Barn- och utbildningsnämnden
KALLELSE
till barn- och utbildningsnämndens beslutande sammanträde i december 2016 Tid: Måndagen den 12 december oktober kl. 09.00
Plats: Näset, kommunhuset, Lindesberg
Kallade ledamöter Ersättare
Linda Svahn (S) ordförande -
Linda Andersson (S) -
Pär-Ove Lindqvist (M) Tomas Klockars (M)
Zaki Habib (S) Margaretha Skalin (S)
Pamela Hopkins (SD) Mats Seijboldt (SD)
Kent Wanberg (S) -
Bengt Evertsson (MP) Sven Öberg (KD)
Anders Persson (C) vice ordförande Liesel Ivarsson (C)
Jenny Larsson (C) -
Birgitta Duell (SD) -
Agneta Lindkvist (V) Dan Waltersson (S)
Tjänstemän Personalföreträdare för kännedom
Henrik Arenvang, förvaltningschef Lisbeth Fasth, SACO Fredrik Lindmark, ers Jessica Andersson, ekonomienheten Klas Friman, TCO Sofia Liodden, ers Marta Eriksson, ekonomienheten Claudia Auer, Kommunal Johanna Ström, ers Jessica Brogren, nämndsekreterare
Ledamot som är förhindrad att delta, kallar själv sin ersättare enligt turordningslista.
Vid besök till Lindesbergs kommunhus för närvaro vid sammanträde och justering av protokoll, anmäl detta i växel/reception.
OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten!
Varje sammanträde inleds med en halvtimmes frågestund för allmänheten.
Ärenden
Val av justerare
Tid och plats för justering
Förslag: Måndagen den 19 december 2016, kommunhuset
Handling Sid
1. Nöjdhetsenkät -
2. Olycksfall vårterminen år 2016 Beredande 3
3. Kränkande behandling vårterminen år 2016 Tilläggshandlingar -
2
4. Tilläggsbelopp förskola Tilläggshandling -
5. Läsårstider 2017/18 Beredande 5
6. Prislistor -
7. Ny grundskola i centrala Lindesberg BUN § 219
8. Upptagningsområde grundskolor i Lindesbergs tätort
Beslut nov 2016
Beredande 15
9. Förslag på åtgärder utifrån systematiskt kvalitetsarbete -
10. Anställning yrkeslärare Beredande 17
11. Lärarlegitimation Tilläggshandling -
12. Lokaler på Lindeskolan Beredande 19
13. Uppföljning av språkintroduktionens elevantal Tilläggshandling -
14. Teknikcollege -
15. Remiss av betänkande På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59)
Beredande 21
16. Biblioteksplan i Lindesbergs kommun Beredande 41
17. Information om revisionsbesök 2016-11-09 -
18. Skolriksdag år 2017 Beredande 51
19. Kvalitetsdagar 17-18 november år 2016
20. Budgetuppföljning november år 2016 Handl på bordet -
21. Information goda exempel
22. Delegationsbeslut Tilläggshandling 15
23. Meddelanden Tilläggshandling 19
24. Meddelanden om kränkande behandling Tilläggshandling 15
25. Övriga frågor Välkomna!
Linda Svahn
Ordförande
______________
TJÄNSTESKRIVELSE
2016-11-04 Dnr
Barn- och utbildningsförvaltningen Björn Österby
0581-811 89
bjorn.osterby@lindesberg.se
Barn- och utbildningsnämnden
Redovisning olycksfall VT-2016
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår nämnden besluta att
• Redovisningen läggs till handlingarna.
Ärendebeskrivning
Analyser av olycksfall i Lindesbergs kommuns förskolor och skolor redovisas till barn- och utbildningsnämnden två gånger per år.
För vårterminen 2016 redovisas följande antal olycksfall:
Ssk Sjukvård Tandvård
Förskolor: 37 fall 5 14 4
Grundskolor: 55 fall 8 12 2
Antalet rapporterade olycksfall ligger relativt konstant från termin till termin.
Den övervägande delen av olycksfallen äger rum under fri lek och rastaktiviteter utomhus. Detta gäller framför allt i förskolan och de yngre årskurserna i grundskolan.
Denna typ av olycksfall är svåra att bygga bort riskerna runt.
Kommunikation med barn/elever om risker och faror är väsentligt.
I lektionssammanhang är olycksfall i samband med idrottslektioner överrepresenterade.
Under hösten har ett erfarenhetsutbyte med Nora kommun inletts. Barn- och utbildningsförvaltningen har också påbörjat en undersökning av olika digitala system för hantering av olycksfallrapporteringen.
Björn Österby Utvecklingsstrateg
2
3
4
TJÄNSTESKRIVELSE
2016-11-04 Dnr
Barn- och utbildningsförvaltningen Björn Österby
0581-811 89
bjorn.osterby@lindesberg.se
Barn- och utbildningsnämnden
Grundskolans tider läsåret 2017-2018
Beslut
Barn- och utbildningsnämnden godkänner läsårstiderna för 2017-2018.
Ärendet
Barn- och utbildningsnämnden får ta del av förslag till läsårstider för 2017- 2018.
Höstterminen
Grundskola Elever 17 augusti 21 december Lärare 10 augusti 21 december Gymnasieskola Elever 14 augusti 21 december Lärare 7 augusti 21 december
VårterminenGrundskola Elever 8 januari 13 juni Lärare 5 januari 20 juni Gymnasieskola Elever 8 januari 8 juni
Lärare 5 januari 15 juni
Studiedagar under hösterminen 2017: 18 september och 8 december.
Studiedagar under vårterminen 2018 beslutas efter att datum för nationella ämnesprov tillkännagetts.
Lovdagar
Höstterminen Kulturlov 30 oktober – 3 november Vårterminen Sportlov 19 februari – 23 februari
Påsklov 3 april – 6 april
5
5
6
2016-10-07
Peter Lundell
Barn- och utbildningsförvaltningen peter,lundell@lindesberg.se 0581-833 23
Förslag till nya upptagningsområden i Lindesbergs tätort
Bakgrund
I samband med den planerade omstruktureringen av skolorna i Lindesbergs tätort måste ändringar i skolornas upptagningsområden göras.
Främst handlar det om vart eleverna som bor i nuvarande Kristinaskolans område ska placeras, när Kristinaskolans elever fördelas mot Brotorpskolan respektive Björkhagaskolan.
Förslag
De elever som idag bor i Kristinaskolans upptagningsområde fördelas enligt följande:
Till Brotopsskolan:
• Boende väster om järnvägen, dvs centrala stadskärnan,
• Boende i Pilkrogsområdet,
• Boende i Fornaboda,
Till Björkhagaskolan:
• Boende i den södra delen av Kyrkberget
• Boende i Skottbackarna/Rya
Förslaget innebär att Björkhagaskolan, enligt elevprognosen, får något fler elever placerade hos sig än vad Brotorpsskolan får. Men en eventuell framtida byggnation på Tivoliplan och i Lindesby kommer att innebära att elever boende där riktas mot Brotorpsskolan. I dagsläget är det också fler föräldrar som gör skolval till Brotorpsskolan än till Björkhagaskolan.
Övrigt
Pga av att de nuvarande skolorna är så fullbelagda kan vi idag inte bevilja skolval inom skolorna i Lindesbergs tätort . Detta är en situation som kommer att kvarstå fram till dess att omstruktureringen genomförts. Den beräknas vara klar tidigast augusti 2018.
Peter Lundell
/Verksamhetschef Grundskolan Lindesbergs kommun/
8
15
16
TJÄNSTESKRIVELSE
2016-09-06 Dnr 2016/xx
Barn- och utbildningsförvaltningen Karin Drake, Per Sundelius 0581-81342 / 813 56 karin.drake@lindesberg.se per.sundelius@lindesberg.se
Barn- och utbildningsnämnden
Förslag till beslut
Förvaltningen föreslår nämnden besluta
• Att undantag från praxis att ej erbjuda fast anställning för icke legitimerade yrkeslärare kan ske efter beslut av ansvarig rektor i samråd med personalavdelningen
• Förutsättningen för detta är att lärare är inskriven i och har påbörjat pedagogisk kompletteringsutbildning
Ärendebeskrivning
Enligt rådande regelverk i Lindesbergs kommun har yrkeslärare som saknat den pedagogiska delen i sin utbildning erbjudits tidsbegränsad anställning fram till dess att sådan utbildning avslutats
Följande förutsättningar har förändrats sedan denna riktlinje fastlades 1) Enligt regelverket för skolan får lärare sim ej har fast anställning nu
inte längre sätta betyg för kurser i yrkesämnen
2) Skollagen har ändrats efter införandet av lärarlegitimation 3) Rekryteringsläget för lärare i yrkesämnen har blivit tuffare Vad gäller betygen ser vi framför oss en hotbild där endast någon av lärarna får sätta betyg trots att alla hans/hennes kollegor går i utbildning där säkerligen betygssättning dessutom är en viktig del i utbildningen.
Skollagens nya lydelse ger skolan rätt att fastanställa yrkeslärare om vissa villkor är uppfyllda
20 § Endast den som har legitimation får anställas som lärare eller
förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal
vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå, eller individuella kurser eller orienteringskurser i
kommunal vuxenutbildning. Detta gäller bara om
• det saknas sökande som har legitimation,
• den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och
• det finns särskilda skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervisningen. Lag (2014:458).
10
17
När det gäller nyanställningar finns exempel på lärare som rekryterats från fasta anställningar i det privata näringslivet, som dels får gå ner i lön, dels endast erbjuds en tidsbegränsad anställning. Detta är inte ett gynnsamt läge för att börja diskutera en anställning på Lindeskolan och kan t o m försvåra rekryteringsarbetet på ett påtagligt sätt.
De program på Lindeskolan som berörs är främst är Bygg- och anläggning-, El och energi- samt Fordonsprogrammet
Vi har under beredningsarbetet fått veta att man tidigare provat
fastanställning med förbehåll att utbildning skulle slutföras. Detta visade sig inte hålla vid arbetsrättslig prövning då frågan blev aktuell.
Här bedömer vi att samtals- och löneinstrumenten bör kunna vara mer lämpliga i en situation då utbildningen ej slutförs enligt plan.
Ärendets beredning
Denna fråga har varit aktuell i Lindeskolans ledningsgrupp under en längre tid, även om det främst varit ett bekymmer för rektorerna på de ovan nämnda programmen. Frågan har också tagits upp i Lindeskolans samverkansgrupp och där hade representanterna från lärarfacken inget att invända mot en begäran att ändra anställningspolicyn för den aktuella yrkesgruppen
Karin Drake Per Sundelius
Rektor RO2 Lindekolan Rektor RO3 Lindeskolan
18
12
19
20
15
21
22
23
SOU 2016:59
Betänkande av
Utredningen om en läsa-skriva-räkna-garanti Stockholm 2016
På goda grunder
– en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik
Hela betänkandet finns att läsa:
http://www.regeringen.se/contentassets/
ea7cfc53fff7447a883faad47c059660/pa-goda-grunder--en-
atgardsgaranti-for-lasning-skrivning-och-matematik-sou-201659.pdf
24
SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice.
Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90
E-post: kundservice@wolterskluwer.se
Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer
För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).
En kort handledning för dem som ska svara på remiss.
Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet
Omslag: Elanders Sverige AB
Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2016 ISBN 978-91-38-24496-8
ISSN 0375-250X
25
Till statsrådet Gustav Fridolin
Regeringen beslutade den 17 juni 2015 att tillkalla en särskild utredare för att undersöka förutsättningarna för att införa en s.k.
läsa-skriva-räkna-garanti och lämna förslag på hur en sådan bör utformas. Utredningens syfte har varit att utarbeta ett förslag till system som ser till att alla elever får det stöd eller särskilda stöd de behöver för att få förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan. I uppdraget har dessutom ingått att lämna förslag om vad garantin bör innehålla, hur den förhåller sig till den gällande stödlagstiftningen och föreslå vilka åtgärder som kan vidtas redan i förskoleklassen. Utredaren ska lämna förslag om när garantin kan anses vara uppfylld samt föreslå insatser för kompetensutveckling av huvudmän, rektorer och lärare.
Ulf Fredrikson, docent i pedagogik, Stockholms universitet, utsågs den 10 augusti 2015 till särskild utredare för detta uppdrag.
Som experter i utredningen utsågs den 22 september 2015 kanslirådet Matilda Berggren, ämnesrådet Tarja Birkoff, departe- mentssekreteraren Anna Castberg, departementssekreteraren Åsa Karlsson, departementssekreteraren Tina Petterson samt ämnes- sakkunniga Kristina Söderberg. Kristina Söderberg entledigades den 5 mars 2016. Rättsakkunnige Karl Lorentzon utsågs den 29 mars 2016 till expert i utredningen. Anna Castberg entledigades den 1 april 2016. Departementsekreterare Åsa Karlsson och ämnesrådet Tarja Birkoff entledigades den 1 juni 2016.
Som huvudsekreterare anställdes den 8 september 2015 seniora rådgivaren Ingrid Lindskog och som sekreterare anställdes den 28 september 2015 avdelningsjuristen Carin Holtz. Amanda Eriksson har varit anställd i utredningen som biträdande sekreterare fr.o.m.
den 13 juni 2016 t.o.m. den 15 juli 2016.
26
Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om en läsa- skriva-räkna-garanti, överlämnar härmed sitt betänkande På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59).
Stockholm i september 2016
Ulf Fredriksson
/ Ingrid Lindskog Carin Holtz
27
5
Innehåll
Sammanfattning ... 11
1 Författningsförslag ... 19
1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ... 19
2 Utredningens uppdrag och arbete ... 31
2.1 Utredningens uppdrag ... 31
2.2 Utredningens arbete ... 31
2.3 Betänkandets disposition ... 33
3 Läsning, skrivning och matematik i skolan ... 35
3.1 Bakgrund ... 35
3.1.1 Nationella prov och bedömningsstöd ... 36
3.1.2 Internationella kunskapsundersökningar ... 46
3.1.3 Några observationer kring andelen svaga elever ... 57
3.2 Forskningsöversikt ... 59
3.2.1 Vad säger forskningen om elevers förutsättningar? ... 60
3.2.2 Vad är en god undervisning i läsning, skrivning och matematik? ... 63
3.2.3 Hur och när bedömer man om eleverna behöver stöd? ... 68
3.2.4 Vilket stöd behöver elever? ... 73
28
Innehåll SOU 2016:59
6
3.3 Internationella exempel ... 76
3.3.1 Finland ... 77
3.3.2 Några exempel från olika europeiska länder ... 83
4 Exempel från kommuner och fristående skolor ... 95
4.1 Läsa-skriva-räkna-garantier hos olika huvudmän ... 95
4.1.1 Vanligt förekommande projekt och modeller ... 98
4.2 Helsingborg ... 99
4.3 Jokkmokk ... 104
4.4 Kävlinge ... 106
4.5 Linköping ... 109
4.6 Södertälje ... 115
4.7 Umeå ... 117
4.8 Västerås ... 119
4.9 Åtvidaberg ... 123
4.10 Läsa-skriva-räkna-garanti i friskolekoncernen AcadeMedia... 125
4.11 Sammanfattande iakttagelser ... 127
5 Behöver stödlagstiftningen förändras? ... 129
5.1 Undervisning och vad eleverna ska lära sig ... 129
5.2 Elevernas rätt till stöd ... 131
5.2.1 Genomslag för nya stödlagstiftningen ... 137
5.2.2 Vilka åtgärder behöver vidtas? ... 142
5.3 Utredningens förslag ... 144
5.3.1 Dokumentation av extra anpassningar ... 144
6 En läsa-skriva-räkna-garanti – en åtgärdsgaranti ... 147
6.1 Bakgrund ... 147
6.2 Vad är läsa, skriva och räkna? ... 150
29
SOU 2016:59 Innehåll
7
6.3 Utredningens förslag ... 152 6.3.1 Att tidigt identifiera elever i behov av stöd ... 152 6.3.2 Vilka åtgärder behöver vidtas? ... 155 6.3.3 Ska de nya bestämmelserna benämnas som en
läsa-skriva-räkna-garanti? ... 159 6.3.4 Åtgärdsgaranti i grundskolan, specialskolan
och sameskolan ... 161 6.3.5 Vad sker i skolorna i dag? ... 166 6.3.6 Reviderade bedömningsstöd ... 167 6.3.7 Förändringar i läroplanen ... 168 6.4 När är åtgärdsgarantin uppfylld? ... 169
6.4.1 Vad händer om åtgärdsgarantin inte är
uppfylld? ... 170 7 En åtgärdsgaranti i förskoleklassen ... 175 7.1 Förskoleklassen i dag ... 175 7.1.1 Läsning, skrivning och matematik i läroplanen ... 177 7.2 Utredningens förslag ... 181 7.2.1 Tydligare skrivning i läroplanen ... 181 7.2.2 Obligatorisk kartläggning och åtgärdsgaranti i
förskoleklassen ... 182 7.2.3 Uppdrag till Skolverket att ta fram
obligatoriskt kartläggningsmaterial för
förskoleklassen ... 187 7.3 Stöd i förskoleklassen ... 188 7.3.1 En förändring i bestämmelserna om stöd ... 190 7.3.2 Fortbildning av förskollärare i förskoleklassen ... 191 8 En garanti för god kompetens ... 193 8.1 Förskollärare, lärare, speciallärare och specialpedagoger
i förskoleklass och skola ... 193 8.1.1 Inledning ... 193 8.1.2 Examenskrav för förskollärare och lärare ... 194 8.1.3 Lärarutbildningen ... 195 8.1.4 Krav på lärarkompetetens utifrån
utredningens förslag ... 196
30
Innehåll SOU 2016:59
8
8.1.5 Lärarbristen ... 196 8.1.6 Specialpedagogisk kompetens ... 198 8.1.7 Speciallärar- och specialpedagogutbildning ... 200 8.1.8 Utredningens slutsatser ... 201 8.2 Kompetensutveckling – utredningens förslag ... 202 8.2.1 Nya moduler i Matematiklyftet och Läslyftet .... 202 8.2.2 Fortbildning för förskollärare i förskoleklass ... 203 8.2.3 Kompetensutveckling av huvudmän och
rektorer ... 205 8.2.4 Kompetensutveckling för speciallärare och
specialpedagoger ... 206 9 Fördelning och omfördelning av resurser för bättre
resultat ... 207 9.1 Resurser för specialpedagogisk kompetens ... 207 9.1.1 Utredningens slutsatser ... 209 9.2 Utredningens förslag ... 209 9.2.1 Personalförstärkning ... 209 9.2.2 Undervisning utanför timplanebunden tid,
läxhjälp och lovskola för årskurs 1–3 ... 212 10 Framtidsfrågor ... 215 10.1 Att kunna läsa och skriva på andra språk än svenska ... 215 10.2 Stöd till nyanlända ... 216 10.3 Lärarutbildningen ... 217 10.4 Behov av forskning och utvecklingsarbete ... 218 10.5 Läsning i fritidshemmet ... 219 10.6 Översyn av hela 3 kap. i skollagen ... 219 11 Genomförande, tidsplan och utvärdering ... 221 11.1 Genomförande och tidsplan ... 221
31
SOU 2016:59 Innehåll
9
11.2 Utvärdering av reformerna ... 222
11.2.1 Vad är en god utvärdering? ... 222
11.2.2 Utvärdering av åtgärdsgarantin ... 223
12 Konsekvensanalys ... 225
12.1 Bakgrund ... 225
12.2 Ekonomiska konsekvenser för kommunerna ... 226
12.2.1 Blir finansieringsprincipen aktuell? ... 226
12.2.2 Åtgärdsgarantin medför skärpta krav på när och hur specialpedagogisk kompetens ska användas ... 228
12.2.3 Lärarnas administrativa börda ... 235
12.2.4 Resursförstärkning till huvudmännen ... 237
12.2.5 Kompetensutveckling ... 240
12.2.6 Sammanlagda kostnader (miljoner kr) ... 243
12.3 Finansiering ... 243
12.4 Övriga konsekvenser ... 244
12.4.1 Konsekvenser för små företag – fristående skolor ... 244
12.4.2 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ... 244
12.4.3 Konsekvenser för sysselsättning och service i olika delar av landet ... 245
12.4.4 Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män ... 245
12.4.5 Konsekvenser för möjligheter att nå de integrationspolitiska målen ... 246
12.4.6 Konsekvenser för personlig integritet ... 246
12.4.7 Barnperspektivet ... 246
12.4.8 Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning ... 247
12.4.9 Övrigt ... 248
13 Författningskommentarer ... 249
13.1 Förslaget till ändringar i skollagen (2010:800) ... 249
32
Innehåll SOU 2016:59
10
Referenser ... 263
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2015:65 ... 283 Bilaga 2 Rapport ... 297
33
11
Sammanfattning
Bakgrund
Internationella och nationella undersökningar visar att svenska elevers kunskaper i läsning, skrivning och grundläggande matematik har försämrats både över tid och i jämförelse med andra länder. Andelen elever med svaga kunskaper i läsning och matematik har ökat och dessa elevers kunskaper har också försämrats i jämförelse med motsvarande grupper i andra länder.
Oavsett hur stor andel av eleverna som har svaga kunskaper i läsning, skrivning och matematik så har alla elever rätt att uppnå kunskapskraven. Forskningen säger att i stort sett alla elever har förutsättningar för att lära sig läsa, skriva och behärska grund- läggande matematik. Däremot kan den tid och det stöd som de behöver för att utveckla dessa kunskaper variera. Elever som har problem med sin läsning, skrivning och grundläggande matematik men som får stöd tidigt riskerar i mindre grad att få problem längre fram under sin skoltid än de som inte får sådant stöd.
Syfte med åtgärdsgarantin
För att garantera att elever, som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, upptäcks tidigt och får adekvat stöd, lägger utredningen fram förslag om en åtgärdsgaranti i förskoleklassen och i årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 1 och 4 i specialskolan. En åtgärdsgaranti kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik utan garanterar att elever med behov av stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder.
34
Sammanfattning SOU 2016:59
12
De viktigaste syftena med åtgärdsgarantin är:
x att alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd i årskurs 1 och 3
x att elever i behov av stöd ska garanteras rätt till tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling
x att elever i behov av stöd garanteras att personal med specialpedagogisk kompetens deltar i analys, planering och uppföljning av stödåtgärderna.
Åtgärdsgaranti i kommuner och fristående skolor
Utredningen har besökt ett antal kommuner och en friskole- koncern, som använder sig av begreppet garanti. Hos samtliga dessa huvudmän står benämningen läsa-skriva-räkna-garanti för en satsning, som huvudmannen själv tagit initiativ till, i syfte att förbättra resultatet i grundskolans lägre årskurser. Målet är att eleverna ska ha nått kunskapskraven i svenska och matematik när de lämnar årskurs 3 i grundskolan. Garantin ska inte tolkas som en garanti för att alla elever verkligen lär sig läsa, skriva eller behärska grundläggande matematik. Formen är vanligtvis en tjänstegaranti eller åtgärdsgaranti, dvs. en garanti att åtgärder ska sättas in så tidigt som möjligt för elever som behöver stöd i sin utveckling.
De åtgärder, som beskrivs i handlingsplaner och andra dokument hos huvudmännen, består vanligtvis av rutiner för kart- läggning av elevernas kunskaper, noggrann uppföljning och användning av speciallärar- och specialpedagoginsatser, i vissa fall kompetensutveckling av lärarna samt utvärdering. I några fall anges också att systemet för resursfördelning ska ses över och att mer resurser kommer att avsättas för tidiga insatser. En del huvudmän har utvecklat dokumentationen av elevresultat, bl.a. genom användning av digitala verktyg.
35
SOU 2016:59 Sammanfattning
13
Internationell utblick
Utredningens har i sin internationella utblick särskilt studerat systemet för tidigt stöd i elevernas läs-, skriv- och matematik- utveckling i Finland. Slutsatsen är att tidig upptäckt av elever i behov av stöd och tidiga, adekvata åtgärder som är baserade på specialpedagogisk kompetens tycks vara centrala delar i det finska systemet och en orsak till Finlands framgångsrika resultat i PISA- undersökningarna.
Det finns inte några exempel på en läsa-, skriva- och räkna- garanti i de europeiska länder, som utredningen har haft kontakt med. Alla länder har mål i de nationella läroplanerna som anger att alla barn och ungdomar ska få de kunskaper och färdigheter som anges. Däremot varierar omfattningen av ytterligare regleringar av hur skolor ska organisera stödinsatser för elever som inte har uppnått föreskrivna nivåer i läsning, skrivning och matematik.
Åtgärdsgaranti i årskurs 1 och 3
En ny bestämmelse om åtgärdsgaranti för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan ska införas i skollagen. Åtgärds- garantin innebär att om resultatet av ett nationellt bedömningsstöd för årskurs 1 i svenska, svenska som andraspråk och matematik visar att en elev riskerar att inte uppnå kunskapskraven ska det ske en analys av elevens kunskapsutveckling. Analysen av resultaten och planeringen av stödåtgärderna ska göras av den ansvariga läraren i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
Stödåtgärderna ska sättas in skyndsamt enligt den process som finns i stödlagstiftningen redan i dag. Utredningen föreslår inga förändringar av stödlagstiftningens grundstruktur med extra anpassningar och särskilt stöd med anledning av åtgärdsgarantin.
Utredningen föreslår dock att elevens extra anpassningar ska dokumenteras i den individuella utvecklingsplanen.
Åtgärdsgarantin gäller också om resultaten av bedömningsstöd i årskurs 3 (årskurs 4 i specialskolan) visar att en elev riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Utredningen instämmer i Provutred- ningens förslag att de nationella proven i årskurs 3 ska ersättas av bedömningsstöd. Skolverket bör, enligt utredningen, få i uppdrag att revidera bedömningsstöden i årskurs 1 och 3, så att de tydligare
36
Sammanfattning SOU 2016:59
14
visar vilka elever som behöver stöd i sin läs-, skriv- och matematik- utveckling.
Åtgärdsgarantin innebär att läraren i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens ska analysera resultaten och planera stödåtgärder. I slutet av årskurs 3 (årskurs 4 i specialskolan) ska det ske en uppföljning av de insatser som har vidtagits, även här i samråd med specialpedagogisk kompetens. Resultatet av uppfölj- ningen ska överföras till den lärare som ska ansvara för eleven i årskurs 4 (årskurs 5 i specialskolan).
Skolverket ska få i uppdrag att utarbeta allmänna råd för hela det område som berörs av åtgärdsgarantin.
Skolinspektionens tillsyn omfattar alla krav på huvudmännen som följer av skollagstiftningen och därför kan Skolinspektionen även granska om huvudmannen lever upp till åtgärdsgarantin. Att garantin är uppfylld innebär därmed att huvudmännen och skolorna har följt den process som beskrivs i bestämmelserna om åtgärdsgaranti i respektive skolform.
Åtgärdsgaranti i årskurs 1 och 3
Kartläggning
Analys av behov
Planering av insatser
Uppföljning av insatser
Överlämning
Kartläggning med användning av ett nationellt bedömningsstöd visar om eleven riskerar att inte uppnå kunskapskraven för åk 1 och 3.
Om en elev riskerar att inte uppnå kunskapskraven i åk 1 och 3 ska en analys ske av elevens kunskapsutveckling. Om analysen visar ett behov av extra anpassningar ska insatser ske skyndsamt. Om analysen visar att det kan finnas ett behov av särskilt stöd ska anmälan till rektor ske och processen gällande särskilt stöd träda in.
Uppföljning av stödinsatserna ska göras i åk 3.
Resultatet av uppföljningen ska överföras till den lärare som ansvarar för eleven i åk 4.
Åtgärderna utförs av ansvarig lärare i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens
37
SOU 2016:59 Sammanfattning
15
Åtgärdsgaranti i förskoleklassen
För att garantera att elever i behov av stöd hittas så tidigt som möjligt föreslår utredningen att en bestämmelse om en åtgärdsgaranti för förskoleklassen ska införas i skollagen. Den innebär att en obligatorisk kartläggning ska genomföras av varje elevs språkliga medvetenhet och matematiska tänkande. Om resultatet av kartläggningen visar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i årskurs 1 och 3 ska det ske en analys av elevens språkliga och matematiska utveckling. Analysen ska göras av den ansvariga förskolläraren eller ansvariga läraren i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens. Resultatet av analysen ska skyndsamt läggas till grund för en bedömning av elevens behov av stödåtgärder.
I slutet av förskoleklassen ska det i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens ske en uppföljning av de stödinsatser som har skett. Resultatet ska föras vidare till den lärare som ska ansvara för eleven i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan eller specialskolan.
Av likvärdighetskäl ska Skolverket få i uppdrag att ta fram ett nationellt material som ska användas vid kartläggningen av elevernas språkliga medvetenhet och matematiska tänkande.
38
Sammanfattning SOU 2016:59
16
Kompetensutveckling
För att kunna arbeta i enlighet med åtgärdsgarantin behöver förskollärare och lärare kompetensutveckling. Utredningen föreslår att det tas fram nya moduler i Läs- och Matematiklyftet för förskollärare och lärare i förskoleklassen och lärare i årskurs 1–3.
Modulerna ska behandla läs-, skriv- och matematikutveckling hos yngre elever, kartläggning och stödåtgärder.
Förskollärare i förskoleklassen ska erbjudas kompetensutveckling i läs-, skriv- och matematikutveckling, som motsvarar cirka 15 högskolepoäng. Utredningen föreslår också insatser för kompetens- utveckling av speciallärare och specialpedagoger samt för rektorer och huvudmän.
Åtgärdsgaranti i förskoleklassen
Kartläggning
Analys av behov
Planering av insatser
Uppföljning av insatser
Överlämning
Kartläggning med användning av ett obligatoriskt kartläggningsmaterial visar om eleven riskerar att inte utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas för åk 1 och 3.
Om en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som kommer att ställas i åk 1 och 3 ska en analys ske av elevens kunskapsutveckling. Om analysen visar ett behov av extra anpassningar ska insatser ske skyndsamt. Om analysen visar att det kan finnas ett behov av särskilt stöd ska anmälan till rektor ske och processen gällande särskilt stöd träda in.
Uppföljning av stödinsatserna i förskoleklass ska göras. Resultatet av uppföljningen ska överföras till den lärare som ansvarar för eleven i åk 1.
Åtgärderna utförs av ansvarig förskollärare eller ansvarig lärare i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens
39
SOU 2016:59 Sammanfattning
17
Fördelning, omfördelning och förstärkning av resurser
Åtgärdsgarantin ställer krav på en ny obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och ökade insatser av personal med specialpedagogisk kompetens i förskoleklass och årskurs 1 och 3 i grundskolan och sameskolan (i specialskolan årskurs 1 och 4). Huvudmännen ska kompenseras för de nya åtagandena. Utredningen bedömer att många huvudmän på sikt kommer att sträva efter en omfördelning av de specialpedagogiska resurserna mot de yngre åldrarna.
Huvudmannen ska kunna ansöka om ett statsbidrag för nyanställning av speciallärare och specialpedagoger. Utredningen föreslår också ett statsbidrag till undervisning utanför timplane- bunden tid, lovskola och läxhjälp för årskurs 1–3.
Genomförande och utvärdering
Utredningen föreslår att åtgärdsgarantin ska genomföras den 1 juli 2018.
Om en åtgärdsgaranti införs är det angeläget att utvärdera hur den fungerar och vilka effekter den får för elevernas resultat.
Utredningen anser därför att regeringen bör planera för en utvärdering av åtgärdsgarantin tre år efter genomförandet. Det bör utvärderas om åtgärdsgarantin har påverkat verksamheten hos huvudmannen. Likaså bör på sikt undersökas om och hur resultaten i svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 9 har förändrats.
Framtidsfrågor
Utredningen har stött på frågor, som ingår i ett större sammanhang och där utredningen varken har mandat eller resurser att utreda frågan ”i botten”. Exempel på sådana frågor, där det finns behov av fortsatt utredning, är läsning och skrivning på andra språk än svenska, stöd i svenska som andraspråk för nyanlända elever, lärarutbildningen, behov av forskning och utvecklingsarbete samt läsning på fritidshem.
40
16
41
42
Förslag till
Biblioteksplan 2017- 2020
Strategi
›› Plan/Program Riktlinje Regler och instruktioner
43
2 Fastställt av: Tillväxtförvaltningen
Datum:
För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige
För eventuell uppföljning och tidplan för denna ansvarar:
Dokumentet gäller för:
Dokumentet gäller till och med:
44
3
Innehåll
1. Inledning ... 4
2. Styrdokument ... 4
2.1 Nationella och övernationella ... 4
2.2 Regionala och kommunala ... 4
3. Bibliotekens betydelse i samhället ... 5
4. Biblioteksverksamheten i Lindesberg ... 6
5. Mål ... 7
6. Uppföljning ... 8
45
4
1. Inledning
Bibliotekslagen (2013:801) ålägger alla kommuner att ha en biblioteksplan. Den ska antas av kommunfullmäktige och omfatta all biblioteksverksamhet kommunen är huvudman för.
Planen ska bidra till att öka samordningen och höja kvaliteten i biblioteksverksamheten. Exakt hur biblioteksplanen ska se ut är det upp till varje kommun att utforma, utöver lagkravet att den ska präglas av samverkan och ha ett framträdande användarperspektiv samt vara utvärderingsbar. Lindesbergs kommuns biblioteksplan 2017-2020 syftar till att främja tillgänglighet, läsfrämjande arbete och integration.
2. Styrdokument
Lindesbergs kommuns biblioteksplan 2017-2020 har viktiga kopplingar till styrdokument på olika nivåer. Nedan omnämns de viktigaste.
2.1 Nationella och övernationella
* UNESCOs folkbiblioteksmanifest (1947 rev 1994) samt UNESCOs
skolbiblioteksmanifest (1991) är viktiga internationella styrdokument som vägledning i
arbetet med att utveckla biblioteksverksamheter.
* Sveriges bibliotekslag 2014 (2013:801) är en anpassning av den tidigare bibliotekslagen (1996:1596) till de omvärldsförändringar som skett samt att tillgodose behovet av uppföljning.
* Skollagen (2010:800) innehåller kravet på skolbibliotek till alla elever.
* FN:s Barnkonvention understryker att alla barn har lika rättigheter och värde oavsett språk, kultur, religion och funktionshinder.
2.2 Regionala och kommunala
* Region Örebro Läns Kulturplan 2016-2019 påpekar att biblioteken därför behöver bli ännu mera attraktiva som mötesplatser och barnens rättigheter utifrån FN:s
barnkonvention behöver implementeras ytterligare i folkbibliotekens arbete.
* Region Örebro Läns Regionala biblioteksplan betonar läsfrämjande arbete bland barn och unga samt vill bidra till att folkbiblioteken utvecklas ytterligare mot att fungera som kulturella och gränsöverskridande demokratiska mötesplatser.
* Ungdomspolitisk strategi i Lindesberg betonar betydelsen av de ungas möjligheter till delaktighet och inflytande över sin vardag och livssituation.
* I Lindesbergs kommunvision Utvecklingsstrategi Vision 2025 betonas social hållbarhet genom ett brett utbud av kultur- och föreningsverksamhet som ökar kommunens attraktivitet och bidrar till en levande kommun med en god folkhälsa. Social hållbarhet uppstår då medborgarna känner delaktighet och inflytande och kan påverka sin
46
5 livssituation. Genomförd utbildning och det livslånga lärande för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare lyfts fram liksom vikten av en trygg social utveckling och att främja en positiv hälsoutveckling för en befolkning som blir allt äldre.
* Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Hällefors, Ljusnarsbergs, Nora
och Lindesbergs kommuner samt Örebro läns landsting innebär att Lindesbergs kommunaktivt ska använda samhällsplanering och kommunal verksamhet för att främja en jämlik hälsa i befolkningen och motverka barnfattigdom.
3. Bibliotekens betydelse i samhället
Biblioteken tillhör samhällets viktigaste kultur- och bildningsinstitutioner. Folkbiblioteken är ofta kommunens viktigaste offentliga rum där alla kan vistas på egna premisser.
Folkbiblioteken finns till för alla och nyttjandet ska vara avgiftsfritt. Skolbibliotekens främsta uppdrag är att stödja skolans måluppfyllelse. Folk- och skolbiblioteken är en
grundförutsättning för det demokratiska samhällets utveckling. Uppdraget innebär att främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt.
De svenska bibliotekens långa tradition och relativt kontinuerliga utbud och arbetssätt möter idag betydande samhällsutmaningar. Svåröverskådliga kulturella och ekonomiska
segregeringsprocesser präglar samhället alltmer och migrationen medför att biblioteksanvändarnas behov ökar och breddas. Stora förändringar sker runt mediekonsumtion, informationsnyttjande, läsförståelse och kulturskapande. Dessa
samhällsutmaningar påverkar bibliotekens roll i samhället och skapar ett förändringstryck på hela bibliotekssektorn.
Att folkbibliotekens uppdrag även ska omfatta exempelvis det egna skapandet, den
konstnärliga förnyelsen, yttrandefriheten, och folkbildningen har varit viktiga perspektiv i den nationella biblioteksdiskussionen under lång tid. Under senare år har det även i internationella sammanhang formulerats ökade behov av att förhålla sig till biblioteket som en offentlig samtalsarena och mötesplats. Kulturens ökade betydelse för städers attraktivitet och identitet har dessutom på många platser resulterat i att bibliotekens fysiska utrymmen utformats som offentliga upplevelse- och mötesplatser. Biblioteken har därmed blivit en del i orters och städers strategiska utveckling, som mötesplatser som bidrar till att nya samhälleliga relationer uppstår där kreativitet och innovation uppstår.
Värt att nämna i sammanhanget är FN:s Barnkonvention som understryker att alla barn har lika rättigheter och värde oavsett språk, sin kultur och religion och funktionshinder. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och få sin åsikt beaktad och respekterad. Barnens bästa skall alltid vägleda beslut som berör barnen. Då Sverige har ratificerat barnkonventionen
aktualiseras bibliotekens viktiga uppdrag att ge alla barn rätt till utbildning, information och till ett aktivt deltagande i samhället samt rätt till lek och fritid. I Region Örebro Läns kultur- och biblioteksplaner beskrivs hur folkbiblioteken behöver implementera FN:s barnkonvention ytterligare och bli ännu mera attraktiva som mötesplatser. Vidare refererar man PISA
rapporten 2013 att minskad läsförståelse bland unga behöver motverkas.
Sverige har haft en bibliotekslag sedan 1996. Detta innebär att en av de största kommunala kultursatsningarna i alla kommuner, folkbiblioteken, har varit lagstadgade i snart 20 år. Den nya bibliotekslagen (2013:801) som trädde i kraft 1 januari 2014 kräver att alla kommuner ska
47
6 ha en av kommunfullmäktige antagen biblioteksplan och
kravet på utvärderingsbarakommunövergripande biblioteksplaner har skärpts. Intentionerna i Unescos folkbiblioteksmanifest återspeglas tydligare i bibliotekslagen och här finns också kravet på att alla skolor ska ha ett tillgängligt skolbibliotek. Även Skollagen (2010:800) innehåller kravet på skolbibliotek till alla elever. Dessutom finns det både i läroplanen för grundskolan (Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011) och förskolan (Lpfö 98 Reviderad 2010) målsättningar som knappast kan uppnås utan ett fungerande biblioteksväsende. Det är skolan som ansvarar för skolbibliotekens utformning och kvalitet.
4. Biblioteksverksamheten i Lindesberg
I bergslagskommunen Lindesberg bor ca 23 000 invånare. Befolkningen ökar något.
Kommunen är vidsträckt och inrymmer flera tätorter som tidigare utgjort egna kommuner.
Tätorterna, som också betraktas som serviceorter, är Fellingsbro, Frövi, Lindesberg och Storå/Guldsmedshyttan. Ungefär 6 000 invånare bor utanför någon av tätorterna. Detta ställer speciella krav på och utmaningar för den kommunala servicen. För folkbiblioteken innebär det att arbeta med decentraliserad verksamhet som kräver större resurser på många plan. För skolbiblioteksverksamhet är utmaningen likvärdigheten där eleverna i de många mindre byskolorna har samma rätt till en kvalitativ skolbiblioteksverksamhet som de som bor i centralorten.
Arbetstillfällena finns framförallt inom tillverkningsindustri och inom vård och omsorg.
Befolkningsökningen sker i huvudsak inom gruppen utrikesfödda. Både medelåldern och antalet utrikesfödda är högre jämfört med riket i övrigt. Detta medför utmaningar som handlar om å ena sidan levnadsmönster som kan innefatta ovana att ta del av offentliga kultur- och bildningsresurser och å andra sidan betydande behov av språkstudier och levande mänskliga mötesplatser.
Utbildningsnivån i kommunen är lägre än i riket. Att ha en god läsförmåga är en av de viktigaste kompetenserna för en elev i sin skolutveckling och arbetet med att nå läroplanens mål. Att främja läsintresset, både att läsa skönlitteratur och att ta del av faktatexter, är en framgångsfaktor i skolans uppdrag i att ge eleverna en god läskompetens. Grundskolan i Lindesberg arbetar läsfrämjande men ytterligare insatser behövs. Tillgänglighet till skönlitteratur och framför allt inspirerande personal med pedagogisk- och
bibliotekariekompetens är viktiga faktorer för att skolan ska ge eleverna en god läsförmåga.
Bibliotekariekompetensen bidrar också till att stärka elevernas media- och
informationskompetens. Att många nyanlända barn och unga påverkas av hur förskolan och skolan, men också folkbiblioteken, arbetar med tillgänglighet, läsfrämjande och integration är i det närmaste en självklarhet. I Lindesberg kan den samlade biblioteksverksamheten bidra till betydande kunskapsförmedling och kompetenshöjning genom att ett systematiskt
läsfrämjande arbete bedrivs där folkbiblioteket och skolbiblioteken samverkar och samfällt utformar arbetsmetoder som ökar läsförståelsen.
Biblioteksverksamheten i Lindesbergs kommun är diversifierad. Två av kommunens förvaltningar bedriver biblioteksverksamhet där folkbiblioteken har den största och mest utåtriktade verksamheten. Förutom stadsbiblioteket som är fysiskt beläget i Lindesbergs centrum finns tre filialbibliotek i orterna Fellingsbro, Frövi och Storå och en bokbuss. Utöver detta finns ett gymnasiebibliotek och skolbiblioteksverksamhet i en del av kommunens grundskolor. Förutom Lindesbergs kommun finns även andra aktörer som bedriver
biblioteksverksamhet inom kommunens geografiska område. Region Örebro län ansvarar för
48
7 lasarettsbiblioteket och folkhögskolebiblioteket vid Fellingsbro folkhögskola.
Kriminalvårdsstyrelsen som ansvarar för biblioteksverksamheten på kriminalvårdsanstalten Hinseberg. Denna biblioteksplan omfattar inte verksamheten som bedrivs av ovan nämnda utomkommunala aktörer men flera biblioteksverksamheter utförda av olika aktörer
understryker potentiella samordningsförtjänster.
I anslutning till folkbiblioteket bedrivs också museiverksamhet. I en utredning från 2016 efterfrågas en högre grad av samordning mellan folkbiblioteksverksamheten och
kulturarvsverksamheten. Utredningen betonar behovet av att stadsbibliotekets lokaler i högre grad bör fungera som en mötesplats, ett så kallat demokratiskt rum, för alla åldrar och
intressen som främjar gemenskap, kunskap och upplevelser.
Den digitala delaktigheten omfattar inte alla människor i Lindesberg. Det finns skäl att tro att en betydande del av invånarna inte har vana vid Internet eller tillgång till dator. I Lindesberg behöver därför folkbiblioteksverksamheten göras mer tillgänglig för alla genom ökade öppettider på huvudbiblioteket och genom att filialer i serviceorterna utvecklas.
Vision 2025 betonar vikten av att främja en positiv hälsoutveckling för en befolkning som blir allt äldre. En vedertagen uppfattning är att kulturella upplevelser som läsning verkar positivt på hälsan. Med tanke på att kommuninvånarna har en högre medelålder än i riket finns det därför många skäl att se till att även den äldre befolkningen i Lindesbergs kommun har en likvärdig tillgång till folkbibliotekets tjänster. För att säkerställa den likvärdiga tillgången är det viktigt att öka samverkan mellan socialförvaltningen och folkbiblioteken.
För Lindesbergs del finns två stora strukturella utmaningar, dels kommunens geografiska omfattning och dels behovet av att höja utbildningsnivån. De potentiella resurserna ett fungerande integrationsarbete genom läsning, bildning, upplysning och kulturell verksamhet, kan frigöra kan inte överblickas. Kommunens sociala verksamhet är tillsammans med skolan mycket viktiga aktörer för att utforma framtidens bibliotek i Lindesberg. Kommunens invånare och geografiska struktur innebär att prioriteringarna i denna biblioteksplan kretsar kring tillgänglighet, läsfrämjande arbete och integration.
För att nå framgång i valda prioriteringsområden betonas följande:
för tillgänglighet bland annat vikten av goda öppettider, brett medieutbud, tillgång till bibliotekarier, närhet till bibliotek.
för läsfrämjande arbete sjösätts ett systematiskt läsfrämjande arbete där förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och folkbiblioteketet samverkar och utformar planer och arbetsmetoder som ökar läsförståelsen och skapar förutsättningar för läsupplevelser för alla barn och ungdomar.
för integration används ett interkulturellt förhållningssätt där människors möten, bildning, digital delaktighet och fri åsiktsbildning understryker bibliotekens funktion som allas gemensamma rum.
5. Mål
Lindesbergs kommuns biblioteksplan 2017-2020 är en kommunövergripande
samordningsstrategi för biblioteksverksamheten för att möta dagens och morgondagens biblioteksbehov. Under 2017-2020 prioriteras arbetet mot följande mål:
49
8
* Kommunens hela biblioteksverksamhet är tillgänglig.
* Barn- och utbildningsförvaltningen och tillväxtförvaltningen skapar genom formaliserad samverkan förutsättningar för att alla barn och unga har god läsförståelse.
* All biblioteksverksamhet i kommunen är en mötesplats för integration.
6. Uppföljning
* Tillväxtförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen formulerar i sina verksamhetsplaner från och med 2017 hur målen i biblioteksplanen 2017-2020 ska förverkligas i den egna verksamheten. Verksamhetsplanerna följs upp varje år utifrån biblioteksplanens intentioner och behandlas av respektive nämnd.
* Lindesbergs kommuns biblioteksplan 2017-2020 revideras under år 2019 och återkommer till fullmäktige under år 2020 tillsammans med en samlad analys av hur verksamheten utvecklats och hur intentionerna i planen förverkligats i de olika nämndernas
verksamheter.
50
Startsida › Tjänster › Kurser och konferenser
Skolriksdag 2017 - mötesplatsen för dig som leder och styr skolan
Är du politiker, ledande tjänsteman, rektor eller förskolechef? På Skolriksdagen träffar du kollegor som - precis som du - leder och styr skolan.
• Tid: 24 april 2017 10.00 - 25 april 2017 16.00
• Plats: Waterfront Hotel, Nils Ericsons Plan 4
• Ort: Stockholm
• Målgrupp: Huvudmän, tjänstemän, rektorer och förskolechefer.
Anmälan öppnas hösten 2016.
För att utveckla skolan krävs fokus på det som gör skillnad på riktigt. Det handlar om långsiktighet, samarbete, ledarskap och undervisningen i klassrummet. På Skolriksdagen inspireras du av huvudmän som arbetar strategiskt med de avgörande frågorna för eleverna och skolan. Tillsammans skapar vi bra förutsättningar för en positiv utveckling.
Skolriksdagen är Sveriges största mötesplats för huvudmän, tjänstemän, rektorer och förskolechefer. Konferensen anordnas på Waterfront i Stockholm och riktar sig både till kommunala och fristående huvudmän. Vi arbetar nu med programmet för konferensen och öppnar anmälan i december 2016.
