.

STEM har drivit frågan att elektriska blandare inte skulle om fattas i standarden.

CEIR modellen pekar mot WELL-arbetet, och följer inte det svenska förslaget.

Genom att det svenska inflytandet inom CEIR hittills varit litet så är intresset att öka engagemanget svagt, men då diskussionen om Ecodesignkraven diskuteras med ökande intensitet finns det eventuellt anledning att öka närvaron. Detta behöver diskuteras vid vårmötet.

7. Ekonomi

Halvårsbokslut & Prognos

Styrelsen gick igenom en prognos för 2013.

Åsa fick i uppdrag att kolla upp kostnaderna för medlemskap i SIS/TK.

Styrelsen beslutade att förbereda ett förslag gällande de 50 000 till Olivier som presenteras till höstmötet för slutgiltigt beslut. Åsa fick i uppdrag att räkna fram ett förslag på en summa att fakturera till medlemmarna och arbeta in detta i budgetförslaget för 2014.

8. Standardisering

Matti var på ett TK/519-möte förra veckan. Mårten får stämma av med Matti om detta. Det är viktigt att hålla koll på detta inför Ecodesigndiskussionerna.

I övrigt inget aktuellt att rapportera. Vid vårmötet kommer en mer ingående rapportering om standardiseringsaktiviteter.

9. Ekonomi

Mårten presenterade utfallet för serviceekonomin för 2013.

Utfallet är ca 50’ sämre än prognosen på grund av fakturan från Olivier som inte finns med i budgeten.

Styrelsen godkände rapporteringen, och Mårten fick i uppdrag att presentera utfallet vid vårmötet.

(4)

2014-02-14 Mårten Sohlman

10. Vårmöte i Stockholm

Vårmötet kommer att hållas i anslutning till Nätverksmötet material i kontakt med dricksvatten.

Sunda hus kommer att komma på vattenseminariet. Det skulle vara utmärkt om vi kan bjuda in BASTA och BVB till vårmötet. Syftet är att få dem att samverka ytterligare och sätta press på dem i mässingsfrågan. Vi vill ha svar på frågorna:

 Hur samarbetar ni?

 När är riktlinjerna för mässingsprodukter klara?

Om det behövs betala föredragshållares resa så beslutade styrelsen att föreningen kan bekosta detta.

11. Nästa möte

Styrelsen beslutade att försöka lägga höstmötet 2014 på Oras, förutsatt att Oras representanter är positiva till detta. Mårten fick i uppdrag att kontakta Jukka Koskinen för att förbereda dem på denna fråga vid vårmötet.

Nästa styrelsemöte beslutas senare, och kallas till vid behov.

12. Övriga frågor

Val av styrelse inför föreningsårsmötet

Vid förra föreningsårsmötet valdes hela styrelsen på 2 år.

För att få kontinuitet i styrelsearbetet så föreslogs att styrelsen halva styrelsen ska få sina mandatperioder förlängda.

I frånvaro av valberedning beslutade styrelsen att föreslå till vårmötet att Mikaels och Ulfs mandatperioder förlängs, så att inte hela styrelsen riskerar att bytas ut vid samma tillfälle.

Sundsvalls vatten

Vid höstmötet fick Ostnor i uppdrag att följa upp Sundsvalls vatten. Mässingkomponenter spricker på grund av att vattnet är något surare. Medlemsföretagen upplever ett betydligt ökat antal

reklamationer på grund av det låga pH-värdet. Försäkringsbolagen tillämpar särskilda självrisker i Sundsvall. Ostnor har löst detta genom särskild information till kunderna där de avskriver sig från ansvar då vattnet har särskilda egenskaper. Mikael rapporterar kort om detta vid vårmötet.

(5)

References

Related documents

Kemisk produkt klarar varken Trafikverkets kriterier för Grupp A eller Grupp B och klassas därmed i Grupp C. Grupp C

Uppsatsen syftar vidare till att belysa hur socialsekreterare hanterar dessa eventuella emotioner, vilka konsekvenser socialsekreterare upplever att hot och våld från klienter kan

Som verksamhetsutövare ansvarar du för att dina kemiska produkter och ditt farliga avfall hanteras så säkert som möjligt och att ett eventuellt utsläpp inte orsakar skada

73 När det gäller handlingsutrymme vill jag hänvisa till två centrala passager i Goffmans tex­ ter. Vår status stöttas upp av världens solida byggnader, medan vår känsla

Något som är vanligt i skolan enligt författaren, är att när en konflikt uppstår så går läraren in och ser till att parterna ber om förlåtelse för det som de gjort/sagt

Vår uppsats syftar till att synliggöra vilka strategier elever i årskurs två använder sig av när de löser öppna utsagor samt vilka missuppfattningar som förekommer i

The three largest peak annual discharges and maximum daily discharges during the snow-melt period and the fall in the Animas River at Durango, Colorado.. The data suggest

transportpolitiska målet. Utgångspunkten för att vissa vägar tillåts ha högre hastigheter bör vara att dessa högre hastigheter behövs av tillgänglighetsskäl och/eller för