Vårens knoppar och fågelläten
Anders Rapp, naturpedagog och författare till naturböcker
berättar om vårens knoppar och lär oss känna igen minst 10 fågelläten Söndagen den 27 mars 2011 kl. 14
i Risingegården
Årsmöte i Hemmesjö hembygdsförening
Vi bjuder på söndagskaffe Välkommen!
Hemmesjö socken medÅryd, Billa, Hemmesjö, Risinge,
SödraÅredaoch Gummatorp
Hemmesjöbygden
Årgång 35, 2011 Nummer 1
www.hembygd.se/kronoberg/hemmesjo www.aryd.se
epost till hemmesjo_hbf@hotmail.com
Årsavgiften i Hemmesjö hembygdsförnning är 50 kr per person. Inbetalningskort
bifogas detta nummer av
Hemmesjöbygden. Plusgiro 72 98 81-3.
Många medlemmar - föreningens styrka.
2
ÅRYDS STATION
3 I februari 2011 påbörjades arbetet med det nya mötesspåret i Åryd.
Träden röjdes på båda sidor av banan och markarbetena för det nya spåret satte igång. Under vintern har stationens båda expeditionsluckor, en för järnvägen och en för posten, monterats ner. Vill du se luckorna igen får du bege dig till festplatsen Tyrolen i Blädinge där de nu kommer att användas. I januari räddades stationsklockan åt
hembygdsföreningen och den 7 mars flyttades det gamla postskåpet till säkert förvar. Dagen efter startade rivningen av stationshuset. Med en grävskopa skrapas all puts bort från huset. Under putsen framträder det timrade huset med laxade knutar. Huset har varit klätt med ett tunt lager ris fasthållet av tunna läkt, detta för att få putsen att fästa.
På bara ett par dagar har huset rivits. Allt sorteras för att kunna återvinnas. Själva timret går till flisning och fjärrvärme.
Om och när det blir persontrafik med tåg i Åryd är det ingen som vet just nu. Men på biljetten på bilden kan man se att en tur/retur Åryd- Växjö kostade 3 kr och 20 öre år 1962.
Det sägs att det en gång i tiden såldes gångbiljetter som gällde för att man fick gå på banvallen. Har du hört om detta eller sett någon sådan biljett? Hör av dig till redaktören.
REGISTER 1977 - 2010
Tidskriften Hemmesjöbygden utkommer med 2 nummer per år sedan 1977.
De flesta nummer finns fortfarande kvar i restupplaga. För att lättare kunna söka bland artiklarna har vi tagit fram ett register. Om du har tillgång till Internet går du in på Hemmesjö hembygdsförenings hemsida (börja på www.hembygd.se och klicka dig fram till Hemmesjö). Där hittar du registret med ca 380 poster.
Om du vill ha registret i pappersformat eller om du vill beställa något exemplar av Hemmesjöbygden så hör av dig till tidningens redaktör, Claes Lissing, 0470-77 43 15 eller till Hemmesjö hembygdsförenings epost hemmesjo_hbf@hotmail.com
AUTOMOBILER OCH MOTORCYKLAR
"När automobilen kom till Kronobergs län".
Detta är temat för en ny bok som är på gång. Den skall handla om bilismens barndom i vårt län. Även andra fordon som t.ex. motorcyklar kommer att dokumenteras liksom trafikmiljöer som vägar och
bensinstationer. Vad kan vi bidra med från Hemmesjö socken? En sökning i vårt fotoregister ger åtminstone några intressanta träffar. Titta på bilderna och studera den tillhörande texten. Vet du något mer om just dessa bilder? Har du andra dokument eller upplysningar om bilismen fram till 1930-talet i länet. Hör av dig till redaktören som förmedlar uppgifterna till bokens författare.
I framsätet sitter Carl Ohlsson men vem sitter vid ratten?
I baksätet: Julia Ohlsson, Lilly Landén, okänd.
Bilmärke: Hudson Super Six, modell Phaeton, sent 1910-tal. Vikt 1200 kg. 6-cyl motor, 7 personer.
Registrerad 1920 på AB Amerikanska Motorimporten i Göteborg.
November 1922 avförd ur registret och registrerad i Kronobergs län
5 som G622.
Bilen har med stor sannolikhet någon anknytning till disponenten A Edwin Ohlsson på Åry Bruk som på 1920-talet flyttade från Göteborg och bosatte sig i Åryd.
Vem är mannen med motorcykeln? Vad är det för märke? När och var kan bilden vara tagen? Originalbildens ägare var Bertil Sjösten, Åryd.
6
Enligt uppgift är personerna: Claes Zäll, okänd, Vera Ljung, Siri Ljung (utan hatt), okänd. Vera och Siri Ljung var döttrar till den legendariske brukskusken JosefLjung på Åryd.
Vad? Värmestuga, träffpunkt, fika, pyssel med trädgård, stuga, trädgårdsmöbler mm, diskussioner, historier, gemenskap ……. . Med dessa ord bjuder Hemmesjö hembygdsförening in till öppet hus vid hembygdsstugan, Masugnsvägen 12 i Åryd. Vi fortsätter med bl.a.
målning av fönster och knutar.
När? Tisdagar kl. 9-12 från om med den 19 april och några veckor framåt. Kom och gå som det passar.
För vem? För alla daglediga som har lust att träffas en stund under enkla former.
TRÄFFPUNKT VID HEMBYGDSSTUGAN
PROGRAM 2011
Söndag 27 mars kl. 14 i Risingegården. Årsmöte och Anders Rapp berättar om vårens knoppar och lär oss minst känna igen minst 10 fågelläten. Vi bjuder på kaffe.
Lördag 30 april kl. 20.30 i herrårdsparken i Åryd. Vi firar vårens ankomst vid valborgsmässoelden.
Måndagen den 23 maj kl 18. Nyinflyttad eller nyfiken på Åryd. Några av ortens föreningarna presenterar sig och vi går en kort runda genom byn för att lära känna Åryds historia. Förfriskningar. Samling vid ÅIK:s klubbstuga vid fotbollsplanen.
Lördag 11 juni kl. 07. En morgon i naturen. Gökotta vid Näset, södra delen av Hemmesjösjön. Tipsfrågor. Tag med fika och något att sitta på.
Vägbeskrivning: Kör in på Näsetvägen strax norr om Sune Carlssons Åkeri. Följ skyltning ca 2,5 km.
Söndag 7 augusti kl 13.30. Hembygdsdag vid hembygdsstugan på Masugnsvägen 12 i Åryd. Vid dålig väderlek i Skogssällskapets lokal vid Åryd herrgård. Detaljerat program kommer senare.
Söndagen den 18 september kl. 14.Kulturvandring i Risinge, söder om väg 25. Samling vid lekplatsen i Risinge, några hundra meter söder om väg 25, på gamla vägen mellan Risinge och Åryd. Tag med
kaffekorg och oömma kläder.
Fler programpunkter kan tillkomma. Se anslagstavlorna i Södra Åreda (Södergården), Risinge (nära Risingegården och vid Vitarörsvägens början), Åryd (vid affären) samt Billa (på kyrkans anslagstavla).
På Hemmesjö hembygdsförenings hemsida finns fler fotografier som behöver identifieras. Gå in på www.hembygd.se och leta dig fram till Hemmesjö. Titta under rubriken "Okända bilder".
Om du inte har tillgång till Internet så be barn eller barnbarn eller någon du känner om hjälp.
8
DettaärettfotoavÅrydsmusikkårpå1910-talet.Varkanfototvarataget?Ivilket sammanhang?Vilkaärmusikanterna?Någranamnsomnämnsisambandmedmusikkårenär: FransJohansson(trumpetare)giftmedWendla,JosefAdolfsson,ErikFärm,Gunnar Johansson,KarlAugustJohansson,HildingochHenryKarlsson,RobertPetterssonochRobert Stolt.Kandupekautnågonavmusikanterna?
9
BILLA-HEMMESJÖ
VÄGDELNINGSHANDLINGAR 1914 FORTS.
Vi fortsätter att studera handlingarna rörande underhåll och ombyggnad av vägen mellan Billa och Elmåsen. Till grund för förättningen har man skifteskartan för Billa från 1867 och
skifteskartan för Hemmesjö från 1875. (Båda dessa kartor finns på lantmäteriets hemsida). Vägens bredd fastställs till 4,75 meter utom för den nordligaste delen upp mot Elmåsen där det får räcka med 3,56 meter.
För vägunderhållet går det åt grus och vid de tidigare skiftena har man avsatt grustag för gemensamma behov. Det gäller ett grustag strax öster om Hemmesjö nya kyrka, beläget ungefär vid 50/70-skyltarna vid Billas östra infart. Nästa grustag ligger mellan Hemmesjö gamla kyrka och Hemmesjö Sjögård, alldeles nere i kanten av
Hemmesjösjön. Vid Appelgrensvägens södra utfart ligger ytterligare ett allmänt grustag. Fler ställen med lämpligt grus finns också men ...
"dock finns ingen farbar sommarväg till stället".
På mötet ville F E Tunell och C A Månsson från Billa bli helt befriade från deltagande i underhållet eftersom de ...." ej hade något behov av ifrågavarande väg för sina ägors brukande eller till kyrka, kvarn eller såg och ville de särskilt framhålla att vid stadsresor de togo vägen om Tegnaby och Bramstorp". De övriga på mötet protesterade och menade att de skulle åtminstone betala en liten del eftersom de inte kunde vara säkra på att få använda vägen över Bramstorp.
Förutom kostnaderna för vägens ombyggnad skall man också fastställa hur mycket var och en skall bidra med för underhåll och snöröjning.
Flera ploglag bildas för att sköta snöröjningen.
Man kan förstå vilka svårigheter det var att komma överens om fördelning av kostnaderna. "Då sakägarna ej kunde enas ..., om vilka som skola vara skyldiga att iståndsätta och underhålla vägen,
beslutade förrättningsmannen att med afgörandet av dessa frågor skulle anstå tills vägen blifvit uppmätt, då de blifvit i tillfälla att bättre pröfva i dessa frågor".
På sammanträde den 30 oktober 1914 beslutas, "efter långvarig öfverläggning", att vägarbetet skall delas upp i två avsnitt, A och B.
10
Det första går från vägskälet i Billa till Kilen vid Hemmesjö Norregård.
Det andra går från Kilen upp till Elmåsen. Samtidigt beslutar man vilka gårdar som skall ansvara för arbetet på respektive avsnitt. Sedan
föredrog förättningsmannen "förslag till delaktighetsgrund i
vägunderhållet". Det innebar att varje gård åsattes ett procenttal, en procentlängd upprättades.
Det bestämdes att "hvar och en skall iståndsätta det vägstycke som blifvit honom tilldeladt, dock att erforderliga stensprängningar samt anläggning afnya och omläggning av afgamla trummor, hvilka skola byggas afsten, skall ske på gemensam bekostnad".
Vidare bestämdes att " ett kördagsverke (häst och karl) året om skall beräknas till 5 kr och ett mansdagsverke till 2 kr 50 öre" samt att " en karl med häst skall på en dag, då en karl därjemte är sysselsatt i
grusgropen, kunna lassa, framköra och utsprida på ett afstånd afmindre än 0,5 km 10 lass, 1 km 8 lass, 1,5 km 7 lass och på ett afstånd af2 km 6 lass". Allt var således mycket detaljerat reglerat.
I procentlängden för sträcka A kan man se att biskopen i Växjö, som är den store markägaren, fått den största andelen, ca 50 %. Hemmesjö kommun har 12 %, kyrkoherde Friberg 13 %, August Johansson på Hemmesjö Mellangård 5 %, Karolina Olsson på Billa Södergård 8 % med övriga markägare har mindre andelar.
Förutom kostnaderna för vägarbetena fick de väghållningsskyldiga också betala själva förrättningen med arvoden till alla sammanträden och resor för förrättningsmännen. Även här betalades i enlighet med den upprättade procentlängden.
Arbetet med att förbättra vägen bör ha genomförts 1915. I protokollen står nämligen att arbetet skall vara genomfört inom ett år från
protokollets godkännande.
Vägen från Billa mot Hemmesjö anses vara en av de vackrare i trakten.
Uppe på höjden vid Billa Norregård har man utsikt mot Åsnen i söder och mot Växjö i väster. I öster skymtar Hemset. Det öppna landskapet kring Hemmesjö gamla kyrka och utsikten över Hemmesjösjön mot Näset är betagande.
För inte så många år sedan gjordes ett omdiskuterat vägarbete på samma vägsträcka. Vägen fick en hård beläggning och på några ställen rätades vägen. Allra bäst gör sig vägen när man färdas till fots eller med cykel. Sigfridsleden följer vägen vid gamla kyrkan.
11
FOLKETS HUS 1948 - 2010
Efter drygt 60 års verksamhet har Åryds Folkets Hus upphört och verksamheten övergått i annan regi. Här följer första delen av föreningens historik. Fortsättning i nästa nummer av
Hemmesjöbygden.
Bildandet
Från interimsstyrelsens första protokoll den 18 april 1948 finns att läsa att mötets ordförande var John Andersson, sekreterare Harry Krantz, referent Oscar Åberg. John Andersson berättade om biografens tillkomst och att under vintersäsongen hade spelats 36 st filmer med ett besöksantal av 2.620 äldre och 580 barn. Teckningslista till andelar till byggandet av Folkets Hus var utskriven och i verksamhet. Mötet beslöt att bilda en byggnadsförening efter förslag av Major Gisle.
Ändring och tillbyggnad av den nuvarande lokalen (Fridhem)
diskuterades och Major Gisle meddelade att kostnaderna skulle betalas av Åry Bruk.
Byggandet av ny festplats togs också upp till diskussion. Festplatsen låg vid denna tid på den s.k. ”Kärlekskullen”, som ligger vid
nuvarande idrottsplatsen. Efter förslag av Bertil Sjösten beslutades att byggnadsföreningen skulle ordna ny festplats under sommaren. På förslag av Yngve Carlsson beslutades att föreningen skulle heta Byggnadsföreningen Folkets Hus u.p.a. Åryd. En andel i föreningen uppgick till 25 kr. Till styrelsen valdes: Major H. Gisle, John
Andersson, Yngve Carlsson, Bertil Sjösten, Harry Krantz, Karl Johansson, Evald Johansson, Sture Pettersson, Inga-Lisa Johansson.
Suppleanter: Melker Krantz, Sigvard Sjösten, Arvid Bergström.
Revisorer: Oscar Åberg, Henning Krantz, Erik Karlsson. Suppleanter:
Göte Zakrisson, Evert Johansson.
Den 24 april var första årsmötet. Samtliga i styrelsen omvaldes. Det bestämdes att föreningar som använder sig av lokalen ska betala en viss avgift. För offentliga möten kr 6, för föreningsmöten i stora salen kr 4, för möten i lilla salen kr 2 och Idrottsklubben skulle betala 10 kr per år för gymnastikövningarna.
12
Vid första styrelsemötet den 2 maj 1948 konstituerade sig styrelsen och ordförande blev John Andersson, sekreterare Evald Johansson, kassör Yngve Carlsson, vice ordförande Bertil Sjösten och vice sekreterare Sture Pettersson. Till Byggnadskommittén valdes Major Gisle, Bertil Sjösten och Sture Pettersson. Till Festplatskommittén valdes Harry Krantz, Evald Johansson och Inga-Lisa Johansson. Till
Biografkommittén valdes John Andersson, Yngve Carlsson och Karl Johansson. Till lokalföreståndare valdes John Andersson.
Verksamheten är i full gång
Efter årsmötet valborgsmässoafton 1950 visades film och sedan gick man i fackeltåg till idrottsplatsen där den sedvanliga
Valborgsmässoelden flammade. Hemmesjö sångkör och pastor Ekedal medverkade. Sedan serverades kaffe på bekostnad av Major Gisle.
Verksamheten de närmaste åren präglades av olika försök att få fram förutsättningar för byggnation av ett nytt Folkets Hus. På årsmötet 1953 var Erik Folke Johansson från Norrhult inbjuden för att informera om detta. Man beslöts också att tillkalla arkitekt från Folkets Hus riksorganisation. Arbetet bestod också i att besluta om inköp av diverse inventarier och mindre reparationer av nuvarande lokal liksom beslut om inköp av sådant som biografmaskin, grammofon, tombolor, luftgevär, chokladhjul, servis, kaffekittel m.m. Den frivilliga
syföreningen i samhället organiserade auktioner och av de medel som kom in skänktes till bl.a. Folkets Hus olika saker som man behövde.
Kaffekokare var exempel på en sådan. Fester och danser anordnades.
(forts. följer)
Monica Gustafsson Fridhem i Åryd där Folkets Hus hade sin verksamhet
13
ÖVERGIVNA PLATSER
På senare år har det blivit populärt att leta upp och beskriva s.k.
övergivna platser. Författaren Jan Jörnmark har givit ut böcker i ämnet, Smålands Museum hade i somras en utställning på detta tema och tillsammans med Smålandsposten utlyste man en tävling. En s.k.
övergiven plats som gått en ny blomstringstid till mötes är festplatsen Tyrolen i Blädinge.
För hembygdsrörelsen är övergivna platser sedan länge en viktig del av verksamheten. Man letar efter torpruiner, spår av forntida bebyggelse eller verksamhet. Men för att knyta an till det nya intresset kommer det här i Hemmesjöbygden att presenteras några platser från våra trakter.
Den gamla skjutbanan
I början av andra världskriget rustades det svenska försvaret upp från en ganska blygsam nivå. Intresset för skytte ökade och många
EFTERLYSNINGAR OCH SVAR PÅ EFTERLYSNINGAR
I förra numret av Hemmesjöbygden frågades efter en plats som
kallades Kilen. Tack vare en gammal skifteskarta på Lantmäteriet gick det att identifiera backstugan Kilen. Den låg ca 150 m väster om nuvarande boningshuset på Hemmesjö Norratorp. (Se karta sid 16).
Backstugan Kilen tillkom på 1840-talet och har tillhört bl.a. Hemmesjö Mellangård och H. Sjögård. De sista som bodde på Kilen var Nils Johan Håkansson och hans hustru Lisa Jakobsdotter. Båda har anmärkningen "fattig" i husförhörslängden och de avled 1899 resp 1892. I husförhörslängden 1896-1903 dras ett streck över namnet Kilen.
Nu efterlyses foto påluffaren Per Pettersson, eller Pelle Fläsk som han också kallades. Sina sista år bodda han i en liten kammare ovanför smedjan i Risinge. Han avled 1964.
Har dugamla fotonsom du vill låta hembygdsföreningen skanna in?
Folk, platser, arbete eller annat. Låt inte vår stora bildskatt försvinna ut i glömskan. Tag kontakt med redaktören för en genomgång!
14
Till arbetarna vid Åry Bruk.
Med anledning av min 75-årsdag ber jag få överlämna följande belopp att förvaltas av Eder i samråd med förvaltare Persson:
Till Hemmesjö Skytteförening för anläggning av en skjutbana i Åryd kr 2000 till priser vid skyttetävlingar att utdelas under fem år kr 500 till Furuby Skytteförening - " - - " - kr 500
till Idrottsföreningen i Åryd kr 500
till Biblioteket i Åryd kr 500
Med detta vill jag giva uttryck åt den glädje och tillfredsställelse jag känner över vårt mångåriga av vänskap präglade samarbete.
Åryd den 6 maj 1941 A Edwin Ohlsson
skytteföreningar bildades. Det var inget undantag här i bygden. På Åry herrgård satt den gamle bruksdisponenten A Edwin Ohlsson och ville dra sitt strå till stacken. I samband med hans 75-årsdag skickade han ett brev till arbetarna på Åry bruk, sågen och lådfabriken i Åryd.
Från Hemmesjö Skytteförening finns kvarlämnade protokoll från 1941 – 1952. Man kan förmoda att det var under denna tid som skjutbanan användes. Men var låg skjutbanan och finns det några spår kvar efter den? Trots att skjutbanan var placerad mycket nära samhället är det få som känner till den idag. Som oftast när man skall hitta något ute i naturen får man tacka stormen Gudrun för att sikten blivit så fri. Om man följer Skogstorpsvägen söderut från Åryd kommer man snart till Eriksgatan som viker av åt öster. Följ Eriksgatan (till fots eller per cykel) fram till vändplatsen. Då ser man markörgrav och kulfång i kanten av höjden. Strax bortom vändplanen finns en tydlig skjutvall. I markörgraven finns de rostiga lämningarna av hissarna till tavlorna, utanför den nerrasade materielboden står både markörspade och den röda, runda skylten som markerar skjutning pågår.
Vid den tid när skjutbanan var igång låg det en stor arbetarkasern alldeles intill, precis norr om skjutbanan. Huset kallades för Buskakull.
15 Markörgrav
Markörspade ochstoppskylt Genomskjuten plåtbalja
B Föreningsbrev
Avs.Hemmesjö Hembygdsförening Masugnsvägen 12 360 43 Åryd
Redaktör och ansvarig utgivare för Hemmesjöbygden: Claes Lissing, 0470-774315.
Om inget annat sägs är artiklarna skrivna av redaktören.
16
Varje onsdag eftermiddag sedan mitten av januari är det stick- och handarbetsträffar i hembygdsstugan. Här träffas ett 10-tal damer för en trevlig stunds arbete, diskussion och eftermiddagskaffe, allt under ledning av Ulla Engberg och Eivor Håkansson.
Gamla väg 25 Mot Växjö
Gamla väg 25 Mot Risinge Hemmesjö Norratorp
Backstugan Kilen
Mot Billa
