På goda grunder
utredningen om en åtgärdsgaranti för grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik
Margareta Engvall, Linköpings universitet Helena Eriksson, Högskolan Dalarna
Bakgrund – behovet av en utredning
Många elever når inte upp till kravnivån på NP i MA och SV
- t ex 2009/10- 2014/15; andelen elever i år 3 som inte uppnått kravnivån på alla
delprov i NP3 varierar i MA: 28-35%, SV: 20-26%, SVA: 43-50%
motsvarande för NP9 varierar i MA: 10-19%, SV: 3-5% och SVA: 17-25%
Internationella studier visar att resultaten har försämrats över tid
- t ex TIMSS (år 4 och 8) 2003, 2007, 2011 och PISA (15-åringar) 2003 – 2012 visar negativ trend för eleverna i läsning och matematik, med undantag för de yngre
eleverna (år 4) i ma (TIMSS och PISA 2015 – ett trendbrott!)
Andelen framgångsrika elever i matematik är lägre bland de äldre eleverna
Stödinsatser sätts inte in tillräckligt tidigt
- en stor del av specialpedagogiska insatser i svensk grundskola sker under de sista skolåren medan i t ex Finland sätts betydligt mer resurser in tidigt
Utredningsuppdraget
”…undersöka förutsättningarna för att införa en läsa-skriva-räkna- garanti och lämna förslag på hur en sådan bör utformas.
Syftet är att utarbeta ett förslag till system som ser till att elever får det stöd eller särskilda stöd de behöver för att få förutsättningar att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan.”
Utredningsuppdraget
Exempel på frågor att besvara genom utredningen :
- Hur kan kartläggningen och uppföljningen av elevernas kunskaper utvecklas?
- Vilka åtgärder kan sättas in redan i förskoleklassen?
- Vilka åtgärder kan vidtas i grundskolan, sameskolan och specialskolan?
- Hur ska garantin förhålla sig till den befintliga regleringen?
- När ska garantin anses vara uppfylld samt vad bör gälla när garantin inte är uppfylld?
- Vilken kompetensutveckling behöver huvudmän, rektorer, lärare och förskollärare?
Utredningsarbetet - organisationen
Utredare: Ulf Fredriksson, docent i ped. SU
Sekreterare, jurister (tjänstemän i regeringskansliet)
Expertgrupp (tjänstemän i regeringskansliet)
Två referensgrupper – forskare, organisationer (bollplank till utredaren)
- Astrid Pettersson, SU; Elisabeth Rystedt, GU och NCM; Helena Eriksson, Borlänge kommun och Margareta Engvall, LiU.
Internationella kontakter och samråd med företrädare för myndigheter, organisationer, skolhuvudmän samt andra relevanta utredningar.
Begreppet garanti
En åtgärdsgaranti (tjänstegaranti)
• garanterar att elever i behov av särskilt stöd upptäcks tidigt och får adekvata stödåtgärder
• kan inte garantera att alla elever lär sig läsa, skriva och behärska grundläggande matematik
Begreppet räkna
Räkna – problematiskt som synonym till matematik
Förslag: Grundläggande färdigheter i matematik
Begreppet läsa-skriva-räkna hör hemma i den politiska retoriken och har därför fått ett visst genomslag i betänkandet.
En mer nyanserad terminologi i styrdokument och i det
professionella pedagogiska och juridiska sammanhanget föreslås
.Forskningsöversikt om kunskapsutveckling i läsning, skrivning och matematik
1) Vad säger forskning om elevers förutsättningar att lära sig läsa, skriva och tillämpa grundläggande matematik?
2) Vad är god undervisning i läsning, skrivning och matematik?
3) Hur och när bedömer man om eleverna behöver stöd?
4) Vilket stöd behöver elever?
1. Vad säger forskning om elevers förutsättningar att lära sig grundläggande matematik?
• Generellt - stark koppling mellan elevers skolresultat och socio-ekonomisk bakgrund, många faktorer samverkar (OECD-analys av elever i riskzonen)
• Matematik – Aspekter inom tidig taluppfattning (t ex antalsuppfattning och räkneramsan) har visat sig kunna predicera ett barns fortsatta kunskapsutveckling i aritmetik.
• Utveckling av taluppfattning kan beskrivas i tre stadier (Andrews & Sayers, 2015)
1) Preverbal number sense – medfödd förmåga att uppfatta och därmed kunna jämföra små mängder
2) Foundational number sense (FONS) – omfattar åtta kategorier som behöver undervisas;
sifferigenkänning, stabil räkneramsa, koppla ihop tal-antal, jämföra fler/färre, olika talrepresentationer, uppskatta antal, enkel addition och subtraktion, talmönster
FONS har visat sig vara en av de mest stabila prediktorerna (6-åringar) gällande elevers framgång i matematiken.
3) Applied number sense – tillämpad taluppfattning, den centrala talrelaterade förståelse som genomsyrar allt matematiklärande och som alla vuxna behöver oavsett yrke
2. Vad är god undervisning i matematik?
Kännetecken - riktar uppmärksamheten mot begreppslig förståelse
Tre viktiga komponenter i lärares arbete med att skapa möjligheter för elever att utveckla matematiska förmågor (Ryve et al., 2015)
• Formativ bedömning - strategier för formativ bedömning har ett positivt samband med elevers prestationer i matematik.
• Klassrumsundervisning - resultat pekar åt att problemlösningsorienterad undervisning kan ge positiva resultat för elevers utveckling av matematiska förmågor förutsatt att läraren
lyckas etablera normer och förväntningar en lyckad undervisning.
• Läromedel i matematik – lärares kompetens att använda läromedlet effektivt och fokusera på viktiga matematiska ideer är relaterat till effektiv undervisning
3. Hur och när bedömer man om eleverna behöver stöd?
• Viktigt att missuppfattningar diagnostiseras och upptäcks så tidigt som möjligt - kan kvarstå under långa perioder och medföra hinder för lärande.
• Sex-åringars matematikkunskaper gällande kategorierna i Foundational number sense ger god prediktion beträffande deras senare
kunskapsutveckling i matematik.
• Orsaken till elevers svårigheter i matematik måste också undersökas, för att få veta om det kan finnas andra inlärningssvårigheter, exempelvis i läsning.
• Insatser tycks inte entydigt visa bäst effekter bland yngre elever, som i
läsning, utan verkar snarare bättre för äldre elever. Dock – interventioner i matematik är ”mångfacetterade och ganska svårgripbara”.
4. Vilket stöd behöver elever?
Generellt – individuell undervisning (en-till-en) mer effektiv, men enskilt stöd kräver stor lärarskicklighet för att eleven ska få rätt stöd
- flexibla grupper, framför permanenta och nivåindelade, är gynnsamma för elevernas lärande
- specialundervisningen bör vara språkligt och kunskapsmässigt utmanande snarare än enbart praktiskt färdighetstränande
Matematik – interventioner som varit lärarledda, inneburit förändring i undervisningsmetoder eller gett elever möjlighet till visst inflytande har ofta visat sig ge bäst effekt
Sammanfattning av internationella och nationella erfarenheter
1. Analys av PISA, TIMSS och PIRLS för att välja länder som är framgångsrika i sitt arbete med särskilt stöd till elever.
2. Hitta ”goda exempel” från kommuner och andra
huvudmän som arbetar med någon form av garanti i
samband med elevers resultat i de lägre årskurserna.
1. Sammanfattning av skriftliga frågor internationellt
• Finland, Cypern, England, Estland, Grekland, Island, Italien, Polen, Skottland, Spanien, Tjeckien,
Tyskland, Ungern, Wales.
– Ingen formulering om kunskapsgaranti.
– Läroplaner anger kunskaper och färdigheter.
– Alla länderna har krav på uppföljning av elever i behov av särskilt stöd.
Alla länder har olika grader av decentralisering av den uppföljningen.
– Tester för att identifiera måluppfyllelse (England har även påföljder).
– Stora skillnader, men de som svarat har varit intresserade av formuleringar av en garanti.
2. Sammanfattning från nationella huvudmän
• Syfte att förbättra resultaten i de lägre åldrarna.
• Läsa-skriva-räkna-garanti för första gången i början av 2000-talet, – Val-slogans i valet 2014,
– Motioner i några kommunfullmäktigeförsamlingar, – Initierat av kommunledningar,
– Beslut i olika kommunala skolnämnder,
• Garantin har blivit synlig i huvudmännens budgetar och handlingsplaner på olika nivåer
• Ansvar på huvudmannen delegerats till olika nivåer
2. Sammanfattning forts…
• Operativt har garantin blivit en tjänste-garanti, en åtgärds-garanti eller ett medborgarlöfte
– rutiner för kartläggning, – utvärdering,
– uppföljning,
– speciallärare/specialpedagoger, – fortbildning,
– resultatdokumentation
• Skrivningar och organisationer varierar
Exempel från huvudmän
Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter sitt andra skolår.
Tal
Läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom heltalsområdet 0-100. Jämföra, storleksordna och dela upp tal inom heltalsområdet 0-100. Beskriva mönster i enkla talföljder Hantera matematiska likheter inom heltalsområdet 0-20.
Räkna
Förklara vad addition och subtraktion står för och deras samband med varandra med hjälp av till
exempel konkret material eller bilder. Med hjälp av addition och subtraktion räkna i huvudet när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20. Addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga
räknemetoder när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20. Addera och subtrahera med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-100.
Mätning och rumsuppfattning
Beskriva föremåls och objekts placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbeskrivningar. Beskriva, jämföra och namnge vanliga tvådimensionella geometriska objekt. Göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider.
(Förstå och använda tal; Diamant)
Fler exempel från olika huvudmän
• Nätverksarbete
• Satsning på Matematiklyftet (Skolverket),
• PISA 2015 (SKL),
• Ämnesdidaktiska fortbildningar (NCM)
• Formulerade allmänna förmågor
• Lärare i de lägre åldrarna mer specifik utbildning att undervisa om läsning, skrivning och grundläggande matematik
• Lektioner digitalt på många språk, samt resultatredovisningar digitalt
• Tvålärarsystem, Utvecklingslärare, Lovskola
• Huvudman i samarbete med geografiskt närmaste lärosäte – Praktiknära verktyg, matematiska problem, läromedel och
lektionsfilmer
– Lärares vardagsfrågor ur matematikundervisning – Kollegialt lärande runt matematikundervisning
– Inspel från olika aktörer med olika kompetens specifikt i matematik
– Återkommande träffar under lång tid
– Lärare och skola behöver initiera, implementera och
institutionalisera kunnande, tankesätt, verktyg, roller och rutiner i matematik.
Fler exempel från olika huvudmän
De viktigaste syftena med åtgärdsgarantin
• Alla elever ska genomgå en obligatorisk kartläggning i
förskoleklassen och genomföra nationella bedömningsstöd (kontrollstationer) i årskurs 1 och 3
• Elever i behov av stöd ska garanteras rätt till tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling
• Elever i behov av stöd garanteras att personal med
specialpedagogisk kompetens deltar i analys, planering och uppföljning av stödåtgärderna
Förskoleklassen uppmärksammas i utredningsförslaget
• Tydligare skrivning i läroplanen – att även förskoleklassen ska bidra till att varje elev uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås i år 1 (i
läsförståelse) och i år 3 (i matematik och svenska)
• Införande av en bestämmelse i skollagen som innebär att en obligatorisk kartläggning av varje elevs utveckling i bl a matematiskt tänkande
• Uppdrag till Skolverket att ta fram obligatoriskt kartläggningsmaterial
• Förändring i bestämmelserna om stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd så att även f-klassen kan passa in
• Fortbildning av förskollärare verksamma i förskoleklass
Förloppet
Kartläggning Analys av behov Planering av insatser Uppföljning av insatser Överlämning
Lärarutbildning och kompetensutveckling
• Tillräckligt tydliga skrivningar i examensordningen beträffande
förskollärares och grundlärares kunskap om grundläggande läs-, skriv- och matematiklärande
• Inga nya krav på lärarkompetens jämfört med dagens lärarutbildning och kompetensutveckling men genom garantin behövs ökad kunskap hos lärare gällande:
- förebyggande arbete så att så många elever som möjligt lyckas i sin läs-, skriv- och matematikutveckling
- metoder och arbetssätt för läs-, skriv- och matematikinlärning - genomförande av kartläggningar, analys, välja lämpliga åtgärder samt följa upp dessa
Lärarutbildning och kompetensutveckling
Specialpedagogisk kompetens är av avgörande betydelse vid genomförandet av åtgärdsgarantin:
• Om resultatet av kartläggningen i f-klassen visar att en elev riskerar att inte
utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i år 1 och 3 ska en analys av elevens kunskaps- utveckling göras av ansvarig
förskollärare/lärare i samråd med specialpedagogisk kompetens
• Motsvarande för år 1-3
Ökning av antalet utbildningsplatser för blivande speciallärare Kompetensutveckling – nya moduler i ma-lyftet och
kompetensutveckling för förskollärare i f-klass
Lagrådsremissen
• ”Genom åtgärdsgarantin garanteras att elever i behov av stöd
upptäcks tidigt och får de insatser som de behöver för att nå så långt som möjligt i sitt lärande”.
• ”Åtgärdsgarantin är uppfylld när skolorna har genomfört den av garantin reglerade kartläggningen och analysen, planerat och
vidtagit de stödåtgärder som behövs samt följt upp åtgärderna och överfört resultatet av uppföljningen till ansvarig lärare i kommande årskurs.”
Garantin avses införas från hösten 2018.
Några röster ur samhället om utredningen
• Möjligheter med utredningen
• Utifrån varje barns rätt till en utbildning av god kvalitet tillstyrker
Barnombudsmannen utredningens förslag om en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik.
• Skolinspektionen ser /därför/ positivt på att betänkandet lyfter fram vikten av att adekvata stödåtgärder sätts in på ett så tidigt stadium som möjligt. […] synpunkter.
• Specialpedagogiska skolmyndigheten tillstyrker förslagen i betänkandet och delar bedömningarna. […] följande kommentarer.
• Skolväsendets överklagandenämnd i huvudsak positiv
• Lärarnas Riksförbund välkomnar förslaget att införa en åtgärdsgaranti i förskole klassen, årskurs 1 och 3 i grundskolan och delar i huvudsak utredningens
argumentation i frågan.
• Handikappförbunden: Sammanfattningsvis ser vi mycket positivt på utredningens förslag; Utredningens ambition är att komma tillrätta med problemet att stödet till elever i behov av särskilt stöd vanligen uppmärksammas och sätts in alltför sent. […]
6.4.1 Vad händer om åtgärdsgarantin inte är uppfylld? Handikappförbunden menar att möjligheten att ställa civilrättsliga krav på ersättning - skadestånd när
åtgärdsgarantin inte uppfylls bör finnas och att frågan ska utredas i särskild ordning.
• Ett exempel som får representera de kommuner som svarat:
– […] ställer sig bakom utredningens innehåll och förslag i sin helhet, men vill peka på svårigheter […]
• Svårigheter med skrivningar i remissen
• Skolverket avstyrker förslagen om åtgärdsgaranti. […] elever ska ha rätt att få stöd så tidigt som möjligt.
Enligt Skolverket är det i nu gällande lagstiftning tydligt att eleverna har sådana rättigheter. Vi är därför tveksamma till att det behövs fler och mer detaljerade bestämmelser om stöd, vilket är inne börden i den åtgärdsgaranti som utredningen föreslår.
• Lärarnas Riksförbund avstyrker att det ska vara läraren som har huvudansvaret för arbetet med åtgärdsgarantin även i de fall processen om särskilt stöd blir aktuell, samt att det visserligen är
positivt att utredningen föreslår en åtgärdsgaranti i förskoleklassen men att förbundet samtidigt anser att förskoleklassen på sikt bör avskaffas och bli en ny årskurs 1 i en tioårig grundskola.
• […] men vill peka på svårigheter som finns med att rekrytera speciallärare och specialpedagoger. […] vill uttrycka en oro över att administration och dokumentation ändå ökar och/eller att dessa arbetsuppgifter flyttas från undervisning av äldre till yngre elever.
Några röster ur samhället om utredningen
• Lärarförbundet skriver: […] Det är inte upptäckten av elevers svårigheter eller utmaningar som utgör svårigheter för lärare. De efterfrågar därför inte nya kartläggningsmaterial, utan tid att diskutera och utveckla undervisningen med andra lärare och specialpedagoger, samt tillgång till insatser från huvudman. […] kartläggning av bl a huvudmännens kunskap om och beredskap för skolornas förutsättningar till adekvata insatser. […] Att följa en
arbetsgång är inte en garanti för att tillräckligt med stöd och insatser finns tillhands.
Lärarförbundet vänder sig starkt emot utredningens slutsats att stöd till nyanlända elever ska vara en framtidsfråga.
• […] Överklagandenämnden anser dock att delar av förslaget bör ses över i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Överklagandenämnden är kritisk till de föreslagna ändringarna i 3 kap. 5 a § och 3 kap. 8 § skollagen (2010:800) och anser att förslaget i dessa delar bör ses över.
Ur Skolkommissionens slutbetänkande (2017)
Ansluter sig till resonemanget
• om att förskoleklassens roll som länk mellan förskolan och skolan behöver förstärkas
• samt till förslaget om obligatorisk kartläggning och en åtgärdsgaranti i förskoleklassen.
Kommissionen menar att det är ett steg i rätt riktning när det gäller att tidigt upptäcka de elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
Tillstyrker utredningens förslag
• om förtydligande av skollagen gällande dokumentationen av extra anpassningar. Enligt förslaget ska läraren, i den skriftliga individuella utvecklingsplanen för elever i årskurs 1–5, sammanfatta vilka extra anpassningar som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen.
Tidigare har skolor haft utrymme att själva välja hur extra anpassningar ska dokumenteras.
Dokumentation om elevernas kunskaper och behov av stöd är en förutsättning för att rätt åtgärder ska kunna vidtas, samt för att övergångar mellan årskurser och skolor, och i
förekommande fall mellan skolformer, ska fungera väl.
Diskussion
• Vad väcker detta för frågor?
• Hur påverkar detta lärarutbildningen?
• Hur kommer efterfrågan av fortbildning att se ut?
• T ex analys av resultat och planering av stödåtgärder ska göras av ansvarig lärare i samråd med personal med sped ped kompetens. Vad får det för konsekvenser som lärare, som lärarutbildare, som specialpedagog?
Tack!
• Margareta Engvall margareta.engvall@liu.se
• Helena Eriksson hei@du.se
