KERSTIN EKSELL BO HOLMBERG ELIE WARDINI (RED.)
Bortom den
arabiska våren
Studier i arabisk och persisk litteratur och kultur – en vänbok till Hesham Bahari
Dar Al-Muna
© Dar al-Muna och artikelförfattarna, 2021 Omslag: Joachim Trapp
Omslagsfoto: Sören Sommelius: “Från väglöst land i egyptiska Sahara”
Sättning: Elie Wardini Tryck: Scandbook, Falun 2021
ISBN 978 91 88863 09 6 Bokförlaget Dar Al Muna
Box 127 18205 Djursholm
Sverige
KERSTIN EKSELL BO HOLMBERG ELIE WARDINI (RED.)
Bortom den
arabiska våren
Studier i arabisk och persisk litteratur och kultur – en vänbok till Hesham Bahari
Dar Al-Muna
Om artikelförfattarna och redaktörerna
Henrik Bahari. Bokförläggare, Spanienkännare och författare.
marisma@marisma.se
Inga Brandell. Professor em. i statsvetenskap, Södertörns högskola. inga.brandell@sh.se
Kerstin Eksell. Professor em. i semitisk filologi, Köpenhamns universitet, affilierad forskare, Stockholms universitet.
kerstin.eksell@su.se
Bo Gustavsson. Författare, kritiker och översättare.
018-523664@gmail.com
Jan Hjärpe. Professor em. i islamologi, Lunds universitet.
jan.hjarpe@ctr.lu.se
Bo Holmberg. Professor i semitiska språk, Lunds universitet.
bo.holmberg@mellost.lu.se
Astrid Ottosson al-Bitar. Lektor i arabiska, Stockholms universitet. astrid.ottosson_al-bitar@su.se
Gail Ramsay. Professor i arabiska, Uppsala universitet.
gail.ramsay@lingfil.uu.se
Ingvar Rydberg. Fil. dr h.c., Lunds universitet. Översättare och introduktör av arabisk litteratur. i.rydberg40@gmail.com Sören Sommelius. Författare, kulturjournalist och fredsaktivist.
soren@sommelius.com
Elie Wardini. Professor i arabiska, Stockholms universitet.
elie.wardini@su.se
Nils Wiklund. Docent i psykologi, översättare och introduktör av persisk litteratur. nils.wiklund@rpkab.se
Innehåll
Förord ix
BO HOLMBERG
Förlaget Alhambra och sufismen 1
SÖREN SOMMELIUS
Om utvandrarens exil och öknens skönhet 7
INGVAR RYDBERG
Hesham Baharis stora projekt 19
JAN HJÄRPE
Den arabiska våren. Närmar sig sommaren? 33
INGA BRANDELL
Dialog? Hos Fatima Mernissi och på Svenska institutet i Alexandria 53 HENRIK BAHARI
En saga från Andalusien. 79
NILS WIKLUND
Persiska pärlor. Två berättelser ur Rosengården (Golestan)
av Shaik Saadi 103
BO GUSTAVSSON
Adonis och frihetens estetik. Essä i tre steg 131 GAIL RAMSAY
Natur och välbefinnande i kris- och orostider. Libanon och Irak 153 ASTRID OTTOSSON AL-BITAR
“Att öppna upp för min fantasi”. Möjlighet till rörlighet och
självbestämmande i tre palestinska romaner för ungdomar 177 KERSTIN EKSELL
Städer och borgare i ny palestinsk litteratur 201 ...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
...
BO HOLMBERG
Förord
“Kulturer, språk, samhällen har sin dynamik i gränsdragningar mot andra kulturer, andra språk, andra samhällen. Likafullt är motsatsen – möten vid gränserna och gränsöverskridarna – en förutsättning för deras överlevnad och blomstring”, skriver Inga Brandell i sin artikel i denna bok. Den nordafrikanska författaren Fatima Mernissi hänvisar till den lärde essäisten al-Jahiz från 800-talet som ett ideal för den moderna tidens strävan efter nya gränsöverskridande förståelsehorisonter. Al-Jahiz förordade näm‐
ligen översättning från främmande språk och uppmuntrade till resor och till handel. Brandell fortsätter: “Idealet att genom över‐
sättning och resor lära känna den främling man betraktar som sin like, att föröka sin egen intelligens med dennes förflyttar Mernissi till vår samtid då, som hon skriver, segern inte längre nås genom vapen utan genom kontroll av informationsflödena.
Att resa är att lära känna främlingen och sig själv, fortsätter hon. Resan, och därmed rörelsen, sammanfaller, som sufierna tänker, med själva livet.”
Vi vill uppmuntra läsaren att bli resenär i Mellanösterns rika litteratur och kultur: att läsa verk i översättning och att resa till de miljöer vi beskriver. Vi börjar i den förislamiska traditionen och fortsätter in i den klassiska högperioden. Nils Wiklund pre‐
Förord
x
senterar den iranske poeten och lärde Sheik Saadi från 1200- talet, vars inflytande sträcker sig in i den moderna FN-bygg‐
naden i New York. Bo Gustavsson skriver om poeten Adonis och hans levande engagemang i förislamisk arabisk poesi, klassisk modernism och sufisk tradition. Henrik Bahari skapar en alle‐
gori om längtan efter bildning och inflytandet från den arabiska civilisationen i Andalusien.
Från den nya litteraturen i Libanon och Irak hämtar Gail Ramsay exempel på ekologiskt tänkande och visar hur natur‐
företeelser som en dadelpalm och ett bonsaiträd verkar som motgift till krig och våld. Astrid Ottosson al-Bitar porträtterar tonårsflickor på väg in i vuxenlivet som de skildras i aktuell ungdomslitteratur från Palestina. Kerstin Eksell färdas genom palestinska stadsmiljöer i Israel och Palestina, en urbanitet där historia och framtid möts.
Boken tillägnas en nutida resenär och kulturmäklare och hans verksamhet: Hesham Bahari på bokförlaget Alhambra. I över 30 år har han presenterat Mellanösterns litteratur och kultur för svenskar genom en omfattande bokutgivning. Hans barn‐
domsland Libanon har sedan 1800-talet varit känt som bok‐
förlagens och tryckeriernas förlovade land. Förlaget Alhambra är dessutom resultatet av ett svensk-libanesiskt familjesam‐
arbete: språkvetaren och översättaren Astrid Ericson Bahari har gjort en ovärderlig insats. Ulla Ericson har tillika bidragit med många översättningar.
I sufismen är resan en vanlig metafor för människans inre utveckling mot högre andlighet. Den som vill läsa mer om denna betydelsefulla andliga inriktning har numera tillgång till ett antal skrifter som publicerats på Alhambra i svensk översätt‐
ning: Bo Holmberg ger en översikt.
Sören Sommelius skriver om sina och Heshams resor i nutid och tillbaka i tiden till grottmålningarna i Sahara. Om Alhambras
Förord bokutgivning skriver vår grand old man bland översättare från arabiska Ingvar Rydberg, som varit rådgivare och översättare under hela utgivningsperioden.
Titeln Bortom den arabiska våren ansluter till Jan Hjärpes artikel i denna volym. Tio år har gått sedan den arabiska våren år 2011. Jan Hjärpe redogör för händelseförloppet och, vad som är ännu intressantare, pekar på signalerna som föregick våren och framförallt vilken betydelse den haft i och utanför arabvärlden. Frågan om de politiska demokratiernas bräcklig‐
het lämnas i detta sammanhang därhän. Vi vill i stället placera den arabiska våren i ett för länge sedan påbörjat och alltjämt pågående flöde av kulturella landvinningar. Här finns ett fram‐
tidsperspektiv.
Kerstin Eksell
ASTRID OTTOSSON AL-BITAR
“Att öppna upp för min fantasi.” Möjlighet till rörlighet och självbestämmande i tre palestinska romaner för ungdomar.
“Nej, vi har inga böcker för ungdomar. Vi har bara riktig litteratur” var det svar jag fick på bokmässan i Muscat, Oman, våren 2018 när jag vid ett bokförlags utställningsbord försökte sondera terrängen och se om huruvida det fanns några böcker riktade till ungdomar. Detta svar avspeglar mycket väl en ut‐
bredd syn på arabisk barn- och ungdomslitteratur som en litte‐
raturform av ringa litterärt värde, en litteraturform som i bästa fall snarast hör till pedagogikens område. En av den arabiska barnlitteraturens tidiga pionjärer, den egyptiske författaren Kāmil al-Kaylānī [1897 - 1959] formulerade i förordet till sin bok al-Sindibād al -Baḥrī [Sinbad Sjöfararen], utgiven år 1928, följande riktlinjer för arabisk barnlitteratur:
It must have didactic aims, observe correct albeit simple fuṣḥā and, for moral reasons, avoid vulgar stories.1
Dessa riktlinjer har fortfarande en stor relevans och är omvitt‐
nade av flera författare av barn- och ungdomsböcker.2
Bakgrund
Startpunkten för barnlitteraturens uppkomst i arabvärlden är också omdiskuterad. Somliga hävdar att den går tillbaka till
Astrid Ottosson Al-Bitar
178
1800-talets mitt, andra vill förlägga startpunkten ännu tidigare.
Det var dock först på 1930-talet som termen “barnlitteratur”
(adabiyyāt al-aṭfāl) som beteckning på en specifik genre började användas i arabiska litterära tidskrifter.3
Vad gäller arabisk litteratur som är riktad till lite äldre barn eller tonåringar, från 13-årsåldern och uppåt, så är den en senare företeelse än litteraturen för yngre barn. Kulturjournalisten Marcia Lynx Qualey, specialiserad inom arabisk litteratur och ansvarig utgivare av bloggen ArabLit, sätter startdatumet för den moderna arabiska ungdomslitteraturen till år 2005 då den libanesiske författaren Samāḥ Idrīs kom ut med boken al-Maljaʾ [Skyddsrummet], en skildring av några tonåringars upplevelser under det libanesiska inbördeskriget.4 Det som också var nytt med denna bok var att författaren i dialogerna använde sig av talspråk, vilket är ett kontroversiellt ämne vad gäller barn- och ungdomslitteratur. Marcia Lynx Qualey talar i sin artikel om en
“ny våg” av böcker för ungdomar, böcker med nya teman som ligger nära ungdomars vardagsliv och intressen. Denna våg uppkom som en reaktion på en brist då det som tidigare funnits för tonåringar till en stor del bestod av översättningar till arabiska från västerländsk litteratur, starkt didaktiska berättelser eller berättelser där fokus har legat på intrigen snarare än på utvecklingen av karaktärerna. Mycket populära böcker av den senare kategorin har varit och är fortfarande pocketutgåvorna, billiga att köpa och lätta för de unga läsarna att hantera och byta med varandra, av mysterie- och detektivberättelser för barn och ungdomar. Kända exempel på detta är böckerna av de egyptiska författarna Nabīl Fārūq [född 1956] och Maḥmūd Sālim (1931- 2013), den senare skaparen av den mycket popu‐
lära serien al-Mughāmirūn al-khamsa [De fem äventyrarna], detektiv berättelser, inspirerade av den brittiska författarinnan Enid Blytons 5- böcker, för barn i åldrarna 10 och uppåt. Som en
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar reaktion på det stora intresset för västerländsk ungdomslittera‐
tur som antingen läses i översättning eller direkt på engelska har det uppstått en efterfrågan på bra arabisk litteratur för ung‐
domar skriven på arabiska och med ett innehåll som tar upp frågor som är aktuella för ungdomar och väcker deras intresse.5 Som ytterligare en milstolpe i framväxten av denna nya moderna form av ungdomslitteratur tar Qualey upp romanen Fātin [2010] av den libanesiska författarinnan Fāṭima Sharaf al-Dīn.6 Även denna roman utspelar sig under det libanesiska inbördes‐
kriget och skildrar en ung flicka, Fātin, som kommer in till Beirut från landsorten för att arbeta som tjänsteflicka hos en välbeställd familj. I romanen får läsaren följa hur Fātin utveck‐
las till en ung kvinna som söker sin väg. Här finns också en mycket försiktigt beskriven kärlekshistoria.
Definition av ungdomslitteratur
Det är inte alltid helt lätt att definiera begreppet “ungdoms‐
litteratur”. Vad avses med “ungdom” och var dras gränsen mellan “barn” och “ungdom” och “ungdom” och “vuxen”? Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska Barnboksinstitutet, definierar ungdomslitteratur kort och gott som “litteratur skriven för och marknadsförd mot ungdomar”.7 I den engelskspråkiga världen etablerades på 1960-talet termen “Young adult literature” som en beteckning för en specifik litterär genre riktad till tonår‐
ingar.8 Denna term används också numera i arabvärlden. Man finner den som en särskild kategori på bokhandlarnas hyllor, i bokförlagens kataloger och som en särskild grupp i pristäv‐
lingar. Avgränsningarna för vilka åldrar denna beteckning om‐
fattar är dock ganska flytande och kan skifta från förlag till för‐
lag. Ibland överensstämmer heller inte förlagens kategorisering med författarens avsikt. Inte så sällan kategoriseras böcker som på grund av sin form och sitt innehåll kanske snarast är riktade
Astrid Ottosson Al-Bitar
180
till yngre åldrar, barn i 10-13-årsåldern, som böcker för Young Adults. Ett av många exempel på detta är den egyptiska förfat‐
tarinnan Rania Amīns roman Ṣurākh warā’ al-abwāb [Skrik bak‐
om dörrarna] som år 2016 vann i kategorin”Best Young Adult Book of the Year” vid utdelandet av det emiratiska “Etisalat Award for Arabic Children’s Literature” som alltsedan år 2009 årligen delar ut priser i kategorierna “Best illustration”, “Best production”, “Best Children’s Book of the year” och sedan år 2013 delas också ut pris för “Best Young Adult Book of the year”.9 Detta trots att boken, som är rikt illustrerad och har en enkel text, snarast är riktad till yngre barn, vilket också förfat‐
tarinnan själv poängterar i en intervju.10 Arabiska barn- och ungdomsböcker är ofta försedda med dedikationer som ger en antydan om till vilken åldersgrupp boken är riktad Det är dock inte helt lätt att exakt fastställa vilka åldersgrupper som avses då begreppen flyter ihop.
De tre böcker som jag kommer att diskutera här har alla karaktären av litteratur för tonåringar. Av beskrivningarna för‐
står läsaren, även om detta ej klart anges, att huvudpersonerna befinner sig någonstans i mitten av sina tonår, i 14-15-årsåldern, och texterna är också komplexa. Samtliga tre böcker har antingen erhållit (Sonia Nimr) eller varit nominerade (Aḥlām Bishārāt och Mays Dāghir) till “Etisalat Award for Arabic Children’s Literature” i kategorin “Best Young Adult Book of the Year”.
Teoretisk bakgrund
Inte så sällan präglas ungdomslitteratur av en dubbelhet. Å den ena sidan skildras unga människors liv och strävanden efter frigörelse och självständighet och å den andra sidan finns det vanligtvis en mer eller mindre tydlig närvaro av en auktoritär vuxen röst. Detta inte minst då det är sällsynt att författaren
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar själv är tonåring. I sin studie Disturbing the universe: Power and repression in adolescent literature, 2000, skriver Roberta Seelinger Trites att ungdomslitteraturen i sig är en institution "created for the purpose of simultaneously empowering and repressing ado‐
lescents”.11 Hon poängterar att "makten”, “power”, är ett ständigt närvarande motiv i litteratur för tonåringar och drar resonemanget så långt som till att säga att:
Power is even more fundamental to adolescent literature than growth. Adolescents must learn their place in the power structure. They must learn to negotiate the many institutions that shape them.12
Institutionerna som enligt Roberta Trites är de som formar ungdomarnas liv och som de måste anpassa sig till identifierar hon som “school, government, religion, identity politics, family and so on. [...] in adolescent literature, power is everywhere.”13 Även Maria Nikolajeva säger i sin studie Power, voice and subjectivity in literature for young readers, 2010, att det i ungdoms‐
litteraturen handlar om “ [...] examination of power positions, the affirmation or interrogation of the existing order of power”.14
Detta resonemang går väl att tillämpa på den arabiska ung‐
domslitteraturen då denna är omgärdad av restriktioner och tabun vad gäller vad som är lämpligt att skriva om och hur det ska skrivas. Restriktionerna gäller såväl innehåll som form. För‐
bjudna och tabubelagda ämnen är framför allt sexualitet, kärlek och kroppens fysiska utveckling.15 Det finns också ett starkt krav på att språket ska vara standardarabiska. Dilemmat med re‐
striktionerna rörande vad som får skrivas contra det som ung‐
domar vill läsa har beskrivits av flera barn- och ungdomsför‐
fattare. Så till exempel säger den palestinska författarinnan Taghrīd al Najjār, bosatt i Jordanien, i en intervju i al Qantara om sin roman Sitt al-Kull [En duktig kvinna], en verklighets‐
baserad roman om en ung flicka i Gaza som arbetar som
Astrid Ottosson Al-Bitar
182
fiskare och i vilken det finns en antydan till en spirande kärleks‐
historia, att inga som helst fysiska uttryck får förekomma, detta trots att de unga läsarna själva efterlyser det. Författaren redo‐
gör för hur hon blivit kontaktad av sina läsare som bett henne om att skriva mer om romansen, med många detaljer.16 Den tidigare nämnda egyptiska författarinnan Rania Amīn styrker detta när hon i en intervju säger:
Teens need to read about what they care about most, which is love and relationship, and we as writers are not permitted to go near that area or at least we cannot be as honest and realistic as we should or would like to be.17
I kontrast till barndomen som ofta skildras som ett positivt, i vissa fall magiskt, tillstånd, “with positive metaphors” ses ton‐
årstiden som en fas i livet som det gäller att ta sig ur, en tid av nödvändigt växande och utveckling.18 Karen Coat talar om ton‐
åren, adolescence som “a threshold condition, a liminal state, a phase that someone goes through.19 .
En ofta använd metafor för växande är resan. I sin artikel
“Nationhood, Struggle and Identity”, skriver Elia Michelle Lafuente:
Many young adult novels focus on a disruption in the life of the protagonist and the subsequent personal growth. These disruptions often propel the main character forth on a journey - literal, metaphorical or both - that leads to self- discovery, a higher level of emotional maturity and [...] a greater awareness of her identity.20
Att kunna resa och förflytta sig är också ett uttryck för kraft och självständighet, för möjlighet att själv agera, “agency”.
Resan är ett vanligt förekommande tema i många arabiska ungdomsböcker. Flera titlar anspelar på detta såsom ‛Alā al-ṭarīq [På väg], Fī bilād al-lāh al-wāsi‛a [I Guds vida värld] och Riḥlāt
‛ajība fī al-bilād al-gharība [Fantastiska resor i främmande länder].
Inte så sällan utgör resan ett pedagogiskt projekt styrt av en tydlig
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar sträng och fast vuxenröst. Ett exempel på det är den libanesiska författaren Emili Naṣrallahs roman al-Bāhira [Den strålande blomman], 1975, där den beskrivna resan är en allegori för en ung människas vuxenblivande. Huvudpersonen, en ung pojke, skickas på sin 15-årsdag ut på en resa för att hitta en magisk blomma. På vägen möter han olika hinder och frestelser som han måste övervinna för att nå sitt mål. Han guidas i sina val av en vuxen röst. Det kan dock också handla om spännande och även‐
tyrliga resor som i den emiratiska författarinnan Nūra al-Nūmāns SF-trilogi om vattenvarelsen Ajwān som efter det att hennes planet i samband med en naturkatastrof blivit förstörd kastas ut på en våldsam och äventyrlig resa i ett gränslöst universum.21
Av de tre romaner som jag här kommer att diskutera är det endast en som uttryckligen skildrar en resa, men även i de bägge andra böckerna återfinns teman som längtan efter att förflytta sig och platsens betydelse i en människas liv. Samtliga tre romaner beskriver också resor i betydelse av ungdomars ut‐
veckling och färd mot att bli vuxna. Romanerna kommer att läsas dels mot bakgrund av Roberta Trites resonemang om makten och anpassningen till makten som ett centralt motiv i ungdomslitteraturen och dels mot bakgrund av tankarna på resan och rörelsen som en metafor för utveckling, växande och självständighet. De tre romanerna är skrivna av palestinska för‐
fattare bosatta på Västbanken.22 Detta innebär att de är skrivna i en kontext som är präglad av rent fysiska begränsningar och svårigheter att röra sig på grund av situationen med den israe‐
liska ockupationen.23 I sin artikel “Narratology at the check- point: The Politics and Poetics of Entanglement” (2019) skriver Susan S. Lanser och Schlomith Rimmon-Kennan:
Both in lived experience and in narrative representation, the occupation restricts the personal liberty and free movement of Palestinians, fragmenting space and arresting time: it obstructs both daily life and long-term aspirations.24
Astrid Ottosson Al-Bitar
184
Utöver den rent fysiska, konkreta svårigheten med att kunna röra sig fritt på de ockuperade områdena finns det också i den palestinska litteraturen en stark bindning till platsen, Palestina.
Mot bakgrund av det som sagts ovan ställer jag alltså följande frågor:
Vilka möjligheter har de unga karaktärerna i romanerna att röra sig och självständigt agera?
Finns det något utrymme för detta? Och vilken roll spelar platsen?
De tre ungdomsromaner som kommer att diskuteras är: Riḥlāt
‛ajība fī al-bilād al-gharība [Märkliga resor i främmande länder alternativt ‛Ajibas resor i främmande länder], 2014, av Sonia Nimr25, Ismī al-ḥarakī farāsha [Mitt täcknamn är Fjäril], 2009, av Aḥlām Bishārāt26 samt Ijāza iḍṭirāriyya [Påtvingad ledighet], 2016, av Mays Dāghir.
De tre romanerna
1. Mays Dāghir: Ijāza iḍṭirāriyya, riwāya li-l fityān, (Påtvingad ledighet. En roman för ungdomar), 201627
Tidsramen för händelserna i romanen Ijāza iḍṭirāriyya, riwāya li-l fityān, [Påtvingad ledighet. En roman för ungdomar] av Mays Dāghir är tre månader, tiden för en pågående lärarstrejk.
Huvudpersonen som också är berättaren, en tonårsflicka, lever tillsammans med sin familj utanför Bir Zeit. Då bägge föräld‐
rarna är lärare (fadern arbetar också extra på nätterna som busschaufför) så drabbas familjen hårt av strejken. Den eko‐
nomiska situationen blir väldigt svår och allt avstannar i väntan på att strejken ska få ett slut, ett slut som kommer att bli dystert då de strejkande lärarnas krav på högre löner avslås.
Platsen och tillhörigheten till platsen, dvs huset där familjen bor, Bir Zeit och i förlängningen Palestina, står i centrum i ro‐
manen. Redan i introduktionen till det första kapitlet fastslås detta:
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar Dess ängar … dess kvarter där jag sprungit som liten flicka och dessa gröna tallar, allt viskar i mitt öra: Du är en blom‐
ma som har vuxit fram från oss. Du är denna plats framtid.28 Huset, trots att familjen inte äger det utan bara hyr det, är en viktig plats i huvudpersonens liv.
Vi äger inte det här huset, men det äger våra känslor.29
Huvudpersonens favoritplats är taket på familjens hus och ro‐
manen såväl inleds som avslutas med en beskrivning av hur hon sitter på taket och betraktar det omkringliggande landskapet.
Hon föreställer sig att de olika delarna av landskapet är per‐
soner och för sin sexårige lillebror hittar hon på historier om hur de har fått sin geografiska plats. Platsen, landskapet, åter‐
speglar också hennes eget mående. När livet blir svårt upplever hon att horisonten kommer närmare och gatorna blir trånga.
Livet verkade ta oss igenom en tunnel som blev allt mörkare för varje dag som gick. Efter nästan tre månader kom det inga nyheter om strejken som varslade om en bra lösning.
Den vida horisonten som jag alltid hade tyckt om att hän‐
givet betrakta uppifrån vårt hus började krympa och med den krympte alla goda känslor.30
Landskapet ger också tröst:
På taket kände jag det stilla lugnet från min by ta sig in i mina spända nerver. Jag tog ett djupt andetag och bröst‐
korgen vidgades. Det var som om min själ hade tvättats ren med himmelens blåa färg och så återfått sin energi.31
Inom ramen för den tidsperiod på tre månader då lärarstrejken pågår utspelar sig också två andra viktiga skeenden i huvud‐
personens liv. Det ena är familjens kamp för att skaffa tillräck‐
ligt med pengar för att hitta en ny bostad, då deras hyresvärd helt plötsligt kräver tillbaka huset där de bor. Det andra ske‐
endet är den kris som uppstår när ett USB-minne med foto‐
grafier på en ung man, tagna i hemlighet av huvudpersonens bästa väninna som på avstånd är hemligt förälskad i den unge
Astrid Ottosson Al-Bitar
186
mannen i fråga, försvinner. Kan det vara huvudpersonens pappa som har kommit över USB-minnet och tagit det och vilka kommer konsekvenserna då att bli? Flickorna är rädda och känner att katastrofen, al-kāritha är nära.
Flickornas liv begränsas av det omkringgivande samhällets stränga regler och förväntningar. Moderns reaktion på inci‐
denten med det försvunna USB-minnet illustrerar detta.
Hon grep hårt tag i min arm och skrek: Min bästa fröken, du beter dig som om du vore en turist från Paris som inte känner till lagarna här och som struntar i vad folk säger.32
När huvudkaraktären hävdar att alla ju vet, att hon inte har något med saken att göra avbryter mamman henne:
Håll tyst! Säg inte ett ord! Det är inte bara sanningen som är viktig utan folks prat är också viktigt. [...] Det finns alltid regler som vi måste följa.33
Flickornas liv styrs hårt av det omkringgivande samhällets regler. I familjen är det faderns ord och vilja som gäller. Ytterst är det dock den israeliska ockupationen som reglerar männi‐
skornas liv, de ungas såväl som de vuxnas. Även berättarens far som i hemmet är den bestämmande underkastas ockupationens begränsningar. Läsaren får veta att han ibland inte kommer hem från sitt extra-arbete som busschaufför förrän i gryningen då han blivit stoppad i någon check-point. Det omkringgivande samhället, familjen med fadern i spetsen, grannar och allra ytterst den israeliska ockupationen, med dess krav och regler ger inte något utrymme för rörlighet och självbestämmande.
Lärarnas strejk innebär att inga löner betalas ut och alla even‐
tuella projekt och planer stannar upp.
Vi har haft många drömmar, men det verkar som om att den dystra verkligheten håller på att förvandla alla våra drömmar till en hägring.34
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar Så finns det då någon möjlighet till självständighet och rörlighet för de unga karaktärerna i romanen?
En önskan och ett frö till självständighet kan utläsas i ung‐
domarnas kreativitet. Huvudpersonens projekt, som omöjlig‐
görs på grund av lärarstrejken, att spara ihop sina fickpengar för att kunna köpa en egen bärbar dator, i kontrast till den stationära dator som familjen äger, är ett uttryck för en vilja till rörlighet.
Hon skapar också egna berättelser kring landskapet med dess olika platser och hon hittar på egna namn till människorna i sin omgivning. Bästa väninnan fotograferar i hemlighet.
Hon brukade hålla upp telefonen åt höger och vänster och fotografera allt runtom oss: husen, trädgårdarna, de gamla byggnaderna, gatorna, bussarna, kullarna i närheten och bergen långt borta.35
På så sätt kan de bägge flickorna genom sin egen kreativitet sägas försöka ta kontrollen över sina liv. Det är dock i fantasin som denna möjlighet ges. I det avslutande kapitlet sitter berät‐
taren åter på taket till familjens hus och tittar ut över landskapet.
När vädret är vackert och soligt så blir det här taket den bästa platsen för att låta mina drömmar flyga ut. Här drömmer jag så mycket jag vill och jag föreställer mig mina drömmar som jättelika fjärilar som flyger över himmelen [...]
För att mina vackra önskningar ska bli möjliga kommer det inte att krävas mer av mig än att jag öppnar upp för min fantasi.36
2. Aḥlām Bishārāt: Ismī al-ḥarakī farāsha (Mitt täcknamn är Fjäril), 200937
Också i Aḥlām Bishārāts roman Ismī al-ḥarakī farāsha [Mitt täck‐
namn är Fjäril] från år 2009, är huvudpersonen och berättaren en ung flicka som lever med sin familj i ett litet samhälle på de ockuperade områdena. Läsaren får en uppfattning om hennes
Astrid Ottosson Al-Bitar
188
ålder då det i romanen antyds genom omskrivningar att hon har fått sin första menstruation. Vi får veta, att huvudpersonen känner avundsjuka gentemot sin äldre syster som en gång i månaden blir nedbäddad under täcken av sin mor och får sig serverat kamomillte i en särskild kopp. Lite längre fram i roma‐
nen är det huvudpersonens tur att själv bli nedbäddad under täcken av sin mor och så småningom kommer också turen till lillasystern. Det är ett steg på vägen mot vuxenblivande.
Liksom i den ovan diskuterade romanen av Mays Dāghir styrs flickans liv av familjen, med fadern i spetsen, och det om‐
kringgivande samhällets alla krav. När fadern kommer hem ut‐
tröttad från sitt arbete på den israeliska bosättningen tystnar huvudpersonen och hennes lillasyster Tālā.
Vi tystnade som två fåglar när en jägare under trädet närm‐
ar sig deras rede. Vi höll upp med att tjattra och andas, men min bror Ali slutade inte gråta. Tālā sa: “Han är liten och vet inte vad rädsla är.”38
Betydelsen av ett gott rykte, heder, al-ʿirḍ, återkommer ofta i romanen. Symboliserat av kvinnornas vida klänningar, “likt tält” och männens långa skägg ligger begreppet som ett tungt ok över människornas liv.
Människorna i vår by använder ofta ordet al-ʿirḍ [...] al-ʿirḍ framstår som en katastrof på samma sätt som ockupationen.39 Till skillnad från huvudpersonen i Mays Däghirs roman längtar berättaren inledningsvis bort. Hon vill absolut inte få någon av byns skvallrande kvinnor till svärmor och hon drömmer i hem‐
lighet om att lämna Palestina, en förbjuden dröm.
Det är syndigt att resa ut från Palestina, eftersom Palestina är platsen dit vi hör. Därför dolde jag min dröm för alla och jag gömde undan den på en säker plats.40
Den säkra platsen är en hemlig ask som bara finns i huvud‐
personens fantasi. Här stoppar hon alla sina funderingar och
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar frågor som inte går att ställa öppet, såsom frågan om varför hon i skolan får lära sig om Palestinas stolta revolutionära histo‐
ria samtidigt som hennes far för sin försörjning tvingas arbeta på en israelisk bosättning och ta hand om de vinplantor och olivträd som egentligen är hans. Varför är kärleken och äkten‐
skapet något sorgligt i det samhälle där huvudpersonen lever?
Varför säger inte den religiöse farbror Mustafa med det långa skägget åt sin fru att hon slösar för mycket?
Berättaren beskriver denna imaginära ask som en “puppa”
där hon likt fjärilslarven när sig på sina frågor och funderingar för att till slut komma ut som en utvecklad fjäril.
Min ask liknar en puppa. Tack vare den har det blivit möjligt för mig att bli en larv. Sedan växer jag och övergår i ett annat stadium för att sedan bli en färgglad fjäril och flyga iväg. [...] Föds människan ur frågor?41
Det är familjen med fadern i spetsen, al-ʿirḍ och den sociala kontrollen som reglerar huvudpersonens liv. Ytterst är det dock den israeliska ockupationen som styr människornas liv och begränsar det. Möjligheterna till ett normalt liv omintetgörs.
Fadern är tvungen att slita på en bosättning för att familjen ska överleva. Den unga pojken som huvudpersonen är hemligt förälskad i och beundrar på avstånd blir dödad av israeliska soldater i samband med en demonstration. När den äldre systerns fästman och stora kärlek spärras in på livstid i israeliskt fängelse leder det till att hon senare gifts bort med en avlägsen släkting. Ockupationen är också väldigt fysiskt närvarande.
Huvudpersonen betraktar bosättningen som är belägen alldeles i närheten och tycker att den liknar städer i tecknade filmer.
När jag sänkte blicken mot bergets fot var husen i bosätt‐
ningen där pappa arbetar ordnade som städer i tecknade filmer … De var mycket vackra, men jag tyckte inte alls om dem och jag kände mig rädd.42
Astrid Ottosson Al-Bitar
190
Den utveckling mot att bli vuxen som beskrivs i romanen inne‐
bär för huvudpersonen att hon tystnar och att hennes skratt kvävs.
Jag blev lite lugnare och tystare. Med tiden förlorade jag min förmåga till skratt som hade brukat komma i form av anfall.43 Hennes längtan bort och efter att lämna Palestina övergår i ett beslut att stanna kvar och bli en länk i den kedja som sträcker sig bakåt till generationerna före henne. I romanens sista kapi‐
tel sitter huvudpersonen på en kulle och betraktar den israeliska bosättningen och vid foten av kullen sina morföräldrars tält.
Hon ser sin mormor Āmina:
Mormor Āmina gick fram tillbaka, likt en ung flicka full av liv. Hade inte mormor Āmina gått igenom det som jag har gått igenom? Jag kände det som att mormor Āmina hade fötts på det här viset, förblivit på det här viset och kommer att dö så här. Hon har inte förändrats.44
Så vari ligger då möjligheten till rörelse och självständighet i denna roman? Fjärilen i romanens titel är dels en bild för slutet på en utvecklingsfas, ett vuxenblivande, med den imaginära asken som en puppa. Bilden av fjärilen rymmer dock också rörelse och lätthet, den är en varelse som kan färdas vart den vill och lätt kan ta sig över alla hinder.45 Ordet al-ḥarakī, rörelse, i titeln styrker denna bild. Det är dock i fantasin som möjlig‐
heten till rörelse och självständighet finns.
Två vingar växte fram och jag blev en fjäril. Färgerna bredde ut sig runtomkring mig och fjärilarna fyllde morfar Mubāraks och mormor Āminas tält. Jag bredde ut vingarna och flög tillsammans med dem. [...] Vi färdades långt tills dess att vi flög runt ovanför staden av papp. Jag öppnade upp min klänning i närheten av hjärtat och lät mina frågor och drömmar falla ned. Frågorna och drömmarna liknade glödande tändstickor av olika form, storlek och färg.46
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar 3. Sonia Nimr: Riḥlāt ‛ajība fī al-bilād al-gharība (Fantastiska resor i främmande länder), 201447
I Sonia Nimrs roman Riḥlāt ‛ajība fī al-bilād al-gharība [Fantas‐
tiska resor i främmande länder], 2014, har de realistiska skild‐
ringarna i de bägge föregående romanerna ersatts av saga och fantasi. Romanen, som är utformad som en reseberättelse, utspelar sig i en obestämd förfluten tid som har karaktären av saga, en tid där resenärer färdas mellan städer i karavaner och sjörövarskepp möts i våldsamma strider. Romanen tar dock sitt avstamp i modern tid, då i det inledande kapitlet ett berättarjag redogör för hur hon i samband med en konferens i Marocko kommer över ett manuskript undertecknat ‛Ajība. Manuskrip‐
tet, som sedan tar över och utgör romanen, är en beskrivning av en lång äventyrlig resa som startar i Palestina och slutar i Yemen. Redan titeln med dess lek med orden anspelar på de medeltida reseberättelserna. I den engelska översättningen från 2020 översätts titeln med Wondrous journeys in strange lands. Det arabiska ordet som översatts med “wondrous”,‛ajība, är dock också namnet på eller pseudonymen för den kvinna som har nedtecknat reseberättelsen. En alternativ översättning av roma‐
nen skulle då kunna vara ‛Ajības resor i främmande länder.
De medeltida reseberättelsernas manlige resenär som ger sig ut för att söka kunskap är här utbytt mot en ung flicka som också hon ger sig ut för att finna kunskap och som under resans gång växer upp och blir en kvinna.
Restriktionerna finns även i denna roman, fast i sagans form. Resan startar i en isolerad by i Palestina, en by vars in‐
vånare, särskilt kvinnorna, inte har rätt att resa ut och som styrs av män med långa skägg. Byn har drabbats av en förbannelse som ironiskt nog leder till att inga varelser, vare sig människor eller djur, av kvinnokön längre föds där och följaktligen håller byn på att dö ut. Huvudpersonen växer upp i utkanten av byn.
Astrid Ottosson Al-Bitar
192
Hennes familj är skydd av de övriga invånarna eftersom man anklagar hennes far för att vara orsaken till förbannelsen, då han i unga år lämnat byn och gift sig med en kvinna utifrån, en dotter till en bokhandlare. När föräldrarna dör, en förutsättning i barnlitteratur för att personerna ska kunna bryta upp, ger sig
‛Ajība ut på sin långa resa.48 Inspirationen till denna får hon genom en bok som hon ärver från sin mor, bokhandlardottern, och som har titeln al-Riḥlāt al-‛ajība fī al-bilād al-gharība “Fantas‐
tiska resor i främmande länder”. Resan startar i Palestina men tvärtemot vad man kunde förvänta sig så går den inte tillbaka till Palestina. När manuskriptet avslutas befinner sig huvud‐
personen i Yemen. Det är inte heller ett definitivt utan ett öppet slut. Huvudpersonen, som under berättelsens gång har gift sig och blivit mor, och hennes make har återfunnit varandra efter att den lilla familjen skingrats i samband med ett skeppsbrott.
Deras lilla dotter Najma är fortfarande försvunnen och roma‐
nen slutar i de bägge föräldrarnas gemensamma beslut att till‐
sammans ge sig ut på en resa för att leta efter henne.
Detta kommer att bli mitt sista äventyr, inte för att upptäcka det okända och inte för att mätta den lust som alltid har drivit mig till att resa och som knuffat mig i riktning mot okända vägar. Det här är mitt sista äventyr. Denna gång är vägen framför mig inte dunkel och i slutet av den ser jag min familj återförenad.49
De bägge tidigare ovan diskuterade romanernas sociala realism har här bytts ut mot saga och fantasi. Här ges den unga huvud‐
personen möjlighet att agera och röra sig utan att stoppas. Hon övervinner svårigheter, så till exempel klär hon ut sig i mans‐
kläder för att kunna resa tillsammans med pirater på deras skepp, och uppfyller sina drömmar. Traditioner och förvänt‐
ningar ställs på ända. Det är en roman om frihet, där alla gränser sprängs. Detta kan ske genom att handlingen förläggs
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar till sagans och fantasins värld. Intressant är också att resan inte går tillbaka hem, till Palestina, utan fortsätter.
När ‛Ajība slutligen i sitt eget manuskript genom att ta bort den bestämda artikeln al från de bägge första orden i titeln på den bok som hon en gång ärvt av sin mor och som var upp‐
rinnelsen till hennes resa skriver hon in sig själv. Titeln på den ursprungliga reseberättelsen al Riḥlāt al-‛ajība fī al-bilād al-gharība [Märkliga fantastiska resor i främmande länder] blir Riḥlāt
‛Ajība fī al-bilād al-gharība [‛Ajības resor i främmande länder].
Sålunda har huvudpersonen tagit kommandot över resan och gjort den till sin.
Sammanfattande diskussion
Möjligheterna till rörlighet och självbestämmande tycks vara begränsade för huvudpersonerna i såväl Ismī al-ḥarakī farāsha [Mitt täcknamn är Fjäril] som Ijāza iḍṭirāriyya, [Påtvingad ledighet]. I slutscenerna till de bägge romanerna finner läsaren huvudpersonen sittande på en upphöjd plats (en kulle respek‐
tive ett hustak) medan hon betraktar det omkringliggande land‐
skapet. Det är här de hör hemma och det är här de ska vara.
De erfarenheter som de har gått igenom har lett fram till att de accepterar sin situation, ett liv till stor del reglerat av andra, av familj, omgivande samhälle och ytterst den israeliska ockupa‐
tionen, likt mormor Āmina i Ismī al-ḥarakī farāsha som lam tataghayyar [inte har förändrats].50 Det överensstämmer väl med uppbyggnaden av den kvinnliga bildningsromanen, “Bildungs‐
roman” eller “coming-of-age novel”, vars huvudkaraktärer är kvinnor, som vanligtvis mynnar ut i en begränsning av de unga kvinnornas möjligheter, “a growing down”.51 Detta till skillnad från den traditionella bildningsromanen med manliga huvud‐
personer som av Roberta Trites definieras som en genre om vuxenblivande där “the hero self-consciously sets out on a quest
Astrid Ottosson Al-Bitar
194
to achieve independence [...] with an optimistic ending that affirms the protagonist’s entry into adulthood”.52 Dock, i flickornas fantasi och kreativitet finns frön till självständighet och rörlighet, frön till något som överskrider och vidgar deras yttre verklighet. Denna fantasi får sitt fulla utlopp i Sonia Nimrs roman Riḥlāt ‛ajība fī al-bilād al-gharība [Fantastiska resor i främ‐
mande länder] som helt utspelar sig i fantasins och sagans värld. Här kan gränser och fastställda mönster överskridas och här återvänder inte den unga huvudpersonen, som förväntat, till hemlandet Palestina utan resan går vidare.
Bibliografi
Bishārāt, Aḥlām. Ismī al-ḥarakī farāsha [Mitt täcknamn är Fjäril], Tamer Institute for community education, Ramallah, 2009.
Coats, Karen.“Young Adult Literature. Growing Up. In theory.” i Wolf, Shelby A., Coats, Karen, Enciso, Patricia and Jenkin, Christine. Handbook of Research on Children’s and Young Adult Literature, Routledge, New York- London, 2011, 315-329.
Dāghir, Mays. Ijāza iḍṭirāriyya, riwāya li-l fityān, [Påtvingad ledighet. En roman för ungdomar], al-Ahliyya li-l-nashr wa-al-tawzī‛,
Amman, 2016.
Elad-Bouskila, Ami. Modern Palestinian Literature and Culture, London, 1999.
Lafuente, Elia Michelle. "Nationhood, Struggle and Identity” i Nikolajeva, Maria, Hilton, Mary och Nelson, Claudia [eds.], Contemporary Adolescent Literature and Culture: The Emergent Adult., Ashgate Publishing Ltd. 2012.
Susan S. Lanser och Schlomith Rimmon-Kennan. “Narratology at the check-point: The Politics and Poetics of Entanglement” i Narrative, The Ohio University Press, vol. 27, nummer 3, 2019, s.
245-269.
Nikolajeva, Maria. Power, voice and subjectivity in literature for young readers, Routledge, New York and London, 2010
Nikolajeva, Maria, Hilton, Mary och Nelson, Claudia [eds.].
Contemporary Adolescent Literature and Culture: The Emergent Adult., Ashgate Publishing Ltd. 2012.
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar Nimr, Sonia. Riḥlāt ‛ajība fī al-bilād al-gharība [Fantastiska resor i
främmande länder], 2014, Tamer Institute for community education, Ramallah, 2015 (andra upplagan).
Norin, Stig. “De nyaste skolböckerna”, i Svenska Jerusalemsföreningens tidskrift, årgång 118, december 2019, nummer 4, s.5 - 8.
Parmenter, Barbara McKean. Giving Voice to Stones. Place and Identity in Palestinian Literature., University of Texas Press, Austin 1994 Qualey, Marcia Lynx. "Arab Teens and Young Adult literature. The
new wave”, i Qantara, 16/7 2017,
https://en.qantara.de/content/arab-teens-and-young-adult- literature-the-new-wave, hämtad 2018-09-10
“Rania Amin on untying authors hands when writing Arabic literature for young people”, i Arab lit. Quarterly, den 24 januari 2017, https://arablit.org/2017/01/24/rania-amin-on-untying- authors-hands-when-writing-arabic- literature-for-young- people/, hämtat 2020-08-15
Refaat, Iman. “Award winning author reveals challenges writing for children and teenagers”, i Women of Egypt Mag, den 1 april 2017, https://womenofegyptmag.com/2017/04/01/award-winning- author-reveals-challenges-writing-for-children-and-teenagers/, hämtad 2020-08-12
Seelinger Trites, Roberta. Disturbing the universe. Power and repression in adolescent literature., University of Iowa press, Iowa City 2000 Seelinger Trites, Roberta. Literary Conceptualizations of Gtowth: Metaphor
and Cognition in Adolescent Literature, John Benjamin’s Publishing Company, 2014.
Snir, Reuven. Modern Arabic Literature. A theoretical framework., Edinburgh University Press, 2017.
Warnqvist, Åsa (red.). Samtida svensk ungdomslitteratur. Studentlitteratur, 2017.
Wolf, Shelby A., Coats, Karen, Enciso, Patricia and Jenkin, Christine.
Handbook of Research on Children’s and Young Adult Literature, Routledge, New York- London, 2011.
Noter
1. Snir, 2017, 56.
2. Se intervjuer med författarna Taghrīd al-Najjār och Rania Amīn refererade till nedan.
3. Snir, 2017, 55, not 82.
4. Qualey, 2017, 1.
Astrid Ottosson Al-Bitar
196
5. Om detta vittnar artiklar med titlar som ”Not enough quality Arabic children’s literature”, den 7/3 2018, gulfnews.com, ” Publishing stereotypes and the youth’s diminishing interest in Arabic books”, den 25/4 2017, Nasher News, ”Reading our own stories: Boom in Arabic children’s books”, den 8/9 2015, Middle East Eye.
6. Fāṭima Sharaf al-Dīn är en mycket produktiv författare som har skrivit ett stort antal böcker för barn och ungdomar i alla åldrar, alltifrån bilderböcker för de allra yngsta till böcker riktade till äldre tonåringar. I sina böcker för tonåringar behandlar hon teman som inte tidigare har behandlats i arabisk
ungdomslitteratur såsom våld i hemmet [Cappuccino, 2017] och ätstörningar [Ijāṣat Mīlā [Milas päron], 2019].
7. Warnqvist, 2017, 13.
8. Trites, 2000, 9.
9. Initiativtagaren till detta pris var sheikha Būdūr bint Sulṭān bin Muḥammad al-Qāsimī, prinsessa från al-Shāriqa i Förenade Arabemiraten, i syftet att uppmuntra arabiska barn till läsning.
10. ”Rania Amin on untying authors hands when writing Arabic literature for young people”, i Arab lit. Quarterly, den 24 januari 2017, https://arablit.org/2017/01/24/rania-amin-on-untying- authors-hands-when-writing-arabic-literature-for-young-people/, hämtat 2020-08-15
11. Trites, 2000, XII.
12. Ibid, X 13. Ibid, X
14. Nikolajeva, 2010, 7.
15. Som en intressant jämförelse mellan arabisk och västerländsk YA litteratur kan nämnas en diskussion mellan de bägge anglosaxiska litteraturvetarna Anita Tarr och Roberta Tries där följande förslag på en definition av ungdomslitteratur ges: ”If a book has sex in it, it is YA, if it doesn’t it is preadolescent”. Coats, 2011, 322
16. Qualey, Marcia Lynx,”Arab Teens and Young Adult literature.
The new wave”, i Qantara, 16/7 2017, https://en.qantara.de/
content/arab-teens-and-young-adult-literature-the-new-wave 17. ”Rania Amin on untying authors hands when writing Arabic literature for young people”, i Arab lit. Quarterly, den 24 januari 2017, https://arablit.org/2017/01/24/rania-amin-on-untying- authors-hands-when-writing-arabic-literature-for-young-people/, hämtat 2020-08-15
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar 18. Trites, 2014, 20.
19. Coat, 2011, 325.
20. Lafuente, 2012, 18.
21. Titlarna i Nūra al-Nūmāns trilogi är: Ajwān, 2012, Māndān, 2014 och Sīdūniyya, 2017.
22. Palestina, vid sidan av Förenade Arabemiraten och Libanon, intar en framträdande plats vad gäller litteratur för barn och unga. En betydelsefull roll för den arabiska barnlitteraturens utveckling spelade Dār al Fatā al- ‛arabī (1974- början av 1990-talet), grundat av PLO, med säte i Beirut och med författare som Zakariyya Tāmir och Ghassān al-Kanafānī knutna till sig.
Innehållet i de böcker som gavs ut var centrerat kring Palestina och Palestina frågan. Numera utgörs ett viktigt centrum för barn- och ungdomslitteratur av Tamer-institutet på Västbankens vars målsättning det är att stimulera palestinska barn till att läsa och skriva och som år 2009 fick Alma-priset till Astrid Lidgrens minne.
23. Ami Elad-Bouskila i Modern Palestinian Literature and Culture, 1999, särskiljer den palestinska litteratur som skrivs av författare inne på de ockuperade områdena från palestinsk litteratur skriven inne i Israel och i exil. Elad-Bouskila, 1999, 9.
24. Susan S. Lanser och Schlomith Rimmon-Kennan, “Narratology at the check-point: The Politics and Poetics of Entanglement” i Narrative, The Ohio University Press, vol. 27, nummer 3, 2019 25. Romanen har översatts till engelska av Marcia Lynx Qualey och
har då fått titeln Wondrous Journeys in Strange Lands, Interlink Books,2020.
26. Den engelska översättningen från 2016 av Nancy Roberts har titeln Code name: Butterfly, Neem Tree Press Ltd.
27. Mays Dāghir (f. 1983 i Jerusalem) är bosatt i Ramallah. Hon skriver för såväl vuxna som barn och ungdom. Romanen Ijāza iḍṭirāriyya, riwāya li-l-fityān utkorades av det emiratiska al Multaqā al-‛arabī li-nāshirī kutub al-aṭfāl [Arabic Children’s Book Publishers Forum] år 2017 till bästa bok i kategorin kutub al-yāfi‛īn samt var nominerad i kategorin ”Best Young Adult book” vid Etisalats prisutdelning år 2016.
28. Dāghir, 2016, inledning till första kapitlet.
29. Ibid, 113.
30. Ibid, 103-104.
31. Ibid, 59.
32. Ibid, 70
Astrid Ottosson Al-Bitar
198 33. Ibid, 71.
34. Ibid, 30.
35. Ibid, 96.
36. Ibid, 157, 160.
37. Aḥlām Bishārāt (född 1975), från Tamūn nära Ramallah, skriver för barn, vuxna och tonåringar. Romanen Ismī al-ḥarakī farāsha [Mitt täcknamn är Fjäril], 2009, nominerades år 2013 till al Etisalats pris för årets bästa ungdomsroman. Våren 2018 utsågs den också till bok att läsas inom projektet “One book-many communities - International reading campaign” som årligen organiseras av Librarians and Archivists with Palestine. Boken kom år 2016 ut i engelsk översättning av Nancy Roberts, då med titeln Code name: Butterfly.
38. Bishārāt, 2009, 5.
39. Ibid, 30.
40. Ibid., 8.
41. Ibid., 35.
42. Ibid., 19.
43. Ibid., 49.
44. Ibid., 52.
45. Intressant här är att jämföra med hur bilden av fjärilen, som också återfinns i Mays Dāghirs roman, används i palestinska läromedel för årskurs fyra vilket beskrivs i en liten artikel av Stig Norin. Så förekommer där en text om en liten flicka som med hjälp av fjärilarna flyger över muren till berget Karmel och Haifa. Vid återkomsten hem tackar hon fjärilarna med de utmanande orden: “Helt säkert kommer vi tillbaka!”, Norin, 2019, 6-7.
46. Bishārāt, 2009, 53-54.
47. Sonia Nimr [född 1955 i Jenin, bosatt i Ramallah] undervisar vid Bir Zeits universitet. Utöver sin akademiska verksamhet har hon också skrivit en rad böcker för yngre barn och tonåringar.
Romanen Riḥlāt ‛ajība fī al-bilād al-gharība [Fantastiska resor i märkliga länder], 2014, som på försättsbladet betecknas som riwāya li-l-fityān wa-al-fatāyāt [en roman för unga pojkar och flickor] erhöll år 2014 “al-Etisalat Award for Arabic Children’ s literature” i kategorin ”Young Adult Book of the year”. I Sonia Nimrs författarskap hittar vi också bl.a. ungdomsboken Ṭā’ir al- ra‛ad [Fågel Fenix], 2018, som skildrar hur en ung flicka färdas bakåt i historien för att rädda världen.
“Att öppna upp för min fantasi.” – tre palestinska romaner för ungdomar 48. Nikolajeva, 2010, 16. "The removal of parents is the premise of
children’s literature.”
49. Nimr, 2014, 224.
50. Bishārāt, 2009, 52. Se också ovan.
51. Trites, 2014, 25.
52. Trites, 2000, 11-12.
